Atuagagdliutit

Ukioqatigiit

Atuagagdliutit - 29.03.1962, Qupperneq 9

Atuagagdliutit - 29.03.1962, Qupperneq 9
danskisut iliniartitsineK angnerulersineKasaoK akunerit atuarfiussut avguatårneitarnigssånik pilerssåruteitar- toKartoK atualerdlåt måna sapåtip akuneranut danskisortara- luartut nalunaeKiitap akunere tatdlimat tamåna sivitsorneKå- tåne ilane navssårineKartut ilagisi- mangmatigik nanerutit. kisiåne New Foundland issigtumik silåinaKångilaK. åmame ilimagineKarsinåungilaK Leif Eriksson kingornalo Katångutå Thorvald nuname tikitamingne amer- dlasunik KimataKarsimåsassut. anga- lanerne tamatigut angutit 30-t mig- ssiliortarpait sujunertarissåtdlo pi- ngårnerpåmik tåssauvoK ilisimassag- ssarsiorni.gssaK nunanigdlo navssårni- arnigssaic kingorna nunasivfigisinau- ssamingnik. taimatut angalanerne a- nguttt ingmingnutdlo napatitut tiki- tagssamingnilo atugagssanik pissag- ssanigdlo isumavdluåteKarneruvdlutik angalassut pissariaKardluinartitåinar- mingnik nagsartarsimåsåput. kisalo Vinlandirrusimåput sujugdlit ukiox a- tauseK ardlaitdlo ukiune mardlungne. igdlukoK sujugdleK sarnumersiparput nuliama Anne Stinep agssaineK su- julersorpå — agssaeKataussarérni- kugame ukiut ujaråinarnik såkoxa- ratdlarfit nalånit vikingitdlo igdluku- isa Norgime agssangneKartameråne i- laussarérsimavdlune. angutitdlo ar- dlagdlit igdloitarfingnit erKavsinitu- nit pissut agssainerme ikiorpåtigut. misiligauvdluta ardlaligtigut agssai- ssarérdluta igdlukoK kup ungasingit- suanitoK agssagparput. sisamanik ti- kerKOKarpoK angissuseralugit 3,50 m X 4,50 m. KarmagauvoK. oKautigine- KarsinauvoK ivssoK igdluliornerme a- torneKartarsimaKangat Islandime pi- narane åmale Kalåtdlit-nunåne. kisalo ilimanarpoK Lance aux Meadowsime aulisarfut igdloKarffnguaf Lance aux Meadowsime. tåssane ilaKufarii Kuli- ngiluaf najugaKarpuf. igdluliat Kissungnik KulineKartarsi- måsassut. kingornalume sukalerfit ar- dlagdlit navssårineKapput. agssaititdluta tupåtdlautigisimaKi- ssarput tåssa såkuliat ujarnanik sa- nåt takugssåungissusiat, tamåkume eskimut indiånéritdlo igdluinik ag- ssaisitdlune sarKumilårtaKingmata. New Foundlandip kujasingnerussortå- ne igdlukut tamåkoKaKissut amerdla- Kissut navssåråvut. takussutigssat soKutiginaicissut agssatavta atdlerpårtåta ilane sar- Kumersiparput ikumatitsiviusimassoK kiparigsoK, tåssa igdlup Karmaisa så- mia’tungåne, ujarxanik Kiimut såter- dlugit sinarssulersorneKarsimassoK agdlagtarfigssiamitdlo angisumik at- dleKUtserneKarsimavdlune. tamatuma eraanguanlpoK iterssiugaK trækulinik imalik natermigut agdlagtarfigssia- mik natiligaK — Kularnéngitsumik ne- rissagssamausiviusimassoK. narxata Keraane trækul sujumugkavut nalu- naiaissuput — tamåne ikumatitsive- KarsimassoK. ikumatitsiviusimassup avatåtunginguane navssårissavta so- Kutiginarnerssåt sujumor.parput, tå- ssalo narKup marraussup ilåne iter- ssaliånguaK aumausivik (emiberpitt). iterssiugaK tåuna 30 cm X 25 cm mig- ssiliordlugo angitigaoK natermigut si- narssungmigutdlo pingasutigut ag- dlagtarfigssiamik pilersugaK. iterssa- liame tåssane aumat unuaunerane tor- KortarineKartarsimåput, tåssa aKagu- ane uvdlåkut erninaK ikuatdlaisinau- jumavdlutik. tamatuma navssårinera nuånåruti- gårput. ikumatitsissarfit taimåitut é- ssigissait Kalåtdlit-nunane Kavdlu- nåtsiaKarfingne agssaissarnerne ilisi- maneicarput. ikumatitsivik tåuna nav- ssårput Kalåtdlit-nunane pingårtumik erKåissutigssauvoK. Kalåtdlit-nunane Eriup Augpalug- tup erneratalo Leif Erikssonip naju- garisimassåne K’agssiarssungne