Atuagagdliutit - 28.02.1963, Blaðsíða 5

sPaniamiut nivissat mardluk inuiaKati-
gTssutsimingne atissamingnik atugker-
sorsimavdlutik Kimugseralugtualersuf.
To unge spanske piger i national
dragter skal på ridetur.
angnertunerussumigdle aulisar-
tuput tåukuåsit japanimiut, ukiOK
kaujatdlagdlugo kilisautitik angi-
supilunerssuit arfinigdlit nutåliat
atortorigsåKissutdlo KeKertat er-
Kåine aulisartitardlugit. kilisautit
inugpagssue igdloKarfingme av-
dlanartorsiagssaussarput, atissarig-
sårnerat, nerivdluarumatunerat pi-
siniarmkaunerssuatdlo takuvdlugo
nalunarane akigssarsiordluartu-
ssut.
Francop nålagkersuinera
KeKertatdle inuisa tamåkerdlutik
nålagkersugaunertik nåmaginartmgi-
låt. spaniamiut ingmingnut sorssune-
rata kingornagut KeKertane angner-
tumik erKigsivitdliortoKartarsimångi-
kaluartoK tamåna pissuteKarneruvoK
politérpagssuit såkututdlo Francop
maligtaisa KeKertanitituarneKarnerå-
nik, åmame måne ilagit katuliussut
Franco tapersersormåssuk. måna nu-
name avdlamiorpagssuit tikerartaler-
mata avåmutdlo niuverneK angner-
tusiartuinannat tamåna kinguneKaru-
mårsimavoK akigssautit Kagfagtaria-
Kalerumårnerånik.
vine imermit akikinerussoK
igdloKarfit mingnerussut Gran
Canariamitut ilagdt Arucas su-
kugssaKarfingnitoK. OKautigissar-
Påt tåssane imeKarniarnek ildne i-
ma ajomakusortigilersartoK vine
imermit akikinerulersardlunel tå-
ssame sukut saniatigut sukugssa-
nit spritiliortcncartarpoK romimik,
Ukørimik avdlanigdlo imigagssa-
mik kimigtuliarineKartartumik.
arnataordle vinigssat angnertumik
^autineKartarput, isumaKarnarsinau-
Saluardlune akikitsumik vinimik i-
migagssanigdlo kimigtunik pisinauneK
imigagssamik ingassåussinermik ki-
nguneKarsinaussoK, taimåitoKångilar-
dle, måssa imerniartarfit narKinit Ki-
låvinut imigagssanik piuneKartångf-
kaluartut. månimiut immgernavérsår-
Wngikaluarput, tupingnartumigdle i-
ngassåussinavérsårtuvdlutik, månilo
aula'kortuisaKaoK Skandinaviamut
Kalåtdlit-nunånutdlo naleridutdlugo.
ukiut tatdlimat månitarnivne taimåg-
atausiardlunga takusimavunga
sPaniamiumik avKusinerme artuler-
kassumik politinit aineKartumik.
taimane artulernassoK tåuna åssi-
ligaduaravko åssilissdka mardluk po-
litit arsåringnissutigait, kigsautigi-
n9inamikugoK åssit taimåitut numanut
avdlanut siaruarneuarnigssåt.
miume ama KanoK iliortarnermikut
kalåtdlinut erKainartuput. nuanår-
tuvdlutigdlo inugsiarnersuvdlutigdlo
akuerssårtuput, eKiasuitsorssunatig-
dle. månimiut sumik arrissuteKångit-
diat, OKausingnåvatdlo tåssa „manana"
isumaKartoK aKago. taimatut OKartar-
neK måne inuit pissusiånut ilisar-
nautauvdluarpoK, sordlo Kalåtdlit-
nunåne „imaKa“ OKausingnåjussoK.
suname pivdlugo suliniapilortariaKå-
sava månåkut namagtunik pigssaKa-
råine?
spaniamiut nautitsiviutigdlit suliv-
måniliomeK eiKumitsoK
månamut OKalualårissavne pineicar-
neruput KeKertat angnerussut Gran
Canaria åma Teneriffa, KeKertame tå-
ssanitdlune Spaniamiut atassune Kå-
Kat portunerssåt Pico del Teide 3800
meterisut portutigissoK, kårfa apute-
KartåinartoK. KeKertatdle tåuko mar-
dluk saniatigut åma avdlanik tatdli-
manik KeKertaKarpoK ateKartunik:
La Palma, Hierro, Gomera, Fuerta-
ventura åma Lanzarote. kingugdleK
tikitdlugo soKutiginardluinarpoK ing-
nermik anitsissartoKarame 300-nik,
téukunånga ardlagdlit 1800-Karnerane
ukiut arfineK mardluk maligtinardlu-
git ingnermik anisitsisimavdlutik.
