Atuagagdliutit - 06.05.1964, Blaðsíða 4
avKutigssaK pitsaunerpaK
G-60-ip akigssautitigut ingerdlatsiniarnera uvdlumikut kisime
iluamérsuvoK. ukiune ikårsarfiussune sujunertaKartumik inger-
dlatsinikut danskitdlo kalatdlitdlo suleKatigingneratigut nunar-
put kinguarsimassugaluaK KagfagtineicarsmauvoK Danmarkip
ilatut sujuarsimassutut, kalalcK Danmarkime iliniartoK Emil
Abeisen nalunaerpoK
nunavtine landsråde ungasigsorssu-
ngitsukut ingmikut itumik atautsimi-
poK aperKutit nunavtinut inuinutdlo
pingåruteKaKissut OKaluseralugit. er-
KartorneKartut tåssa seminariame i-
liniartamermik sujunersut, grøn-
landsrådeKalernigssaK agdlagfeKarfi-
lingmik kisalo nunavtine nålagauv-
fingme atorfigdlit akigssautaisa au-
lajangivfigineicarnigssånik sujunersut.
sujunersutit tamarmik landsrådimit
akuerineKarput folketingimilo OKat-
dlisigineKardlutik.
pingårtumik soKUtigineKartut tåssa
grønlandsråde akigssautitdlo, ang-
nermik tåuna kingugdleK aulagsauti-
gineKarpoK kalåtdlit Danmarkime i-
liniartut ilaisa akornåne. avisine sor-
dlo Politikenime ilånguneitarput ag-
dlautigissat inusugtut kamagtut isu-
måinik imaKartut amale naligingmik
akigssauteKalernigssap månåkut Ka-
noK isumaKarfigineKartariaKarnera-
nik imaKartut. landsrådip isumamik
erssersitsinera kalåtdlinit inusugtunit
avalagsimassunit akerdlilerneKarmat
tamåna erssiutéunginerpoK kalåtdlit
amerdlanerit isumanik sanerKutsiner-
mik? — akissariaKarpunga ajoraluar-
tumik taimåitOK. piumagåine piumå-
ngikåinilunit erKarsautigissariaKarpoK
akigssautit pivdlugit sujunersut lands-
rådimit isumaKatigingnikut akueri-
neKarsimassoK taimalo kalåtdlinit ta-
manit, landsrådime kalåtdlit sivni-
ssoringmåssuk.
landsrådip nalunaeruta
landsrådip OKautigå akigssautinik
sujunersut tåssaussoK ånunigssaK a-
jiinginerpåK landsrådivdlo nalunae-
rutåne ilåtigut taineKarpoK.-
inungnit akissugssåussusermik mi-
sigisimangnigtunit tamanit agssor-
torneKarsinausimångilaK sujunigssar-
taoK ungasingnerussoK encarsautiga-
Iugo Kalåtdlit-nunåne ineriartomeK
unigtortmiångfkåine pissariaKartOK
Danmarkimit autdlartitat ikigtungit-
sut suleKatautisavdlugit.
åmåtaoK agssortorneKarsinausimå-
ngilan suliartortitat tamåko Dan-
markime sulivdlutik akigssarsiarisi-
naussamingnit angnerussumik Kalåt-
dlit-nunåne suliartornermingne akig-
ssarsiaKartariaKartut.
taima tut aoK agssortomiameKarsi-
naussugssåimgilaK Kalåtdlit-nunåne
nunavenartut aulajangersimassumik
akigssarsiaKartut tamarmik Dan-
markimit suliartortitatut agtigissu-
mik akigssausemeKarsinåungingmata.
taimai leral uar på me Kalatdlit-nunåne
akigssautit Danmarkimingarnit åma-
lo nunanit avdlanit Europamitunit
Kagfasingnerujugssuångusagaluarput.
pissutsit taimåinerat piviussumik
tungavilerdlune akerdlilerneKarsi-
nåungilaK.
kikut suliartortitatut akigssauser-
neKartarnigssånut aulajangissugssatut
sume nunaKarneK ukiorpålungne a-
torneKartarsimagaluarpoK, najoruu-
tagssautitardlo tamåna maligdlugo
kalåtdlit ukiut Kulit Kalåtdlit-nunåta
avatåne nunaKarersimassut suliartor-
titatut akigssauserneKartarsinausimå-
put. akigssausersuinerme tamatuma
najorKutarineKarnera agsut issorini-
arneKartarsimavoK, issoringningner-
dlo tamåna landsrådip tungaveKar-
dluartutut issigå.
