Atuagagdliutit - 02.11.1961, Qupperneq 17

ukiut 100-t matuma sujornagut inungnut ajungitsuliortorssuan
issigtunilo misigssuissorssuaK inungorpoK
Fritjof Nan-
sen nulialo
suJugdleK,
dssilineKarsi-
massut Nan-
se nip
Kalåtdlit-
nundnit 1889-
ime tiklnerata
k inguntngua-
gut.
oktoberip 10-åne ukiut 100-nguså-
put sermerssup ajugauvfigingnigtuata
sujugdliup, pingortitanik ilisimatup i-
nungnutdlo ajungitsuliortup Fridtjof
Nansenip inungorneranit.
Fridtjof Nansen Vestre Aker-ime
Oslo-p erKåne inungorpoK nukagpia-
raunerminitdlo nuname angalaortale-
réKalune, autdlainiarumatuvdlune,
aulisarumatuvdlune sisorarumatuv-
dlunilo.
autdlarKautåne umassunut tunga-
ssut iliniarpai, kingornale nunat 1-
ssigtut misigssuivfiginigssåt soKutigi-
ssorujugssuångorpå, 1882-imilo pui-
ssiniumut ilauvdlune Sikuiuitsume-a-
vangnardlermlpoK.
ukiut tatdlimat Kångiungmata Ka-
låtdlit-nunåta sermerssua Karssuku-
mavdlugo erKarsåune sarKumiupå,
kisiåne Kalåtdlit-nunåne angalassar-
tut misiligtagartut nangmingnérdlutik
sermerssuarme ilisimassagssarsiorner-
nut ilaussarsimassut Nansenip piler-
ssårutai OKaluserineKalerångata ileici-
misåginartarput. pissutsit ilisimavait
sermerssuardlo napivdlugo ingerdla-
niarnigssame ajornartorsiutit anigor-
neK ajornartutut issigalugit, kisalo
naggatågut Nansen, Norgeme atortug-
ssanik pissariaKartunik pislnåungit-
sok, danskit etatsrådiånit Gamel-imit
tapersersorneKardlune ilisimassag-
ssarsiortugssanik atortugssalersuivoK
ilisimassagssarsiortut puissiniumit
„Jason“-imit Tunumut nuniguneKar-
tugssauvdlutik tåssångånitdlo sermer-
ssuaK Karssutdlugo kimut ingerdlar-
Kisavdlutik.
ilisimassagssarsiortut Nansen-ip sa-
niatigut inugtarait aicugtoK Sverdrup,
såkutut nålagåt Dietrichson nausso-
rigsaissoK Kristensen åmalo låpit Ole
Ravna Samuel Bratto-lo.
uvdlut 12 sikune
Nansen-ip sujunertarå Sermigdlip
kangerdlugssuata emånut nuniniar-
dlune, tamånale iluagtingitsorpoK.
„Jason" imame Islandip Kalåtdlit-nu-
nåtalo akornåne uvdlut Kulit inger-
dlaoral'uarpoK ilisimassagssarsiortut
nunigussivigssarsiutdlugit nunale mi-
linit Kulinit Kanigdlinerusinaunago,
17. juli Kap Dan-ip kujatånut pivoK
kisalo milinik ardlalinguanik nu-
namit ungasissuseKalersinauvdlune.
sikut aulaj åisorinarput ingerdlaorfig-
ssarKigdlutigdlo, Sermigdlivdlo ava-
tåne 20 km-inik ungaslssusilingme i-
lisimassagssarsiortut umiatsiait ator-
dlugit „Jason" Kimåpåt sikukordlutik
sineriak anguniarniardlugo.
neriugdluarput, a j or nakusoru titdie
erninaK nagdliuput, tåssa sarfaK, ma-
nitdlat sikutdlo avdlat ingerdlavigi-
neK ajornartut pissutauvdlutik umiat-
siait ipungneicarsmaunatigdlo uniar-
neKarsinaujungnaermata, asulo ilåt a-
serKuavdlune iluarsarneKardlunile.
