Atuagagdliutit - 04.01.1962, Blaðsíða 2

1 atuartartut agdlagait
tamanitdlo
éÆ.. ak
tiguldgkat
kilisautit
Manitsup avisiane „Meteore“me agdlautiginenarput ajornartor-
siutit kilisautit tikinermingne pilersitagait:
soruname kilisautine aulisartussut
tamavisa åssigingmik erKartornigssåt
mianerssutigissariaKarpoK, nangarne-
Kautiginagule OKartariaKarpoK uvdlu-
ne kingugdlerné norgemiut kilisauti-
ne aulisartuisa Manitsume tikerårna-
neråne påsissat nåpertordlugit „nu-
kagpiarssuit" tamåko mardluinarnik
sujunertaKardlutik nunamut ikårtar-
tut, tåssa silaerutivigdlutik imeru-
mavdlutik arnamigdlo ilaKarumav-
dlutik.
nalunångilardlo tamarmik amerdla-
nertigut nåmagsineKardluartartut, ta-
måkule sivitsorpat igdloKarfingmut
KanoK pitsautigissumik kinguneKaru-
mårnigssåt åssigingitsunik isumaKar-
figineKarsinauvdluarpoK. igpagssåni-
nardle ermunerujugssuaK erKaimav-
dluardlugo apererKajånarpoK suna
pivdlugo inuit ajungivigsut igdloKar-
fingme måne oKartugssaussut taima-
tut kussanångitsumik imernerujug-
ssuaK akornuserniarpatdlårsimångi-
neråt. aulisartut nåmagtitdlutik ime-
rérsutdlo (akigssarsiatigdlo niuver-
tarfingmut nungutdlugit nåkarteré-
rait) imigagssamik kimigtumik nior-
KuteKarnermik matussinerugaluaK
KGH-ungitsumut iluaKUtaugunångi-
laK. taimatut sujunigssame pissoKå-
satitdlugo avdlatut iliortariaKarunå-
ngilan kisiåne imigagssat niorautau-
nerat tamåt aulisartut najuneråne
unigtivigdlugo kisalo tikeråt erKigsi-
simångitsut sukangnernerussumik i-
liorfigalugit. — mana pissutsit najor-
Kutaralugit sårdluna kilisautinik tiki-
simassoKartitdlugo aulisartut aula-
kortut igdloKarfingme avdlanit nui-
manerulersartut.
niviarsissat ingmingnut neKerorutigi-
vatdlårtut erKåisagåine avdlatut ine-
ruvoK. pissortaussut tamatumuna Ka-
noK iliusigssaKangårunångitdlat, ta-
månalo ajortoK nungutisinaugunar-
nago.
niviarsiatdle inusugtut angajorKå-
visa piumagunik taimatut unukut pi-
ssoKartalersitdlugo panitik angerdlar-
simatlnarsinauvait.
Kanorme niviarsissat nangmingneK?
tåssa pitsaunerpåusagaluarpoK, so-
runame, niviarsissat matumuna pine-
Kartut uvdlut ardlåne umiartortut au-
lisartutdlo takornartat sinigfine su-
ssagssaKångitdluinarnertik nangming-
nérdlutik påsissugaluarpåssuk. neri-
ugdluartariaKarpoK tamåna erininå-
ngitsukut piumårtoK. kalåtdlit niviar-
siartaisa ajomångipatdlårnerat nu-
nap ajornartorsiutaisa pingårnerssari-
lerpåt, kalåtdline inuiaKatigit sule i-
luarsartutdluarneKariéngitsut iluinit
asiujartulersisinauvdlugit agdlåt.
adticL
Kaffe Rich-
kavfe Richs-ilo Kalipautigigdlutigdlo,kimeKardlutigdlo,
mamardlutigdlo aungnertusårivdluarnarneruput.
sorssangnane - mamaK
tauva...
