Atuagagdliutit - 04.01.1962, Blaðsíða 5

kussanångitsumik KångerniuneK
tamåna ajornartorsiutit pingårute-
Karnerpåt ilagåt. udvalgime amerdla-
nerussut isumaKatiglssutigåt kalåtdlit
inuniarnermingne atugarissait kalåt-
dlinilo tunissagssiornaK ingmingnut
nåpertugungnaerdluinarsitåusånging-
mata. kalåtdlit Danmarkerpiamit iki-
utåinarnik nåpateKalernigssåt inga-
langniartariaKarpoK. taimailisagalu-
arpåme Kalåtdlit-nunåta Danmarker-
piavdlo akornåne pissusiussoK narrut-
sautigssaKalersugssåusagaluarpoK.
tamdnåtaoK niuvernerup tungå-
nit issigalugo pingåruteuarpoK —
pingårtumik Danmark nunanut ni-
uveuatigingnut ilångutisagaluar-
pat. nundme kalåtdlit tunissagssi-
åinik tunissivinssartut iluarinaviå-
ngivigpåt kalåtdlit tunissagssior-
nerat ingminut akilersinaujumav-
dlune nålagauvfingmit tapivjigine-
nartåsagpat. tamåna kussanångit-
sumik angneruniussinertut issigi-
nexcartarpoK nunatdlo pisissartu-
galuit pisiumajungnaernerånik ki-
nguneKaratarsinauvdlune.
taimåitugssauvortaoK akigssautit
taigutåinaussumigdlunit agdlineKåsa-
galuarpata, tåssa agdlissutait niorKU-
tigssat akitsorneKarnerisigut uterti-
neKardlutik — imalunit akilerårutivit
avKu’tigalugit. tåssa månåkut a-
kigssautit tunissatdlo akisa ang-
nertunerussumik KagfangneKarsi-
naunigssåt ilimanångilaK. taine-
Kartume tåukua mardluk ingmingnut
atavdluinartuput, téssame akigssautit
KagfarneKarsinåungingmata tamatu-
ma peKatigissånik aulisartut aningau-
ssarsiarissartagait agdlingikåine; tai-
mailiortoKåsagaluarpåme aulisartut
nunamut KagdlulencajaKaut.
sivisugatdlåsaoK
tamékua erKarsautigigåine OKarta-
riaKarpoic kalåtdlit danskinit akig-
ssautikinerungitsorsinåungitsut. må-
nåkorpiarme tunissagssiorneK issigi-
sagåine kalåtdlit akigssautåinik Kag-
fainigssamut tungavigssaxångilaK,
måssa Danmarkerpiame inussut pig-
ssarigsåleralugtuinaraluartut.
tunissagssiorneK ingerdlavdluar-
nerulersiniåsavdlugo periarfigssa-
KarpoK — kisiåne imaisitsiåinak
pisinåungitsunik. sulivfigssualior-
titernermut aningaussarpagssuit
atortariaKåsåput, inuit nunauar-
fingnut sule ikingnerussunut eui-
tertariauåsavdlutik, nalungilarput-
dle enitertitsineK aitsåt pisinaussoK
nugtertugssat igdlugssaxartitauler-
pata. pissariauarportaoK inuit ili-
niartitauv dluarnerulernigssåt, tå-
ssa' atuarfit pitsaunerussut inutig-
ssarsiutinutdlo tungassunik iliniar-
titauneK.
tamat tungaisigut pitsångorsainiar-
tOKartuarpoK. sanaortortoKarpoK, su-
ler uj ugssuartoKardlune, isumagalo
maligdlugo sorssungnerssup kingor-
natigut sujuariåtdlangnerujugssuit pi-
simåput. pivfigssarujugssuardle atu-
ngitsorneK ajornarpos, uvdlumikutdlo
tunissagssiornermik tungavigssaicar-
tunik KagfaissoKarsinåungilaK, «ag-
faissoKåsagpatdlo tamåna aitsåt ta-
pissutitigut pisinauvoK.
