Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 28.02.1963, Blaðsíða 22

Atuagagdliutit - 28.02.1963, Blaðsíða 22
Kitåne takornariartitsinermut Hotel Godthåb autdlakåviusaoK hoteldirektør Knud Rasmussen, Nuk, angnertunik sonutiginar- tunigdlo pilerssårutenarpoK sujunertaralugutaoK nunanit ta- malånit aggersunik takornariartitsinigssaK Nuk Ausiaitdlo aut- dlakåvigalugit hoteldirektør Knud Rasmussen februarip arfineK aipåne Nungme gæstehfemi- mik privatimik ingerdlatsilerpoK, gæstehjeme atserneuardlune Hotel Godthåb, handelip Nungme gcestehjemiutå mdnamut ingerdlåneKarsimavoK tikerånut akunitarfigtut suliartortunut aggersitanut dipanångitsunut nerissarfiutigalune, sutorniartarfivigtutdle ingerdlåneKarsimångisainardlune. gæstehjemip privatimik ingerdlånenalerneratigut sumungnarfigssaKarnigssa- mik nungmiut ardlaligpagssuit takordlortagåt piviussungortineKarpoK. Godt- håb Hotel nunavtine taimåitut sujugdlersaråt hotelilo nutåliauvdlunilo pitsauv- dluinarttivoK, Europap kitåne pissutsinut nalerKiutdlugutaoK. hoteldirektør Knud Rasmussen 41- nik, ukioKarpoK. hoteline sulilersima- vok 1935-me iliniarsimavdlunilo iner- simavdlune igassutut, saKissutut, i- merniartarfilerissutut hotelitdlo iser- tariåine nåkutigingnigtutut. nangmi- nprissaminik sutorniartarfiuteKarsi- mavoK Parisime ukiune arxaneK mardlungne, nulilo franskeK peicati- galugo ukiune kingugdlerne pingasu- ne Kangerdlugssuarme hotelime pi- ssortausimavdlune. — nuånårutigeKåra måne igdlOKar- fingmiut tamarmik ikiorsimangmå- nga hotelip kussanartutut OKautigi- neKarsfnaulernigssånut, direktør Knud Rasmussen OKarpoK. kikut ta- marmik atissarigsårdlutik: tåkutarsi- måput issornångivigsumigdlo iliuse- Karsimavdlutik. sutorniardlutik ag- gertartugssat ajornartorsiutigssaKa- lersitsiumårnerånik mianerssorKussu- terpagssuit tusartarsimassavut tunga- vigssaKarsimångivigsut påsigavtigik KujanaKaoK. sinigfigssat nutåt 40 — hotelimik pigingnilerningne piu- imassarineKartut supat? — hotele akeKarpoK 1,1 miil. kr. månale åma nutåmik uiguneKarpoK kr. miil. agfåinik akeKartugssamik. erhvervsudvalgip piumassarå 10 pct- imi'k akiliuteKarnigssaK imalunit 110.000 kr-nik, tåssa atautsikut aki- lerdlugo. åma niorKutigssanik untnga- ssut atautsikut akilerneKarput. hote- lip uigua Kåumat migssiliordlugo Kå- ngiugpat inlsaoK sujuleKatungneKå- savdlunilo 50.000 kr-nik. åmåtaordle handelip piumassarå init amerdlåssu- sigssait aulajangersimassut iniming- CHR. CHRISTENSENS MASKINFABRIK SV. AA. LARSEN og O. RATHJE „Lille Skagen" ilevKåmartoK isumangnaitsoK akikitsoK 7 — 25 HK „Lille Skagen" Økonomisk Driftsikker Billig Fra 7 til 25 HK. SKAGEN nerneicartåsassut landsrådimut ilau- ssortanut angalassunutdlo nålagauv- fingme atorfeKartunut. ukioK måna nautsorssutigårput init 90 pct-iat nå- lagauvfiup atorfeicartitainut atugag- ssångortlsinaujumårdlugit. —1 hotelime inigssaK KanoK ang- nertutigå? — inine sutorniartarfingne mar- dlungne inuit 90 atautsikut nerisi- nåuput, månåkutdlo aulajangersi- massumik nerissaKartut 50-iuput. uigugsså atulerpat hotele 85-inik sinigfigssaKalisaoK. ilåssutå 40-nik sinigfigssaKartugssauvoK. — månékut ornigarneKålugpise? — aggertartut uvdlut tamaisa a- merdlaKatiglgtångitdlat, aperKutau- ssarame igdloKarfingme sussoKarne- ra. avguåKatigigsitdlugule aggertartut sugdlugissagssåungitdlat, igpagssaK unukut sordlo ulivkåvigpugut — KanoK