c.w.Obel
skoledirektørimut agdlagkat angmassut
mérKat atuartut atualerKilisangma-
ta måne Narssame kujatdlerme anga-
jorKåt katerssortarfingme atautsimi-
neråne sarKumiuneKartut ilagåt atu-
artut religionimik atuartitaunerata
angnikipatdlåssusia. skoleplan malig-
dlugo månåkut religionimik atuartit-
sinigssap KanoK angnertutigissusia i-
lisimatitsissutigineKaréraluartOK ang-
nikigineKartuarsinarmat neriorssui-
vunga ATUAGAGDLIUTITigut ag-
dlautigiumavdlugo inuit kikut tamar-
mik takusinaussånik. naugdlo tamå-
na uvanga nangmineK nalungitdlui-
naraluardlugo matumuna skoledirek-
tørimut akissagssatut agdlautigåra a-
ngajorKåt takuniåsangmåssuk skole-
direktør KanoK akiumårnersoK.
uvanga nangmineK isumaga agtu-
ngilara pingårnerutikavko angajorKåt
ilåta påsiumassåta atuarfeKarnikut
pissortanit akineKarnigsså. tugdluar-
nerusangmatdlo skoledirektørip aki-
ssuteKarfiginigsså taimatut akissag-
ssiaråra påsingnigkumassoK akissuti-
siagssaminik påsingnigdluarnuvdlugo.
Thorvald Simonsen.
tamåna skoledirektørimut sarKumi-
uparput, tåunalo OKarpoK:
nalunaeKutap akunere religionimik
atuartitsiviussut sujornatigut amer-
dlanerugaluarput, atuartitsinermile
najorKUtagssiaK nutåK 1951-ime ator-
tulermat atuartitsivit ilait pérneKar-
put atuartitsissutinut nutånut atuler-
dlutik atuartitsissutinutdlunit pingår-
nerussunut amerdlissutauvdlutik, atu-
artitsissutime pingårnerussut mérKa-
nit ilikardluarneKarnerunigssåt nutå-
mik årKigssussinerup piumassarissai-
sa ilagåt. religion atuartitsissutinut
pingårnernut ilautinenartuarpoK nauk
nal. ak. atuartitsivit ikiligaluarmata-
lunit. religionime atuartitsinerne peri-
auseK atuartitsissutine avdlanisut i-
POk: ingerdlanigsså årKigssutdluagag-
ssauvoK mérKat nal. akunerine atuar-
titsivfigssatut aulajangigaussune reli-
A/G-me nr. 25-me soKUtigalugo a-
tuarpara manitsormiup David Heil-
mannip kåpialautå atuagagssiat inu-
sugtunut tungassunik amigauteKar-
patdlårtarnerardlugit. agdlangnera
påsiuminaikulugkaluaK misingnarpoK
inusugtut nangminerissatut issigisi-
naussamingnik atuagagssiaKarnigssåt
maKaissigå,
A/G-me årKigssuissut atuagagssiaK
ukiut ingerdlaneråne inusugtunut tu-
ngassorpianik åssigingitsunik imaKar-
tarsimanerarmåssuk isumaKatigivdlu-
ardlugit tikuarusugpara inusugtut
uvdlumikut ingmingnut tungassut
pivdlugit isumaliutimingnik sarKumi-
ussivigssarpagssuaKarmata — sordlo
gione sapingisamik pigssarsivigisinau-
niåsangmåssuk. imana angujumassau-
galuit tamarmik anguneK ajornartar-
put, iliniartitsissuvdlunime tamatigut
pi vf igssaK angnikigerKaj ånartarpoK
atuartitsissutine sugaluartunilunit.
kisiåne isumaKarpunga nalunaeKutap
akunerine atuartitsivfigssatut aulaja-
ngerneKartune mérKat nåmaginartu-
mik kristumiutut ugperissavtinik ili-
niartineKarsinaussut åma ajungitsu-
mik sunivfiginiarneKarsinaussut atu-
agkat tamatrununga atugagssiaussut
najorKutaralugit. Chr. Berthelsen.
