Atuagagdliutit - 04.01.1962, Blaðsíða 26

MEKSRTJl
Pentagon
Amerikame igdlersorneKarnigssåkut ministereKarfiup agdlag-
fenarfia 34.000-nik sulissulik
tatdlimaliårxat niviarsiaråinait amerikamiut. tatdlimalissat tåuko mana inersi-
massungorput. Kaxutigorssuainax tatdlimalissoKartarsimavoK sulilo xaxutigor-
nerussumik tatdlimalissat perorsinaussarsimavdlutik.
Sibiriamit Kimåssut
silarssuarme agdlagfexarfit angner-
ssåt — Pentagon — USA-me igdlo-
Karfit pingårnerssåne, Washingtoni-
mlpoK, kugssup Potomacip kimut si-
nåne. igdlorssuarssuaK tåuna Ameri-
kame igdlersornexarnigssamut mini-
stereKarfiup agdlagfeKarfigå, sanane-
Karsimavordlo igdlersornexarnigssa-
mut ministereKarfiup agdlagfé, 17-i-
ussut Washingtonime sume tamåne si-
åmarsimassut atautsimut exiterniar-
dlugit. igdlorssuarssuaK tatdlimanik
texerxoxarpox, taimaingmatdlo græ-
kerit tatdlimanik teKerKulingmut tai-
gutånik — Pentagonimik — taigute-
KartineKardlune.
Pentagon 1941-me sananexalersi-
mavoK, avdlatutdlo ingerdlatisagåine
ukiut tatdlimat Kångiugpata aitsåt' i-
nersimassugssaugaluaK, Kåumatit 16-
Inait xångiutut inerneKarsimavdlune.
sananeKarnera tuaviukumanermit su-
takorruingilatit tåssauna silåinaup
cyklianik taineKartartoK, Amerikame
såkutdKarfingmit sananeKarsimassoK,
maskina angnikitsunguax ujatsiutau-
ssai atinardlugit Kångåtåussivdlune si-
låinarme sumut tamaunga angalaoru-
tausinaussoK.
lissartut 13.000-t pingasungordlutik
avigdlutik nikitautdlutik, unuaxara-
tik suliarisimavåt, sananexarneralu-
me 600 miil. kr.-nik akexarsimavdlu-
ne!
igdlorssuaK agsutdle tåssa angivoK,
sussok tamåko åtsissartut cykliatå-
nguardlutik suvdlorssuarne angatdlå-
tut. suvdlorssuingox katitdlutik 28
km-isut isorartutigaut, taimaingmat-
dlo agdlagkanik åtsissartut pisuinar-
niartugunik utarxinartåsagaluaxalu-
tik.
Pentagonime sulissut katitdlutik
34.000-uput, tåssa nunavta inue siv-
neKalugit, nunangåtdlugssuarmilo ig-
dlorssuarmut atassume, ingrnikut
tingmissartunut mitarfexarpox, tå-
ssångånitdlo uvdloK tamåt tingmi-
ssartut Kulimikut sarpigdlit tikiussor-
tut autdlarartutdlo imailiutinardlu-
usivfamigox inuk pingortitaunine
nåpertordlugo 150 anguvdlugit ukio-
KalersinaussugssaugaluartOK! umassut
avdlat ineriartorfigisimassamik tat-
dlimariautånik arfinileriautånigdlu-
nit, inererérnermikut umassarniartut,
sorme åma inuk taimåisinåusångila?
månåkut rusit ilisimatuisa akornå-
ne inup utorKalissarneranut pissutau-
ssartut misigssugarineKarput, ilisima-
tutdlume tamatumunåkut amgussaxa-
ngajalerérsimavdlutik, angnerussu-
mik påsissaKarnigssamut avxutig-
ssausinaussumik. misigssuinertigut
påsineKarsimavoK inuit ilaisa aue a-
koKartut sunersumik, tarKat kalkexa-
lernigssånik, utorKalinermut pissuti-
viussartugunartumik, pinavérsårtitsi-
ssartumik, tamatumungalo ugpernar-
sautausimavoK ilaKutarit ilaisa na-
lautsornerinåungitsumik avdlanit u-
torKalinerussarnerat.
inup pingortitaunermine ukiut i-
nuvfigisinaussait xaxinexartånginer-
sut aperKutigineKåsagpat, akissaria-
KarpoK nunat Katsigsut ilåine inuit
utorKarssuångortartut, sordlo rusit
nunåta kujatåne Kaukasusip KåKaine
ardlalingnik 150 patdligdlugit sivner-
dlugitdlunime ukiulingnik sujumu-
gagssaxartarsimavdlune.
