Atuagagdliutit - 04.01.1962, Blaðsíða 19

SavalingmiuliartautigssaK
ama nunavtmukartasassoK
Savalingmiuliartåumit angatdlåneKartut amerdliartoKissut —
umiarssuaK nutåK åipågo atulisavdlune — umiarssuautigdlit
åma aulisariutauteKartut —
sinaussoK
Savalingmiuliarniaråine umiartor-
dlune aitsåt pissariaKarpoK. umiarssu-
autileKatigit Skipafelagi Føroya kisi-
miussavigdlutik Københavnimit
Thorshavnimut uterdlugulo ilaussunik
angatdlåssiput. Savalingmiuliartaut
„Tjaldur" ukiune kingugdlerne arfi-
neK-pingasune — Kulingiluane ator-
neKartoK ilaussunik tusintiligpagssu-
ångortunik kisalo agdlagkanik nagsi-
ussanigdlo avdlarpagssuarnik Sava-
lingmiunitdlo ingerdlåssissarsimav-
dlune.
ilaussorpagssuit
„Tlaldur" atulermat ilaussut isuma-
gineKarnerat pitsénguatdlaKaoK. init
pitsånguatdlåinångitdlat; amale umi-
arssuarnit pisoKaunerussunit suka-
neruvoK. sordlo „Dronning Alexan-
drine“ „Tjaldur“ ukiarme umiarssu-
armut avdlamut apornerme kingorna
iluarsåuneKarmat kingorårssissoK na-
lunaeKutap akunere 62 Savalingmiu-
liartartoK „Tjaldur" nalunaeKutap a-
kunere 48 SavalingmiuliartarpoK.
„Tjaldur" aussaunerane 450-inik ilau-
ssoKarsinauvoK. tamåna pivdlugo u-
miarssuautileKatigit tåussuminga pi-
gingnigtut ilaussartut amerdliartora-
luartitdlugit måna tikitdlugo avdlanik
umiarssuautitångikaluardlutik ilauni-
artunik tamanik angatdlåssisinauv-
dlutik. ukiut Kulingiluat matuma su-
jorna Danmarkimut Danmarkimitdlo
ilaussut 5.500-usimassut direktøriata
Niclasenip onalugtuarå. 1960-ime i-
laussut 12.000-uput, sujornalo ilaussut
13.000 angusimåsagait ilimagalugit.
savalingmiormiut Kanganit angalane-
rulerput åmale takornariat ukiut ta-
maisa amerdlissariartordlutik.
umiarssuartågssaK
angalassut amerdliartuinarmata au-
ssaunerane „Tjaldur“ip lastiata ilå i-
laussunut inigssianik umiarssuaK usi-
lersorneKésagångat usingiarneKåsagå-
ngatdlo KagdlorneKartartunik piler-
sorneKartarpoK. Tjaldur" agdlilisångi-
kåine ilauniartut ilait umiarssuarnut
avdlanut ilauniartallsangmata umiar-
ssuautileKatigit aula j angersimåput
Norgeme umiarssuarmik nutåmik sa-
natitsiumavdlutik. umiarssuartågssaK
„Tj aldur“imit mingnerussugssauvoK
150-inik ilaussoKarsinåusavdlune. pi-
tingmissartortalernigssaK ilimanar-
lerssårutigineKartut maligdlugit umi-
arssuartågssaK åipågo atulerpat sapå-
tit akunere tamaisa Savalingmiunit
Danmarkimut umiarssuaKartalisaoK,
måna sapåtit akunere mardluk Kå-
ngiukångata aitsåt umiarssuaKartara-
luarame.
umiarssuartågssaK åma Savalingmi-
unit ukiut tamaisa ardlaleriardlune
nunavtinukartasaoK. savalingmior-
miut aulisartut nunavta kitåne nuna-
me tarajorteriveKardlutik aussat ta-
maisa aulisartartut KGH-p umiarssu-
autainut åtartugkanutdlunit ilauvdlu-
tik upernåkut aulisariartarnertik u-
kiåkutdlo angerdlåuneKartarnertik a-
kisugåt. erKarsautigineKarpoK Sava-
lingmiune umiarssuautileKatigit umi-
arssuartågssåt upernåt tamaisa mar-
dloriardlune Savalingmiunit Kalåt-
dlit-nunavtinukartåsassoK savaling-
miormiut aulisartuinik, såkuinik a-
tortugssåinigdlo nagsardlune ukiåkut-
dlo åma mardloriardlune aulisartunik
amussåinigdlo nunavtinut aigdlertå-
savdlune.
