Atuagagdliutit - 28.02.1963, Blaðsíða 22
Kitåne takornariartitsinermut
Hotel Godthåb autdlakåviusaoK
hoteldirektør Knud Rasmussen, Nuk, angnertunik sonutiginar-
tunigdlo pilerssårutenarpoK sujunertaralugutaoK nunanit ta-
malånit aggersunik takornariartitsinigssaK Nuk Ausiaitdlo aut-
dlakåvigalugit
hoteldirektør Knud Rasmussen februarip arfineK aipåne Nungme gæstehfemi-
mik privatimik ingerdlatsilerpoK, gæstehjeme atserneuardlune Hotel Godthåb,
handelip Nungme gcestehjemiutå mdnamut ingerdlåneKarsimavoK tikerånut
akunitarfigtut suliartortunut aggersitanut dipanångitsunut nerissarfiutigalune,
sutorniartarfivigtutdle ingerdlåneKarsimångisainardlune.
gæstehjemip privatimik ingerdlånenalerneratigut sumungnarfigssaKarnigssa-
mik nungmiut ardlaligpagssuit takordlortagåt piviussungortineKarpoK. Godt-
håb Hotel nunavtine taimåitut sujugdlersaråt hotelilo nutåliauvdlunilo pitsauv-
dluinarttivoK, Europap kitåne pissutsinut nalerKiutdlugutaoK.
hoteldirektør Knud Rasmussen 41-
nik, ukioKarpoK. hoteline sulilersima-
vok 1935-me iliniarsimavdlunilo iner-
simavdlune igassutut, saKissutut, i-
merniartarfilerissutut hotelitdlo iser-
tariåine nåkutigingnigtutut. nangmi-
nprissaminik sutorniartarfiuteKarsi-
mavoK Parisime ukiune arxaneK
mardlungne, nulilo franskeK peicati-
galugo ukiune kingugdlerne pingasu-
ne Kangerdlugssuarme hotelime pi-
ssortausimavdlune.
— nuånårutigeKåra måne igdlOKar-
fingmiut tamarmik ikiorsimangmå-
nga hotelip kussanartutut OKautigi-
neKarsfnaulernigssånut, direktør
Knud Rasmussen OKarpoK. kikut ta-
marmik atissarigsårdlutik: tåkutarsi-
måput issornångivigsumigdlo iliuse-
Karsimavdlutik. sutorniardlutik ag-
gertartugssat ajornartorsiutigssaKa-
lersitsiumårnerånik mianerssorKussu-
terpagssuit tusartarsimassavut tunga-
vigssaKarsimångivigsut påsigavtigik
KujanaKaoK.
sinigfigssat nutåt 40
— hotelimik pigingnilerningne piu-
imassarineKartut supat?
— hotele akeKarpoK 1,1 miil. kr.
månale åma nutåmik uiguneKarpoK
kr. miil. agfåinik akeKartugssamik.
erhvervsudvalgip piumassarå 10 pct-
imi'k akiliuteKarnigssaK imalunit
110.000 kr-nik, tåssa atautsikut aki-
lerdlugo. åma niorKutigssanik untnga-
ssut atautsikut akilerneKarput. hote-
lip uigua Kåumat migssiliordlugo Kå-
ngiugpat inlsaoK sujuleKatungneKå-
savdlunilo 50.000 kr-nik. åmåtaordle
handelip piumassarå init amerdlåssu-
sigssait aulajangersimassut iniming-
CHR. CHRISTENSENS
MASKINFABRIK
SV. AA. LARSEN og O. RATHJE
„Lille Skagen"
ilevKåmartoK
isumangnaitsoK
akikitsoK
7 — 25 HK
„Lille Skagen"
Økonomisk
Driftsikker
Billig
Fra 7 til 25 HK.
SKAGEN
nerneicartåsassut landsrådimut ilau-
ssortanut angalassunutdlo nålagauv-
fingme atorfeKartunut. ukioK måna
nautsorssutigårput init 90 pct-iat nå-
lagauvfiup atorfeicartitainut atugag-
ssångortlsinaujumårdlugit.
—1 hotelime inigssaK KanoK ang-
nertutigå?
— inine sutorniartarfingne mar-
dlungne inuit 90 atautsikut nerisi-
nåuput, månåkutdlo aulajangersi-
massumik nerissaKartut 50-iuput.
uigugsså atulerpat hotele 85-inik
sinigfigssaKalisaoK. ilåssutå 40-nik
sinigfigssaKartugssauvoK.
— månékut ornigarneKålugpise?
— aggertartut uvdlut tamaisa a-
merdlaKatiglgtångitdlat, aperKutau-
ssarame igdloKarfingme sussoKarne-
ra. avguåKatigigsitdlugule aggertartut
sugdlugissagssåungitdlat, igpagssaK
unukut sordlo ulivkåvigpugut
— KanoK sivisutigissumik angma-
ssarpise Kanordlo akeKartitsivise?