iku- matitsivit måne Lance aux Meadows- ime nanissavta åssinge mardluk nav- ssårineKarnikuput, ikumatitsivik tai- måitOK Kalåtdlit-nunane xavdlunåtsi- axarfiup avangnardlersane Halsøp o- xalugfianik taineKartume navssårine- KarnikuvoK. ikumatitsivit taimåitut Islandime Kanga nunanilo avangnar- dlerne atorneKartarsimaKaut. måne takussavtigut aperxut ersserKigsumik takussutigsaKartilerunarparput, tåssa xavdlunåtsiait kimukardlutik Kalåt- dlit-nunånut taimågdlåt kigdligsimå- ngitsut. tåssa agssainivtine aperKumut på- siniagkavtinut påsissutausinaussut i- latut oxautiginiagara naitsumik o- Kautigalugo taimåipoK. avdlamitaoK tamatuma soKutiginautånik erxartu- gagssaKarsinaugaluarpunga OKautigi- sångilåkale ilisimatutut agssaissarner- me påsisimassagdlit KanoK isumaKar- sinaunerat inangerumanago. månamut misigssuisimanivut isumavdluarnar- nartoKardluarsimåput. ardlaligtigut takussutigssaKarpoK nuna ujartuagar- put „Vinland det gode“ måna nanisi- magigput, kisiåne soruname isumav- dlualiårpatdlårtariaKångilagut agssai- nertigut angnerussumik sule angussa- Karsinautitdluta. månåkut pilerssårutigilerparput ag- ssainerput ukiarujugssuarmut inger- dlåkumavdlugo. agssaenativta ilait avdlanik suliagssaKåsåput månamut navssårisimassavtinut tungåssuteKar- tunik agssainermut nangminermut ki- gaitdlautåungikaluardlutik ingerdlå- neKarsinaussunik. avangnarpasingnerussumut — Labradorip tunganut suliagssavta ilåtut taivara avang- narparterKingnigssaK Labradorip si- neriå sinerdlugo. tamatumane pissa- riaKartitdlugo misigssuivfigssarput tå- Det lille fiskerleje i Lance aux Mea- dows. Her bor ni familier. ssauvoK KavdlunåtsiatorKat inger- dlaornermingne avKutigisinaussait su- sanersat påsissaKarfiginiåsavdlugit, å- malo nunat ilisarnautait OKalugtua- toricane oKalugtuarineKartut sumissu- sersionniåsavdlugit. åmame ilimanå- ngitsungilaK Torfinn Karlsevnep u- miarssuarnik pingasunik umiarssua- Kardlutik inuitdlo 160-iuvdlutik nu- nasiartornermingne nunat avangnar- pasingnerussumitut ilait unigfigerKår- simasinaugå. åmame nalungilarput vikingit umi- arssuåt atauseK Marklandimérérsi- mavdlune (Labradorimérérsimavdlu- ne) Islandimut Norgemutdlo ingerdla- simassoK tåssa ukioK 1347-me. ilima- narsinauvox Kavdlunåtsiait Kalåtdlit- nunånltut Kissuit nunamit tasamånga piniartarsimagait avdlamigdlunit pi- ssuteKardlutik ukiut tamåko tikitdlu- git tasamungartarsimassut. inuit tamåko tasamungartarsimane- rat sukut måna takussutigssaKartipar- put? avangnarpariartornivtine silagigsi- ornigssarput pingårteKårput. ilisima- tortavtalo agssaissartuvta agssagkane kinguartorfigisångingmagit xujåssuti- geKissavtinik Grenjell Missionip pi- ssortåta ilisimatup sulissutigingning- neratigut Lance aux Meadowsimut u- tertitdlugo tingmissartuneKarpoK su- lexatine Kimatane ornigdlugit Uvagut avangnamut ingerdlåinartugut. umiarssuårKavta nålagå xungujoru- jugssuarpoK Kujasaravne „Halten“ip imaK pumigårfigerujorsinaulisagå. tauva kitsavut amorneKarput taima- lo avangnamut Labradorip Kåxarssui- sa tungujulårtuinait tunganut aut- dlarpugut. uvanga umiarssuårKavta aKuata Kå- ne anérpunga kingumutdlo Lance aux Meadowsip narssartai merKorigsut i- ssigingnårdlugit. erxarsautikut au- mausivinguaK igdlukut narxata ilånut agssåusimassoK sujumorsimassarput erxarsautigeKåra, avangnåmiutorKat- dlume niperujorutigissartagåta ilå tu- sarKulerparalusoK: „uvdloK nångmat unoKissoK ingneK nunamut agssautdlugo torKOrpara. Gutip KanortoK ingneK Kamitsailigiliuk." savdlune akunernut 12-inut ilimanarpoK