uvdlut 12 sikune ingerdlaorput. pi-
ngasoriardlutik nunap tungånut i-
ngerdlariartaraluarput, tamatigutdle
timukarniarnermingnit sukanerussu-
mik såvitaorKigtardlutik, agdlåtdlo
døgne nåvigdlugo sikut Karssutardlu-
git magdlersorssutitdlugo umiungaja-
vigtardlutik, kisamilo Anoritup erKå-
ne 61° avangnarpasissutsip migssåne
nunamut pivdlutik. tåssångånit ipug-
dlutik avangnarparterput Umivik a-
nguvdlugo, tåssångånitdlo augustip
15-iåne Kiatap kitåtungånut nunatå-
nguamit sermerssuaK majuarfigiler-
dlugo serminarssuåkutdlo angalaneK
autdlarnerdlugo.
40—50-inik issigtitdlugo sapåtip
akunere pingasut
majuarniarnerat ajornartorsiornar-
torssungilaK, kisiåne 2500 meterit
migssåne Kutsissusilingmut pivdlutig-
dlo nivtailartalingnik anorerssuarsi-
ortalerput ingerdlavigiuminaitsumut-
dlo pivdlutik. tauvalo Nansen aulaja-
ngerpoK Nup tungånut ingerdlaniaru-
mavdlune påsigamiuk K’asigiångua-
nut pigaluarunik ukioK måna anger-
dlarsinaunaviaratik, isumaKardlunile
angerdlarsinaunigssartik neriunarne-
russut avKut sivikinerussoK Nup tu-
ngånut atoruniko åmalo soKutiginar-
nerungmat tamåne sermerssuaK sule
angatdlavigineKarsimångitsoK misig-
ssusavdlugo.
måssa tamauna sermikorneK siviki-
nerugaluartoic taimåitoK ilisimassag-
ssarsiortut angalanerat ilungersuana-
KaoK. sapåtit akunerisa pingasut mig-
ssåne 2500—3000 meteritut Kutsissu-
silingmiput uvdlutdlo tamaisa 40-t 50
grad-itdlo akornåne issisiordlutik,
taimåitordle iluanårdlutik uvdlune si-
samåinarne anorerssuarnera pissuti-
galugo sapernussariaKarsimavdlutik.
anguniagaK anguneKarpoK
septemberip nålernerane sermer-
ssuarmit arKaramik nuna aputeKå-
ngitsoK 18 militut isorartutigissoK,
tåukunånga 12 milit Ameralik siner-
dlugo, ingerdlaviginiartugssångorpåt.
ilisimassagssarsiortut tupeK nerissag-
ssatdlo nagsardlugit kangerdlup tu-
ngånut autdlarput, nunalo avKutigini-
aruminaitsutut issikoKarmat tamåki-
utdlugo tingerdlautigssiamik umiat-
sialiulerput atortoralugit tovKip nar-
Ka, napisuitsut orpigkatdlo. umiatsiaK
tåuna atordlugo Nansen Sverdrup-
ilo Nup tungånut autdlarput oktobe-
rivdlo 3-åne aputdlutik, ilaitdle Ki-
mataussariaKarput nerissakitdliordlu-
tigdlo kingorna Nungmit umiatsiamik
aineKarnermik tungånut. ukioK måna-
le angerdlarnigssamik neriungneruga-
luaK kipitineKarpoK, ilisimassagssar-
siortutdlo tamarmik Nungme ukissa-
riaKarput; kisiåne sujugdlerpåmik
sermerssuaK ajugauvfigineKarpoK.
suliagssaK xssigtunik Kalåtdlit-nu-
nånigdlo misigssuissartut misiligta-
gartut sermerssuarme ilisimassagssar-
siornertigut ardlaligtigut åssigingitsu-
nik sivisussusiligtigut iluagtitslngit-
sordlutik nåmagsiniartarsima-
ssaraluat norgemiut angutit inusug-
tut sisamat låpitdlo mardluk ardlåi-
nåtdlunit sujornatigut Kalåtdlit-nu-
nånisimångitsut sapisernikut nåmag-
sisimavåt, tamatuma iluagtineranut
pissutaunerpauvoK Nansenip silatuv-
dlulnartumik isumagssarsisimanera,
tåssa Tunumit Kitånut itivineKåsa-
ssok Kitånit Tunumut pinane, åma-
lo ilisimassagssarsiortut atortulersor-
neKarneråne ilaussugssatdlo Kinern'e-
Karneråne silatusårneK pikorissuser-
dlo.
ukiume tugdlerme upernagssåkut i-
lisimassagssarsiortut Københavnimut
piput téssanilo Nansen nagdliutorssu-
arsiutigineKaKalune, taimåiportaoK
kinguningua Norgemut tikinerane.
