Atuagagdliutit - 04.01.1962, Blaðsíða 13

aussamut ilimanartoK - nunavtine
ikiuissarnerup åndgssugaunigsså
tamatumunåkut avdlatigutdlo nunap ilainut avdlanut naler-
idutdlugo OKimaeKatigigsårineKalersariaKartoK, åmåtaordle ili-
niartitaunikut nioi’Kutigssiornikutdlo OKimaeKatigigsårineK
anguniartariaKardlune
ukiortåp autdlartilernerane unig-
dluta, kingumut Kiviardluta ukioK Kå-
ngiutoK Kimerdloruvtigo nuånårutigi-
ssagssavtinik påsissagssarput tåssau-
vok Danmarkip ilåne Kalåtdlit-nunå-
nik kalåtdlinilo pissutsinik soKutigi-
ssaKarneK sule Kangarnit angnertune-
l'uleriartuinarsimassoK.
tamatuminga erssersitsissuvdluartut
ilagait ukiup Kångiutup ingerdlanera-
ne ardlaligssuarnik maunga tikerårto-
Kartarsimanerput.
tamatumunga tungassumik sagdliu-
titdlugit erKarsautigåka udvalgip nå4-
lagauvfiup aningaussautainik akuer-
sslssuteKartartup suliaminut atassu-
mik aningaussanut ministere Kalåt-
dlit-nunånutdlo ministere ilagalugit
aussaK kingugdleK månisimanerat.
taimåtaoK erKarsautigåka Grøn-
landsudvalgip 1960-imérsup sujulig-
taissuata ilaussortaisalo kisalo mini-
sterip Gamip biskorpertåvdlo Wester-
gård Madsenip tikerårsimanerat.
1961-ime ardlaligssuarnik taimatut
tikerårtoKarsimanerput Kalåtdlit-nu-
nåta Danmarkivdlo ilåta ingmingnut
atåssuteKarnerånut nakussagsautau-
ssunut ilapigtutåungitsornaviångitsoK
KularutigissariaKéngilaK, taimalo må-
ne aperKutinik piuminaitsorsiutivtinik
ajorna’kusortorsiutigissavtinigdlo aku-
erssornerunermik påsingnigdluarne-
runermigdlo pilersitsissusinauvdlune.
peiKingnigssåkut eKiteruvfik
ukioK KångiutoK ajungitsunik nag-
sataKarsimavoK, mingnerungitsumik
perKingnigssap tungåtigut sulinerme.
sujornåk 1959-ime „Misigssut“ip Ki-
tåta sineriåne angalaordlune misig-
ssuinerane tuberkuloseKartunik 230-
nik navssårdlune. perKigsarfingmut
unigtitsineKartariaKarsimavoK. 1961-
imile „Misigssut“ip tamatuma åssi-
nganik angalanerane tamatumuna
nåpauteKartut 145-inait påsineuarsi-
måput. tuberkuloseuartut nuånåruti-
gissariaKartumik ikileriarsimanerata
kingunerisimavå Dronning Ingridip
nåparsimaviane puagtigut pilagtai-
ssarnerit ikileriangåtsiarsimangmata.
tamatumalo kingunerå 1 nåparsima-
vingme téssane sujornagornit angner-
tunerujugssuarmik nakorsaivdlune
pilagtaissarnerit avdlat sangmineKar-
sinaunerulersimangmata. ilame uv-
dlume OKarsinaulersimavugut nåpar-
simavigssuarme tåssane pilagtaissar-
feKalersimassugut nålagauvfiup ilåne
avdlane taima itunut nagdlersuslnå-
ngorsimassumik. taimåtaoK tuberku-
loseKardlutik nåparsimassut ikileria-
ruj ugssuarsimanerata ajornarung-
naersisimavå Dronning Ingridip nå-
parsimaviane nalinginarnik nakorsar-
tariaKartunut afdelingeKalersinaunig-
ssaK. tamatumunga aningaussat atu-
gagssat pissariauartut akuerssissuti-
gineKarérsiméput, månåkutdlo nåpar-
simavinartut afdelingigssamut tåu-
ssumunga nakorsainigssamik atorfi-
nigtitsinigssaK kisiat utanrinalersi-
mavdlutigo.
