Atuagagdliutit - 28.02.1963, Blaðsíða 30

atuångivfingme misigissat
nukagpiarauvdlune nuånitdlaraoK aussame atuarungnaerdlune
autdlartunut ilauvdlune
fuluit kungigssåt Charles måna 15-inik ukioKalerpoK, taimalo Schweitz-
imuf autdlarsinångorsimavdlune sisorarneK illniariarlordlugo. kungi-
kormiut kiserngorutdlutik sungiusarsinaussångitdlaf alapernaiserne-
Kartuaramik, Kujanartumigdlo tuluit kungigssåt sisorarKårnermine or-
dlungitsorsimavoK.
ukiåkut autdlartarnerput
soraeruméravta uvdlut Kavsit xå-
ngiungmata Kapisilingnut autdlarpu-
gut unukutdlo tikitdluta. uvdlut xav-
sikåtånguit xångiungmata K’ornumut
autdlarpugut Kristiåvarxåkunut ka-
ligtitdluta Amitsuarssuk avxusårdlu-
go. uvdlut pingasut Amitsuarssung-
mérériardluta K’ornumut autdlarpu-
gut. Ivnårssup Serfakasé uiardlugit-
dlo magdliukårsiuleravta kisa Omå-
nap tunuanut ipivugut.
auvariat taKigssortut, nunap timåi-
narssuane alianaitdlerugtornerane.
tJmånap nunaxarfikuata atånut pi-
ssugutdlo pujortulérarpalulerpoK, su-
nauvfa iliniartut pujortuléråt uvku-
sigssartariaK. angerdlalermata tai-
mågdlåt kaligtikavta. ex angerdla-
mut sukakasigpugut.
eKaluit 400 ernaine
K’drnumut ipigavta uvanga unuar-
siorpunga. aulisartåinariardluta åma
Kfigssuarmut autdlarpugut, tåssanilo
eKalungnik 400 erKåine pissaxardluta.
K’ornumut tikikavta exalugsiniutut
amerdlaKaut,
ama tåssa tikisimatsiariardluta atå-
talo Titulo uvangalo auvariarpugut.
ilungmukardluta Tuapaitsåne unui-
sommerferiap nalåne uvanga fe-
riarpunga Vesterhavip erxåne nunau-
tilingme. nunautigdlip pania Dorthe
ama uvanga hestertarpugut sivisu-
mik. hestit ateKarput Klaus, åma
Brune, ilånériardluta sigssax siner-
dlu angalaortarpugut hestimik ilånilo
imånut avalagtarpugut. Klaus uvanga
iklngutiginerpauvara, suaorångavko
erninaK aggersarpox.
uvdlut ilane, imamititdluta Klaus
nuname pitungnikox itinårtordlunga
nåkarpunga sarfap noxipånga avå-
mutdlo autdlarutdlunga uvangalo
malugaunga nivdliassorujugssuvdlu-
nga tamaviat. nivdlianera Klausip tu-
såsimavdlugo Kilerutine kigtorarnia-
lerpå, kisiåne Kilerutå ninguvatdlår-
POK.
kisiåne Dorthe nunamut nalupat-
dlagpoK. pitutå xilerussaerpox erni-
naralånguardlo hestimik autdlarpoK
ujarxat akornisigut ikiortigssamik
aigdlerdlupe. kisiåne Klausip Kileru-
ne kigtorarérpå, erninax imamut pig-
sigpoK sule suaortarnera tusåsinauvå
tungivnutdlo autdlarpoK ikiorniardlu-
nga.
pamiorssuatigut tigugavko
erninardlo tikipånga sumik ajoxu-
serneKarnanga tuaviornerpåmik
Klausip pamiuatigut tigoriaravko
nunap tungånut nalugdlune autdlar-
poK. kinguningua Dorthe atåtanilo ti-
vugut. unukut Lutivinguåkut tikipå-
tigut åma auvariat. axaguane inger-
dlagavta Nagssungnut ipivugut, auva-
raluaravta pissaxarnata angerdlåinar-
pugut.
axaguane akianut ikårpugut. sule
ingerdlaniardluta Titup uparuartuti-
lerpåtigut: åpavko mardluk. tulag-
dluta ornigkavtigik pissaråvut, kula-
vak norrålo.
tugto tatsimut avalagtoK
nerinariardluta autdlarxigkavta
tugtuarax nikugtilersordlo takuvdlugo
atåtap Tituvdlo erxåupåt. erxormå-
ssuk agsut KimånerdlugsissoK maler-
ssorniardlugo Taserssuarmut avalag-
poK. avalagsimalersordlo Tito uiartu-
pilugame, sule tulångitsoK anguga-
tingmissartorKårnine
måna OKalugtutilårniarpavse xanox
Danmarkiliartartut tingmissartumik,
imaxa ilavse misilerérsimagaluaråt.