aulisariutauteKarput
„Tj aldur"imik pigingneKatigit åma
ardlalingnik aulisariutauteKarput sor-
dlo pisorKat ilåt „Tinganes" Savaling-
miunilo aulisariutit nutåliaunerssåt
„Bakur" 325 bruttotonsilik. tainexar-
toK kingugdleK nunane avangnardler-
ne tamane aulisariutinit nutåliauner-
ssauvoK 660 HK-lingmik motoreKar-
dlune, mardlungnik ekkolodeKardlu-
ne, loraneKardlune AsdiceKardlunilo,
mellem- åma kortbølgeradiotelefo-
neKarpoK nunaliardlunilo imertarta-
riaKarane imiliorfeKarame. 32-nik i-
nugtaKarsinauvoK, init ilait sisama-
nik, ilait arfinilingnik sinigfeKardlu-
tik silainarmik kissartumik suportit-
sivigtigut kiagsarneKartut. tåussuma
aulisagartai tamarmik lastimut igsso-
råinariardlugit 40 grader celsius a-
nguvdlugit ississusilingme Keritine-
Karsinåuput.
tingmissartut atulerumårpat?
Saval ingmiuliåsavdlune umiarssuit
nunavtinukartut autdlartarfiånit u-
ngasingitsoralånguamit autdlaråine
nunavtinut nunavtinitdlo angalassut
umiarssuåinarmik angalagatdlarnerat
erKåingitsorneK ajornaKaoK. taimani-
kut umiarssuarmik autdlartoKarnerit
tamaisa tikitoKarneritdlo tamaisa
KGH-p sigssiugå aterfiortunik ni-
uvfiortunigdlo inugpagssuaKartar-
Pok, kalåtdlit Kavdlunåtdlo a-
merdlaKissut tåkutardlutik. måna i-
laussut amerdlanerit tingmissartunut
ilaussalermata umiarssuarnut ilauv-
dlune autdlarneK tikinerdlo Kangatut
ikungnaerpoK, umiarssuit perssuar-
siutigineKåsaerdlutik. Savalingmiu-
nutdle autdlartoKalerångat kisalo Sa-
valingmiunit tikitoKalerångat sigssiu-
gaK inungnik Kernertuinaussardlune.
åma. Thorshavnime taimåipoK. ilau-
ssunik angatdlåssivdlutik Savalingmi-
uliartautinik umiarssuautigdlit sule
ukiune ardlalialungne kisimiussavig-
dlutik angalaortitsissåsagunarput; uv-
dlutdle ilåne ilaussut amerdlanerpåt
åma tingmissartortalerumårput. niu-
vernermik ingerdlatagdlit ingmikut-
dlo iliniarsimassut Savalingmiunut i-
ngerdlassartut nåmagigtaitdliutigiuar-
påt uvdlut unuatdlo mardluk Sava-
lingmiunut Savalingmiunitdlo ikår-
taramik Københavnimit Kalåtdlit-nu-
navtinut tingmissartorssuit sukasuliat
atordlugit nalunaeKutap akunere si-
samåinait ingerdlassoKarsinaungmat.
Savalingmiune ingmikut sungiusarsi-
massunik Danmarkimit Europamilu-
nit nunanit avdlanit sulissugssarsiv-
dlutik aggersitsissut åma ilaussut su-
kanerussumik ingerdléneKartalernig-
ssåt kigsautigåt. taima ingmikut suli-
agssaxartitaussut uvdloK atauseK uv-
dlutdlunit mardluk Savalingmiune
suliagssamingnik nåmagsingnigkajug-
put uvdlutdle Kulit 14-itdlunit mulu-
ssariaKartardlutik suliaKångikaluar-
dlutigdlo agdlåt akigssarsiaKartarma-
ta ineKarnerilo akilersortariaKartar-
mata akigssaiautaussaKalutik.
