Atuagagdliutit - 04.01.1962, Side 4

rønlandsudvalgip anguniarå
isumaKatigi
ssaK
aningaussarsiatigut tamanit nåmagineKartumik angussaKartoKåsagu-
nångitsoK, ilimanardlunile isumaKatigingissutaussut angnerit nungu-
tmeKarnigssåt. aperKutaussordlo nionaitigssiornerup agdliartornigsså
kalåtdlit tamarmik nalugunångilåt
1960-ime februåre Kåumataugå taima-
nikut Kalåtdlit-nunånut ministeriu-
ssok Kaj Lindberg udvalgiliorsimang-
mat Kalåtdlit-nunane aningaussarsi-
ornermut, politikimut pissortaxarner-
mutdlo tungassunik misigssuerérsi-
nardlutik OKauseKarniartugssanik,
Kalåtdlit-nunane taineKartut tungai-
sigut ingerdlatsineK issigingnigtautsi-
nik månamut atugausimassunit
avdlaussunik tungavexardlune avdlå-
ngutexartitariaxalersimånginersoK.
taimatut avdlångutexartitsinigssax
pissutigssaKarsorinarpat avdlångutig-
ssanik udvalge sujunersutexartug-
ssautitaUvoK.
udvalge formandiuvfigiligara
„Grønlandsudvalgimik 1960-imit pi-
ssumik" atsernexarpox, akugtungitsu-
nigdle „målsætningsudvalgimik". tai-
neKartardluntsaoK.
måssa ilaussortat kikunerat kalåt-
dlit nalungeréraluaråt — tåssame
1960-ime udvalge Kalåtdlit-nunånisi-
mavdlunilo ilaussortat ilait tamatuma
kingornatigut Kalåtdlit-nunånitarsi-
mangmata — taimåitoK pissariaxarso-
råra tamåna pivdlugo oxausexåsav-
dlunga.
udvalgiuna nålagkersuinermik tu-
ngaveKardlune ilaussortalersornexar-
simassox, tamånalume 1949—50-ime
Grønlandskommissioniusimassumit
avdlåussutigalugo; måssame Grøn-
landskommissione danskinik kalåtdli-
nigdlo politikerinik ilaussortaxaralu-
ardlune taimåitoK ilaussortat amer-
dlanerssait tåssausimangmata atorfig-
dlit kisalo ingmlkut påsisimassaxar-
dluartutut issigineKartut.
tåssa Grønlandskommissione 1960-
imérsoK politikerinik ilaussortaxar-
neruvoK. partit folketingime udvalgi-
nut ilaussortaxångitsortugssautitåu-
ngitsut, s. i. socialdemokratit, venstret,
konservativit, radikale venstret kisa-
lo socialistisk folkeparti tamarmik a-
agdl. grønlandsudvalgip
sujuligfaissua, folketingimuf
ilaussorfax VICTOR GRAM
-----------------------------------
tautsimik ilaussortaKarput, uvanga
socialdemokratinérsuvdlunga.
åma kalåtdlit politikerit ardlaxaxi-
ssut ilaussortåuput, tåssame folke-
tingimut ilaussortaussut pinarnatik,
grønlandsminister Gamimutdle folke-
tingime sivnissugssarisså visitats-
provst Rink Kleist sivnersauvdlune,
Kalåtdlit-nunåta landsrådia tatdlima-
nik sivnissoKarame, ilait mardluk tå-
ssauvdlutik kalåtdlit sulissartut kå-
tuvfiata sivnissua kisalo kalåtdlit au-
lisartut piniartutdlo kåtuvfiata sivni-
ssua.
tåukua saniatigut grønlandsmini-
steriame departementschefiussoK, han-
delip direktøria, styrelsesrådip suju-
ligtaissua kisalo danskit nangminer-
ssordlutik inutigssarsiutigdlit sivni-
ssorissait xavsigsunguit ilaussortau-
giputaox.