silarssuarme utorKaunerssaussoK
Amerikame kujatdlermiusimavox
indianereK 169-iningox ukiulik. tåuna
tik. åmåtaordle bilinut unigtarfexar-
poK, taimåitOK bilinut 12.000-inarnut
inigssalingmik, avdlatutdlume ajor-
nartumik sulissut ilarpagssue 'businut,
tåssa bilinut ilaussartautinut, ilauv-
dlutik suliartortariaKartardlutik. bili-
nut uningavigssat igdlorssuarmut xa-
ningnerit ministerinut såkututdlo nå-
lagéinut nautsorssussåuput, unigtar-
fingnutdlume ungasingnerussunut u-
nigtut akunerup agfå pisorKåtdlångi-
kunik igdlorssuarmut apusinaunatik,
tåssale bilit sanileriåt siagsimassut
isorartorugtormata!
lelefonilerissut 200
buserpagssuit sulissunik angatdlå-
ssissartut ingerdlåinavigdlutik ig-
dlorssuarssup atånut samunga unig-
tarput, tasamångånitdlo sulissut ele-
vatorinut ilauvdlutik KiimukéuneKar-
tardlutik. businik pigingnexatigit
mardluk sulissut angatdlåneKarnerat
isumagissaråt, uvdlormut 900-riardlu-
tik utertardlutik, nalunaeKutavdlo a-
kuneranut ilaussut 25.000-t angatdlå-
sinauvdlugit.
arnat 200-t igdlorssuarme telefoni-
lerissuput, tupingnångilardlume uv-
dlormut 200.800-riardlune telefonikut
OKalussissoKartarmat.
igdlorssuarssuarme tåssane tuping-
nåinartume månåkut Amerikame så-
kutoxarfif pingasuviussut suleKati-
gingnerat angnertusarniarnexarpoK,
nalunexångilarme såkutoxarfit tåuko
Kångerniutexåtårneratigut ikioxati-
gingnatigdlo sulineratigut raketit tu-
ngaisigut rusinut nagdlerniunikut ki-
nguåutornexarsimassox.
ilisimatut sivisumik misigssugarisi-
mavåt OKarsimavdlutigdlo ilumut tåu-
ssuma taima ukioxarnigsså xularnau-
teKångitsox. Skandinaviame inuit u-
torxaunerssåt norgemiuvox arnax
måna 108-nik ukioxaraluardlune sule
nangmineK angalaorsinaussoK, silåpa-
rissutsimigutdlo oxariatårdlarxissut-
simigutdlo taima ukioxamigssånik
aulassinångivigsox.
atuarsinåungitsut
Italiame nålagkersuissut ukiut ku-
lit ingerdlaneråne atuartitsinerup tu-
ngåtigut namagsiniarneKartugssamik
pilerssårusiorsimåput Italiame ag-
dlagsinaunatigdlo atuarsinåungitsor-
pagssuit nuingutiniarssariniåsavdlugit.
uvdlumikut atomit tungaisigut suju-
mukamerssup nalåne Italiame inuit
milliunit arfiniligssåt avigdlugo ima-
lunit italiamiut tamarmik 13 pcté a-
tuarsinaunatigdlo agdlagslnåungitdlat.
Italiame perKussuteKaraluarpoK
mérxat 14-inik ukioxalernertik tikit-
dlugo atuartartugssaussut, Italiavdle
ilarujugssuane, pingårtumik kujatåne
mérarpagssuaxarpox atuarsimångisåi-
nartunik.
italiamiut milliunit arfinex pinga-
sungajangnik amerdlåssusexartut tai-
mågdlåt atertik agdlagsinaupalårpåt,
Italiamilume mérKat amerdlanerpår-
tait arxanillnarnik ukioKåinardlutik
atuarfingmit anissardlutik, tåssa ma-
skinat atordlugit niorxutigssiornerme
piumassarinexartut angnikingnerpåt-
dlunit susinåungivigdlugit.
ilisimaitsussusermik nungutitsiniar-
dlutik Italiame nålagkersuissut suli-
agssåt imåinåungeKaoK. iliniartitsi-
ssugssailexineKaKaoK, ilåne iliniartit-
sissox atausex atuarfingme klassine
tamane kisime iliniartitsissussardlune,
taimatutdlume mérxat tamarmik atu-
artineKarstnaulisagpata atuarfigparu-
jugssuit sanaortortariaKardlutik. atu-
artitaunermik xagfagsainiarnermut a-
ningaussat atorneKartugssat sumit
pinexarumåmersut nalunardluina-
xaoK| nautsorssutigåtdle, mingnerpå-
mik tamatumunga italiamiut aningau-
ssait 800 milliarder lire atornexar-
tugssaussut....