Nordpolen-ip tungånut
1890-ime Det norske geografiske
Selskab-ime pilerssårune sarKumiupå
sikunut nagsatarititdlune issigtup i-
martåtigut angalaniardlune nåla-
gauvfingmit inuinarnitdlo taperser-
sorneKardlune tamåna sujunertaralu-
go ilisimassagssarsiornigssaK atortu-
lersorpå angalanigssamutdlo ingmikut
sanatitdlugo sikutigut angatdlat tu-
såmassaK „Fram".
aussame 1893-ime ilisimassagssarsi-
ortut Kristianiamit autdlarput Sibi-
riavdlo sineriå sinerdlugo Kåumatit
pingasut Kångiutut KeKertat Nysibi-
riske øer-it erKåne sikussaunermik tu-
ngånut. tåssångånit angatdlat sikunut
nagsataritineKarpoK påsinarsivdlunilo
sanavdluagaungårame ingunerssuit
sualungnerpåt agdlåt akiorsinaugai.
14. marts 1895 Nansenip angalaKatai-
salo ilåta, såkutut nålagåta Hjalmar
Johansenip 84° avangnarpaslssuserme
angatdlat Kimåpåt Nordpol-ivdlo tu-
ngånut Kimugsimik autdlardlutik; ki-
siåne påsinarsivoK sikut angatdlavi-
giniarneK ajornakusortorujugssuit, a-
vangnarpasissusermilo 86° 14-ime u-
terdlutik autdlartariaKarput sujuli-
mingnit tamanit Nordpolen Kaning-
neruleraluardlugo.
navianartumik oKalugtuagssarta-
lingmigdlo angalarérdlutik 26. august
nuna, Frantz Josefs Land, anguvåt
tåssanilo igdlunguame Kissianit ujar-
Kanitdlo sanåme ukissariaKardlutik
avdlamigdlo nerissagssaKaratik tai-
mågdlåt autdlainiardlutik pissaming-
nik.
aussame tugdlerme ilimagingisa-
mingnik amerikamiut ilisimassagssar-
siortut nåmagtorpait, umiarssuarmut-
dlo ilisimassagssarsiortut atugånut i-
lauvdlutik Nansen Johansenilo au-
ssaugå Vardø-mut pivdlutik.
ilisimassagssarsiornerup tamatuma
iluagtitumik nåmagsineKarneratigut
Nansen kingumut perssuarsiutigine-
KaKaoK Norge-me nunanilo avdlane.
atortugssat ilisimatussutsimut tunga-
ssut pingårutilerujugssuput, pingårtu-
mik pissutsit imamut tungassut tu-
ngåtigut, Nansen-ivdlo angalaner-
mingnik atuagkiå „Fram over Polha-
vet" OKautsinut åssigingitsunut a-
merdlasunut nugterneKarpoK.
sorssungnerme tigussat
pivdlugit sulineK
tikinerme kingorna Nansen Kris-
tiania-me iliniarnertut iliniarfigssuå-
ne professor-ingorpoK ilungersordlu-
nilo imat pivdlugit ilisimatusautit su-
liarilerdlugit ernlnardlo ilisimatussut-
sime tamatumane maligagssiuissuler-
dlune, nangminérdlunilo imamut tu-
ngassut misigssorniardlugit ardlaling-
nik angalassarpoK ilisimassagssarsi-
ornernitdlo avdlanit ardlalingnit ilisi-
maligkat suliaralugit ilisimatussutsi-
mut tungassunit Kavsinik katerssor-
dlugit atuagkiordlune.