Ausiangne nåparsimavik angeKissoK
iluarsartutdluagaoKissordlo — nakor-
sanut igdlugssat mardlugsuit pingi-
kåine — mana inivigsimavOK måtdla-
tigssartaKångivigsumigdlo atortimeKa-
lersimavdlune. nåparsimaviup tåu-
ssuma nunap avgorneranut nåparsi-
mavigtut KanoK iluaKutautigisinåu-
ssutse aussardle takutisinaulerérsima-
vå.
Kalåtdlit-nunåne nunaKarfit akor-
nåne tingmissartukut atåssuteKarne-
rup angnertuseriaruj ugssuarsimanera
perKingnigssap tungåtigut suliniar-
nerme malungnauteKångitsorsimångi-
laK. taimailivdlune Nungme nåparsi-
mavigssuaK nåpautinut akiunerme e-
Kiteruvfigtut atorneKarsinångorsima-
vok, tåssame ukiup Kåumataine amer-
dlanerpåne nåparsimassut Kalåtdlit-
nunånit tamanit pissut tingmissartu-
mik nåparsimavingmut tåssungakåu-
neKartalersinausimangmata. taimatut
pissuseKalersimaneK Danmarkime u-
kiune kingugdlerne nakorsanik ami-
gauteKalennerujugssuarmut atatitdlu-
go Kalåtdlit-nunåne sujunigssame nå-
parsimaveKarnerup tungåtigut inger-
dlatsinigssame suniuteKartugsséngor-
tugssauvoK.
nåparsimassunik tingmissartunik a-
ngatdlåssissarne« erKartorneKartit-
dlugo Kalåtdlit-nunåta sékutoKarfia
tamatumane ikiutdluarsimanerujug-
ssua pivdlugo ingmikut itdluinartu-
mik KutsavigissariaKarpoK. taimåtaoK
tamatumunga peKatigititdlugo KGH
tamatuma åssinganik Kutsavigissaria-
KarpoK.
taimatut tingmissartortitsissarnerit
årKigssutdluagaussut nåparsimassu-
nut pingårutilerujugssuput, ilame ar-
dlaligssuartigut nåpautit toKumik ki-
nguneKarsinaugaluit ingalangneKarsi-
naulersitarsimavdlugit.
iliniartitsinikut råde —
atajuartumik sulissugssait
ukiume Kångiutume aperKutit Ka-
låtdlit-nunåne sangmissarineKarner-
paussut ilagait aperKutit atuartitau-
nermut inutigssarsiutinigdlo iliniarti-
taunermut tungassut.
aussaK landsrådime oKaluserineKar-
poK Kalåtdlit-nunåne lærlingit piv-
dlugit årKigssussinigssamik ministere-
Karfiup lærlinginut tungassutigut ud-
valgiliarisimassånit sujunersut, eracai-
maneKarunarpordlo tamatuma oKalu-
serineKarnerane landsrådimit ouause-
riumassåkut erssersiniameKarsimang-
mat iliniartitaunerup tungåtigut pit-
sångorsainigssaK mikingitsumik pi-
ssariaKartunerardlugo.
Kalåtdlit-nunåne inoKatigit akornå-
ne pissutsinik misigssuissumik ud-
valgiliausimassoK ukiarme nalunaeru-
mik sarKumiussaKarsimavoK „Kitåne
iliniartitaunerup tungåtigut pissutsi“-
inik taissaminik. sordlo udvalgip tau-
ssuma uparuarsimagå iliniartitaune-
rup tungåtigut angnertunerussumik,
ilame sujornatigornit angnertuneru-
jugssuarmik suliniar'nigssaK pissaria-
KardluinartineKarpoK. taimåikaluar-
dle tamåna ima påsineKartugssåungi-
laK ukiune kingugdlerne Kuline Kå-
ngiuterérsune tamatuma tungåtigut
sumik pisimassoKarsimångitsoK. nalu-
naerumilume åma tamåna uparuar-
tordlugo ersserKigsarneKarsimavoK.
ukiuniliuna Kuline Kångiutune suli-
ssugssanik iliniardluarsimassunik a-
torfigssaKartitsinerup angnertuneru-
jugssuångorsimanerata kingunerisi-
magå atuartitsinerup tungåtigut pi-
ssutsinut malingnauvdluarsinaujung-
naersimaneK.