pissutsit pisanganarsissut
ajornartorsiutit ajugauvfiginiagag-
ssat angnikitsungeKaut. tupingnångi-
laK Kalåtdlit-nunåta kinguarsimassu-
ssup piorsarneKarnerane sulissugssat
ikigtungeKissut nunaligartitariaKar-
mata — sulissugssatdlo tåukua Kalåt-
dlit-nunånukarusulersisinåusagåine
DanmarkerpiamisuinaK akigssaute-
KartineK ajornarput taimåitumigdlo
ingmikut tapisiaKartitaussariaKardlu-
tik — tamatuma kingunerisinausså
tåssauvoK Danmarkip Kalåtdlit-nunå-
talo akornane pissutsit pitsaugaluar-
tut artorssautigssineKarnerat.
anguniagagssaK månauvoK akit a-
kigssautitdlo tungaisigut ingerdlatsi-
neK kalåtdline aningaussarsiornermik
nunap nangmineK nangmagsinaussai-
nit avigsårtitsingitsoK — måssa igdlu-
atungåtigut erKaimassariaKaraluartoK
tamatumuna åssigingmik pisinauti-
taunigssamik piumassaKarneK tunga-
vigssaKardluartoK narrutsagtinavér-
sårtariaKarmat, kisalo aningaussaute-
xarnikut éssiglngissutit angnertut ka-
låtdlit danskitdlo akomåne, åmale ka-
låtdlit åssigingitsunik suliaicartut a-
kornåne, pilersinavérsårtariaKarmata.
kalåtdlit sujunersuteKångitdlat
månamut atautsimitarnivtine akig-
ssautit ånrigssuneKarnigssånut tu-
ngassunik åssigingitsunik sujunersu-
teKartoKartarsimavoK. sujunersutit
tåukua amerdlanerssait ministeriame
atorfilingnit sarKumiuneKartarsimå-
put udvalgimilo OKaluserenrigsårne-
Kartarsimavdlutik. sulile kalåtdlit tu-
ngånit sujunersuteKartoKarsimångi-
laK, tamånarpiardlo kalåtdlit autdlar-
titaisa Danmarkime ukigatdlartaria-
Kalernerånut pissutaussut ilagåt. ka-
låtdlit autdlartitaisa kigsautigisima-
våt nalunaerutip Kulåne tainenartup
kisalo sujunersutaussartut åssigingit-
sut misigssornigssanut OKalflsererKig-
sårnigssånutdlo pivfigssaKartitauju-
mavdlutik, neriugkamingme taimai-
sivdlutik nangminerissamingnik isu-
magssarsisinaujumårdlutik. tusarnår-
tut ilisimassariaKarpåt kalåtdlit aut-
dlartitait imåinåungeKissunik erKar-
sautigssaKarmata.
månamut atautsimitarnernit tai-
ssariaKarsoråra Kalåtdlit-nunåne
sulissartut autdlartitåt OKauseuar-
simangmat nangmingnertaon isu-
maKatauvdlutik tunissagssiornerup
akigssautitdlo ingmingnut atåssu-
taerutdrtlniavérsårtariaKarnerånut,
aitsåtdle tamåna Kalåtdlit-nunåne
aningaussarsiortunit av dlanisaOK
tungavigiumaneKåsagpat. aningau-
ssarsiortut avdlat tåss'auput kalåt-
dlit tjenestemandit, bestillings-
mandit kisalo Danmarkimit nuna-
lisitat.
kalåtdlit tjenestemanditut atorfi-
nigtineKarsimassut Danmarkimilo tje-
nestemanditut naligissamigtut sulia-
Kartut, sordlo iliniartitsissut telegra-
fistitdlo, sulissartunit aulisartunitdlo
aningaussarsiaKarnerulårérput, tåu-
korpiåuputdle åssigingnik akigssaute-
Karnigssamik såkortumik piumassa-
Kartut.
