Atuagagdliutit - 28.02.1963, Blaðsíða 28

maskinat avdlorardlutik ingerdlassartut
maskinat taimåitut 3 meter anguvdlugo takitigissunik niussa-
Karput Kamutitdlo agssakassugdlit sapigåtigut ingerdlasinauv-
dlutik.
amerikamiut bililiorfigssuat Gene-
ral Electric Company påsiniailersima-
vok maskinaliorniardlune inugtaKar-
dlune avdlorardlune ingerdlasinaussu-
mik. sujunertarineKarpoK Kamutip
taimåitup nunap Kåtigut angatdlatit
agssakåssugdlit kædeKartutdlunit
taorsersinaulisagai, tåssa nunåkut Ka-
mutit agssakåssuinagdlit ingerdlavi-
gisinåungisaraluatigut ingerdlasinau-
ssugssauvdlutik.
Kamut taimåitoK titartarneKarérsi-
mavoK, niussaKartugssaK åmalo nu-
nåkut avjcusineKångitsukut ingerdla-
ssartugssatut nautsorssuneKardlune.
Kamutip taimåitup niussagssai mete-
rinik pingasunik takissuseKartugssåu-
put. Kamut taimåitoK ingerdlatitsisso-
Kardlune nal. akuneranut 50 km-it
anguvdlugit ingerdlasinåusangatine-
KarpoK, åmalo upikaluarune isuma-
minik makerKigsinaussugssauvoK. Ka-
mutip KanoK sukatigissugssaunera pi-
ngårnerpautineKångilaK, kisiåne nu-
nåkut Kamutit avdlat tamarmik av-
Kutigisinåungisåtigut ingerdlasinauv-
dlunilo såkortutigisinåussusia.
maskina taimåitoK maskinat taine-
Kartartut „inuk maskinalo" ilagåt, tå-
ssalo ingerdlatitsissugssaK maskina-
mut nangminermut atåssusigausimå-
saoK taimalo ingerdlatitsissup aulane-
re maligdlugit maskina aulatineKar-
tugssauvdlune.
maskinaliorfigssuaK tåuna pineKar-
toK nalunaersimavoK maskina taimåi-
toK Kamutit avdlat avKutigisinåungi-
såtigut ingerdlasinaussoK åmalo av-
dlatut itunik suliagssineKarsinauv-
dlune sordlo inungnik atortugssanig-
dlo agssartuinermut imaKalo ikuat-
dlagtunik Kavterinerme ånåussiniar-
nermilo iluaKutigineKarsinåusavdlune.
ilisimatut Kamumik taimåitumik su-
liaKartut Kamutip taimåitup suliarine-
Karnerane ajornartorsiutit ilait aju-
gauvfigineKarsinaulisassut sordlo a-
tortugssat ilait maskinamit misiligu-
taussartumit avdlamit Handymaninik
taineKartartunit pineKarsinaussunit
pilersorneKaraluarpata. maskina téu-
na kingugdleK taliussaKardlunilo inu-
vaKarpoK ingerdlatitsissuvdlo perKu-
ssineratigut taliussat inuvaussatdlo
tåuko suliagssaK sunalunit ingerdlåsi-
nauvåt.
maskina tåuna åma ilåtigut taine-
KartartoK Pedipulatorimik ilimagine-
KarpoK narssatigut Kumukajåtigutdlo
arritsumik ingerdlassarumårtOK åma-
lo sujumut ingerdlasinaunerme sania-
tigut sanimut avdlorarsinauvoK ki-
ngumutdlo sågsinauvdlune åmalo ma-
juartarfigtigut atertutut iliordlune
ingerdlasinauvdlune. nautsorssutigi-
neKarpoK maskina tåuna sanarKing-
nøKarumårtoK angnertusarneKardlune.
kisalo pilerssårutauvoK maskinat
taimåitut ardlalingordlugit sanane-
Karsinaussut pingasutdlunit atautsi-
mut suleKatigigsinaulersitdlugit, sor-
dlo inuit ardlarigdlutik suliagssaK
atauseK sunalunit ikioKatigigfigisi-
naugåt.