tamatumane amigauteKarneK pi-
mérsumik måna ikiorserniarneKartug-
sséngorpoK. erKaimaneKarunarpoK
aussaK kingugdleK ministerip Gamip
landsrådime OKalungnermine erKarto-
rérsimangmago pilerssåruteKarnerar-
dlune ingmikut pissortaKarfingmik
pilersitsinigssamik, atuartitaunerup
tungåtigut rådimut erKainartumik
Kalåtdlit-nunåne iliniartitaunermut
tungassutigut ingmikut suliagssaKar-
tugssamik. tamatumane enrarsautigi-
neKångilau kommissionimik suleru-
jugssuarKåriardlune isumaliutigssi-
ssugssamik pilersitsissoKarnigsså, tå-
ssåusavdlunile råde atajuartumik su-
lisinaussugssaK, pissariaKartumik su-
lissoKarfigtutdle ikiorteKarfingmik
sekretariateuartineKardlune rådip
tåussuma aulaj angigagssarissartagag-
ssai atortineKartugssaussåsavdlutik.
isumaKarpunga tamanit iluarineKar-
dluåsassoK råde tåuna nålagkersui-
ssunit akuerssissutigineKarérsimassoK
manangåK sulinerminik autdlartitsi-
ssugssångormat, isumaKavigpungalo
tamatumane autdlartisavdlune piv-
figssaK nalereutdluavisassoK. mérKat
atuarfine atuartitsinerup pitsångorti-
neKarsimanerata Kalåtdlit-nunånilo
sulivfeuarfit nutåliaussut sujornati-
gornit uvdluvtine amerdlanerulersi-
maKissut ajornarungnaersisimavåt i-
nutigssarsiuteKarnigssaK sujunertara-
lugo iliniarfigssaKarsinaulernigssaK.
tamatuma tungåtigut ikiusinaunig-
ssaK sujunertaralugo landsrådip tu-
ngånit sulinialernigssap piarérsarnig-
ssånut tapersiniarneKartugssauvoK
lærlinginut angerdlarsimavfingnik
sanatitsinikut. angerdlarsimavfit tai-
måitut sujugdlersagssåt Nungmltug-
ssaK Kåumatit mardlugsuit ingerdla-
neråne atulersinåusassOK ilimanarpoK,
tauvalo erKarsautigineuardlune åma
taimåitunik ukiune tugdliutune K’a-
Kortume, Ausiangne Sisimiunilo sa-
natitsiumårnigssaK.
atuarfingne avdlångutigssat
nuånersuvoK malungnarsisimang-
mat Kalåtdlit-nunåne igdloKarfit ta-
malåt atuarfinit Nungme realskolimut
seminariamutdlo iliniartungoriartor-
tartut ukiut ingerdlaneråne piarérsi-
ma vdluarneru j artuinardlutik tåkuta-
lersimangmata. taimåikaluardle angu-
ssausimassut sule nåmaginavigsu-
ngorsimångitdlat atuarfeKarneruvdlo
tungåtigut nutåmik åricigssuineKar-
nigssaK nukinginarsiartuinardlune.
skoledirektionime ministereKarfing-
milo månåkut pilerssårusiaussutigut
sujunertarineKarpoK Danmarkime a-
tuarfeKarnerup tungåtigut årKigssui-
nermut nutåmut åssingusaiartornig-
ssaK. pilerssårutine tåukunane ilåti-
gut sujunersutigineKarpoK mérKat a-
tuarfine ukiut atuarfiussut arfine«-
mardlussut atortorinarneKåsassut Kav-
dlunåtutdle atuartitsineK tamatumane
angnertunerussungortiniarneKardlu-
ne. Danmarkime pissutsit åssigalugit
atuarfit ukiut atuarfiussut arfineK-pi-
ngaj ugssånik kingusingnerussukutdlo
Kulailuagssånik ilaniarneKarKuneKar-
put atuarneK téssunga kigdleuartit-
landshøvding
FINN NIELSENip
ukiortåme oKalugiauta
dlugo akungnaitdlisartugssångordlu-
go. taimåtaoK erKarsautigineuarpoK
klassit arfernåne arfineK-åipånilo a-
tuartunut realskolimut pinigssamut
piarérsarfiussunik ukiut mardlussug-
ssanik pilersitsineKåsassoK, tauvalo
realskolerne atuartuneK ukiut sisa-
maussaraluartoK ukiunik pingasui-
narnik sivisussuseKartitugssångordlu-
go. erKarsautigineuarpoK klassit real-
skolimut piarérsarfiussugssat tåuko
ukiut ingerdlaneråne atuartut pisi-
naussaKariartornerat ilutigalugo ato-
rungnaersikiartorneKarumårtut. a-
nguniagaK tamåna taimanikugssamut
anguneKarpat mérKat atuartut Dan-
markimisutdle realskolimut pissar-
tugssångorsimåsåput klassit arfineK-
åipånit realskolimut ikårsåginartumik
— tåssalo uvdlume pissusiussututdle
måne iliniartut Danmarkime klasse-
Katimingnit ukiunik mardlungnik pi-
ngasunigdlunit angajugdliunerussa-
rungnåisavdlutik, taimalo Kalåtdlit-
nunåne atuarfingnit Danmarkime a-
tuarfingnut ikårsårtarneK månåkutut-
dle ajornaKuteKartugssaujungnåisav-
dlune. taimåtaoK taimatut årKigssui-
ssoKarnigssap kingunerissugssåusavå
efterskolit Kanganisångoriartulersi-
massut atorungnaersitauvingnigssåt.