sivisutigissumik angma- ssarpise Kanordlo akeKartitsivise? — sutugagssanik nangmineK tigo- raissarfik angmartarpoK uvdlåkut ar- finermut matussardlunilo unukut ar- fineK mardlup KerKanut. tåssane uv- dlåkorsiortoKarslnauvoK, uvdlup Ker- KasiortOKardlune unukorsiortoKardlu- nilo. åmåtaordle iklssartunik angni- kitsunik nerissoKarsinauvoK, Kagdler- sugartortoKardlune, kågisortOKardlu- ne, kingulerKiutitortoKardlune imeru- suersautitortoKardlunilo. sutorniar- tarfik angmassarpoK unukut arfineK mardlunit ancarngup migssånut, tå- ssanilo åssigingitsunik nerissoKarsi- nauvoK. åssersutitut OKautigislnauva- ra nerssutip neKå sujataK kartoflinik sujatanik nautitanigdlo åssigingitsu- nik akulik 12 kr-Karmat. uvdlunera- ne aulajangersimassumik nerissagssa- nut tungatitdlugo handelip akigititai avdlångortlngilavut. uvdlup KerKa- siutit unukorsiutitdlo ingmikut 4,85 kr-Karput uvdlåkorsiutitdlo 3,50 kr- Kardlutik. sutorniartarfingme akigiti- tagkavut ImaKa angnertuvatdlåluat- siartutut isumaKarfigineKarslnåuput, nerineKartartutdle Kårsitdlautigssauv- dluarput. kalatdlinik iliniartitsineK — hotelime sulissut ncavsiupat? — aggersitat ilångutdlugit katitdlu- ta 15-iuvugut, sulissutdle nåmångit- dlat. nautsorssfltigåra martseKalinar- tOK angalassunik tåkutOKartalerdlua- rumårtoK. aussarigtigpat pissariaicå- saoK sulissut 20-ngornigssåt. sulissunut tungatitdlugo nangmi- nérdlunga kigsautigåra kalåtdlinik i- llniartoKalernigssaK igavfingme su- torniartarfingmilo. neriugpunga aut- Kontorelever Den kongelige grønlandske Handel, Godthåb, søger 1 eller 2 mandlige eller kvindelige kontorelever med efterskole- el- ler realeksamen. Under forudsætning af tilfredsstillende ar- bejde mulighed for senere uddannelse i Danmark. Tiltrædelse snarest muligt. Henvendelse til DEN KONGELIGE GRØNLANDSKE HANDEL Regnskabskonforet, Godthåb dlaricåumut iliniartitsineKarumårtoK aftenskole suleicatigalugo iliniarneK inerneKartåsavdlune Danmarkime. sutorniartarfingne sulissunik ikingu- terpagssuaitarpugut Frankrigime Eng- landimilo ajornarnaviarsimångilardlo iliniartut påsissagssarsiortitdlugit nu- nanut tåukununga autdlartineKartar- nigssåt. aulisarneK erKåisångikåine i- sumauarpunga Kalåtdlit-nunåne ta- kornariartitsineK iluanåruteKarnar- nerpåt ilagissugssaugåt, tamatumane pissariajcartunik aningaussalissoKar- sinaugpat. takornariartitsinen — takornarianik aussamut tåkuto- .Késava? — imaKa taimatut OKåsavdlune piårpatdlåluatsiarpoK, misiling- niarparputdle igdloxarfiup inue suleKatigalugit takornariartitseica- tigigfingmik pilersitsiniardluta. a- jornauteKarnaviarsimångilaK Nup ericå alianaitsoK nunanit tamalånit takornarianut aulisarusugtunut a- ngalaorfigititasavdlugo. åmåtaor- dle Ausiangne gæstehjem inger- dlatilersugssauvara kingusingner- mik februarip autdlar«autånit 1964-imit, isumaliorKutigårputdle hotelimit tåukunånga mardlungnit KangerdlugssuaK autdlakåvigalugo takornarianik angalaortitsineKar- tåsassoK Diskobugtimut Nuvdlo ericånut. sulesatiga oberst Palle Juel takornarianik ingmikut isu- magingningniartugssauvoK. inine neriniartarfiussune mardlungne nerriviliorsimassuf. inip aipåne tåssa aulajangersimassumik nerissagdlif unukorsiortut. kalåtdlit nerissagssautait — isumaliorKutigaiuk kalåtdlit ne- rissagssautåinik savssaissarnigssaK? — åp, månåkut misiligparput ka- låtdlit nerissagssautait, månimiut 6- Kåtårusugsinaussait