KeKertat kujatdlit ilåne tuluit sor-
ssungnerssup kingugdliup nalåne
tingmissartunut mitarfiliorsimåput,
mitarfigdle KeKertanut avdlanut u-
ngasiartumipoK iluarsarKårdlugulo
aitsåt atorneKarsinauvdlune. åma ili-
manarsinauvoK Thorshavnimit unga-
sigpatdlångitsume NATO-p radare-
Karfiliåta erKåne mitarfiliortoKarsi-
naussoK. taima pissoKaraluarpat Sa-
valingmiunit Danmarkimut sapåtip
akuneranut ardlaleriardlune ingerdla-
ssoKartalisagaluarpoK.
Janus.
M/b »Orion« GR 6-60, averteres herved til salg
Båden er ca. 36 tod, kravelbygget kalmarfyr på eg, opklædt overalt i
1944 — kuttertype, hækbygget 2-mastet, bygget på Færøerne i 1930. Skro-
get er overalt i god stand. Båden er forsynet med 78 hk Ruston motor
delvis defekt, endvidere med 24 volts elektrisk installation, 70 watt sender
og Simrad Ekkolod indtil 320 favne, alt så godt som nyt.
Egnede købere kan påregne lån til overtagelsen og eventuel installa-
tion af ny motor.
Eventuelle tilbud fremsendes til kæmneren i Godthåb.
M/b »Orion« GR 6-60 tuniniarneKarpoKj
umatsiaK 36 fod migss. takissuseKarpoK, umiarsiagssianik anitsunik må-
ngertuminermigdlo sanåvdlune, 1944-me tamåkerdlune sagdligkersugau-
vok — umiarssuårKatut ilusilik, aKua KangatassoK mardlungnik nåparu-
tilik, 1930-me Savalingmiune sanåK. umiatsiartå tamåkerdlune pitsaussu-
vok. umiatsiaK Ruston motorimik 78 hk-lingmik ilåtigut pitsauvatdlångit-
sumik motoreKarpoK, kisalo 24 voltilingmik ingnåtdlagialersugauvdlune,
70 wattilingmik autdlartitsissartumik radioKarpoK åmalo Simrad Ekko-
lodeKardlune 320 favne tikitdlugo itissusilingmut atorsinaussumik, tamå-
ko tamarmik nutåtut pitsautigiput.
pisiniartut piukungnauteKartut pisisfnaunigssamingnut taorsigagssarsi-
sinautlneKarnigssartik ilimagisinauvåt, åmåtaoK nutåmik motorilersinau-
nigssånut.
KinuteKartoKåsugune Nångme kæmneremut nagsiusinauvåt.
silarssuarme
pitsaunerpåK
tåssalume inumarigsi-
nångitsusanane
sujuleKut
OKalugtuaK arfangniarnilerssårut
„Moby-Dick“-imik taigutenardlune
Tuluit-nunåne santumerKårpoK ukiOK
1851-ime. atuagkiortua amerikamiu-
vok. atuagaK tåuna sarKumersitsina-
go Hermann Melville atuagkiortutut
ilisimanøKardluarsimagaluarpoK atu-
agkat tatdlimat sarKumerserérsimav-
dlugit. tauva arfiniligssåt arfangniar-
tarnilerssårut sarKumersisimavå 32-
nik ukioKalerdlune. taimane inussut
påsingningnerat maligdlugo atuagaK
erKungitsusorissauvoK pingårtumigdlo
tuluit akornåne nuånarineKångivigsi-
mavdlune. ukiune tamåkunane Tulu-
it-nunåt umiartornikut silarssuarmio-
Katiminit KångersimaneKångitsutut i-
ssigineKartarpoK, tamånalume pivdlu-
go tulungnut tupåtdlautauvdlunilo
nuånerpatdlårsimångilaK Herman
Melvillep erKortumik tungaveKardlu-
ne agdlauseringmago amerikamiut ar-
fangniutait umiarssuit tuluit pigissåi-
nit Kuleriardlutik amerdlanerussut.
taimanikut arfangniutait umiarssuit
700-t migssåne amerdlåssuseKarput
katitdlutik 19000 migss. inugtaKardlu-
tik. atuagaK amerikamiunit Kavsitigut
nersualårneKarsimagaluarpoK amer-
dlanernitdle agsut isumaKatigineKar-
simanane, ajornerussordle tåssa atu-
agaK pisiariumanérusimangmat uki-
utdlo mardluk migss. Kångiutinartut
puiugausimavdlune.