tåukununga taorsiutdlugit erKarsauti-
gineKarpoK K’aKortume, Nungme Au-
siangnilo klassit arfineK-pingajuat
Kulingiluåtdlo realskolimut piarérsar-
figssatut pilersineKåsassut.
danskisornermik misilinerit
ajorissagssåungitsut
soruname pilerssårutit taimåitut pi-
viussungorti-niarnigssånut pingitsora-
ne pivfigssaK sivisou atortariaKåsaoK.
taimåtaordlo OKautigissariaKarpoK so-
runame atuarfingne kalåtdlisortitsi-
neK atorungnaersiniarneKångingmat.
ingerdlautsivdle takutisimavå Kavdlu-
nåt OKausinik ilisimassaKarnerungåt-
sialernigssaK iliniartut nangitsissumik
iliniarKigtugssångortarnigssånut agso-
rujugssuaK iluaKutauvdlunilo pingå-
ruteKartugssaussoK. taimåitumigdlo å-
ssigingitsutigut måna sulissuteKarto-
KalerérsimavoK mérKat atuartut Kav-
dlunåt OKausinik ilikajårnerussaler-
nigssåt sujunertaralugo.
taimatut taineuarsinauvOK Nungme
børnehavime klassiliorneKarsimang-
mat, tåukunane mérKat atualersug-
ssångungilårneråne Kavdlunåtut OKa-
lugtalerérsiniardlugit — åmalume ta-
månåinaK pingikaluardlugo mérKat
sapingisamik atualernigssamingnut i-
nerisimanerulersarniardlugitaoK. tai-
måtaoK angajontaussut akuerssisit-
dlugit landsrådivdlo 1961-ime ataut-
siminermine tapersineratigut igdlo-
Karfingne ardlaKartune imailiorne-
KartalersimavoK mérKat klassine su-
jugdlerne mardlungne iliniagagssiai-
sigut tamatigungajagdluinaK Kavdlu-
nåtuinaK atuartitalerdlugit, påsinarsi-
simangmåme mérKat klassine téuku-
nanitut OKautsinik mardlungnik a-
tautsikut iliniartineKarnigssamut nu-
kangavatdlårtut. taimatut mérKat
Kavdlunåtut ili-kalertortiniardlugit
misilisimanerit inernere ajorissagssau-
ngitdlat, åmame påsinarsisimangmat
mérKat kalåtdlisut atuartineKarner-
mingnut tamåna kinguarsautigissarsi-
mångikåt.
Kalåtdlit-nunåne atuarfeKarnerup
årKigssusimanerata avdlånguteKar-
nigssånik pilerssårutit inårneKaréri-
arpata Kalåtdlit-nunåne atuarfit piv-
dlugit inatsisigssanik nutånik sulissu-
teKartOKartariaKalisaoK. inatsisigssa-
mik sujunersutigssat tåukua atortåti-
neKalersinatik soruname landsråd-
imut sarKumiuneKarKårumårput.