åssigingmik iliniarsimassut
kalåtdlit iliniartitsissup nalunae-
rasuartauserissuvdlunit iluaringerKa-
jåssorujugssuvå iliniartitsissoK nalu-
naerasuartauserissordlunit nunalisi-
tax ingminit akigssarsiarKortuneru-
sagpat, åmale kalåtdlit håndværkerip
taimatut iluaringerKajåssorujugssuvå
kalåtdlip iliniartitsissup nalunaerasu-
artauserissuvdlunit ingminit akigssar-
siarKortuneruvatdlårnigsså. isumaKa-
tiginginerit taimåitut isumaKatigiler-
sikuminaitsorujugssuput — mingne-
rungitsumigdlo sule ukiorpålugssuar-
ne sulissugssarpålugssuit nunalisitari-
aKartartugssaungmata.
ilimanångilaK tamanit nåmagi-
neKartumik angussaKartoKarsinau-
nigsså. angnerpåmik neriunarsi-
naussox tåssaugunarpoK åssigi-
ngitsunik isumagdlit amerdlanerit
isumaKatigigkatdlarsinaunigssåt, i-
sumaKatigingissutinik angnerpånik
nungutitsivdlunilo Kalåtdlit-nunå-
ta Danmarkivdlo akomåne tatige-
Crtvarp Føroya, Savalingmiut radi-
uat, Kalåtdlit-nunåta radiuanisut i-
ngajagtunik ajornartorsiuteKarpoK,
Kalåtdlit-nunåta radiuanit inigssaK
sulivfitdlo pitsåussusé erKarsautigalu-
git Savalingmiut radiuat mingneroKa-
lunilo atortulungneruj ugssuvdlune.
savalingmiormiut radiume sulissut si-
samaussut måne radiume sulissut Ka-
noK sulivfigigsårtiginerinik takugalu-
arunik usoruminigssåt Kularnarane.
Savalingmiune radio Thorshavnime
igdlut nutåungitsut ilånipoK. init mi-
kissut pingasut — sisamåuput Kuer-
ssup Kulånitut sanileralugit agdlagfit
pisiniarfitdlo åssigingitsut. radiukut
autdlakåtitagssiat nipinik avdlanik a-
vatånit akuneKånginigssåt anguniar-
dlugo init igait uvsigsarneKarsimaga-
luarput avatånit nipimit pitarneKarsi-
naujungnaersiniardlugit, initdle sila-
tåne nipiliortut tusarssaujuarput. su-
lissut ilåta OKalugtuarå båndinut imi-
uterKårnagit autdlakåtitsisitdlutik i-
nip autdlakåtitsiviussup silardliane
telefone sujanerångat autdlakåtitatik
kipitinaratdlartariaKartardlugit tele-
lonip sujanernera inimit autdlakåtit-
sivituaussumit tusåneicarsinaussar-
mat.
Savalingmiut radiuat ukiunerane
sapåtip akuneranut nalunaeKutap a-
kunerine 17-ine autdlakåtitsissarpoK,
ukiordlo kingugdleK radiukut atuar-
titsineK oKåtårutaussumik ingerdlåne-
Kalersimavdlune. aussaunerane nalu-
naeKutap akunere arKaneK-mardluk
sapåtip akuneranut autdlakåtitsivigi-
nenartarput — timerssornermut tu-
ngassunik- ilaKartineKarångata nalu-
naeKutap akunere 15 autdlakåtitsivi-
ussardlutik. pingårtumik savalingmi-
ormiut umiatsiait atordlugit iporssu-
tarnerit nålaortunit tusarumaneKar-
tarsimåput.
