Atuagagdliutit - 06.05.1964, Blaðsíða 21

napautinik nungusainerme
pilerssårutit nutåt 1000
perKingnigssamik isumagingnigtutitat silarssuaK tamåkerdlugo
sulivfenartut isumaKatigissutigigåt måna tikitdlugo suliarisi-
massamingnit angnerussunik suliaKarumavdlutik
Geneve (RB-special)
FNip ingmikortortaisa ilåta silarssuaK tamåkerdlugo perKingnigssamik isu-
magingnigfiup WHO-mik nailisardlugo taineKartartup 17-igssånik generalf or-
samlingeKamera Schweizime igdloKarfingme Geneverne pivoK. nakorsat inger-
diatsinermilo Kutdlersaussut 400 silarssuarmit tamarmit pissut atautsiminer-
mingne OKatdlisigait 1965-ime suliarineKartugssat. silarssuarme tamarme per-
Kingnigssamik isumagingningnerane ingmikortortaKarfiup atugagssaisut
38.3G0.00 dollarsit — imalunit 261,5 miil. kr. — aulajangemeKarput, aningau-
ssat ingmikortortamut tåssunga atugagssångortitaussut aitsåt taima amerdla-
tigalutik. ukiume tugdlerme suliagssat åma aitsåt taima angnertutigisåput, nu-
nane 14G-ne suliarineKartugssat åssigingitsut 1000 sivneKaramik.
suliagssane pingårnerpåt pingasu-
ssut tåssa malariap kupitdlo nungu-
sarneKarnigssait åmalo nunane ki-
nguarsimanerussune ardlalingne erv-
ngup imigagssap tamanit pigssarsia-
rineKarsinaussup angnertunerulersi-
niarnigsså, nunåme kinguarsimaneru-
ssut ilåine imermik iluamik pigssar-
sineK saperneK inuit perKigdluångine-
ranut pissutaunerpånut ilaussarmat.
OKatdlisigineKarportaoK kræftip ilisi-
naatusarnerane silarssuarme tamarme
kræftimik påsiniaissut atautsimut
Kutdlersanarfigssånik pilersitsinig-
ssaK, åmalo nakorsautinik navianar-
tunik nåkutigdlinigssame inuiaKatigit
tamalåt suleKatigingnigssåt, matuma
kingorna issartagkat Thalidomiditut
itut ajoKusinigssåt pinavérsårneKå-
sangmat.
nunat ilaussortat 125
WHO-p 17-igssånik atautsiminera
dr. Monawar Khan Afridimit, Pakis-
tanimérsumit, su j ulerssorneKarpoK.
dr. Af ridi OKarpoK Geneverne atautsi-
mineK angussaKarfiuvdluarsimassoK,
ersserKigsarpåle oKatdlisigineKartut
ilait kingusingnerussukut erKartorne-
KarKigkumårtut imaKalo avdlångorti-
neKarsinaujumårdlutik. tamåna pi-
ssariaKarnerarpå nakorsautåungitsu-
nik måna tikitdlugo perKigsåKalutik
akuliuvfiginavérsårsimassamingnut a-
kuliunertik pissutigalugo.
dr. Afridi OKarportaoK pingårute-
KaKissoK inuit millioniligpagssuit nå-
parsimassut atugardliortutdlo ikior-
Kuvdlutik icinutigissartagait tusångit-
sussåginarungnåisavdlugit, nang-
mingnermigoK kisimik iluamik ikior-
sisinaugamik.
ukiup kingugdliup ingerdlanerane
ilaussortaviungikaluardlutik WHO-
mut suleKataulersut sisamaussut tå-
ssa Malta, Rhodesia avangnardleK,
Nyasaland Quatarilo sheikeKarfik
Persiap kangerdliumanerssuanitoK.
WHO måna 125-nik ilaussortaKarpoK,
tåukununga ilångutdlugit nautsorssu-
neKardlutik ilaussortaviungikaluar-
dlutik ingerdlatseKataussut arfinig-
dlit.
malaria kupilo
nunarssup inue pingasungordlugit
avgoråine avgornere mardluk mala-
riamik nåpauteKalinginigssåt pivdlu-
go sulivfigineKarput. nåpautip dnilå-
ngatigineKaKissup tåussuma ndpauti-
gilinginigsså anguniardlugo malaria-
Karfiussartune najugagdlit ilait mil-
lioniligpagssuit kapititarnermikut nd-
parsimalernigssamingnik dnilångate-
Kartariaeruput. nunanile ardlalingne,
pingårtumik Afrikamitune malaria-
mik nåparsimavfiorujugssuartartune
Kampen mod malaria og kopper er i
gang i en række lande. Millioner ar
mennesker er allerede vaccineret, men
endnu tiere venter på at blive sikret
mod angreb at de to nævnte sygdomme.
nunane ardlalingne malaria kupitdlo
nungutiniagåuput. inuit millioniligpag-
ssuit kupilerneKarcrput, sulile amerdla-
nerussut nåpautinut taineuartunut mar-
dlungnut igdlersutcKalernigssamingnik
utarKiput.
nåpautivdlo angnertunerujartortumik
tOKorautaorujugssuartarfiane WHO
sule malariamik nungusailingilaK.