AJG, radio åmalo nunaKarfikutårtu-
mik niuvertoKarfikutårtumigdlo avi-
sérKat, kisalo kingugdleK tåssa nuna-
mut tamarmut siémartartoK „Inusug-
tOK“ kalåtdlisut Kavdlunåtutdlo na-
Kitardlune inusugtunut tungassut
pivdlugit atuagagssiauvdlune 1961-ime
augustimit sarKumertalersimassoK.
tåssa — sordlo David Heilmann
nangmineK OKartOK — nunavtine uv-
dlumikut atuagagssiarpagssuångorput
inusugtunutaoK angmassut. inusugtut
nangmingneK tunuåinarumångissusiat
tamåkua iluaKUtiginiarnigssånut kisi-
me aperKutauvoK.
Nungme, 30. november.
UvdloriångwaK Kristiansen.
inusugtut atuagagssiatdlo
aulisagkanik najussaussiat inungnut nerissagssatut —
narane.
tamatumunga tungatitdlugo isuma-
KartoKarpoK pissortaussut piumassa-
risagåt Kajussaussiat inungnut nerine-
Karsinaussugssatut suliarineKartug-
ssat inussutigssartaKåsassut protein-
inik taineKartunik 75 % anguvdlugo,
tåssalo taimåisagpat Kalåtdlit-nunåne
aulisagkat saorne Kimerdlukuilo Ka-
jussaussiarineKartartut piumassau-
ssok maligdlugo inussutigssartalerne-
Karsinåusångitdlat, tåssame tamåku-
nane pineKartartut måne Kalåtdlit-
nunåne 60—70 procentinarmik inussu-
tigssartaKarput.
aperKutitdle tamåkununga tunga-
ssut, tåssa Kajussaussat KanoK sulia-
rineKartarnerat atorneKarnigssaitdlo
måna nunarssuarme tamarme atautsi-
mordlune misigssorKigsårneKarput,
Nungme aulisagkanut sulivfigssualiagssamui alafitdlugif taimaifuliortaler-
nigssaK OKatdlisigineKarsimavoK IsumaKarfoKardlunile misilinigssamuf
pivfigssax sule nagdlersiméngitsoK
tit Amerikame sulivfigssuarne suliau-
simassut poundimut 10—20 centinik
akeKarsimåput (tåssa 0,65—1,30 kr.).
nalunaerume ilångutdlugo OKautigine-
KarsimavoK Kajussaussiat tamåko Pe-
rume nangminerme suliarineKarsi-
naussut poundimut 10 centilinardlu-
git. akitutdlo taimatut ilimagissaussoK
mikissusialo ernarsautigalugit Kalåt-
dlit-nunåne tamatuma tungåtigut u-
nangmitdlerniarnigssaK angisumik
mianerssutigalugo isumaliutigissaria-
KarumårpoK.
aulisagkat taimatut niorKutigssiari-
neKarsinaulernigssånik misiligaunerit
aulisarnermut ministeriaKarfiup mi-
sigssuissarfiane soKutigalugit malig-
tarineKarput. tåssanisaoK handelimi-
sutdle påsisimaneKarpoK danskit auli-
sagkat Kajussainut sulivfigssualiortar-
tut mardluk tamåkua tungaisigut mi-
siligaunerit maligtarerKigsårait ma-
skinatdlo Kajussausiutit atorfigssa-
KartineKalisagpata sananigssamut pia-
rérsimavdlutik.
maskinaliorfigssuit tåuko danskit
pigissait sule handelimut maskinaliu-
ssiumavdlutik nalunaeruteKartoKarsi-
mångitdlat tamånalume isumaKartine-
KarpoK sulivfigssuit tåuko åma sule
aulisagkat Kajussaussaisa inungnut
nerissagssiarineKardlutik sananeKar-
talernigssåt pissariaKarsorisimångi-
katdlaråt, kisiåne nalunartaKaoK sut-
dlunit avdlångoriassårtåinarput.
Fabrikken i Sukkertoppen, hvor man
også producerer fiskemel.