(nangitax)
sujulerssortåta Kimerdlordluarpai i-
maKalo agdlagartaxar.put: „Rodis“-
mik nålagkersuissoK akimassox nuli-
lo kivfartigdlo Kimugsiussissortigdlo
ingerdlåput Vladevostokimut Amorip
asimioKarfianut". nakorsap piåralune
atsiornera navsuitsungitsumik ag-
dlagkamiuk, nålagkersuissordlo atuv-
farigsunginame atuarneK nalungajag-
pai, ingerdlassut agdlagkatdlo xiviar-
tardlugit. nalunaerssugkatdlo naler-
xukaluaxissut taimåitox ilisarivdlu-
arpai guvernørip atsiugarigai takor-
narniångisane nakorsap åssilivdluar-
simangårmagit, narruj uminguatsiar-
dlune agdlagartåt tuniupå. isumalior-
pordlo kukuvdlunga ingerdlatinarpå-
ka kivfartutiga uniordlugo, taimåitOK
sujugdlit nålagåt taima perérpox isu-
maKaramime sujulime atuarérait så-
kutut namutit ilusimangmatigik av-
ssaerxuvai pigatdlångikaluaKautdlo.
Peter Orloffip iperåutane silåinåkut
serxortexåtårdlugo autdlarsarame su-
jorssugtuinångordlutik autdlarput.
igdlorpåluit ku,p sinåne apumit ne-
isångingajagtut sarssupait, inuilo ug-
sagdlutik kup sinånut aterarput tu-
pigalugit sukåssusé, ’histerssue nalu-
narungnaerput xasussulersut.
kisiånile xanoK Kasuersisavait i-
ssertorfigssaxånginamik ernumangå-
lerdlutik nunamut sanguinarput isu-
maxaramik såkutut avdlat ama ma-
ligkåtik. xamutitdlo avxutåt ersslnar-
mat malinarumårdlutik nåpitamik
sujulitik tikeriarunikik oxaloxatigeri-
arunikitdlo atautsikut malerssusang-
matik.
kuk KåKat portungitsut akornatigut
kugpoK Jabbonajip Kåxånut atavdlu-
ne. ilåle sangoriaisalo sumut atanere
erssigatik. alapernaisertuarput ilamik
tuvé Kulautdlugit xinerdlutik. ximug-
siussissuat iperartuissuatsiångorpox
histit kigaitdlagkiartulermata. tåssalo
kingunermingne nuånårpaluk tusåler-
påt, tamarmigdlo ånilångaleKaut,
Paulip angane OKarfigå: „angaga, ait-
såt tåssa iperéutat atortariaxalerpat."
tauvalo autdlaisitik piarérsarpait ki-
ngunermingnitutdlo såkutut umiuta-
lerdlugit kungmitdlo nuiåput såkutut
histersut Kavsit ajugaussututdlo pa-
namingnik niarKutik Kulauaivait niv-
dliassorssuvdlutik igitarpalugputdlo
ungasigpatdlåramigdle erxugaKångit-
dlat.
niviarsiånguaK xiångarme uvigssia-
me sakiainut pugpon OKardlunilo: „tå-
ssa ånangnigssarput ajornarsivox ti-
gusavåtigut kingumutdlo parnaerut-
dluta“. uvigssåtale exipå tugpatdler-
sardlugulo oxardlune: „ernumanak a-
sassånguara sule tigungilåtigut nuå-
nåjårpatdlålersimåputdle, erninardlo
kup sangoriånut tarriput malerssui-
ssitik issigiungnaerdlugit. angåtalo
agsut histit iperartorpai Karninit xa-
pugtorssuångordlugit ingerdlangåle-
ramigdlo xamutit orråssorssuångorput,
sivisumigdle ingerdlasinaujungnaer-
put histit xasunermit uperatarsinå-
ngormata.
Kåxat akornisigut avKutigssarsi-
orumåput malerssortitik erssutitsia-
rumavdlugit. nakorsap ussersuteriar-
matik tasinguaK avalagfigåt tamånga
kungmut atassox avKUtertik nutåK
atumersuinardlugo asume malerssor-
timik nuånårpalungnerssue tusåler-
pait ilisimalerpåtdlo malerssortimik
nalujungnaeråt erssutsinertik, måssa-
lo sujulimingnut kuk atuardlugo su-
juangåtsiarsorigait sivisuséngilardlo
ujardlisangmata nunamut xaxivfig-
siordlugit xåxat akornisigut. KimåneK
piumåtårnaKaoK, taimåitumik ajungi-
neruvoK tornorfigssarsiorunik unua-
mut xasuerserfigssamingnik.