tamatumuna avdlatut årKigssussi-
neKarnigssamik landsrådip norKai-
niarnermine tungavigisimavå nåper-
tuivdluarnertut issigineKarsinåungit-
sok kalåtdlit amerdlångitsut Dan-
markime angnerussumik iliniagaKar-
simassut kalåleKatimingnit angneru-
jugssuarmik aningaussaKartitaunig-
ssåt tamatumunalo kalåtdlit mardlu-
vingordlutik avigsåriartornigssåt.
tamåna tungavigalugo akigssauser-
suinerme najorKutarineuamigsså nå-
pertuivdluångitsuliomavcrsårnig-
ssamut avKUtausinaussutuatut lands-
rådip issigisimagå.
sume inungorsimaneK tungavigalu-
go akigssausersuilemigssaK inuit i-
låinit sumit nagguvenameK najor-
Kutaralugo ingmikortitsiniarnertut o-
Propeller, skrueaksler, stævnrør, læn-
sepumper, alt til motorbåden.
sarpit, sarpit kanårtait, sarpit kanår-
taisa pue, pumpit imaersautit, pujor-
tulérKamutdlo atortut tamarmik.
FORDMARINE
DIESEL
4 cylindre 55 HK — 6 cylindre
86 HK ved 2250 o/m — fersk-
vandskølet med hydraulisk Borg
Warner gear.
4-nik cylinderilik 55 HK —
6-nik cylinderilik 86 HK 2250-
nik. imermik nigdlorsagaK erv-
ngup nakitsinera iluaKutigalugo
Borg Warnerinik gearilik.
aké påserusugkugkit Kinutigi-
nåsavatit.
Forlang prislister.
BHK
Sundkrogsgade 15, Kbh. 0.
telegram adr.: MOTORHANSEN.
V I
KautiginiarneKarsimagaluarpoK. taima
oicarniartarneK landsrådip erKungit-
sutut issigå, tåssa sume inungorsima-
nermik inatsisigssaK kikunutdlunit
tamanut Kalatdlit-nunåne inungorsi-
massunut tungatinenartugssaungmat,
tåssa åma kalåliungikaluartunut.
sume inungorsimanerup najornu-
taunigsså inatsisigssame ilångutingit-
sorneKaraluarpat tauva tamatuma ki-
ngunerisagaluarpå kalåtdlit amerdlå-
ngitsut Danmarkime iliniarsimassut
nunamingnutdlo tikerKigtut nunavti-
nut suliartortitatut akigssausemeKå-
sangmata. tamatuma nagsatarissagsså
tåssa kalåtdlit avdlat tamarmik aula-
jangersimassumik akigssarsiaKartut
nangminerssortuvdlutigdlo inutig-
ssarsiortut pissuseKatånik aningau-
ssarsiaKartitaujumalernerat, tamatu-
malo kingunera tåssåusaoK Kalåtdlit-
nunane aningaussarsiornikut ajutor-
dluinamigssaK tunissagssiorneruvdlo
tungavianik aseruissugssaK.
taigut „sume inungorsimaneK1*
landsrådip nangmineK åma siutinut
ånernartutipå, kisiåne landsrådime
landsrådivdlunit avatåne måna tikit-
dlugo sule åruiniumik tamatumunga
nåpertuivdluarnerussumik sujunersu-
teKartOKarsimångilaK.
nalunaerut tåuna ilumortorpagssu-
arnik imaKarpoK, inungnit silatusori-
ssunit tamatumunga silatusårniarssa-
ralutik akerdliliniaraluartunit agdlåt
sanerKiineKarsinaunane.
100—200 miil. kr.
nunavtine akigssautitigut tamati-
gut naligigsitsineKalisagpat tamåna
nålagauvfingmut aningaussartutit u-
kiumut 100—200 mili. kr-nik agdli-
ssutigisavåt. nunavtinit nunanut av-
dlanut niorKuteKarneK Kanon ilivdlu-
ne ingerdlasinåusava ukiorpagssuar-
ne tapissuteKarfigineKartuåsagune?
nanordlo tamåna åma kalåtdlip er-
Karsartameranut suniuteKåsava, ka-
låtdlivme sulinermik nuånårutenar-
nerminut, ingminut atarKinerminut
suliniarnerminutdlo tungavigssaring-
mago aningaussarsiornikut nunami-
nik ingerdlatsiniarsinaunine.