atuagkiarujugssup tåussuma ilag-
sivdluarneKarsimångineranut pissu-
taussoK unaunerungikaluarpoK inuiait
mardluk inuiagtut ingmingnut isuma-
aarfiginerat akerdlilerdlugo agdla-
gausimagame pissutaunerusimavorme
taimanikut atuagkiortautsip tungånit
issigalugo avdlauvdluinarame. ar-
fangniarneK ukiune tusindelingne ar-
dlalingne inutigssarsiutaugaluartoK i-
nungnit amerdlanerpagssuarnit ilisi—
maneKångilaK. umiatsiånguaK imåi-
narssuarme umassorssuarmut Kanig-
dliartortoK ilisimavdlugo arfeK pika-
luarneKarune umiatsiaK inugtailo ta-
maisa seKumitdluinarsinaugai. angu-
terpåluit åmimikut åssigingitsrmik
Kalipautigdlit Kåumaterpagssuarne i-
måinarme inussut Kanordlo atugar-
dliuteKartardlutigdlo sunik nuånåru-
teKartartut ukiut 100-t matuma sujor-
nagut atuagkiortartunit pingårtumig-
dlo inungnit atuagagssatut nautsor-
ssutigineKångitdlat.
Herman Melvillep atuagkiamine o-
xalugtuarinerussai tåssa arferujug-
ssuit pingårtumik kigutiligssuit ta-
måkulo ukiorpagssuarnilo arfangnia-
nit ersiortitsissarsimassoK Moby-Dick
atuagkamut ateKausiuneKarsimavOK.
kigutiligssuaK tåuna OKalugtuarme-
KartarpoK KaKortussoK ukiunilo
himdredilingne ardlalingne arfang-
niat akornåne OKalugtuarineKartar-
dlune ersiutigalugo OKautigineKartar-
dlune nåsåjussoK pissarineKarsinåu-
ngitsordlo.
Melvillep atuagkiamine encartugai
ersserKigsumik nalunaerssordluardlu-
gitdlo erKartugausimåput nalunane
tamåkuninga OKalugtuartoK ilumut
arfangniartuviussoK. angalanerme ilå-
ne umiarssuarmioKatine ilagalugit u-
miarssuarme nålagarissamingnut pi-
kigtitsisimåput Kimåsimavdlutigdlo
Maneragssup KeKertaisa ilåinut su-
jugdlermik Tahitimut kingornalo
Gauguinimut. tamatuma kingorna
Melville nunaminut Amerikamut u-
terpoK New Yorkivdlo ereånguanut
nunagssitdlune, tåssanilerame imåne
misigissartagkane atuagkiarissalerpai.
Kapitale 1
kiffdlingiussåK
Ismaelimik taiginartariånguarsinga!
ukiualuit Kångiuput — Kangarpiau-
ssok erKaimajungnaerpara åmame ta-
måna pingårnerungilaK — ilåne pile-
riarpara tåssauna aningaussautaeru-
tivigsimavdlunga. nuname suliagssar-
siornigssaK kajungeringivigpara isu-
magssarsivungalume umiartorfigssar-
siorniardlunga silarssup ilå imånik
taineKartartoK takussagssarsiorfigi-
ssariaKardlugo. tamåna ilerKuliusima-
vara nuåningitsunik isumaliuteKaku-
jugpatdlåleriardlunga. malugigångav-
ko inoKativnut inugsiarnitsumik kl-
nertalersimassunga, tarnikut nuånå-
ngissuseKalerdlunga, toKUSsut igdler-
figssånik niorKuteKartarfit issiging-
nårumaniåinalerdlugit ilissiartortut-
dlunit takussåka tamaisa malenduni-
artalerdlugit sulilo pingårnerpåmik
ingminut påsissorångama inuit avKU-
sinerme nåpitåka tamaisa nasaerfigi-
niåinalersimagika, tauva påsissarpara
tåssa piårnerpåmik umiartorKigtaria-
Kalersimassunga, erninaK imarsiortu-
nut akuliutariaKalersimassunga, tai-
mailiortarpungalume ingminut igssu-
nigssamut taorsiutdlugo. romamiut
såkutut nålagåt Cato ingminut ånåu-
niarsinaujungnaerdlune påsivdlugo
pånane Kumut såtitdlugo piåralune
upivfigå ingminut toKutdlune, uva-
nga ingminut tOKunigssaK isumagina-
go umiarssuarmut Kimåginartarpu-
nga. tamånalo erKumitsortaKangilaK.