Nungmingånit autdlarpugut catali-
namik uvalikut tatdlimat KerKa Kå-
ngilårå. akuneK migssiliordlugo inger-
dlarérdluta Manitsumut mipugut i-
lagssavut tiguniardlugit, imax mag-
dlersoK. tingerKigkavta Kutdlardluta-
lo sordlo anoraerutOK putsut émut i-
ssigalugit, imaKa ingerdlarugtortunå-
sit sordlo uningassut. nuna åsavna,
tasama imame KaKortunguit suame
erssiput, uvfa tåssa magdlit.
nunamingånit tingmissartut tusåv-
dlugit nipitupilugssungmata isuma-
Karpunga iluane åma taimåisassoK,
sunauvfale någga, nipikineralåkasiu-
vorme.
KangerdlugssuaK ersseravtigo ser-
merssuardlo xulautdlugo, sordlo ser-
merssuaK manigsuinarssuaK sukutser-
figssåinauvdlune, uvfale taima ku-
kiuput ikioriartorånga. tikiukamik
tupåtdlånguatsiaKaut takugaminga
Klausip nunamut pissuterérsimagå-
nga, kisiåne nukigdlångaxaunga ki-
siåne ånagpunga.
skoleelev Jens Kielsen 7 b.
Julianehåb
miuk kisamiuna seKineK tarrilersoK
toKutdlarigput.
aKaguane åma auvarpugut aitsåtdlo
angerdlamut tikilerdluta tugtuarax
pissarårpyt.
uvdlut Kavsimininguit auvartariar-
dluta silåmut autdlarpugut. autdlar-
tugutdlo umiåraK nuivoK tigsiardlu-
ne. angugamisigut inuisa titoKatigå-
tigut. ingerdlavdluta Kugssuåkut Kut-
dllkut sisugavta kisamiuna tulatdlar-
tugut.
uggornaKaoK kivissigavtigo
tåssane titoriardluta autdlarKigpu-
gut Ivna.iuagtuvdlo kimut nuane u-
nuivdluta. axaguane iteriatdlaravta
hé ilumut paornat ikitångitsut! tilio-
riardluta autdlarpugut. ingerdlagavta
K’uagssuk pångerdlugulo ipulerdlu-
ngalo takuleriatdlaravko åtåvarax i-
luliarssup avangnå’tungånitox.
xamårilerparput. ardlaleriardlune
puissaraluarpox ungasigissaravtigule
issigingnåginartarparput. taimaitdlu-
ne ungasiardlune nuingmat igssupåt
pissaralugo. sujugdlermik nivdlikåi-
naraluartox sule tikeriarnago kiving-
mat uggornaxaox. K’ornumut tikipu-
gut arxarngup migssåne siagdlersox.
ila taimane nuånexaox.
Valerius Efraimsen,
K’ornox
partutigissorssuvdlune. suna tamarme
pavunga, samunga, issikivik alianaik.
nuna KorsuinarssuaK
Kangerdlugssuarmut mxkavta aku-
nitarfingmut isertinexarpugut. arfi-
nex mardluvdluta tåssane nerigavta,
ila, ila akunitarfik. tåssane tingmi-
ssartorssuit mitsimassut sunauvfa i-
låusavdluta mikigissagsséungitsumut
135-nik inoxartartumut sarpexångit-
sumut.
unukut oxarfiginexarpugut unuap
xerxa tingisassugut. unuap xerxanut
tangnex pingasungortox tingmissar-
tugssarput mileriatdlarame, ila angex
catalinamut nalerxiutdlugo.
tingileravta ungersarssuit atitlpait,
tingisimatsiåinardlutalo pavungapi-
lugssuax perérpugut. xilerutivut pér-
sinångoravtigik igalåx sågueravko,
arrå nunamik issigissaxarnanga nui-
arssuitdliuko.
tåssane sinilersimavunga. uvdlåg-
ssåkut atautsip erxåne iterama tu-
pingnåxaox silarssup alianåissusia.
Kastrupimut mlkavta siagdlersox ta-
måssa nuna Korsuinarssuax.
tåuna akunitarfik åma angexaox
Kangerdlugssuarmttumit anginerssuv-
dlune. tåssane nagsatavut aitsåt tigu-
vavut, tauvalo ilagssavut busimik
Lille Værløsimut ornigpavut. tuping-
naxaox Danmarkip pu'kissusia.
ukiåkut nunaxarfivta erxånut u-
miårxamik autdlartarnerput pinia-
lungniardluta måna oxalugtuarilår-
niarpara.