— sutugagssanik nangmineK tigo-
raissarfik angmartarpoK uvdlåkut ar-
finermut matussardlunilo unukut ar-
fineK mardlup KerKanut. tåssane uv-
dlåkorsiortoKarslnauvoK, uvdlup Ker-
KasiortOKardlune unukorsiortoKardlu-
nilo. åmåtaordle iklssartunik angni-
kitsunik nerissoKarsinauvoK, Kagdler-
sugartortoKardlune, kågisortOKardlu-
ne, kingulerKiutitortoKardlune imeru-
suersautitortoKardlunilo. sutorniar-
tarfik angmassarpoK unukut arfineK
mardlunit ancarngup migssånut, tå-
ssanilo åssigingitsunik nerissoKarsi-
nauvoK. åssersutitut OKautigislnauva-
ra nerssutip neKå sujataK kartoflinik
sujatanik nautitanigdlo åssigingitsu-
nik akulik 12 kr-Karmat. uvdlunera-
ne aulajangersimassumik nerissagssa-
nut tungatitdlugo handelip akigititai
avdlångortlngilavut. uvdlup KerKa-
siutit unukorsiutitdlo ingmikut 4,85
kr-Karput uvdlåkorsiutitdlo 3,50 kr-
Kardlutik. sutorniartarfingme akigiti-
tagkavut ImaKa angnertuvatdlåluat-
siartutut isumaKarfigineKarslnåuput,
nerineKartartutdle Kårsitdlautigssauv-
dluarput.
kalatdlinik iliniartitsineK
— hotelime sulissut ncavsiupat?
— aggersitat ilångutdlugit katitdlu-
ta 15-iuvugut, sulissutdle nåmångit-
dlat. nautsorssfltigåra martseKalinar-
tOK angalassunik tåkutOKartalerdlua-
rumårtoK. aussarigtigpat pissariaicå-
saoK sulissut 20-ngornigssåt.
sulissunut tungatitdlugo nangmi-
nérdlunga kigsautigåra kalåtdlinik i-
llniartoKalernigssaK igavfingme su-
torniartarfingmilo. neriugpunga aut-
Kontorelever
Den kongelige grønlandske Handel, Godthåb, søger 1 eller
2 mandlige eller kvindelige kontorelever med efterskole- el-
ler realeksamen. Under forudsætning af tilfredsstillende ar-
bejde mulighed for senere uddannelse i Danmark.
Tiltrædelse snarest muligt.
Henvendelse til
DEN KONGELIGE GRØNLANDSKE HANDEL
Regnskabskonforet, Godthåb
dlaricåumut iliniartitsineKarumårtoK
aftenskole suleicatigalugo iliniarneK
inerneKartåsavdlune Danmarkime.
sutorniartarfingne sulissunik ikingu-
terpagssuaitarpugut Frankrigime Eng-
landimilo ajornarnaviarsimångilardlo
iliniartut påsissagssarsiortitdlugit nu-
nanut tåukununga autdlartineKartar-
nigssåt. aulisarneK erKåisångikåine i-
sumauarpunga Kalåtdlit-nunåne ta-
kornariartitsineK iluanåruteKarnar-
nerpåt ilagissugssaugåt, tamatumane
pissariajcartunik aningaussalissoKar-
sinaugpat.
takornariartitsinen
— takornarianik aussamut tåkuto-
.Késava?
— imaKa taimatut OKåsavdlune
piårpatdlåluatsiarpoK, misiling-
niarparputdle igdloxarfiup inue
suleKatigalugit takornariartitseica-
tigigfingmik pilersitsiniardluta. a-
jornauteKarnaviarsimångilaK Nup
ericå alianaitsoK nunanit tamalånit
takornarianut aulisarusugtunut a-
ngalaorfigititasavdlugo. åmåtaor-
dle Ausiangne gæstehjem inger-
dlatilersugssauvara kingusingner-
mik februarip autdlar«autånit
1964-imit, isumaliorKutigårputdle
hotelimit tåukunånga mardlungnit
KangerdlugssuaK autdlakåvigalugo
takornarianik angalaortitsineKar-
tåsassoK Diskobugtimut Nuvdlo
ericånut. sulesatiga oberst Palle
Juel takornarianik ingmikut isu-
magingningniartugssauvoK.
inine neriniartarfiussune mardlungne
nerriviliorsimassuf. inip aipåne tåssa
aulajangersimassumik nerissagdlif
unukorsiortut.
kalåtdlit nerissagssautait
— isumaliorKutigaiuk kalåtdlit ne-
rissagssautåinik savssaissarnigssaK?