ilånikut åma OKautitginenartarpoK
1953-ime nunarput Danmarkime inat-
sisinut tungaviussunut atalermat ne-
riorssutausimassut erKutineKarsimå-
ngitsut. tamatumane apernutigssaK
tåssa 1953-ime isumavdluarsårissutit
pilersineKarsimassut ilaKartariaKar-
simångikaluarnersut nunavta sume
inera ingmikutdlo pissuseKarnera nå-
pertordlugo taimatutdlo såriarfigssat
ernarsautigalugit Kanigtukut ilimagi-
sinåungikigput naligititaulernigssan
inutigssarsiutitigut, iliniartitaunikut
akigssautitigutdlo? erKarsautigigéine
nunavtine pigssaKarniarneK 1950-ip
kingornagut pingasoriåumik Kagfari-
arsimassoK, G-60-ivdlo nautsorssutigi-
gå 4 milliarder kronit atordlugit suju-
mukartitsinigssaK 1975-ime inerpat
tauva Savalingmiune måna pigssanå-
ssuseK nunavtine anguneKarsimaju-
mårtoK, isumaKartariaKångilaK isu-
mavdluarneK asulérnerussoK. kalåtdlit
pigssanarnerat måna danskinut na-
lerKiutdlugo agfåinaugaluarpoK, u-
kiutdle Kulit ingerdlaneråne pingaso-
riåumik Kagfagsimangmat sumigina-
gagssaungilan.
isumaga nåpertordlugo akulikipat-
dlåmik G-60 pasigdlerneKartarsima-
vok nåkåinarKajåvatdlårtutut. G-60
OKautiginenarsimavoK kinguartiteri-
vigtut inuvdlo atautsip G-60-imut i-
laussortat itinerssuarmut nåkartine-
KarKugaluarpai. G-60-ivdIiuna kalåt-
dlit sujunigssame sonutigissait isu-
magigai, ilånilo G-60 ajornartorsiuti-
nik sangmissaKartarsimavoK, tamar-
mik iluarissånik årKiniåsavdlugit a-
jornakusortimik. G-60-imut ilaussor-
tap Atuagagdliutine agdlagkamine er-
ssernigsarpå politikikut ernarsartar-
nikutdlo anguncKarsinaussut åssigi-
ngissuteKartuåsassut. tamåna inuiait
onalugtuarissauneråne ilumortuvoK
sanerKuneKarsinåungitsoK nunavtinu-
taoK tungassoK.
inuit ilait isumanartarput G-60 så-
kussugssaussoK kalåtdlit nålagauv-
fingme atorfenartut Danmarkimilo i-
liniarsimassut KagfagtineKarnigsså-
nut. G-60 isumanarfigineKåsanerpoK
jutdlip inuatut nungutsissugssåungit-
sutut kikutdlo tamarmik iluarissånik
årnissugssatut?
akerdliuniarneK
kalåtdlit inusugtut sume inungor-
simanermut akerdliuvdlutik inger-
dlaornerånut taimågdlåt OKarumavu-
nga tamatumunåkut akerdliuniarner-
mik tunulianutaKångitsumik ersser-
sitsisimassut angussaKarniarnerme a-
kornutauginartugssamik. tamåna tå-
ssåunginerdlune suleKatigingnermik
akornusincK OKatdlisigineKartaKissOK?
ajornartorsiuterpagssuit sujunigssav-
tiniput, ukiunile ikårsarfiussune ilua-
mérsumik suliniaruvta pissutsit på-
sivdluardlugit suleKatigingnigssamut-
dlo kajumigdluta. tauva nunarput ki-
nguarsimassuneranit kivigsinauvar-
put Danmarkitut sujuarsimatigiler-
sitdlugo. sule ukiut 15 Kångiutingit-
dlat nunarput pimorutdlugo sulivfigi-
neKalermatdle. angnertungåtsiaKissu-
nik aningaussalissoKarsimavoK sulilo
aningaussalineKartugssauvoK angune-
icartut tutsuviginarsarniardlugit ine-
riartornerdlo piorsaivfigerKingniar-
dlugo.
naggatågut erssernigsardlara nu-
navtine akigssautit tungaisigut årKi-
ssoKarsinåungingmat tamarmik ilua-
rissånik. tamånale ima påsissariaKå-
ngilaK isumaKatigingniarnigssane su-
le pitsaunerussumik angussaKarnig-
ssaK akornuserniariga. imåinginer-
dlune nunavtine inutigssarsiorneK
akilersinauvdlualålisagpat avdlanut-
dlo nagdlersusinaulisagpat, tamåna
kinguneKarumårtoK ungasigsorssu-
ngitsukut kalåtdlit Kavdlunåtdlo na-
ligingmik akigssauteKarsinaulernig-
ssånik isumaKatiginginertaKångitsu-
mik?