1920-me upernagssåkut inungnut a-
jungitsuliordlune sulineK autdlarner-
på atine sule ilisimaneKarnerulersit-
dlugo tåssa sorssungnerssuarmit su-
jugdlermit tigussat angerdlåussorne-
Karnerinut sulinerujugssuane autdlar-
neramiuk tigussatdlo 450.000 migss.
taimaisivdlune angerdlartitdlugit. ki-
ngorna åma grikerit tyrkitdlo sorssu-
nerata kingornagut Kimåtitanut
100.000-iligpagssuarnut sulineK aut-
dlarnerpå, åmalo jutit taima amer-
dlatigissut Ruslandip Polen-ivdlo kig-
dloKarfisa erKåine kikunitdlunit tigu-
jumaneKångitsut. Nansenip sulisinåu-
ssuserujugssuane iluarsartussitdland-
ssutsilo ikiortigalugit ajornartorsiutit
KångerneK ajornangajagdluinartut
Kångertardlugit inuit tåuko pivdluait-
sut åma ikiorniarssarai.
emigsineK pivdlugo
akigssarsiagssaK
inungnut ajungitsuliordlune suline-
rujugssua åma nersorneKangårpoK tå-
ssa Norge-me inatsissartut 1923-me
Nobel-ip erKigsineK pivdlugo suliner-
mut akigssarsiarititagånik tunigami-
ko, tunissutdlo tåuna aningaussanik
angerKaserdlugo danskeK atuagaer-
niaK Chr. Erichsen Nansen-imut tu-
nissuteKarportaoK, Nansen-ivdle
nangmineK inungnut ajungitsuliordlu-
ne sulinine nanglnarpå Asiåi’Kame
Europa-vdlo kangiane inuit sorssung-
nermit Kunutitaunermitdlo erKorne-
Kartut ajorssarnerat migdlisiniardlu-
go. nuånarineKarnera kisa naligssae-
rupoK, silarssuarmilo tamarme inuit
aj ungitsuliortåtut issigineKalerpoK.
Fritdjof Nansen toKuvoK maj-ip 13-
iåne 1830 Lysaker-ip erKåne nunåumi-
ne; erKigsinigssaK pivdlugo suliner-
minut aningaussat nersornautisiane
aningaussatdlo taima amerdlatigissut
danskit tungånit pissane Kimatarai
sujunertanut inungnut ajungitsulior-
nernut atugagssatut aningaussautimi-
lo V«-é kingornutagssångortitdlugit
ilisimatussutsip sujuarsarneKarnigsså
pivdlugo Nansen-ip aningaussaute-
Karfianut.
I. O.
Å Alt hvad De behøver
til opvarmning
l) D CINDEKS
% i centrum M oliefyr
TANKE
DET DANSKE KULKOM PAG NI
RÅDHUSPLADSEN 14 • CENTRAL 9214
DAN
semi diesel
med vendbar propel, glødehoved eller
koldstart, leveres fra lager.
kigdlormut sågtlneKarsinaussunik sar-
pilik, aumartoK imalunit kissagtagåu-
ngitsoK Kuerssuarmit tuniuneKarsi-
nåuput.

Type Antal cyl. Hk O/m Propel diam. Antal blade Install. i Nelto længde: vægt | kg
AMI i 6/8 750 480 2 1185 390
AMU i 9/11 7S0 550 2 1185 400
DAMU 2 20/22 750 590 3 1565 | 595

Type AMI, 6—8
hk og type AMU
9—11 hk
Bemærk den lave vægt og korte in-
stallationslængde.
Type DAMU er udstyret med BOSCH
blokpumpe og regulator.
Spørg efter brochurer på motordepo-
tet.
OKitsuvoK initunane.
type DAMU BOSCH-ip blokpumpeliå-
nik regulatoriliånigdlo pisatsigauvoK.
Motorfabriken DAN
ADGANGSVEJEN — ESBJERG
Telegramadresse: DANMOTOR
mugssuåt silarssuarme
tusåmassak
iarf ingme okåinarit
HØNG piniardlugo
srdenskendle danske specialos*
Forland HØNG I batikken
FRIDTJOF NANSEN
sermerssup ajugauvfigingnigtua
17