— åp, månåkut misiligparput ka-
låtdlit nerissagssautait, månimiut 6-
Kåtårusugsinaussait suliarissardlugit,
aussarpatdlo neriartortut savssaivfi-
gissamiarpavut kalåtdlit nerissag-
ssautåinik pitsaunerpånik sordlo sa-
våricat tugtutdlo neudinik, aicigssinik,
eualungnik, tingmiarussanik, måtang-
mik, puissit arferitdlo neudinik åma-
le aulisagkanik åssigingitsunik kér-
Kanik, sulugpågkanik, angmagssang-
nik, natårnanik amikunigdlo. eruar-
sautigårputaoK kigssavaussanik ag-
Der er dækket op i de fo lyse restau-
rationslokaler. I det andet lokale ind-
tager de faste gæster aftensmaden.
ssagiarssungnigdlo savssaissarnigssaK.
kigssavaussat mamartorujugssuput d-
ssigingitsorpagssuarnigdlo nerissag-
ssiarineKarsinauvdlutik.
— avdlanime hotelimut tungatitdlu-
go pilerssåruteKarpit?
— kigsautigåra hotelip silatågut Ki-
ssungmik igdluliortoKarumårtoK ku-
ssanartumik, tåssane isumagineKarsi-
nåusavdlutik angalassunut tungassut
sordlo bilitit, sitdlimasineritdlo. tåssa-
nisaoK påsiniarneKarsinåusåput ting-
missartut iKaKugo tikinigssait autdlar-
nigssaitdlo, hotelimilo init angalassu-
nut utarKivfiussåsavdlutik.
Julut
sinerKatårnerup Karasaic exersartarpå
sinigpatdlartaråine sulinikut
sarput
ilisimatut misiligaunermikut ipåsisi-
mavåt inuit ilaisa suliagssaK suna-
lunit nåmagsiniagagssaK — sordlo ti-
.merssornikut ingerdlatagssaK — aju-
nginerussumik nåmagsisinaugåt u-
nuap ingerdlanerane siningingajagsi-
magunik unuap ingerdlanerane nal.
akunerine arfineK pingasune amer-
dlanernilunit sinigsimanermingnut
nalerKiutdlugo.
ilisimatoK tulussoK dr. Donald E.
Broadbent Cambridgep universitetia-
ne inup tarningata isumaliortautåtalo
tungåtigut ilisimassariaKartunik ili-
Franco Monzinop
legatia
italiamio Guido Monzino legatimik
pilersitsisimavoK ernerme Franco
Monzinop Umånap erKåne xåKamik
KaKissiniardlune ajunårtup erKåissu-
tigssånik. legate pilersineKarnermine
aningaussauteKarpoK • 28.000 kr-nik
tåssungalo ilånguneKardlutik spare-
kassimit tapissutit 970 kr. legatip su-
junertarå angutit inusugtut umånar-
miut erKåmiutdlo aningaussatigut ta-
perserneKarnigssåt iliniarnigssamut i-
malunit inutigssarsiumik autdlarni-
nigssamut.
legatip ingerdlåneKarnera nåkutigi-
neKarpoK akigssarsissutiginago, U-
måname kommunalbestyrelsip suju-
ligtaissuanit, kommunalbestyrelsimut
ilaussortamit kommunalbestyrelsip
torKagånit, Umånamilo kæmnerimit,
skolelederimit byggelederimitdlo.
aningaussat ukiumortumik erniait
ingerdlåneKarneråne aningaussartutit
ilångautigalugit avguåuneKartåsåput
legatimut bestyrelsimit ukiut tamai-
sa Franco Monzinop inuvia erKordlu-
go martsip åipåne.
namagsisinaussat mingneruler-
niarfigtåne KutdlersaussoK misigssui-
nermine inerKåmersimavoK, oKarpor-
dlo inup suliagssane ajunginerpåmik
nåmagsissarå KarasaK Kasuersimagå-
ngat, tåssa nåmagtumik Kasuersimav-
dlune, iméipoK ingassautdlune Kasu-
ersimångikune; tåssamigoK Kasuer-
serpatdlårsimagune suliagssaK nå-
magsiniagagssane isumaliutigivatdlår-
tarpå, taimalo nåmagdluartumik nå-
magsingningniarnigssaraluane akor-
nusertardlugo. inugdle unuaK atauseK
nåvdlugo sinigsimångitsoK suliagssa-
minut pitsaunerpåmik nåmagsingnig-
sinaussarpoK.
tamatuma tungåtigut misiligainerit
ukiune sisamane ingerdlåneKarsimå-
put såkutut imarsiortut inåsugtut mi-
siligutigissardlugit. ilisimatoK avdla
ilisimatup taineKarérsup ikiortå dr.