uvdlormut mardloriardlune sava-
lingmiormiutuinaK autdlakåtitsine-
KartartoK radiup pissortåta Arqip o-
Kalugtuarå, tåssa uvdloKerKata mig-
ssåne umikutdlo. autdlakåtitatdle —
månisut — savalingmiormiunit tama-
nit tusåneKarsinaussångitdlat. tamåna
pivdlugo sapåtine uvdlåkut Kulingi-
luanit sapåtip akunerata ingerdlane-
rane autdlakåtitat pitsaunerit autdla-
Katigigdlune suleKatigigdluarusu-
ssuseKardlunilo ataKatigingnermik
atatitsinarsinaussoK.
tåssa silatusårnerusaoK Kalåtdlit-
nunåmiut påsisinauguniko kalåtdlit
akigssautaisa tunissaisalunit akisa
agdlingåtsiarnigssåt ilimanarujugssu-
ångitsoK. tunissagssiornerme ingmi-
nut akilersinaorKalåvigdlunilunit a-
migartoruteKartaratdlartitdlugo tåu-
kua tungaisigut angnertunerussumik
KagfaineKarsinåungilaK.
merKanut tapisiat tamanut
udvalgime isumaKatigissutigineKar-
simassOK atauseK ilångutdlugo taiu-
mavara. sujunersutigineKarsimavOK
méraKarnerme tapisiat tamanut atu-
tut Kalåtdlit-nunåne atulersineKåsa-
ssut, tåssa tapisiat ilaKutaringnut ta-
manut mérartalingnut tuniuneKartar-
tugssat kikunerat Kanordlo aningau-
ssarsiaKarnerat aperKutautinago. ta-
pissutit tåukua mérKamut atautsimut
aulaj angersimassumik angissuseKar-
tugssåuput. tapissutit taimåitut soru-
name ilaKutaringnut kalåtdlinut a-
merdlaKissunut kalåtdlitdlume inuni-
arnerénut tamarmut iluaKUtaussoru-
jugssusåput. udvalgimit tamarmit ta-
pissutit taimåitut Kanordlunit ilior-
dlune atulersineKarnigssåt isumaKati-
gissutigineKånguatsiarpoK. kisiåne i-
kiutit taimatut aningaussarsiortut å-
ssigingitsut akornåne naligingissutau-
ssunik nungutitsisinåungitdlat; ikiuti-
me taimåitut amerdlanerpåtigut ta-
manit pissagssarineKartussarput.
Grønlandsudvalgip sulinera ilåtigut
utarKikatagdlune erKartorneKartarsi-
mavoK, Kalåtdlit-nunåninåungitsoK,
åmale kalåtdlit udvalgimut ilaussor-
taussut akornåne. piårtumigdle åma-
lo malungniuteKartunik angussaxar-
nigssaK tamavta isumaKatigårput. ki-
siåne ajornartorsiutit piårtumik ani-
gorneKarnigssånik kigsautigissaK su-
liagssap aulajangersimavdluinartune-
ranik piuminaitsorujugssuneranigdlo
igdlua’tungeKarpoK.
anguniagagssaK aulajangersima-
ssussok OKarama isumaga månau-
vok angussavut imungårtumik ata-
sinaussussariaKardlutigdlo ineriar-
tornermut avKutausinaussussaria-
Kartut. KanoK akeuarnerat — mil-
kåterKingneKartarput imalunit sapå-
tip akunerane Kångiutume pisimassut
pingårnersiordlugit nailisardlugit er-
KartorKingneKartardlutik. sunut ta-
manut tungassut autdlakåtineKartar-
put pingårtumik Savalingmiune pi-
ssartut erKartorneKartardlutik.
radiup pissortåta OKalugtuarå må-
nisut radio-avisimut ilångutagssatik
nangminérdlutik pigssarsiariniartar-
dlugit nunat avdlat radiuisa autdla-
kåtitait nålaoriardlugit tusagkatik sa-
valingmiormiut OKausinut nugtertar-
dlugit. telefonile agsut atorpåt, agdlåt
aulisariutit nunavta imåne aulisartut
radiotelefonikut OKalutdlugit påsi-
ssagssarsiorfigissardlugit. månale ka-
bele Atlantikukordlune nunarput av-
Kusårdlugo Europamit Amerikap nu-
navigtånut atassugssaK Savalingmiu-
nut ånguterérpoK atulerpatdlo tusa-
gagssiortarfit ilånit tusagagssanik
pigssarsissariaKartalisavdlutik Arqe
OKarpoK soruname akilivdlutik.