SOLGRYN nerissåkit
nukigtungorumaguvit
spis SOLGRYN og bliv stærk
s ''s's ''s'
.s'' .S'' ^
nerlssagssat lnQssutlgssatut nalericutasagunik perKingnartflsagu-
nigdlo inQssutigssartaKartariaKarput méncanut inerslmassunutdlo
nalerKutunik, taimåitumik SOLGRYN uvdlut tamalsa nerissåkit,
tåssame SOLGRYN akosarmata månlup KaKortortåta inQssutlg-
ssartarpagssulnlk kalkimigdlo kisalo akugalugltaoK Jern, losfor
Sma B-vltaminer.
Rigtig ernæring skal være sund og Indeholde de ting, der er nød-
vendige lor både børn og voksne, derfor skal De servere SOL-
GRYN hver dag, for SOLGRYN Indeholder en rigdom af protein
og kalk samt Jern, fosfor og B-vitamlner.
p0rtap tunuane dssiliartauudlutik iput tltartagkat plsanganartut
nangendtårtut xi ortagagssat, Indlån er it, sdkutflt nutåmlgdlo nu-
nagssarslortut.
Spændende udklipsserie med flotte Indianere, soldater og nybyg-
gere pd bagsiden.
Der er indsat en ny redningsbåd
ved Jyllands vestkyst. Motorred-
ningsbåden, der her er fptogra-
feret på sin prøvetur, er på 16,5
fons og har to 6-cylindrede fire-
takfs dieselmotorer. Den er 13,35
meter lang og 3,60 meter bred
og er bygget af træ med ét gen-
nemgående vandtæt dæk.
Jyllandip kitåne ånåussiniutitåK
oKåtårneKarnermine åssilineKarsi-
massoK. pujortuléraK 16,5 tonse-
KarpoK 13,35 meterisut takitiga-
lune 3,60 meferisutdlo siligtigalu-
ne. angafdlat kIssuvok ervngup
Kerdlårsinåungisånik Kaleicar-
dlune.
nunavtine frimærkit nutåt
månåkut frimærkit atortussut ku-
nge Frederik IX-mik åma umiar-
ssuarmik „Gustav Holm“imik åssiliar-
tagdlit, naleicartut 1. 5, 10, 15, 25, 30
åma 50 øre kisalo 1, 2 åma 5 kr.,
taortigssanik sanassoKarsimavoK i-
måitunik:
1. 1, 5, 10, 12 åma 15 øremik nalig-
dlit, åssiliartåt: arssarnerit.
2. avdlat naleKartut 20, 25, 30, 40,
50, åma 80 øre, åssiliartåt kunge Fre-
derik 9-at ånoråKardlune.
3. kronigdlit 1, 2, 5 åma 10 kr, åssi-
liartåt: nanoK nutåmik titartagaK.
arssarnernik åssiliartagdlit:
1 øre: KernertoK Korsuk
5 øre: augpalugtoK
10 øre: Korsuk tårtoK
12 øre: KorsorpalugtOK
15 øre: tungussaic
tåuko frimærkenit taineKartunit
sujugdlersauvdlutik sarKumisåput
martsip 7-iåne. avdlat ukiup uma i-
ngerdlanerane sarKumertåsåput, su-
joricutdlugo nalunaerutigineKartåsav-
dlutik.
ALT I JULETRÆSPYNT
OG DEKORATIONSARTIKLER
orpiup pinersautigssai sut-
dlunit pinersautigssatdlo avdlat
amerdlasungordlugit aitsåt pine-
Karsinåuput. saniatigut piniartu-
nut niorKuteKarneK ajorpugut,
taimågdlåt tamåkuninga nior-
KuteKartartunut.