Robert T. Wilkinson misiligausima-
vok inusugtut tamåko uvdlut unuat-
dlo mardluk anguvdlugit sinitsaili-
ssardlugit nipiliortitsivigalugit. tama-
tumuna påsisimavå unuap sujugdliup
ingerdlanerane sinerKarérsimavdlutik
nipiliornartulingme sulilerångamik
agsorujugssuaK sulivdluartartut Kara-
saitdlo misigkarigdluinartardlutik, tå-
ssa pissorpalfip Karasait tamaviårne-
rulersitarmagit.
Cambridgeme misiligaunerup pi-
ngasut påsinarsisisimavai: sujugdler-
mik sinigsimanane suliagssaK sungiu-
simassaK ingerdlavdluarnarnerussar-
poK, tåssa inuit Kasusimavdlutik ing-
mingnut ilisimårinerulersarmata. tau-
vale suliagssaK avdlaussoK sungiusi-
mångisardlo suliarineKåsatitdlugo si-
nerKatugsimaneK suniuteKarneK ajor-
POK.
åipagssånik: sinerKarsimaneK pissu-
tigalugo sulineK Kasunganerulitsiarsi-
magaluarpat ajugauvfigilertorneK a-
jornångilaK suliarissap nåmagsine-
Karnigssånut piumavfigineKangåtsiåi-
nardlune.
pingajugssånik: unuit ardlagdlit si-
nigsimanane nåpautigssarsiarineKar-
sinaussut sutdlunit unuaK atauseK
mardlugdlunit nåmagtitdlune sining-
nikut Kångiusinåuput.
taimatut OKautigineKartutåt misili-
gaunerme sujunertausimavoK angner-
påmik påsiniardlugo sulivfigssuarne
fabrikinilo uvdloK unuardlo niikitaut-
dlune sulineK sulissunut KanoK su-
niuteKarnersoK.
unuame ingerdlaorneK
pisiarikit
nerissagssat mamartut
1. imåtigut avuut Indiamut
sølvinut avKut Indiamut
sivitsortoK merserinaligara
unuk mdna atuatdlangniarpara.
nangåssumik avdloriarpunga
ikardluit pugtåtdlo erKåne
kinguå Kdumatip atualerpara
imdinarssuarme avaleKdngitsume.
sølue isigkanut alångarnaKaoK
siorKanit mdngerneroKaoK
sivitsonissordle kisa
anorit sarfatdlo avmisårdlugit
anguvara — anånaic India.
2. Kdumat autdlarfivnit taunaussoK
angnerussordle augpalungnerussoK
aumårpoK kiagtup unuåta
Kauane aigdlersume
augpalugtumik ilupåruseKardlune
issertugaKarpalugdlune.
tingmissat takornartat, Kungasikåt
isarnilassut takuneu ajugkamik
Kilangme ingnålugputdlusoK
aorsaortut tårmut ersivdlutik
narssautit iseriagtut Kulautdlugit
Kardlulugtut erKumitsumik
dngutut kisa orpit sinanut
mitutdlo OKimaitdlutik ujarKatut.
3. orpiup kanårtånut talitdlune
nunaKarfingåp avaterpiåne
KeKarpoK pupigsoK arnan Santi
manigtordlune kingmardlugit
agssane pupip aserugai,
ernamine igdlut ndkutdlugit
uliguå anorimit ivsuligdlune
takuvsundssusen matårniardlugulu-
s6k,
KiviarpoK tauva ukissivdlune
issigissaK atauseK — takoncussutdlo
kisimik anitdlangassut kigutai.
4. samane igdlonarfigssuaK
ujameriagssuarnik inulik
inungorartuartut najugåt,
tusåjuk nipe kipinen ajortoK
anånaK India KiassoK
upitdlugit Kit or nane
måninaK nalas-ut salouissut
najungassue _rssinartut
putdlagtut nåve nåkinartut
utarKissut tOKugssamik.
5. piåralunga utilerpunga avKusår-
dlugit
nunat kristumioKartut Kangale
Kulalersitaujumananga sule
kussanartoKarmat ilumårtunik
inugdlo avdlanit pingårnexungmat.
Kalåtdlit-nunåt uterfigalugo —
Kujandssusia!
kinguarsimassoK, tOKUssunik
tipigtoKdngitson
sølvit avKutåt Indiamut
nunguvoK tauva imånut
Kdumat peKatigalugo.
6. singuatårdlune pernigdlunilo
nuivoK seuemga uvdlåp
Kduat ilisarnartut milane
Kingordlugit rækkehusit igalåve
itertitdlugit nålungissat
kajortunik issigdlit Kardlulugtut
tingmissat piaraisut umarigsutut.
uvdlåkut arfineK pingasunut kasulerå
anivoK inuk europamiorpalårtoK
uvngiardlåK idmasårtuinaK
agdlagfingmut suliartortoK
niperujordlune kisiat taivnaralugo:
sodavandiliordlangatoK uvdlume
tamanut nåmavigslunik!
Lumholt
22