Savalingmiune igdloKatigit 8300-u-
put radioKarnertigdlo pivdlugo akili-
ssartut 7500-uvdlutik. radiukut nå-
laortarneK pivdlugo Savalingmiut
radiuanut akiliutaussartoK atautsimik
radiulingnut 25 kr-uvoK, ilaKutaritdlo
atautsit ardlalingnik radiugdlit 37,50
kr-nik akilissardlutik. 1960-ime
200.000 kr. migssiliortut taimatut aki-
liutinit pigssarsiarineKarsimåput, nå-
laortutdle kigsautåinit 40.000 kr. pig-
ssarsiarineKartut radiup ingerdlatine-
Karnerane aningaussartutinut åma a-
torneKarsimavdlutik. taimaingmat tu-
pingnångilaK Savalingmiut radiuat a-
ningaussagssaileKingmat. agdlåt stu-
dieteknikereKéngitdlat, sulissut nang-
minérdlutik båndinut imiussigunik,
kivdlortariaKartut nangmingneK isu-
mageriardlugit toåndi.p autdlakåtine-
Karnigssåta sujornagut isumagissaria-
Kartunik tamanik nangminérdlutik
sulissariaKartardlutik. OKalugtartut
nutait pigissait 2000 migssiliortut ing-
mikut ineKartineKaratik atuagausivi-
ussanitut init ilåne, nutitdlo pigine-
Kartut amerdlineKaratdlarnaviaratik
taima aningaussagssaileKitigititdlugit;
Danmarkivdlo radiuanit ikiorneKåsa-
natik.
Janus.
lidnit Kavsit akuerssissutigineKar-
tariaKarnerat — aperKutåungilaic
aperKutauvdlunile millionit tåukua
Kanon atortarianåsanersut kalåt-
dlit isumangnaitsumik ineriartor-
figssaKardlutigdlo pigssarigsåleri-
artorsinåusagpata.
tamåna udvalgime ilaussortanit a-
Kutigssiåinut nalei'Kiutdlugit
niorKutigssiortut niorKutigssap pit-
såussusigsså aulajangertarpåt niorKU-
tigssiavdle nuånarineKarnigsså pisini-
artartut aulaj angigagssaralugo.
tamåna svenskit avisisa ilåne
Kvallpostenime soKutiginartumik ag-
dlauserineKarsimavoK, tåssalo tåuna
rejelerivfingme sutdlitut
maligdlugo rejenik aKerdlortigkanik
niorKUsiat nunanit åssiglngitsvmit ku-
lit migssåinit pissut misigssorneKarsi-
måput. agdlagaK KuleKutaKarpoK re-
jet Kivdlertussanitut imertåt KanoK a-
ngitigissumik akilertarparput-
rejet misigssorneKartut tamarmik
pumikut nalunaersimassarput KanoK
imaKartigissut, tåssa Kivdlertussap i-
mai nalunaerdlugit, tåukulo tamati-
gordluinanga j ak imertaKartarmata
svenskit misiligarsimavait imertatik
ilångunagit rejertåinait KanoK OKi-
maitsiginersut.