Manitsume fabrike åma aulisagkanut
KajussausiorfiussoK.
aulisagkat perdlukuisa kajussaussia-
ralugit inungnut nerissagssatut sulia-
rineKartalernigssånik pilerssårut
Nungme sulivfigssualiagssamut tu-
ngatitdlugo Københavnime niuvertor-
ssuit ilånit Kalåtdlit-nunåne ministe-
riaKarfingmut sarKumiuneKarsimavoK.
pilerssårut ministeriap handelivdlo
pissortaKarfiata OKaloKatigissutigisi-
mavåt påsivdluarsimavdlugulo auli-
sagkat Kajussainik taimatut niorKutig-
ssiorneK ukiut aggersut ingerdlanerå-
ne iluanårniutaulersinaussoK.
tamatuma tungåtigut ersserKivigsu-
mik sujunersuteKarsimångilaK, tai-
måitumigdlo aperKutit aulisagkat xa-
jussaisa nereriåinångordlugit Kalåt-
dlit-nunåne niorKutigssiarineKarsi-
naulernigssånut tunganerussut tai-
mågdlåt angnerussumik OKatdlisigine-
Karsimåput.
aulisagkat Kajussaisa inungnut neri-
ssagssiaralugit sananeKartarnigssåne
maskinat tamatumane atorneKarsi-
naussut pissariussugssatut isumaKar-
figineKångitdlat. uvdluvtine silarssu-
arme ardlaligtigut tamatuma tungåti-
gut misiligauneKalerérsimavoK, sordlo
Sverigeme. nalunaerutigissariaKarpor-
dlume aulisagkat Kajussaussartaisa
inussutigssaKåssusiat misiligaussar-
nertigut ugpernarsarneKarérsimang-
mat.
aperKutitdle onatdlisigititdlugit må-
na isumaKatigissutigisimavåt taimatut
aulisagkat Kajussaisa inerivigdlugit
suliarineKarsmaulernigssånut sulivfig-
ssualiornigssaK Kalåtdlit-nunåne sule
ingminut akilersinaugunångikatdlar-
mat, tåssa una pissutigerpiardlugo
månamut tamåko suliarineKartarne-
råne silarssuarme tamarme sule åssi-
gingmik iluarineKartunigdlo periause-
Kalersimångingmat.
månåkorpiaK FN-ip iluane inussu-
tigssat nunalerinermilo pigssarsiat
pivdlugit sulivfeKarfiane (FAO) auli-
sagkat Kajfissait inungnut nerissag-
ssiagssat sulivfigssuitdlo tamåkulior-
figssat KanoK itdtineKarnigssånut na-
jorKutausinaussut sulissutigineKarput.
tamatumalume tungåtigut piumassa-
rineKartugssat sule sarKumiuneKarsi-
matinagit ingminut akilersinaunaviå-
ngilaK sulivfigssualiomialisavdlune å-
malo sanaortulisagaluaråine KanoK
sanaortorneKarnigssait akuerssissuti-
gineKarsimatinago ingminut akiler-
dlutik tunineKarsinaunigssait ilima-
tamékulo ilagåt WHO (silarssuarme
tamarme perKingnigssamut tungassu-
tigut sulissut KutdlersaKarfiat), FAO
åmalo UNICEF (FN-ip silarssuarme
mérKanut ikiuiniarnerme Kutdlersa-
Karfia).
taimatut suliniarnerme sujunertari-
neKarpoK aulisagkat Kajussaisa nu-
nat kinguarsimanerussunik inuligtut
taineKartartut akornåne inungnut inu-
ssutigssatut sananeKarsinaulersine-
Karnigssait.
tamåkulerissarnigssame najorKutag-
ssatut erKartorneKartut pigssarsiari-
neKariarpata ilimagineKarput nunat
ilait sordlo Norge Afrikavdlo kujatå
nangmingneK ikiutigssamigtut UNI-
CEF-mut neKeroruteKarumårtut Kaju-
ssaussanik inungnut nerissagssiaralu-
git suliarisimassamingnik. tamatuma-
lume kingunerisinauvå Kajussaussat
tamåko iluanårniutigalugit tuniniar-
neKarsinaunigssait Kulamarsissug-
ssaungmat.
aulisagkat tungaisigut påsiniaissar-
tut månåkorpiaK tigussaKarsimåput
aulisagkatigut inussutigssat tungaisi-
gut Perume misiligaunerit KanoK ki-
nguneKarsimanerisa nalunaerutigine-
Karnerånik. nalunaerut tamåna malig-
dlugo aulisagkat Kajussainik misiligu-
2