uvdlånguaK Kåumalerame nuisser-
poK anorilo nagtimajartordlune, ta-
månalo ajuatdlautigingivigpåt. nakor-
sap nuiarssuit ingerdlaortut issigai e-
riniginguatsiardlugit. aperKingnigsså-
me erinigalugo KåKat sujorssugtaler-
mata uingialassorssuvdlutik nivtailat-
dlo nåkålermata piukunarsarnialersut
tåssångåinaK persorssup matuvai su-
jorssugssuardlo kisiat tusåssarilerpåt.
tatsimutdlo utertariaicarput kungmut
avalarKingniardlutik såkutut avKuti-
gerérmåssuk ilimagiungnaimigatdla-
ramikik. persordlo iluaKutigisavåt Ka-
mutit avKutåt rpatortuåsangmago.
tatsimit Kaxigamik avKutigssarsiput
KorunguaK nerukitsoic Kåxap tungå-
nut, tåssunalo .person uitsaviungilaK
Kåxamit arxarsårtox. taimungåina-
ngajak ingerdlåput avKutåtdlo ajor-
narsiartorpox histerssuit xupaerut-
dlutik ingerdlarussålermata, aputdlo
aKitsuinarssungmat. tåssångåinardle
unigput Kingartarssuax apordlugo ko-
roK napivdlugo ikårutsiusimassoK.
histerssuit univigput ingerdlania-
rungnaerdlutik. angutitdlo ingming-
nut issikuput xanoK pinigssartik na-
luvdlugo. Poulilo oxarpoK: „xanox i-
liusaugut histivutdlo kivitdlugit ma-
jusinaunagit, uteraluaruvtalo maler-
ssortivtlnut apordluåinåsaugut." na-
korsax sapinerussartox tåssanisaox i-
lamisut xulalerpox ånangnigssaming-
nik, oxarpordlo: „taimåitox ivnårssuk
sinerdlugo ingerdlaniaraluåsaugut a-
put maugaliorfigssaxarpat histit i-
ngerdlasinåusavåt“.
nangisaoK
atuagaK akisoK
nunavtine atuagkat naKiterne-
Karsimassut akisunerssat 3600
kronilerneKarsimavoK
Ålup kangermiup xalipagai kigar-
tordlugitdlo åssilialiai tusåmavavut
silarssuarme tamarme ilisimaneKaler-
simassut, tusarsimagunångilarsile a-
tuagax Ålup xissungmut kigartugai-
nik åssiliartalik sujornåk atuagkanik
Londonime akitsorterinerme 3600 kro-
nilernexarsimangmat. atuagax tåuna
xaKutigoxissoK Rinkip Nungme naxi-
tertitarå 1858-ime,. ilai tulugtunik i-
lailo franskisunik navsuiautitalerdlu-
git naxinexarsimassox. atuagånguax
tåuna såtuingugaluarpox taimånar-
ssuardle akilernexarsimangmat påsi-
narpox silarssuarmioxativtinif xanox
pingårtinexartigissox, takutitsivdlune
Alup silarssuarme erxumitsuliortor-
ssuarnut nautsorssuneKarneranik.
nalunaeKiitat, issarussat, kultit, sølvitdlo
nulunaexutårKat pitsavit 32,00 kr.-ningantt. 17-inik ujaragtagdlit schweitsimiut
sanåve arnanut angutinutdlo 88,00 kr.-nlngånit 250,00 kr.-ninut akigdlit.
xingutit amernlk pflgdlit 94,00 kr.-nlnganit.
ujåmlt kåltlussut 14 karat 35,00 kr.-ning5nit 275,00 kr.-ninut akigdlit.
nalunaexutat igsartut kalungnertagdlit 195,00 kr.-ninganit. nalunaexutat exérsai-
ssartut 15,00 kr.-ningSnlt.
issarussat umigagssarpagssuit åssigingitsut akikitsut. 5malo suliavtinut tungassut
avdlarpagssuit niorxutigavut sdrdlo silasiutit, kissarnersiutit, nalunaexutårxat ipue
amiussut kalungneritdlo. lluarsagagssat suliarisinauvavut. niorkutivut pitsaussui-
nåuput akikitsåvdlutigdlo. niuvernerput ukiut 25 ingerdlåsimavarput.
LEO NIELSEN — Jernbanealle 37 — København — Vanløse
150-inik ukiugdlit
ilisimatut OKautigåt inuk pingortitaunine nåpertordlugo utor-
KarssuångortåsagaluartoK inonarpordlo taimatut ukiulingnik
Ure repareres
Alle slags ure repareres.
Omgående levering.
‘AÅrs garanti for reparationer.
URMAGER LEIF JØRGENSEN
Nørregade 22 — Køge
FERD’NAND
Reserverne
tages i brug
sitdXimatit atu-
lerput
(S
26