rejet misiligarneKartut tamarmik
kalåtdlit rejeliait sorKajarsimasimå-
ngilait. kalåtdlit rejeliåine agdlagsi-
mavoK imaKartut 80 gram-inik, Kiv-
dlertussavdlo misiligutaussup imarisi-
mavai 75 gram. rejet Kivdlertussani-
tut misiligagaussut kalåtdlit Kivdler-
tussaliaisa imainut naler-Kiutdlugit i-
ma nikingatigisimåput:
Kivdlertussame imai ugtoramik
agdlagsimavoK imai OKimaitsigiput
125 gram 75 gram
125 - 65 -
115 - 75 -
115 - 65 -
100 - 65 -
100 - 65 -
80 - 75 -
kisitsisit kingugdlit tainekartut tå-
ssa Kalåtdlit-nunåne sanaut, tåssalo
ingmårånguåinaK éssigingissuteKar-
merdlanerpånit isumaKatigineKarpoK,
isumaKarpungalo suleriauseK ukiup
ingerdlanerane atordluarsinaussarput
måna navssårisimagigput. taimåitu-
mik neriunarpoK upernåmut Kalåt-
dlit-nunåne akit akigssautitdlo tu-
ngaisigut ajornartorsiutit pingårneru-
ssut ilait årKigstnåusavdlugit periar-
figssaKarumårtugut.
pitsaussorujugssusimåput
tut. kisalo avise erKartorneKartQK ag-
dlagsimavoK Kalåtdlit-nunåne rejet
portorneKarsimanerat kussanarner-
paussoK, tåssa ilivitsungordlugit por-
tugkat iliorKarnerilo kussanaKissut.
agdlarKigsimåputdlo: kalåtdlit rejenik
portuissartuisa påsivdluarsimavåt i-
Produktion af fine grønlandske
rejer
nuit pisissartut pisiariumassarmatigik
rejet KajukoK pinago. kalåtdlit reje-
liåine agdlagsimagame 80 gram isu-
maKarpoK rejet taima oKimåissuse-
Kartut Kajortartik iléngunago, Kajor-
tartingme ilångutdlugo OKimåissusi-
lertarsimassugunik Kivdlertussat Kå-
tigut agdlagsimassåsagaluarpoK 115
gram.
ilångutagssiortup handele apencute-
Karfigisimavå svenskit misigssuiner-
mikut påsissait Kanok iginerai. tama-
tumunga direktøre akisimavoK:
— misigssuinerme angussausima-
ssut nåmaginardluartuput niorKutig-
ssiavtale pitsaunerpåtut nalunaeruti-
gineKarsimanerat tupåtdlautigissor-
ssungilarput kalåtdlime rejenik nior-
Kutigssiaisa kussanåssusiat pitsauv-
dluinéssusiatdlo påsivdluinarKigsår-
simagavtigo. Kivdlertussat imaisa mi-
siligarneKarsimanerat pivdlugo isu-
maKarneruvugut KivdlertussaK ami-
galårtumik imalik tåunatuåvigssuaK
erKorsimagåt. Kivdlertussat imait so-
runame nikeralårsinaussarput, tåssa
Kivdlertussanut imiussat atausiåkår-
dlugit nåkutigineKarsinåungingmata,
kisiåne imarissaisa Kivdlertussane na-
lunaersimassut imaisa amerdlåssusiå-
nut nalerKiutdlugit mingnerunigssait
KaKutigoruj ugssuåinaK ilimagineKar-
sinauvoK, amerdlanertigume Kivdler-
tussat imait Kåmingne agdlagsima-
nermingnit angnerussarput.
sic.
Savalingmiut radiuat
ingminut isumagisson
Savalingmiut radiuåne sulissut iniloKissut — sapåtip akunera-
nut nalunaenutap akunere 20 inordlugit autdlakåtitsissardlutik
— radio tamanit tusåncKarncK sapersoK — radiugdlit tamarmik
ukiumut akilisineKartartut
kalåtdlit rejeliait
nersualårneKaKaut
svenskit niorKutigssanik atuissartut udvalgiata misigssuinera
maligdlugo kalåtdlit rejenik nioiKutigssiait nunat avdlat nior-
5