kalåtdlit atuarfine dan- skisut iliniartitsineK ukiune tugdlig- ssane angnertunerulisassoK. tamåna pissuteKåinångilaK kalåtdlit påsing- nigkiartuinarnerånik angnerussumik iliniåsagåine danskisorsinauneK ta- manit angnermik aperKutaussoK, a- tuartitsineruvdle tungåtigut åma na- lerKutussoK påsineKarsimangmat, mérKat pingårtumik atualerdlåt ang- nerussumik danskisut iliniartineKar- nigssåt. Kalåtdlit-nunåne mérKat a- tualerdlåt sapåtip akuneranut nalu- naeKutap akunere 23—24 atuarfigi- ssarpait Danmarkimile nalunaeKiitap akunere 18-inait atuarfigineKartar- dlutik. tamatumunga pissutauneru- vok kalåliarKat oxautsinik mardlung- nik ajornakusoKissunik danskit ka- låtdlitdlo OKausinik atautsikut ilini- artariaKarnerat. månale pingårtumik Påmiune atuarfingme misigssuinikut påsineKarsimavoK mérKat atuarner- mut agdlangnermutdlo ilikalertorne- russartut danskisut iliniartineKarå- ngamik, taimaingmatdlo isumaKarto- KalersimavoK kalåtdlit mérartait a- tualerdlåt danskisut iliniartariaKartut danskitdlo OKausé atordlugit atuarti- neKartariaKardlutik. taima atuardlu- tik autdlartisimagunik kalåtdlisorneK ilinialeruniko artorssautigingineru- ssugssauvåt. tamåna Påmiune atuar- fingnilo avdlane misilinerit takutisi- mavåt, imisigssuinerit tamåko tunga- vigissaitdlo pivdlugit skolekonsulent Chr. Stærmose agdlagaKarsimavoK atuagagssiaK „Grønland" normorume kingugdlerme, atualerdlånik danski- sut iliniartitsinerup iluatingnautai måko taisimavdlugit: 1) nalunaeKiitap akunere mérårKat sapåtip akuneranut atuarfigissait i- kingneruput, 2) sukuminerussumik artornångine- russumigdlo agdlangneK atuamerdlo iliniarneKarsinauvoK, 3) danskit uvdluinarne OKausé ili- karneKardluarnerusinåuput, åma 4) suniuteKarnerugunartumik kalåt- dlisorneK iliniarneKarsinauvdlune 2, åma 3. klassime. Stærmose isumaKarpoK Påmiune misilinerit takutisimagåt atualerdlåt danskisuinaK iliniartineKarneratigut kingorna kalåtdlit OKausé artornångi- nerussumik iliniarneKarsinaussut, ti- kuarpålo taimatut isumavdluarnerme åma tungavigineKartut atuartitsiner- me uvdlåkut misilinerit påsineKarsi- mavdlune pissagssat artornarnerussut mérKat angnerulålernigssånut utarxi- kåine saperssautigingineruvdlugit ili- kartarait. taimatut misilivfiussune angajorKåt nangmingnérdlutik aulajangertarpåt Kitornatik atualerdlåt danskisuinaK i- liniartineKåsanersut taimåisånginer- sutdlunit. skolelederit pingårtisimavåt atuar- fiup autdlarniutåunginigsså oxautsit pivdlugit agssortunermut, åmétaordle atuartitsissausex nutåK isumaKartine- KartariaKångilaK atuarfiup puiguine- ranik suliagssame pingårnerit ilånik, tåssa kalåtdlit OKausinik pugtåssini- ardlunilo ineriartortitsinigssamik. skolelederit åma avdlat ånilångati- gisimavåt tåssa misilinerit politikimut tungassunit akornuserneKarnigssåt, a- jornartorsiutdle tamåna pérneKarsi- mavoK landsrådip isumaKatigingnikut skoledirektøre akueringmago taima- tut misilinigssamut. SINGER Også i Grønland værdsætter man SINGER symaskinernes fremragende kvalitet. amåtaoK Kalåtdlit-nunåne Singer merssorfit pitsåussu- siat arajutsisimaneKångilaK. 8INGER CO. SYMASKINE AKTIESELSKAB Amagertorv 8, København K. danskisut — kalåtdlisut nutsorutisångitdlat — skolelederit Nungme atautsiminerå- ne isumaKatigingnøKarpoK misilinerit asulinartineKartariaKångitsut tai- maingmatdlo atuartitsinigssamut su- junersumik pilerssårusiortoKarsima- vok. skolelederit sujunersutåne tai- neKarpox: „månåkutut mérxat ataut- sikut danskisut kalåtdlisutdlo iliniar- tineKartarnerat taimåitariaKéngikalu- artumik mérKat artorssautigissaKåt, tamånalume atuartitsinerup tungånit issigalugo igdlersorneKarsinåungilaK pingårtumik atualerdlåt nalunaeKiitap akunere atuarfigissait amerdlavat- dlårtut erKarsautigalugit. misigssuine- rit ingerdlånexartut takutisimavåt danskisut ilikagaKarneK angnertusisi- neKangåtsiartartoK atuarnermik ag- dlangnermigdlo danskisuinaK iliniar- titsineKarångat.