atåtaga anånagalo uvangalo umiå-
rax pingasutdlugo autdlartarpugut u-
kiumut ipiliagssavtinik sårugdlingni-
ardluta, avdlanigdlo pissarisinaussav-
tinik, åma tingmiarniartarpugut pi-
ngårtumik serfanik. tåssame pingår-
tumik Sarfarssuax serfarpagssuaxar-
tarame. åmalume upernåkut Ang-
magssiviliartarpugut. tagpavane åma
ipuissiniartaravta. åmame agsut nuå-
nertarpox tamalånik nerinartaxiga-
me.
natarnaK
åma uvdlut ilåne Atangmiup ava-
tånut aulisariardluta natårnamik a-
ngisumik pissaxarama nuånexaox.
taimane 8-nik ukioxarpunga nukag-
anigsserniarneK
juleferiarnivtine uvdlut ilåne axig-
sserniardluta autdlarpugut mardluv-
dluta, tåssa Jåko uvangalo, tamavta
Korortuaraxardluta.
ingerdlagavta, ingerdlagavta axig-
ssimigdlo takussaxarata asule tamau-
nga serxortarpugut. ingerdlagavta
xasuvdluinaravta uvanga oxarpunga:
uvane ujaragssup erxåne xasuersilå-
ratdlarta. tåssane uningariardluta
autdlarxigkavta kisa sigssap xulånut
pivugut sule takunata.
kisa xerrorssuit atåtigut ingerdla-
lerpugut, agsut xuasartox uvangalo
ersiumissårdlunga. téuko ximukavtigit
agpårxat ardlagdlit takuvavut. unga-
sigkaluartut erxåukavtigit patrunér-
xat xavsit nungunerpavut.
sussårdluta angerdlamut autdlartu-
gutdlo Jåko oxarpox åipinga kigssa-
viarssuk. sivisumik i5jinerniardlugo
aitsåt takuvdlugo periarnialisagivne
tauvauna tingissox. ila uggornaxaox.
skoledreng Nikolaj Egede
Julianehåb
piarxat mardluk ilagalugit ukussut
Boas Poulsen Angå Tobias Poulsenilo.
natårnax artuleravko Boas Poulsenip
amuarpå agsut angisox. taimane ila-
gissåka Boasip xujasarsimavai, tai-
manikut axaguane angajorxåka kav-
figdlerput pissara nuånårutigalugo.
méraxatika inuvdluaritse.
Hans Mekias Poulsen 11 år
Atangmik
■pr. Sukkertoppen
KutdlartausiaK
ungasiliaK
Japanip xerxane ungasingitsukut
navssårinexarsimavox xutdlartausiax
kume tuluit nunånit autdlartinexar-
simassox. xutdlartausiamut tåssunga
50 cm-inik atitussusilingmut xileru-
nexarsimavox agdlagartax tulugtut o-
xausertalik, tåssane tainexarsimav-
dlune uvdlox suna autdlartinexarsi-
massox téunalo najorxutaralugo xut-
dlartausiax tuluit nunånit Japanimut
ikårsimavox uvdlut xullnait.
agdlagartane neriorssutexartoxar-
simavox xutdlartausiamik navssårtox
tunissuterpagssuarnik nagsinexaru-
mårtox. agdlagartax tåuna japanimiup
naussorigsaissup navssårtup tuluit
nunånut xutdlartausiamik autdlartit-
sissunut nagsiusimavå utertitdlugo,
månalo tunissutisiagssaminik isumav-
dlualivigsimavdlune.
Penneven søges
Jag ar pojke (dreng) på 14 år som
gårne skulle vilja ha en brev-van på
Gronland. Mitt namn år Hans Plisch.
Mina hobbies år: Frimarken, vykort,
geografi (lander norr om England) och
brevvåxling. Jag skulle garna vilja
Hans Apolio Mikiassen
Kalby pr. Holme- Olstrup
fingmiarssuaK erKurmsagaluarmigame, sordlume pivdluarKussigalugfualitdlar-
fox. tåssauna pildlikårssuaK pelikan siggukårssuax narragsimårtuarsmaK.
Klausip ånåupånga
Jens Kielsen Danmarkime feriardlune ajunårKajarsimavoK
issitdlune, hestile silatugatdlartitdlugo ånåuneKarsimavdlune
sermerssuaK Kulautdlugo
tingmissartorssuarmik DanmarkiliarneK ilavse ikingitsut misi-
lerérsimalerpåt. mauna Hans Apollo Mikiassenip oKalugpalåra
FERD’NAND
Udenfor
programmet
issigingnårtit-
sivdluarpoK
åsit
skriva både med en pige och en dreng.
Jag vore mycket tacksam om Ni
vill hjålpa mig att få en brev-van på
Gronland.
Jag undrar om man kan premune-
rera på Gronlandsposten hit till Sve-
rige. Vad kostar det (om det går) i s.
kr. och hur ska man sånda avgiften
till Eder.
Hans Plisch,
Bokbindarvågen 18,
Hågersten,
STOCKHOLM
SVERIGE
30