suliarissardlugit, aussarpatdlo neriartortut savssaivfi- gissamiarpavut kalåtdlit nerissag- ssautåinik pitsaunerpånik sordlo sa- våricat tugtutdlo neudinik, aicigssinik, eualungnik, tingmiarussanik, måtang- mik, puissit arferitdlo neudinik åma- le aulisagkanik åssigingitsunik kér- Kanik, sulugpågkanik, angmagssang- nik, natårnanik amikunigdlo. eruar- sautigårputaoK kigssavaussanik ag- Der er dækket op i de fo lyse restau- rationslokaler. I det andet lokale ind- tager de faste gæster aftensmaden. ssagiarssungnigdlo savssaissarnigssaK. kigssavaussat mamartorujugssuput d- ssigingitsorpagssuarnigdlo nerissag- ssiarineKarsinauvdlutik. — avdlanime hotelimut tungatitdlu- go pilerssåruteKarpit? — kigsautigåra hotelip silatågut Ki- ssungmik igdluliortoKarumårtoK ku- ssanartumik, tåssane isumagineKarsi- nåusavdlutik angalassunut tungassut sordlo bilitit, sitdlimasineritdlo. tåssa- nisaoK påsiniarneKarsinåusåput ting- missartut iKaKugo tikinigssait autdlar- nigssaitdlo, hotelimilo init angalassu- nut utarKivfiussåsavdlutik. Julut sinerKatårnerup Karasaic exersartarpå sinigpatdlartaråine sulinikut sarput ilisimatut misiligaunermikut ipåsisi- mavåt inuit ilaisa suliagssaK suna- lunit nåmagsiniagagssaK — sordlo ti- .merssornikut ingerdlatagssaK — aju- nginerussumik nåmagsisinaugåt u- nuap ingerdlanerane siningingajagsi- magunik unuap ingerdlanerane nal. akunerine arfineK pingasune amer- dlanernilunit sinigsimanermingnut nalerKiutdlugo. ilisimatoK tulussoK dr. Donald E. Broadbent Cambridgep universitetia- ne inup tarningata isumaliortautåtalo tungåtigut ilisimassariaKartunik ili- Franco Monzinop legatia italiamio Guido Monzino legatimik pilersitsisimavoK ernerme Franco Monzinop Umånap erKåne xåKamik KaKissiniardlune ajunårtup erKåissu- tigssånik. legate pilersineKarnermine aningaussauteKarpoK • 28.000 kr-nik tåssungalo ilånguneKardlutik spare- kassimit tapissutit 970 kr. legatip su- junertarå angutit inusugtut umånar- miut erKåmiutdlo aningaussatigut ta- perserneKarnigssåt iliniarnigssamut i- malunit inutigssarsiumik autdlarni- nigssamut. legatip ingerdlåneKarnera nåkutigi- neKarpoK akigssarsissutiginago, U- måname kommunalbestyrelsip suju- ligtaissuanit, kommunalbestyrelsimut ilaussortamit kommunalbestyrelsip torKagånit, Umånamilo kæmnerimit, skolelederimit byggelederimitdlo. aningaussat ukiumortumik erniait ingerdlåneKarneråne aningaussartutit ilångautigalugit avguåuneKartåsåput legatimut bestyrelsimit ukiut tamai- sa Franco Monzinop inuvia erKordlu- go martsip åipåne. namagsisinaussat mingneruler- niarfigtåne KutdlersaussoK misigssui- nermine inerKåmersimavoK, oKarpor- dlo inup suliagssane ajunginerpåmik nåmagsissarå KarasaK Kasuersimagå- ngat, tåssa nåmagtumik Kasuersimav- dlune, iméipoK ingassautdlune Kasu- ersimångikune; tåssamigoK Kasuer- serpatdlårsimagune suliagssaK nå- magsiniagagssane isumaliutigivatdlår- tarpå, taimalo nåmagdluartumik nå- magsingningniarnigssaraluane akor- nusertardlugo. inugdle unuaK atauseK nåvdlugo sinigsimångitsoK suliagssa- minut pitsaunerpåmik nåmagsingnig- sinaussarpoK. tamatuma tungåtigut misiligainerit ukiune sisamane ingerdlåneKarsimå- put såkutut imarsiortut inåsugtut mi- siligutigissardlugit. ilisimatoK avdla ilisimatup taineKarérsup ikiortå dr. Robert T. Wilkinson misiligausima- vok inusugtut tamåko uvdlut unuat- dlo mardluk anguvdlugit sinitsaili- ssardlugit