G. Ahrenkiel
Hvidovrevej 74,
Valby
sujugdlit sarKumerfiat uvdloK er-
Kordlugo Kangerdlugssuarme agdlag-
kerissarfingme naKineKarumårput ag-
dlagkat pugssait taineKartunik fri-
mærkit atautsikut tatdlimat sarKU-
mersugssaungmata avdlatut ajornar-
tumik piniarneKartugssat kigdlilerta-
riaKarsimåput. piniarneKarsinaussut
måkuiput:
1. agdlagkat pugssait 1, 5, 10, 12
åma 15 ørelingnik frimærkigdlit, fri-
mærke katitdlutik naligdlit 43 øre.
2. agdlagkat pugssait frimærkinik
åssigmgitsunik tamanik sisamåkutår-
tårtunik nipititsivfigisimassut katit-
dlutik 172 øremik nalilingmik.
erKartorneKartunik piniarumassut
februarip 11-at 1963 autdlarnerfiga-
lugo, agdlagkat pugssainik frimærki-
ligagssanik namssusigagssanigdlo
martsip 7-iåne Kangerdlugssuarme,
nagsiussisinåuput Kåtiguliordlugit i-
ma: Den kongelige grønlandske Han-
del, Grønlands postvæsen, Strand-
gade, København, K. tåuko Kanger-
dlugssuarmut imalunit Kalåtdlit-nu-
nåne agdlagkerissarfingnut avdlanut
nagsiuneKåsångitdlat. åma nagsiu-
ssissup atine sumivfinilo ersseridg-
sumik nalunåisavai.
frimærkit akigssait akilerneKåsåput
handelip postkonto 90772 avKutigalu-
go, piniagkat akigssaitdlo handelimut
nagsiuneKarsimåsåput kingusingner-
påmik 26. februar 1963.
igdloKarfit tingmissartukut atåssu-
teKångitsut erKarsautigalugit agdlag-
kerissarfingmut tuniutdlugit åma te-
legramikut piniartoKarsinauvoK. te-
legramikut piniagkat atausiåkånik
tatdlimanik frimærkigdlit 95 øreKåså-
put sisamåkutårtunigdlo frimærkig-
dlit 2,35 kr.
agdlagtoK
HERMAN MELVILLE
(nangitaK)
„inuit OKaloKatigissavta angnertu-
mik erKartungilåt, taimågdlåt tusar-
para arfangniartutsialagssfissoK åma-
lo kivfaminut nålagatsialagssflv-
dlune".
„ilumorpoK, taimåipOK — tamarmik
erKorput. kisiåne ilivse aulaniartar-
niarumårpuse pericussuteKarångat. tå-
ssa tusåmangåtsiarparse! kisiåne tu-
sarsimagunångilarse ukiorparujug-
ssuit matuma sujornagut Kap Hornip
avatåne KanoK pisimanera, uvdlut
unuatdlo pingasut toKungassutut ili-
simasimångingmat, Santame spania-
miordlo alterip kigdlingane kamåusi-
måtdlarmata? tamåko tusarpisigit?
kisalo tusarsimagunångilarse nisune
kingugdlermik angalanermine ånaisi-
mangmago — sordlume taimatut su-
juligtuivfigineKarérsimassoK? — tå-
ssa tusåmassaKångingajagdlumarpuse.
kimime åma tusåsagaluaravsigik ima-
lunit kia ersserKigsumik ilisimangma-
git angutip tåussuma OKalugtuagssar-
tarpagssue! taimåitorme nåmagpoK
ilisimagavsiuk nisume igdlua Kanga
ånaisimagå — pisimassorme tamåna
Nantucketimiut tamarmik nalungilåt
OKalugtuarisinauvdlugulo, tåssa nalu-
ngilåt måna: atausinarmik nioKarpoK,
åipå kigutiligssup kivdlugo pérsi-
mangmago".