Keuertame tåssane nunap iluata ki-
ssarnera sule ima angnertutigao k,
1959-ime pårskime takornariaravko,
månit nagsatavut usinausimavdluti-
gik ångamut 10 cm ititigissumut ag-
ssautinardlugit. minutit tatdlimat i-
ng er dianer inane oruigsivigdlutik k a-
lagput, Kulamångilardlo taimatut må-
niliortarneK erKuminerpåt ilagigåt. å-
mut 40 cm ititigissumut agssaigåine,
påpiarat ivigkatdlo kanårtait igitdlu-
git erninardluinaK ikuatdlagtarput.
avangnarssuanik takordluineK
akigssarsiat angnikitsuarnat
månimiut akigssarsiait tuping-
nartumik sungeKaut, tåssa suli-
ssartup iliniarsimångitsup ani-
ngaussarsiåta agfåinaralugo suli-
ssartup iliniarsimångitsup Kalåt-
dlit-nunåne akigssarsiå.
taimåikaluartordle erKaimassaria-
karpoK inussutigssat pissariaKartut
akikeKingmata, soruname angnermik
Paornat grøntsagitdlo åmale aulisag-
kat åssigingitsorpagssuit. neKitdle a-
kisoKaut pitdlasunerussunit unang-
PaineKarsinåunginga j agdlutik. åmale
PuigortariaKångilaK nunåt kiaKing-
mat atissat atorfigssaKartineKangå-
n2ingmata igdlutdlo kiagsartariaKa-
åtaK erngutaminik pårssissoK erne
aulisariarsimatitdlugo.
Bedstefar er barnepige, mens far er
ude af fiske.
figssuautigdlitdlo akimasut, takoma-
riatdlo månimiunit takuvdlugit aki-
masorujugssuartut isumaKarfiginarsi-
naugaluitI singagineKangdngitdlat,
taimatutdlo pissuseKamertik KeKertat
inuisa usornautiginerpaugunarpåt.
aulisarnen
erKartugkåka ilåinakorKaj arput au-
lisarneK ilångutisångikuvko aulisau-
tigineKarput umiatsiait ipugtarissat
nalunångilaK pissutsit taimatut ta-
.kulerdlugit angumut ukiut 35 Kal.-
fTnunåta avangnårssuane najugaKar-
- simassumut erKumiginartugssaung-
• mata. KeKertatdle ukiunerane najo-
( ' ruminardluinartuput, pingårtumik
gigteKardlune, månamutdlume arfi-
nileriardlunga ukivfigissarsimavåka.
måne silåinaK december imit majip
tungånut avguaKatigigsitdlugo kissar-
neKartarpoK 17—18-inik, tåssa Dan-
markime juli Kåumatauneranit kiang-
neruvdlune, imardlo åma taimatut ki-
ssåssuseKartardlune. avangnårssuane
taima sivisutigissumik najugaKarni-
kuvdlune, ukiortåp migssåne unuame
KåumatigigssuaK salaorssoRalune a-
ngalaortitdlune, erKaerKajånartarput
avanerssuaK Kuvdlorssup avangnåi-
narssuane Kimugsertarnerit, uvdlori-
ssat pavane uisorilatitdlugit issilo
Kingamut ulussanutdlo pussukulår-
tuinautitdlugo. tåjavssuma mångånit
ungasissuserssua erKarsautigilerdlugo
takordlornerdlunit ajornaussartara-
luartoK, åliuna måna tingmissartu-
mik a'kunerit 17 atordlugit ornigta-
riaK.
erKarsautitdliuko inugaKartångitsut
Kanordlunit ungasigtigissoK imailiat-
dlangnerinarmut tikitardlugo, aner-
salo ikingutima kalåtdlit Kavdlunåt-
dlo takordlorsinaugaluångilåt ilåne
erKarsautigissaravtik?