Emil Abeisen,
Vestjydsk Gymnasium, Tarm.
naligingmik akigssautenarneK
KanoK aningaussartutåusava?
Kalåtdlit-nunane Danmarkimisut akigssauteKalernigssaK 100—
200 miil. kr-nik aningaussartutåusångilaK, taimågdlåtdlo 20
mili. kr-nik
avisime Politikenime sapåme apri-
lip tatdlimåne sarKumersume sangmi-
neKarput Kalåtdlit-nunane akigssau-
titigut ajornartorsiutit, agdlautigissa-
Kardlune KuleKutalingmik: Kalåtdlit-
nunåt Savalingmiutut iliartulerpoK.
igdlersordlugo akerdlilersordlugulu-
nit erKartorniångikaluardlugo Kalåt-
dlit-nunåne naligingmik akigssaute-
KalernigssaK sukut iluaKuteKarumår-
toK sukutdlo ajoKuteKarumårtOK, tåu-
kulo ardlåt aulajangiuneKåsagpat ka-
låtdlit ingmingnut tatiginertik suli-
nermigdlo nuånåruteKarnertik pigi-
nerusinéusaneråt, taimatutaordlo er-
Kartorniångikaluardlugo niorKutig-
ssiorneK Kalåtdlit-nunåne ingminut
akilersinåusanersoK åssigingmik su-
liaKartut naligingmik akigssauteKa-
lerpata, mauna navsuiauteKarfigilår-
niarpara naligingmik akigssauteKa-
lernigssap KanoK naleKarnigssånik
Politikenime agdlautigineKartoK.
tåssunga agdlautigissap tungassor-
tå ima KuleKUtserneKarsimavoK: ani-
ngaussartutit agdlissutigssait 100—
200 miil. kr. tåuna tungavigineKar-
Pok åssigingmik akigssauteKalernig-
ssap KanoK imåinåungitsiginigssånik
agdlauserineKartumut.
påsissutigssat tåuko sumit pissu-
nersut taineKångilaK, inuitdle aper-
Kumik tamatuminga påsingnigdluar-
nigssåt pivdlugo ajungisagaluaKaoK
Indsejlingen til Tuborg havn, Danmarks største privathavn
SINGER
Også i Grønland værdsætter
man SINGER symaskinernes
fremragende kvalitet.
åmåtaoK Kalåtdlit-nunåne
Singer merssorfit pitsåussu-
siat arajutsisimaneKångilaK.
SINGER CO. SYMASKINE
AKTIESELSKAB
Amagertorv 8, København K.
nautsorssuinerit sumit pisimanerat i-
långuneKarsimassugpat.
Boserup KanoK oKartoK
tamanutdle tusardliuneKarsimassu-
nik nautsorssugkanik sarKumertoKar-
simavoK avdlatordluinaK itunik. naut-
sorssugkat tåuko suliarineKarsimå-
put G-60-ip aningaussarsiornikut su-
junersuissartuanit Mogens Boserupi-
mit, atuarneKarsinauvdlutigdlo tåu-
ssuma atuagkiane: Økonomisk Poli-
tik i Grønland, Kup, 212-ime.
nautsorssugkamine tungavigisima-
vå kalåtdlit Kalåtdlit-nunånltut dan-
skisut Danmarkimitutut akigssaute-
Kalernigssåt, imalunit avdlatut oKau-
tigalugo Danmarkime akigssautit tje-
nestemandinut sulissartunut avdla-
nutdlo inatsisitigut isumaKatigissuti-
tigutdlunit aulajangerneKartartut Ka-
låtdlit-nunåne atulersinaunigssåt. na-
ligingmik akigssauteKalernigssaK a-
merdlanertigut taima påsineKartar-
poK, tamånalo åma Politikenime naut-
sorssuinerme tungavigineKarsimagu-
nardlune.