„umåk-å,“ OKarpunga, „naluvara
OKalugtuatit tamåkorpagssuit sumut
atusanerigut, åmame soKutigivatdlå-
ngilåka tusarnåsavdlugit nåmagdlui-
nartunginguatsiaravit. kisiåne umiar-
ss&p Pequodip kavssuma nålagå Akab
pigugko OKalugtutdluarsinauvavkit
KanoK ilivdlune niuiarsimanera nalu-
ngitdluinariga."
„ilumut? tamaisa? ilumut taima i-
sumaKarpit?"
„åp, taima isumaKarpunga.“
taima oKarama angut tåuna Kinu-
ssartungassoK ukissitsiarpoK tikermi-
nik Pequod tikuarsimavdlugo isuma-
liorpalugdlunilo issigalugo. tauva er-
KaissaKartutut itdlune uvavtinut såg-
poK OKardlunilo: „tåssa ikissugsså-
ngorpuse? atsiordlusilo isumaKatigi-
ssuteKarérpuse? åp, sunauvfa. pissug-
ssax piumårpoK. kisiånime imaKa å-
ma plngeratarsinauvoK, tåssame av-
dlatut ajornaKaoK inugtaKångitsorsi-
nåungilaK, måne pissugssaKångigpat
avdlame pigssarsiumårpoK — Kanor-
toK Gutip nåkigigiligit. godmorgen,
ikingutit. Kilaup påsiuminaitsup Ka-
nortoK pivdluarKugilise. utorKatser-
punga taima sivisutigissumik uninga-
tikavse."
„umak-å,“ pilerpara, „sumik pi-
ngårtitangnik avdlamik OKalugtuag-
ssaKaruvit OKalugtuarniåkit! kisiåne
asule sagdloKitarniåinaruvtigut tauva
kukusimåsautit — tåssa tamarmik o-
Kausigssåka.“
„tåssame tamarmik OKautigineKaru-
narput, uvanga angutit nuånarissar-
påka ilumortumik issertuaratigdlo o-
Kalugtut. Kularingilara angutaussutit
Akabimut nalerKutdluartoK. god
morgen, ikingutit, ikiguvse OKarnia-
rumårpuse uvangagoK nutåmik isu-
magssarsigatdlardlunga ilauniarung-
naiginarpunga."
„nåmik, nåmik taimaisinardlutit
sagdloKitarsinåungilavtigut. arajutsi-
sinaviångilavtigut issertugaKarunara-
vit sunersumik OKautigiumångisang-
nik.“
„god morgen, ikingutit, god mor-
gen."
„tåssame uvdlauvoK nalungilarput,“
OKarpunga. „Kå, Queequeq, ingerdlar-
Kingniarta, . una angut silaKardluå-
ngitsoK Kimåniartigo. kisiåne OKarfi-
gigatdlånga KanoK ateKarningnik."
„Eliarsimik ateKarpunga".
„Eliarse! isumaliorpunga erjcumisa-
galuarmigame! taima isumaliordluta
ingerdlancigpugut umiartortutoKar-
dlo erKumitsoK tamåinavta ingmikut
erKarsautigalugo isumaKatigigpugut
avdlåungitsoK asule pututitsiniåinar-
tusassoK asulilo piåralune ånilånga-
sårinartoK. kisiåne tåssa meterit 100-
ugunångitsut ingerdlarérdluta nalaut-
sortumik tunungmut Kiviarnera ma-
ligdlugo pileriarpara ivdlit takornar-
naKautit Eliarsip-una maligkåtigut —
kinguningåtsiånguavtine, kisiåne u-
vagut maligkåtigut nalunångivigdlune.
nalugaluarpara suna pivdlugo tai-
ma isumaliorama, kisiåne isumag-
ssarsivunga malingneKamerput Quee-
queqimut kalerriuniarnago nangmi-
neK påsiumårmago. nautsorssorparale
teKerKume sangunigssarput tikiku-
niuk åma sangujumårnersoK. tåssalo
taimaisiorpoK, uvangalo isumaKarso-
rånga ilum-.it male-ssoråtigui — na”.)