For kvalitetens skyld
aulisartup pitsup igdlungua, igdlo-
karfiup avatainarssuane.
ratik Kissugssanut aningaussartute-
kartariaicarane nerissagssiorneK er-
kåisångikåine.
kamutinut sporvogninut ilauneK
^Pana Københavnime 85 ørelik måne
2 ørinaKarpoK, taimalo akilivdlune
4 kilometerit ingerdlaneK ajorna-
rane. filmertarfingnut akikinerussu-
Put bilite atausøK 60 øremit 1 kr-mut
akøKarpoK angutinut arnanutdle 50
ØreKardlune, uvalikutdlo issigingnår-
PKåsatitdlugo mérKat mardlugdlånit
aksKångitsumik ilagineKarsinåuput.
»manana“ — „imaKa“
måne pissutsit åssingoKaut sor-
ssungnerup sujornagut kalåtdlit a-
kornåne pissusiusimassunut, spania-
En fattig fiskers hytte langt fra byen.
12—10 fodsigdlit pujortulérKatdlo
tåukunånga angnerulårtut KaleKå-
ngitsut. piniptigigsångeKant aulisar-
tutdlo amerdlanertigut mérarKortu-
ssaKissut uvdlqrrnut pigssarserKalågi-
nårtarput,
åmåtaordle angnerussunik angat-
dlateKartoKarpoK ungasingnerussu-
mut aulisariartartunik, tikiiississartu-
nigdlo aulisagkanik sikulersugkanik,
tarajortigkanik mingnikunigdlo Kajå-
ssaussiorfingnut tunissagssanik. a-
ngatdlatit ilait åma pissaKartarput
aulisagarssuarnik tunfiskinik 150 kg
anguvdlugo OKimåissuseKarsinaussar-
tunik. tamåko aKerdlortigaliarineKar-
tarput angmagssårKanut ardlalingne
ujameriagssuvdlutik tåkutartunut i-
långutdlugit.
C-vitaminrige ærter
— KivdlertOssat tamarmik
értanik C-vltamineKardluar-
tuntk nuniangniutå aicer-
dlortigaussunik lmaKarput
Venusip issertugai måna
KulaerneKartugssångortut
nunarssup avatåne angatdlasiap
Mariner II-p såkuterpagssua'rnik u-
sivdlune Venusimik sanermitsissup
påsissai Kåumatine måkunane misig-
ssuatårneuarput amerikamiut nunar-
ssup avatånik misigssuivfiane Cali-
forniamitume. Mariner II nangmineK
sule ingerdlaorpoK manale radiukut
autdlakåtitsiungnaerdlune seuerngup
avatåne kåvilerdlune.
angatdlatip såkutaisa påsissait ka-
lerrisårutingordlugit nunarssuarmut
nagsiuneKartut maskinarssuarnit ki-
sitsissutinit inungnut påsigssaussu-
ngortineKartugssåuput, tamåkulo ing-
mikortukutårdlugit tusardliuneKar-
tartugssauvdlutik.
aKerdlup augtitap kissaKatå
manåkumut ingmikortoK atauseK
kisime inerneKarsimavoK, tåssanilo
OKalugpalårineKarpoK Venus nunar-
ssuavtitut magneteKarfingmik tåssa
saviup kajung erissaKarfianik avata-
ngersimaneKångitsoK. påsissaK tamå-
na pingåruteKardluartuvoK imåisi-
naungmåme Venus mångånit nuna-
siartorfigisavdlugo ilisimatut måna-
mut erKarsartarnerånit piukunarne-
rusinaussoK.
uvdloriarsiortut radiukut aungu-
ssuarmik Venusip Kåvanik misigssui-
ssarsimassut isumaKartarsimåput Ve-
nus kiagtorujugssussoK, Kåva ming-
nerpåmik 300-nik kissarssusøKardlu-
ne, tåssa aKerdlup augtitap kissaKa-
tånik, taimaingmatdlo inuneKartunit
nunarssuavtiningånérsunit umavfigi-
neKarsinaunane. åmale ilimagineKar-
poK imåisinaussoK Venusip silåinåta
avatå’tungå kisime taimånarssuaK
kiagtigissoK åpasingnerussordle nui-
ssat Venusip nunartånik avssisima-
juåinartut atåt nigdlatårtuvdlune i-
nuneKartunut najugagssarKigsoK.
senerngup nuingisåinagå
Venusip avatå magneteKarfeKå-
ngingmat ilimagineKarpoK arritsua-
rarssuarmik kåvigtussoK, imaKa Ve-
nusime uvdloK unuardlo Venusip u-
kiuatut sivisussuseKardlune tåssa uv-
dlunik 225-nik. taimåisagpat Venusip
igdlua’tungå kisime seKinermut sang-
misimåsaoK Kåumatitutdle igdlua’tu-
ngå seKerngup nuisångiså tårtujuåi-
nardlune. tamåna mikingitsumik a-
kingmivfigineKartugssauvoK KaKugo
Venus mångånit nunasiartorfigine-
Karsinaulisagaluarpat. ilisimatOtdle
isumaKångitdlat Venusip alångortå
sarKartånit nigdlernerungåtsiarumår-
toK. taimåikaluartordle ilisimatut ili-
magåt Venusip Kåva anorerssuarajug-
torssusassoK, taimåisagpatdlo inuvfi-
gineKarsinaunigsså Kularalugo.