taimaingmat tupingnarpoK Politi-
kenime taineKarsimangmata Boseru-
pip taissainit avdlauvdluinartut. Bo-
serupip nautsorssuinerisa takutipåt
kalåtdlit tamarmik danskisut akig-
ssauteKalisagpata åma piniartut auli-
sartutdlo, tamåna 1960-ime naleKar-
tugssausimassoK 100—200 miil. kr-nik
pinane 28 miil. kr-narnigdle! tama-
tumanilo nautsorssutigineKångilaK
Kalåtdlit-nunåne akileråruteKaler-
nigssaK.
ilisimassara maligdlugo naliging-
mik akigssauteKalernigssamik kig-
sauteKartut tamarmik akuerssorpåt
tamåna peKatigalugo Kalåtdlit-nunå-
ne akileråruteKalernigssaK. Boseru-
pip nautsorssugai maligdlugit 1960-i-
me Kalåtdlit-nunåne isertitat katit-
dlutik 74 mili. kr-usimåsasimagaluar-
put danskisut akigssauteKartoKartug-
pat, tåssa danskisut Danmarkimitu-
tut. OKaråine isertitanit akilerårutitut
10 pct. ilångautigineKarsimassut akig-
ssarsiat tuniuneKångineråne, tauva
pineKarsimåsagaluarput 7—8 miil. kr.
tåuko naligingmik akigssauteKaler-
nigssame aningaussartutigssanut ilå-
ngautigineKarpata, tauva nålagauv-
fiup aningaussartutigssai 20 mili. kr.
migssåinisagaluarput, naligingmik a-
kigssauteKarnerup erKiineKarnigsså-
ne. kisitsisit tåuko Kuarsårnåneinero-
Kaut Politikenime taineKartunit 100—
200 miil. kr-nit.
Boserupip nautsorssuinerata ki-
ngornagut Kalåtdlit-nunåne Dan-
markimilo akigssautit Kagfangåtsiar-
simåput, Kulåne taineKartunut av-
dlångutaulåtsiarsinaussumik. Kalåt-
dlit-nunåne akigssautit Kanigtukut
Kagfangmata 15 pct-imik, Kalåtdlit-
nunåne Danmarkimilo akigssautit
1960-imingarnit måna Kaningneru-
lersugsséuput, taimalo Kalåtdlit-nu-
nåne Danmarkisut akigssauteKaler-
sitsinigssaK uvdlumikut akikineruli-
savdlune. Kalåtdlit-nunånile sanaor-
tornerup angnertunerulersimanerata
nagsatarisimavå nal. akunere dan-
skit akunermusiat maligdlugo akiler-
neKartugssat amerdlisimangmata. su-
na tamatumane suniuteKarneruner-
sok sukumissumik nautsorssuerKårti-
nane OKautigineK ajornaKaoK, ilisi-
mångilaralo ministereKarfik Kanigtu-
kut taimatut nautsorssuisitsisimaner-
akornutåusångilaK
taimåikaluartordle isumaKarnångi-
laK danskisut akigssauteKalernigssa-
me aningaussartutigssat agdlissutig-
ssait taineKartunit 20 miil. kr-nit ang-
nerungåtsiarumårtut, tåssa peKatiga-
lugo aningaussarsiat tigutinagit ilå-
ngautigineKartartugssamik 10 pct-i-
mik akileråruteKarnigssaK atulersine-
Kåsagpat. akilerårutit angnertuneruti-
neKésagpata soruname aningaussar-
tutigssat mingnerusåput.
ilisimagåine ukiune aggersune pi-
lerssårutigineKartoK aningaussalissu -
tinut avdlanutdlo Kalatdlit-nunåne
ukiumut 400 mili. kr-nik atortitsi-
ssamigssaK, tauva akomutaungårna-
viångilaK naligingmik akigssauteKa-
lernigssaK. åmame aningaussartutig-
ssat amerdlissutigssait pinatik avdlar-
dluinaitdle G-60-ime aperKutautine-
Karsimåput, aulajangerneKarmat Ka-
låtdlit-nunåne danskisut akigssaute-
Kalernigssamik erKarsaut KimåneKå-
sassoK.
taimaingmat isumaKarpunga iluå-
ngitsoK putusåriniviussordlo inuit i-
sumaKalersisagåine, naligingmik a-
kigssauteKartoKalisagpat danskit aki-
lerårtartut ima agtigissumik piumav-
figineKarumårtut, tamånalunit pissu-
tiginardlugo naligingmik akigssaute-
Kalernigssamik erKarsaut anguneKar-
sinåungitsutut isumaKarfigissariaKar-
dlune. Pie Barfod
Kalåtdlit-nunånut ministereKarfik,
månåkut Nuk.
4