agssak isåuneKartoK
Grønlandsudvalgip 1960-imérsup
pilersineKarneranut pissutaussoK tå-
ssauvoK landsrådip 1959-ime oxause-
Kautigisimasså. oxausexautigissame
tåssane kalåtdlit tunganit uparuarne-
KarpoK Kalåtdlit-nunane ajornartor-
siutaunerussut ilait pilertortumik på-
siniartariaKalersut. Kalåtdlit-nunane
politikimut soxutigingningnex agdli-
artuinarpoK, taimåitumigdlo lands-
rådip kigsautiginartipå imungårneru-
ssok issigalugo inuiaxatigingne kalå-
liussune piorsaineK kisalo danskit ka-
låtdlitdlo suleKatigingnerat angunia-
gagssaxartitéusassut. pissariaKartutut
issigineKarpoK ersserxigsarnexåsassox
Kalåtdlit-nunane pissutsit kisalo Ka-
låtdlit-nunåta Danmarkivdlo akornå-
ne pissortaKarnikut politikikutdlo pi-
ssutsit KanoK angnertutigissumik xa-
nordlo sukatigissumik ingmingnut na-
lerxutungorsartariaxarnersut, tama-
tumunåkut Kalåtdlit-nunåta Dan-
markimut ilauvigsutut issiginexarne-
ra aulajangersarnexardlunilo timita-
lerneKarsinaorKuvdlugo — måssa Ka-
låtdlit-nunåta ississusia Danmarki-
mutdlo KanoK ungasigtiginera soru-
name nautsorssutigingitsugagssåungi-
kaluartut.
landsrådip oxausexautigissamigut
erssersiniagå unaunerugunarpox Ka-
låtdlit-nunåta Danmarkivdlo ataxati-
gingneråne pissortaxarnerme politiki-
milo pissusiussut ilait paitsunganar-
tungmata. igdluatungåtigutdle er-
ssersinexarpox kalåtdlit tamåkerdlu-
tik Danmarkimut atavdluinartutut
misigissusexarmata kigsautigivdlui-
narmåssugdlo Kalåtdlit-nunåta tama-
tigordluinax åssigingmik pisinauti-
tauvdlune Danmarkimut ilaunigsså.
tamåna danskinit inuinarnit nuå-
nårutiginexarsimavox issiginexarsi-
mavdlunilo kalåtdlit danskitdlo sule-
xatigingneratigut ajornartorsiutit u-
kiune kingugdlerne ersserxigsigalug-
tuinarsimassut anigorniagaunigssånik
kalåtdlit kigsautexarnerånut erssiuti-
tut. miserratigissagssåungilardlume
ajornartorsiutit tamåkua ilait ima
angnertutigisimangmata agdlåt dan-
skit kalåtdlitdlo akunermingne ino-
xatigigdluarnerigaluånik mikingitsu-
mik misigdlersitsisimavdlutik.
soKutiginenardluartoK
ama kalåtdlit soxutiginartisagunar-
påt tusåsavdlugo grønlandsudvalgip
sulinerata danskinit soxutiginexarto-
rujugssunera. tamatumunga takussu-
tigssax tåssauvox avisit grønlandsud-
valgimik aperxutinigdlume Kalåtdlit-
nunanut tungåssutexartunik avdlanik
erxartuikulassunerat.
pissariaxångilax udvalgip suliagssai
amerdlaxissut ingmikut erxartusav-
dlugit. aussax landsrådime najunivne
navsuiautexarsimavunga åma Kalåt-
dlit-nunåta radioatigut autdlakåtine-
xardlunilo landsrådip oxaloxatigissu-
taine atuarnexarsinaussumik. taimåi-
tumik aperxut månåkorpiax udvalgip
sangmissarinerusså, tåssa aningau-
ssarsiornermut pingårtumigdlo akinut
akigssautinutdlo tungassut, erxartor-
nerdsavåka.
Grønlandsudvalge novemberip i-
ngerdlanerane ardlaleriardlune ataut-
simitarsimavox, isumaxatigissutigine-
xarsimavordlo akinut akigssautinut-
dlo tungassup ukiup ingerdlanerane
udvalgine åssigingitsune oxatdlisigi-
nexartåsassut. tamånauna pissutigalu-
go kalåtdlit udvalgimut ilaussortau-
ssut Danmarkimiginaratdlartut.
atautsimitarsimanerne ukiuvdlo i-
ngerdlanerane atautsimitarumårnerne
tungaviginexarnerussox tåssauvox
Kalåtdlit-nunane akit akigssautitdlo
tungaisigut ingerdlatsinermik nalu-
naerut aningaussarsiornermik påsisi-
massaxardluartup Grønlandsudvalgi-
mut ikiortigssatut atorfinigtinexarsi-
massup cand. polit. Mogens Boserupip
agdlagsimasså.