Kåumarsainikut avdlångutit
aussaK landsrådip atautsimlneranik
maligtaringnigsimassut erKaimåsa-
jungnarsivåt Kåumarsainikut suline-
rup avdlångortiterneKarnigssånut
landsråde isumaKataunerminik er-
turudvalgitdlo tamane tamånitut u-
kiune Kuline Kångiutune måne ineri-
artortitsiniarnermik inuit akornåne
påsisitsiniainerup tungåtigut miki-
ngitsumik suliaKarsimåput. tamatu-
mane misiligtagkat tungavigalugit
måna Kåumarsainikut sulineK årKig-
ssuniarneKarpoK, tamatumane sagdli-
utitdlugit uko mardluk pingårtiniar-
neuardlutik, tåssa inoKatigingnut tu-
ngassunik Kåumarsainermik suliaKar-
neK kisalo inusugtut akornåne sulini-
arneK.
sårugdlit amerdleriartut —
ama suliarivdluagåungitsut
ukioK 1961 kalåtdline niorKutigssi-
ornerup tungåtigut Kavsérssuartigut
angussaKarfiuvdluarsimassutut OKau-
tigissariaKarpoK.
taimåikaluardle niorKUtigssiorner-
mut tungassunik sule itavsérssuamik
imåinåungitsunigdlo piuminaitsorsiu-
teuarpoK. åssersutigalugo taisinauvara
sårugdlingnik tunissagssiat ukiume
Kångiutume amerdlissutausimassut
téssaunerusimangmata aulisagkat su-
liarivdluagaunerpåungitsut. pingår-
tumik bundgarnerssordlune aulisar-
fiup nalåne pissaKamavfiulerugtorfia-
ne aulisagkat suliarivdluandgsångisat
tamåko sarKumilårnerssaussarsimå-
put. soruname uvgornångitsungilaK
nioritutigssiornerme amerdleriautit
tåssausimangmata aulisagkat suliariv-
dluaruigsångisat akikitdlivdlugit ait-
såt nunanut avdlanut tunineKarsinau-
ssut, neriutigåralo aulisartut peKati-
gigfisa KGH-vdlo peKatigigdlutik pi-
uminaitsorsiut tamåna anigorniarsi-
naujumåråt, tamåna pissuteKarsima-
galuarnersoK aulisariutautivta angat-
dlatit bundgarnerssordlune aulisar-
nermut nalerKutivigsunginerånik i-
malunit påsineKarsinaunersoK auli-
sagkat suliarineKameråne kukussu-
mik periuseKartoKartarsimanersoK.
savauteKarnerup tungåtigut nuå-
nersuvoK malungnarmat inutigssarsi-
ume tamatumane ukiune kingugdler-
ne suliamik autdlussineK angnertusi-
galugtuinarsimassoK. nerssutausiving-
nut maskinanutdlo aningaussarpag-
ssuit ikingeKissut atugagssissutigine-
Karsimåput, narssautitdlo naggorig-
sagkat agdlilerneKarsimavdlutik.
neriutigiriarpoK savautigdlit ukiut
Kavsinguit Kångiunerisigut ivigartar-
nermingnit pigssarsiait uvdlume pig-
ssarsiaussartunit mingnerpåmik mar-
dloriautingorsinaujumårtut, taimai-
liornikut ukiordlungnerit ukiut ar-
dlagdlit Kångiunerisigut nagdliutåi-
nartut sitdlimavfigissarsinångorKuv-
dlugit.
ajoraluartumik niorKutigssiornerit
åssigingitsut tungaisigut sujuariartor-
neK erKartortitdlugo avdlatut ajor-
nartumik taissariaKarpara kalåtdline
inoKatigit aningaussatigut pigssarsia-
risimassaisa angnertussusiat nioruu-
tigssiornerme sujuariautausimagalu-
artunik Kångisimangmata. sordlo na-
luneuarunångitsoK aningaussartutit —
pingårtumik akigssarsianut aningau-
ssartutit — amerdliartuinarnerisa ki-
ngunerissanik nautsorssutitigut nå-
kartorutit ukiune kingugdlerne ang-
nertusigalugtuinarsimåput, taimalo
uvdlume alianaraluartumik oKartari-
aualersimavdltua niorKutigssiorneK
tamåt issigalugo nåkartorutaussartoK.