“ atuartitsinerup avdlånguteKartine- Karnigssånik sujunersume tainexar- Pok 1, fima 2. klassime kalåtdlisut a- tuartitsinexartåsångitsoK, sapåtivdle akuneranut nalunaeKiitap akunere danskisut atuartitsiviussut tatdlimau- galuartut 12-ingortineKåsassut. tamå- na maleruarneKåsaoK atuarfingne ta- mane danskisut atuartitsisinaussunik iliniartitsissoKartune, avdlanile atu- arfingne nåpertutungorsagkamik atu- artitsivit avguatårneKåsavdlutik. erssendgsarneKarpoK Kalåtdlit-nu- nåne atuarfit anguniagaisa pingårner- ssaisa ilåtut issigissariaKartoiK atuar- tut tamarm ik sapingisamik danskisut iliniartineKarnigssåt. avdlånguteKartitsinigssap politiki- mut tiingassortå landsrådip aulaja- ngivfigisavå, landsrådimitdlo taine- KartoK iliniartitsissut “tamatuminga atuartitsinermut tiingatitdlugo isu- maKarfigingningnerat, landsrådimit- dlo ilimasårutigineKardlune isumaKa- tigigdluinarnikut akuerssorniarneKar- toK danskisut iliniartitsinerup atuar- fingne autdhineKarnerulernigsså. namångilaK skolekonsulent Stærmosele ersser- KigsaivoK akunerit atuartitsiviussut avdléngortmeKarnigsså't kisime nåmå- ngitsoK, tamåna pivdlugo agdlagdlu- ne: „1950-ime nutåmik årKigssussinerup kingornagut atuarfingne ajornartor- siutausimassut amerdlanerssait aju- gauvfigineKartarraKarput: atuartitsi- vigssaileKineK, iliniartitsissut taorsi- kulåripatdlårnerat, mérKat angajor- Kåtdlo arripatdlåmik atuarfingmut sungiussisiniartarnerat, atuartitsiner- me atortugssat pigssarsiariniarnerisa påmåruneKarpatdlårtarnerat il. il.“ nutåmik atuartitsissalernigssame pingårdluinarpoK, tamatuma iliniartit- sissunut tikerdlånut mérKat piginåu- ssusiånik påsissaKarsimångitsunut i- sumagissagssångortineKånginigsså. ta- månale ajugauvfiginiagagssa't ajorna- kusornerpårtarisagunarpåt. skolekon- sulente tamåna pivdlugo agdlagpox: „danskisut atuartitsineK amerdla- nerpånit isumaKarfigineKarunarpox, Kalåtdlit-nunåne ineriartortitsiniar- nerme avKutigssat pingårnerpåt ilfi- tut ikigtuinaitdle erKarsautigissaru- narpåt tamatumane aperxutauvdlui- narmata iliniartitsissut igdlugssaKar- niarnerat, a'tuartitsivigssaileKineK, a- kigssautinut tungassut iliniartitsissut- dlo taorsikulårpatdlånginigssåt11. skolelederit atautsimineråne åma aj ornartorsiu'tit pissariaxalersimassut avdlat agtorneKarput: 1) mérKat åssiglngitsunik perxute- icardlutik ilamingnut malingnausinåu- ngitsut ingmikut atuartineKarnigssåt, 2) årKigssussamik 'iliniartitsissut mi- sigssuinigssåt taimatut ingmikut a- tuartitsinermut atatitdlugo åma atu- artitsinikUt misilinigssamut sujuline taineKartumut tiingatitdlugo, 3) mérxat poKernerussut mérKat a- tuarfine iliniartarnerata sivikitdlisi- neKarsinaunigsså. NESCAFÉ -en herlig blanding af Mokka, Java og andre udsøgte bønner Der er 43 udsøgte kaffebønner i hver skefuld - valgt specielt til frem- stillingen af NESCAFÉ blandt verdens fornemste sorter. NESCAFÉ fås både i almindelig dåse og den store, prak- tiske husholdningsdåse. SS; - dens kvalitet er dens styrkel Indsejlingen til Tuborg havn, Danmarks største privathavn 9

x

Atuagagdliutit

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.