Boserupip nalunaerutå
månauna tikitdlugo Kalåtdlit-nunå-
ne aningaussarsiornex aulajangersu-
nik anguniagagssaxartitaunane inger-
dlånexarsimassox, tåssa avdlat uv-
dluinarne inunermut tunganerussut
sagdliutinexarxajåssarsimangmata.
månale tamåna pissariaxavigsutut i-
ssiginexalersimavox taimåitumigdlo
sukumissumik misigssuinigsax erxar-
sautigingningnigssardlo pissariaxaler-
simavdlutik. tamatuma inernera tåssa
nalunaerut taissara.
Mogens Boserup taimåitunik sulia-
xarnigssamut ingmikut piukunaute-
xartutut oxautigineKarsinaugunarpox,
tåssa ukiorpagssuarne nålagauvfingne
pexatigingne suliaxarsimagame nunat
kinguarsimanerussut aningaussarsior-
nikut ikiorserniarnexarneråne suju-
nersuissuvdlune, taimalo suliaxarsi-
manermine misiligtagai iluatingnar-
dluinartutut issigissariaxarput Kalåt-
dlit-nunåt ardlaligtigut nunatut ki-
nguarsimanerussutut issigissariaxar-
mat.
åmame imåinguatsiarpox akigssau-
tit akitdlo årxigssunexarnerat pivdlu-
go nalunaerut aperxutit pingårutexa-
xissut tåukua oxaluserinexarneråne
tungavigssatut piukunardluardlune.
Kuianaitdlisaut
Kalåtdlit-nunåmiume tamarmik na-
lungilåt akinik akigssautinigdlo aper-
xut tåssaungmat Kalåtdlit-nunåta
Danmarkivdlo akornåne pissutsinut
xuianaitdlisautausinaussut ilåt. ta-
ména Danmarkimisaox, åma inuinait
akornåne, påsisimanexardluarpox tai-
måitumigdlo avisine atautsiminernilo
erxartornexakulassunut ilauvdlune,
✓
Minolta med det verdensbe-
rømte ROKKOR objektiv...
Ml
åmame danskit ilaisa påsisinåungilåt
sox kalåtdlit danskisut akigssautexar-
xartitåunginersut.
angnertunerussumigdlume erxar-
sautigingikåine erxumiginardlunilo
nåpertuivdluarnerungitsutut issigi-
narsinauvox danskit kalåtdlitdlo éssi-
gigsunik suliaxartut åmalo åssigigsu-
mik iliniarsimassut åssigingitsunik a-
kigssarsiaxartitaunerat. oxartoxarxa-
jåsinauvorme tamåna åssigigsitaune-
rungitsox.
kalåtdlit aitsåt tusalingisånik oxa-
ratdlardlanga tamåna imaisitsiåinax
påsinex ajornartussox. aperxut ta-
måna åssigingitsunik, ilåtigut inuia-
xatigingne aningaussautexarnermut
tungassunik, ajornaxutexarpox.
ajoraluartumik Kalåtdlit-nunåt er-
dligtutut oxautiginexarsinauvox, isse-
xalune kisalo nunanut -niuverfigine-
xartartunut ungasexalune. åmame
savautexarnex angnertorssungitsox
erxarsautigingikåine kalåtdline inu-
tigssarsiornex tamarme pisussutinik
imap tuniusinaussainik, tåssa auli-
sagkanik umassunigdlo imarmiunik,
tungavexarpox. åma kalåtdlit siama-
sexalutik najugaxartiterput. taimåi-
tumik kalåtdlit tunissagssiornerat i-
nuniarnermut kalåtdlit pinaratik dan-
skisaordle kigsautiginartitaraluånut
kisiat tungaviginiåsavdlugo nåmångi-
lax.
tamåna pissutauvox Danmarkip
Kalåtdlit-nunånut aningaussatigut i-
kiutexartariaxarneranut. tamåna ing-
mine erxumigissagssåungilax, åmame
Danmarkip iluane nunap ilai pigssar-
siordluarfiunginerussut akilerårutit
avxutigalugit pigssarsiordluarfiune-
russunit ikiorsernexartarmata.
Kalåtdlit-nunåtale pineKarnerata
ingmikut issutigisså tdssfauvoK a-
ningaussatigut ikiutit angnertoru-
jugssunerat amalo Danmarkerpiap
iluane pissartunit avdlaussumik i-
ngerdlatsineKarnera.
uvdlumikut imåipox perxingnigssa-
mik isumagingningnerme, atuarfexar-
nerme il. il. akigssaiautit angnerssait
danskinit akilernexartardlutik. tamå-
na Grønlandskommissionerssup
1949—50-ime sulisimassup aulaja-
ngersagaisa kinguneråt. aningaussat
ikiutiginexartartut ikigtungeréxaut,
åmalo pissutsit nåmaginakånilerniå-
sagpata sujunigssame ikigtusångexa-
lutik. taimågdlåt inungnik ikiuissar-
nerme aningaussartutit årxigssussine-
ritdlo mingnerussut åssigingitsut ka-
låtdlit nangmingnérdlutik akigssaiau-
tigissarpait.