inuit taimatut misigissaKartartut i-
marssuaK sussok påsisimagaluruniko
uvavtutdle iliortåsagunaraluarput.
måne KOKertame igdloKarfigput
Manhattan erKarsautiginartigo, Ke-
KertaK umiarssuarnut talitarfigpag-
ssualik. KeKertap såmiatungåne taler-
piatungånilo avKUserngit tamarmik
imånut ataneKarput. ungatdlersauvoK
The Battery sigssiugartå tusåmassao-
KissoK malingnit anorimitdlo samå-
ngarssuaK ingerdlåinardlutik Kaera-
russårfigineKardlune nigdlatårtitau-
juartoK. takukit inugpagssuit KeKer-
tap tamatuma ilåne imånut kipisana-
tik ukissiuartut.
igdlOKarfigssup tamatuma ilåne sa-
påtikut uvalikut ingerdlaoruvit Cor-
lears Hookimit Coenties Slipimut tå-
ssångånitdlo avangnamut Whitehallip
tungånut, tauva sut takusavigit? —
igdloKarfingmit pårssissutut nipaitsu-
tut inuit tusindiligpagssuit Kexarput
imarssuardlo singnagtoralugo. ilait
napassunut igarsimåput, ilait sigssi-
ugkame igsiåput, ilait umiarssuit Ki-
namérsut Kuleruåniput sulilo ilait u-
miarssåp noKarutainut nåparutainut-
dlo majuarsimåput sordlume ilu-
ngersordlutik imax angnertunerussoK
sule takuniaraluardlugo. tåssale inuit
tamarmik nunamiutåuput uvdluinar-
ne Kissuit Karmagssiatdlunit akorné-
nut måtussausimassutut itartut, pisi-
niarfingne nerriviussanut Kilerssu-
gausimassutut itut igsiavérKanutdlu-
nit kikiatausimassutut itdlutik. tau-
vame imånut kajungernerssuat KanoK
isumåsava? nunarssuaK Korsoncigsu-
nik narssartaerusimanerame? inug-
pagssuit tamåko måne suleripat?
måna sigssamut katerssusimåput
sujuleriårdlutik tunuleriårdlutigdlo,
inugpagssuit nunamit sigssaliaus'ima-
ssut nunap avangnånit, kangianit, ki-
tånit kujatånitdlo. umiarssuit pujor-
siutaisa kajungerissartagaisa tamau-
nga nutsutdlugit aggersisimångikalu-
arnerpait? unale ilumorpoK, inuk au-
lasinautitdlune imånut kajungertuar-
tarpoK. KuvdlortorssuaK Niagara i-
martaKarane sioråinarssugaluarpat i-
nuit tusindiligpagssuit ungaseKissu-
mit takuniartåsagaluarnerpåt? sok-
una nukagpiarKat Kimassut pendgsu-
mik nukigtumigdlo tarnigdlit tamar-
mik ukiut ilåne imånut taima såkor-
tutigissumik kajungilersartut? suna
pissutauva pernardlutit imåne anga-
lavdlutit nuna sujugdlerpåmik åu-
ngardlugulo Kimagtarnermik nalunar-
tumik misigissaKartutut itaravit. suna
pissutauva persiamiutorKat imaK ilu-
artutut issigingmåssuk? sunalo pissu-
tausimåsava grækerit imaK ingmikut
GuteKartingmåssuk agdlåt Gutimik
angnerssånut Zeusimut Katångutigiti-
tamingnik? tamåko tamarmik pingit-
soråtik itinerussumik isumaKarput.
tamåkumingalo tungatitdlugo Narci-
ssusimik OKalugtuaK tamatumane iti-
nerussumik isumaKarpoK, OKalugtua-
rineKartarmat tåuna imånut pigsigsi-
massoK ipivdlunilo toKUvdlune tåssa-
gOK puilassume tarrane tiguniartara-
luardlugo tigusinåunginamiuk Kinga-
rilerdlugo pigsigfigisimagamiuk. tar-
rax tamåna uvagut tamardluinavta
kungne imanilo takussarsimavarput.
tarraK tamåna tåssauvOK inunerup ta-
kordlortuagå påsineK ajornartoK ta-
månauvordlo imap kajungerineKaler-
sarnerata navsuiautå.
(nangisaoK).
19