soruname pissutsit taimåinerat Grøn-
landsudvalgime 1960-imérsume OKat-
dliseKarnerne mikingitsumik suniute-
KångitsorsimångilaK.
grønlandsudvalgip
ajornartorsiutai
sordlo Grønlandsudvalgip 1960-i-
mérsup sujuligtaissuata Victor Gram-
ip ungasingitsunguåkut radiokut OKa-
lugiåumine eruartorérsimagå ani-
ngaussarsiornerup tungåtigut ilisimå-
ringnigtoK konsulent Mogens Boserup
Kalåtdlit-nunåne akigssarsiat akiu-
ssutdlo tungaisigut pissortatigut i-
ngerdlatsineK pivdlugo angnertoKi-
ssumik nalunaerssusiorsimavoK.
navsuiaut tåuna ingassagtajårutau-
nanilo piviussorsiortussou Kularnå-
ngitsumik udvalgip ilaussortaisa ka-
lålersaisa ilåinut tusaruårdlugo nikat-
dluatdlangnångitsornaviångitsoK på-
sinarpoK, tåukume kalåtdline niorKu-
tigssiorneK Kalåtdlit-nunånilume ani-
ngaussarsiorneK tamåt issigalugo isu-
mavdluarnerussumik issigingnigsima-
galuarmata. navsuiaut pineuartoK u-
kiariartornerane atautsiméKåtårnerne
sangmineKartarsimavoK, ilåtigutdlo
aulajangineKarsimavdlune udvalgip i-
laussortaisa kalålersait tamarmik
Danmarkime ukisineKåsassut, taimalo
suliniarfiussunik udvalgine underud-
valginilo navsuiåume pineKartume a-
perKutit pissaritsungeKissut sangmi-
ssarissugssångordlugit.
udvalgime ilångutdlugo erKartorne-
KamissårsimavoK tunissagssiordlune
inutigssarsiuteKarnerup nålagauvfing-
mit tapissutigineKartartungorsinau-
nera tamatumunåkut sujunertaralugo
nunanut avdlanut tunissartagkat a-
kitsorterpatdlårnavérsårnigssåt tama-
tumungalo peKatigititdlugo inutig-
ssersitsisimangmat. kulturråde kul-ssarsiutinik artugkigaluartumik akig-
ssarsiat uagfasigtiniarnigssåt. taimåi-
kaluardle tamatumane ajornartorsiu-
tigssaKarpoK, tåssame inutigssarsiutit
nålagauvfingmit tapissuteKarfigine-
Kartartut amerdlanertigut tåssaussar-
matå niorKUtigssiamingnik tuniniai-
nermingne angnerpåmik ajornartorsi-
utigssaKartartut, tamånalo sule ajor-
nartorsiutauginartugssåusaoK Dan-
marke Europame niuveKatigingnut i-
laussortångusagpat.
sulissugssaileKineK angnertoK
niorKutigssiornerup sanaortorne-
ruvdlo angnertusigalugtuinarnerata
kingunerisimavå Kalåtdlit-nunåne ig-
dloKarfingne aussaunerane mikingit-
sumik sulissugssailatsineKartalersi-
mangmat.
nunaKarfingnime atausiåkåne ka-
låtdlinik sulissugssaileKineK ima sua-
lugtigilersimavoK KGH-p erKarsauti-
gilersimavdlugo sulivfiutine unigtusé-
ngigpata aussamut sule amerdlaneru-
ssunik nunaKarfit pineKartut avatå-
nit sulissugssarsiortariaKåsavdlune.
pingårtumik sulissugssailatsineKarpoK
aulisagkerissugssanik umiarssuarnig-
dlo niorKaissugssanik.
suliagssaKartitsinerup erKartornera-
ne taitsiarniarpara ukiunerane suliv-
figssaisualersarneK pivdlugo misig-
ssuisitsisimanerput måna inårneKa-
ngajalersoK. misigssuisitsinerup tåu-
ssuma ingerdlåniarnera mikingitsu-
mik ajornakusortusimavoK, måne su-
livfigssanik inersussissarfeKaranilo
sulivfigssaerunermut aningaussaute-
Kånginera pissutigalugo, taimåitoKar-
tugaluarpåme erKorKigsårtumik o-
KautigineK ajornåsångikaluarmat su-
livfigssaerutut Kavserpiaunersut. tu-
pingnångilaK ukiunerane sulivfig-
ssarsiortoKarneK ajormat, amerdlane-
rime nalungerértarmåssuk sulivfig-
ssarsioraluarunigdlunit Kåumatine
tåukunane KGH-me GTO-milunit su-
liagssaKartitaunaviaratik. taimåitu-
mik misigssuisitsinerup inernerata ta-
matigordluinaK erKortuviunigsså
nautsorssutigivatdlårtariaKåsångilaK.