nalugaluardlugo suna pivdlugo tai-
maisiortoK. angutip aitsånguaK ericu-
møKissumik pissusilersornera, OKausé
erKumitsut issertugaKartututdlo ine-
rata tamalårpagssuamik isumatårtor-
tilerpånga. umiarssuagssarput Pe-
quod, tåussumalo nålagå Akab, niua-
ta igdlua arferssuarmik kineKardlune
aserornikoK, Kap Horn, avdlarpag-
ssuitdlo isumatårtutigilerpåka.
aulajangerpunga påsissariaKardlugo
angutip tåussuma atissalugtup Eliar-
sip ilumut malerssorneråtigut asulilu-
nit nalautsornerinaunersoK. tauva
Queequeq isumaKatigalugo avKusineK
åtugarput akiatigut uterdlugo autdlar-
pugut takuniardlugo åma maligku-
mårneråtigut. kisiåne Eliarse inger-
dlåinarpoK malugisimångitsutut it-
dluta. tamåna påsivdlugo OKiluatdla-
gårput isumaKåinalerdlutalo Eliarse
pivdlugo isumarput erKorsimåsassoK:
tåssalo asule inoKåminik pututitsi-
niartuinaussoK soKutigissariaKångit-
SOK.
kapitalit 20-at:
autdlångilårnerme ulåpuneK
uvdlualuit Kångiuput taimalo umi-
arssuagssavtine Pequodime ulåpune-
KalerpoK. tingerdlautitorKat kisimik
ilårtorneKångitdla-t åmale tinger-
dlautit nutåt sitdlimatigssat ikineKar-
put, agdlunaussat tingerdlautigssiat-
dlo imussåkutåt igssorarneKarput ta-
kussutaussut umiarssuip autdlarfigsså
KanigtunguångortoK. kaptain Peleg u-
miarssuarmiginangaj avigpoK KaKuti-
gorujugssuardlunit nunamut ikårtar-
dlune, tåssalo tupiussarssuarmine ig-
siajuartarpoK inuitdlo sulinerat nåku-
tigalugo. Bildadip taKuagssat avdlat-
dlo atortugssat pisiariortornigssait ig-
ssorarnigssaitdlo isumagisimavai. i-
nuitdlo tamarmik lastime umiarssuv-
dlo Kåne tårseréraluarnerata kingu-
nerssuanut suliuartarput.
taimane QueequeqLp ilaunigssane
atsiormago aKagutlnarå umiarssuar-
miut ilaussugssat tamarmik sutorni-
artarfingnut kalerriorarneKarput ig-
dlerfitik uvdloK tåuna nåtinago ikau-
terérnøKåsassut — tåssagoK ersser-
Kigsumik OKautigineKarsinåunging-
mat umiarssuaK KaKugorpiaK autdla-
rumårnersoK. tauva Queequeqip u-
vangalo pigissålunguavut ikivavut i-
sumaKatigigdlutale autdlalivingnera
tikitdlugo nuname sinigtarumavdluta.
umiarssuime taimåitut autdlarnialer-
sitdlugit sivisunårnartaKaoK sorpag-
ssuit ilåtigut sujumut aulajangersu-
gausimångikaluartut igssorartariaKar-
tarmata.
tamarmik nalungilåt sorpagssuit
erKumitsut umiarssuarmut ukiune i-
ma imalo amerdlatigissune mulu-
ssugssamut igssorantariaKartartut —
sinigfit, miserausivtt, savit, ajagssau-
tit, nivåutat, «aKilerutit avdlarpag-
ssuitdlo, tåssa umiarssåp imarpig-
ssuarme piniartugssap niuvertunit,
nakorsanit, igfiortunit aningausseri-
ssunitdlo ungasøKalune piniartugssap
atorfigssaKartlsinaussai.
(nangitagssaK)
28