nipiliortitsivigalugit. tama- tumuna påsisimavå unuap sujugdliup ingerdlanerane sinerKarérsimavdlutik nipiliornartulingme sulilerångamik agsorujugssuaK sulivdluartartut Kara- saitdlo misigkarigdluinartardlutik, tå- ssa pissorpalfip Karasait tamaviårne- rulersitarmagit. Cambridgeme misiligaunerup pi- ngasut påsinarsisisimavai: sujugdler- mik sinigsimanane suliagssaK sungiu- simassaK ingerdlavdluarnarnerussar- poK, tåssa inuit Kasusimavdlutik ing- mingnut ilisimårinerulersarmata. tau- vale suliagssaK avdlaussoK sungiusi- mångisardlo suliarineKåsatitdlugo si- nerKatugsimaneK suniuteKarneK ajor- POK. åipagssånik: sinerKarsimaneK pissu- tigalugo sulineK Kasunganerulitsiarsi- magaluarpat ajugauvfigilertorneK a- jornångilaK suliarissap nåmagsine- Karnigssånut piumavfigineKangåtsiåi- nardlune. pingajugssånik: unuit ardlagdlit si- nigsimanane nåpautigssarsiarineKar- sinaussut sutdlunit unuaK atauseK mardlugdlunit nåmagtitdlune sining- nikut Kångiusinåuput. taimatut OKautigineKartutåt misili- gaunerme sujunertausimavoK angner- påmik påsiniardlugo sulivfigssuarne fabrikinilo uvdloK unuardlo niikitaut- dlune sulineK sulissunut KanoK su- niuteKarnersoK. unuame ingerdlaorneK pisiarikit nerissagssat mamartut 1. imåtigut avuut Indiamut sølvinut avKut Indiamut sivitsortoK merserinaligara unuk mdna atuatdlangniarpara. nangåssumik avdloriarpunga ikardluit pugtåtdlo erKåne kinguå Kdumatip atualerpara imdinarssuarme avaleKdngitsume. sølue isigkanut alångarnaKaoK siorKanit mdngerneroKaoK sivitsonissordle kisa anorit sarfatdlo avmisårdlugit anguvara — anånaic India. 2. Kdumat autdlarfivnit taunaussoK angnerussordle augpalungnerussoK aumårpoK kiagtup unuåta Kauane aigdlersume augpalugtumik ilupåruseKardlune issertugaKarpalugdlune. tingmissat takornartat, Kungasikåt isarnilassut takuneu ajugkamik Kilangme ingnålugputdlusoK aorsaortut tårmut ersivdlutik narssautit iseriagtut Kulautdlugit Kardlulugtut erKumitsumik dngutut kisa orpit sinanut mitutdlo OKimaitdlutik ujarKatut. 3. orpiup kanårtånut talitdlune nunaKarfingåp avaterpiåne KeKarpoK pupigsoK arnan Santi manigtordlune kingmardlugit agssane pupip aserugai, ernamine igdlut ndkutdlugit uliguå anorimit ivsuligdlune takuvsundssusen matårniardlugulu- s6k, KiviarpoK tauva ukissivdlune issigissaK atauseK — takoncussutdlo kisimik anitdlangassut kigutai. 4. samane igdlonarfigssuaK ujameriagssuarnik inulik inungorartuartut najugåt, tusåjuk nipe kipinen ajortoK anånaK India KiassoK upitdlugit Kit or nane måninaK nalas-ut salouissut najungassue _rssinartut putdlagtut nåve nåkinartut utarKissut tOKugssamik. 5. piåralunga utilerpunga avKusår- dlugit nunat kristumioKartut Kangale Kulalersitaujumananga sule kussanartoKarmat ilumårtunik inugdlo avdlanit pingårnexungmat. Kalåtdlit-nunåt uterfigalugo — Kujandssusia! kinguarsimassoK, tOKUssunik tipigtoKdngitson sølvit avKutåt Indiamut nunguvoK tauva imånut Kdumat peKatigalugo. 6. singuatårdlune pernigdlunilo nuivoK seuemga uvdlåp Kduat ilisarnartut milane Kingordlugit rækkehusit igalåve itertitdlugit nålungissat kajortunik issigdlit Kardlulugtut tingmissat piaraisut umarigsutut. uvdlåkut arfineK pingasunut kasulerå anivoK inuk europamiorpalårtoK uvngiardlåK idmasårtuinaK agdlagfingmut suliartortoK niperujordlune kisiat taivnaralugo: sodavandiliordlangatoK uvdlume tamanut nåmavigslunik! Lumholt 22

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.