MODEL 561
nukagpiaricap
angutivdlo
tulujua
atortugssal:
Olympia garn
nuérssautlt kåvlnartut nr. 3 3ma 3 '/i
nuerssautéricat nr. 3 åma 3 >/j
imalQnit amlnerussunik sillngnerussunlg-
dlQntt sukangåssusigsså mallgdlugo.
nuerssarnigssåta sukangåssusigsså:
Kilariarnerit 13-it 5 cm naligåt.
angfssusigsså
nuerssagagssaa atugagssax
milakulårtoK
KassertOK ...
KaKortOK ...
tulujuk:
milakulårtumik kåvinartunut nr. 3-nut .................
autdlartitsigit kaujatdlangneritdlo 8-t Kfiruårtumik si-
låmut 1 ilungmut 1 nuerssariardlugit nuerssautit nr.
3 ‘/s-inut taorserdlugit åssilissagssaK maligdlugo nuer-
ssalerdlugo. agdlalersornera ..........................
nuerssaruk inårdlugulo atåta autdlartinerata åssinga-
nik.
tulujuk ...............................................
takissuseicalerpoK. milakulårtumik atautsimlk kaujat-
dlariardlugo tugdlia tauva ............................
sUåmuinaK nuerssariardlugit tugdlé ilungmut peKlv-
figssai ......................................
ilungmut tauvalo åma ..................................
silåmut tåssuna unigsså nuerssagagssamik avdlamik
nalunaerKutsfsaoK, tauva ..............................
silåmut tugdlilo ......................................
Smålo ......................................
silåmut tatdlimanik sllåmulnaa kaujatdlaraeriardlugo
aasungassumlk inåruk.
taligssai:
nuerssautéraanut milakulårtumik .......................
autdlartitsigit 8 cm-imigdlo portussusilingmik Kdruår-
tumik siniliordlugo. nuerssautit 3 Vs-inut taorslkit su-
jugdlermilo ...........................................
mardloriardlugo manigsulnarmik kaujatdlariardlugo å-
ssilissagssaK maligdlugo nangfsaoK. uniata atå nalu-
naerKutseriardlugo nuerssautit 6-igss5ne 2-nik ilassar-
dlugo: autdlarnautfine atautsimlk nåneranilo åma a-
tautsimik. Kilariarnerit ..............................
taliata taklssusiata ..................................
migssigilerpå. agdlalersornera timitåtut inSsaoK nuer-
ssautitdlo 7-it kaujatdlariardlugit mamigssånik xasu-
ngassumik inåruk.
katiternigsså:
naKeriardlugo merssorfingmik sanileringnik Kiorfig-
ssai merssusåput unigssånut nalunaerautånlt ...........
merssusaoK merssornerisa akornatigut Kioruk. mamig-
sså siåriardlugo maminganut merssOguk talilerdlugulo.
mamigsså merssdtisaoK Kiornere tarrisitdlugit. naser-
Kiguk.
inersima- ssumut angiss. 50 nukagpiar- 6—8-inik ukiullk
350 gr 200 gr
250 gr 150 gr
250 gr 150 gr
280-inik 220-nik
3 2-riardlugo
64 46 cm-mik
35 27-nik
70 56-t
35 27-t
35 27-t
70 56-t
35 27-t
60 48-nik
70 58
110 90
53 40 cm
26 20 cm åmut
TYPEMØNSTER, model 561
PuUovtnn beg-
forneden voksen-barn.
— ærmelb&tj. voksen
2 o mg- koksmeterei
og forfra
□ koksmeleret
* grå
x hvid
xrmet beg.
forneden-båt-n
* kaujatdlangnerit mardluk
milakulårtumik såvanit
[] milakulårtoK
KassertOK
X KaKortOK
taligsså autdlartipoK
atåne méraK
tulGjuk autdlartipoK
atånit inersimassumut
mérKamutdlo
* inersimassumut taligssåta
autdlartinera
5