taimåikaluardle misigssuinerme nalu-
naerutitigut påsineK ajomångilaK u-
krånerane sulivfigssaerutarneK — u-
kiune måkunane — imånarssuaK piu-
minaitsorsiutaujungnaersimassoK, ta-
månalo ajunginarpoK. påsissardle ta-
måna pissortaussunut tugpatdlersau-
tiginartariaKåsångilaK, tåssame igdlo-
Karfingne ukiunerane sulivfigssaKar-
titsissamigssaK sujunertaralugo suli-
nialersimaneK ingerdlatinarniartaria-
KåsaoK, sårdlo ilåtigut avKusiniagssat
Kaertitigagssatdlo åssigissaitdlo sulia-
ritiniarneKartarnerisigut.
ajornartorsiutit
ajugauvfigineKarsinåuput
nauk pissortaussut — pissortaussu-
nik oKarama erKarsautigåka nåla-
gauvfiup pissortautitai kisalo lands-
råde kommunalbestyrelsitdlo — tu-
ngåningånit inoKatigit iluåne sut ta-
marmik sapingisamik ingerdlaKatigig-
kutårniarneKarnigssåt sapingisardlui-
narmik ilungersutiginiarneKaraluar-
toK, taimåitoK pingitsorneKarsinåu-
ngilaK ilaisigut kinguåutorneKalersi-
naussarmat.
tamatumane åssersåtitut iliniarti-
taunerup tungåtigut aperKutit erKar-
torneKarérput. åssersutigssaK avdla
tåssauvoK inoKatigingne ikiuissarner-
mik avdlatigutdlo isumagingningneK
landsrådip kommunitdlo OKausigssa-
Karfigalugulo akissugssauvfigissåt. ta-
matumanisaordle åma iluarsartussini-
ardluta autdlarterérsimavugut. lands-
rådip aussaK kingugdleK tamåna ang-
nertungåtsiartumik OKalusererérsima-
vå, ilåtigutdlo socialinspektøre rådi-
mut tungatitaussoK OKalOKatigisimav-
dlugo, aussamutdlo atautsiminigssame
ilimagissariaKarpoK landsrådip tu-
ngånit isumagingningnermut tamar-
mut tungassut nutåmik årKigssuivfi-
gineKarnigssåt tapersersorneKarumår-
tOK.
ukiut KUlit nutåmik ineriartortitsi-
lerfiussut sujugdlit kalåtdlit inoKati-
gingnut mikingeKissumik iluaKutig-
ssisimåput, taimåikaluardle åma åi-
påtigut imåinåungitsunik ajornartor-
siutigssaKartitsilersimavdlutik.
KularnångilaK ukiut Kulit tugdliutut
ajungeKutinik sule ardlaKarnerussu-
nik nagsataKarumårtut ajornartorsiu-
tigssatdle åma mingnerulernaviarna-
tik. iluaKutåungitsusångilardle ta-
mavta tamaviårdluta ingmivtinut piu-
minaitsorsiutigissavtinigdlo påseuati-
gigsinaunigssarput anguniaKatigig-
kuvtigo. pissariaKarneratutdlo erinit-
sajuissuseKaruvta påsisimavdlugulo
såt tamaisa atautsikut pineK ajornar-
mata — tauva isumaKarpunga suju-
nigssaK ersissutigssaKarata nåplkiar-
torsinåusagiput, ajornartorsiutigssåme
nåpikumågkavut a j ugauvf igingitsu-
gagssaunaviångitdlat.
suleuatima uvangalo Kalåtdlit-nu-
nåne tamane tamåne angalassarnivti-
ne månilo Nungme ilagsivdluarneKar-
tarnerput pivdlugo Kujavdluta Ava-
nerssuarmitut, Tunumltut Kitånltut-
dlo tamaisa kigsåukumavut:
UKIORTÅME PIVDLUARITSE.
13