pisissartunut tapissutit
åma inuinait atornexartartut åssigi-
ngitsut, s. i. niorxutigssat sulissussi-
neritdlo åssigingitsut, tungaisigut
danskinit kalåtdlinut ikiutiginexar-
tartut angnikingexaut. akit kalåtdlit
niuvertarfingne akilertagait åmalo
ingnåtdlagissamut imermutdlo akiu-
ssut akigssaiautinik matussissungor-
dlugit aula j angernexarsimassugpata
pissariaxåsagaluarpox xagfarujugssu-
åsavdlugit.
tamatumunga ilångutdlugo erxai-
massariaxarpox kalåtdlit akileråruti-
vingnik akilissångingmata taimalo
danskit atautsimut akigssaiautigissar-
tagåinik akiléxatåusanatik.
kalåtdlit tunissagssiarissartagaisa
amerdlanerssait KGH-mit pisiarine-
xardlutik Kalåtalit-nunånit ånine-
xartarput. måna tikitdlugo tunissag-
ssiornex tamåna ingminut akilersi-
nausimagaluarpox.
månale tunissagssiornerme akig-
ssaiautaussartut xagfariaruj ugssuarsi-
måput. tamåna åssigingitsunik pissu-
texarpox, kalåtdlinile tunissagssior-
nerrnut akigssaiautaussartut angnerit
ilåt tåssauvox sulissut akigssarsiait,
nalunexångilardlo sulissut akigssarsi-
ait Danmarkime Kalåtdlit-nunånilo
xagfariarujugssuarsimangmata. Ka-
låtdlit-nunåne sulissut akigssarsiaisa
xagfariarnerat pissutauvdlune tuni-
ssat aké xagfariangåtsiartariaxarsi-
måputaox, tåssame tåukua mardluk
atsikutigikånertariaxarmata, tamånå-
taordlo kalåtdline tunissagssiorner-
mut akigssaiautinut agdlissutausima-
vox, tamatuma pexatigissånik nunat
niuverfiginexartartut kalåtdlit tuni-
ssagssiåinut akigissartagait xagfariar-
simångingmata tupingnångitsumik
kalåtdline tunissagssiornerme oxi-
maexatigikånernerugaluaK navianar-
torsiortitaulersimavox, ukiunilo ki-
ngugdlerne mardlungne tunissagssior-
nerup nautsorssutai amigartorutexar-
talersimåput. amigartorutit taimåitut
måna tikitdlugo k-fondimit matune-
xartarsimagaluarput, aningaussatdle
tåukua måna nungusimåput.
ajoraluartumik nautsorssutigi-
ngitsugagssaungilan ukiune k a-
ningnerussune kalåtdline tunissag-
ssiorneK amigartåruteKartartug-
ssaungmat, åmalo kalåtdlit inuni-
arnermingne atugagssarissait ka-
låtdlinilo tunissagssiorneic ing-
mingnut nåpertutikdnisagpata inu-
niarnerup tungåtigut kigsautigi-
nartutut 'angnertutigissumik pit-
sdngorsainigssamut periarfigssaud-
sdngilagut.
DAN
semi diesel
med vendbar propel, glødehoved eller
koldstart, leveres fra lager.
kigdlormut sågtinexarsinaussunik sar-
pilik, aumårtoK imalunit kissagtagåu-
ngitsox xuerssuarmit tuniunexarsi-
nåuput.

Type Antal cyl. . Hk O/m Propel diam. Antal blade Install. længde - Netto vægt kg
AMI i 6/8 750 480 2 | 1185 390
AMU i 9/11 750 550 2 1185 400
DAMU 2 20/22 750 | 590 | 3 1565 595

Type AMI, 6—8
hk og type AMU
9—11 hk
i
Bemærk den lave vægt og korte in-
stallationslængde.
Type DAMU er udstyret med BOSCH
blokpumpe og regulator.
Spørg efter brochurer på motordepo-
tet.
oxitsuvox initunane.
type DAMU BOSCH-ip blokpumpeliå-
nik regulatoriliånigdlo pisatsigauvox.
7s Motorfabriken DAN
ADGANGSVEJEN — ESBJERG
Telegramadresse: DANMOTOR
4