malariap ajugauvfiginiarneKarnera-
ta saniatigut kupit inugparujugssuar-
nit nåpautaussartut WHO-mit ang-
nertorujugssuarmik ama ajugauvfigi-
niarneKarput. Geneverne generalfor-
samlingeKarnerme nalunaerutigine-
KarpoK ukiut tugdlit mardluk inger-
dlaneråne kupernermut kåputigssat
200 millionit pigssarsiariniarneKartug-
ssat 14 mili. kr. migssiliordlugit ake-
Kartugssaussut. kupernerup nunguti-
niagaunerane nunat suleKataussut kå-
putigssanik pigssarsivigineKartug-
ssåuput.
kupit ajugauvfiginiarneKarnerata
OKatdlisigineKarnerane OKautigine-
KarpoK 1963-ip ingerdlanerane India
angnertorujugssuarmik angussaKarsi-
massoK. India tamåkerdlugo suliner-
me inuit 200 millioningajait kupiler-
neKarsiméput. Indiame kupilinigssa-
mik årKigssussisimaneK maligdlugo
1966 nåtinago inugtaussut tamarmik
kupilerneKarérsimåsåput.
imeK imigagssaK tamanut
ervngup l'nugtaussunit tamanit
pigssarsiarincKarsinaussup ang-
nertunerulcrsiniagaunera perKing-
nigssamut pingåruteKartorujugssu-
vok. ervngup ajortungortfneKarsi-
massup imigarineKarneragut ukiut
tamaisa mérårKat fem millionit to-
Kussarput åmalo méntat inersima-
ssutdlo avdlat fem millionit ang-
nertorujugssuarmik nåparsima-
ssardlutik. WHO-p nåpautåungit-
sunut akulitineranik OKarnermine
dr. Afridip imeK erKarsautigissai-
sa ilagåt.
teknikimut tungassunik Geneverne
OKatdlinerme peKatéuput nakorsat,
ingeniørit teknikeritdlo 170 nunanit
87-init pissut. téuko pissariaKarne-
rarpåt silarssuarme tamarme ervngup
nåmagtup pigssarsiarineKarsinaunig-
sså anguniardlugo sulinerme WHO-p
KutdlersaKarfigtut sulinigsså, sordlo
malariap kupitdlo nungusarniarne-
Karnerine sulinerme Kutdlersauner-
misutdle sulisavdlune.
kræftimik påsiniaineK
WHO-me KutdlersaussoK dr. Cana-
dau misigssuiuarpoK ingmikortorta-
Karfiup ilisimatusarnikut silarssuar-
me tamarme Kutdlersaulernigssånik
pilersitsinigssamik. atautsiméKatau-
ssut dr. Canadau pisinautipåt Tysk-
landime, Frankrigime, Italiame, Tu-
luit-nunåne nunanilo avdlane sule-
Kataorusugtune perKingnigssamik i-
sumagingnigtutitanik isumaKateKar-
niarnigssånut kræftimut tungassunik
ilisimatusarnerme KutdlersaKarfigssa-
mik silarssuarme tamarmut tungati-
tagssamik pilersitsiniarnerme.
sujunersutigineKarpoK ilisimatusar-
fit Kutdlersa-icarfiat aningaussdlerne-
KartåsassoK nunat peuataussut såku-
toKamermut aningaussartutaisa 5
procentinik, KutdlersaKarfigdlo
WHO-p agdlagfeuarfia suleicatigivdlu-
ardlugo ingerdlatsisaoK. nautsorssuti-
tyskit kitdlit aulisag-
kanik misigssutitåsåput
umiarssup nutap „Anton Dohrn“ ukiunik arfinen-pingasunik
pisoKåussusilik ikiugagssarå ☆ nutåliardluinarnik atortoKå-
savdlune.
tyskit kitdlit nutåmik umiarssuar-
tårniarput aulisagkanik misigssutig-
ssamik „Walther Herwig“imik ateKar-
tugssamik. umiarssuaK 83,5 meterinik
takissuseKåsaoK 1950 migssiliordlugit
bruttoregistertonseKåsavdlune, auli-
sagkanigdlo misigssumut „Anton
Dohrn“imut 999 bruttoregistertonsi-
lingmut 1955-ime atulersumut ikiu-
tugssauvdlune.
38-nik inugtaKartugssauvoK, tama-
tuma saniatigut ineKartitagssat suliv-
feKartitagssatdlo ukusavdlutik: sila-
siortoK, radioteknikere silap KanoK
^igssånik nalunaertartugssaK, ilisi-
fKatåt teknikeritdlo arfineK-pingasut
téukulo Kutdlersåt.
umiarssup suliagssaisut uko er-
KarsautigineKarput: aulisarfigssa-
nik nutånik ujardlerdlune anga-
laortåsaoK, aulisarnerme atortunik
nutånik OKåtårissåsavdlune, auli-
sartautsinik nutånik misilissåsav-
dlune, aulisagkanik atautsimortu-
nik navssårniarnerme atortulersu-
nik OKåtårissåsavdlune, aulisariu-
tine umiarssuarnilo aulisagkanik
niorKutigssiorfiussunut maskina-
nik niorKutigssiornerme atortunik
OKåtårivfiussåsavdlune, aulisagkat
nunaliguneKarnerine pitsauneru-
lersiniardlugit suleriautsimik nior-
Kutigssianigdlo portueriautsimik
umiarssuarmilo inigssititereriaut-
sinik nutånik OKåtårivfiussåsav-
dlune, nioraissautsimik nutåmik
OKåtårivfiussåsavdlune Kerititse-
riautsinigdlo nutånik OKåtårivfiu-
ssåsavdlune.
dlukunik aulisagkanigdlo 10 tonsinik
Kajussaussiagssanik sulivfiusinaussoK
aulisagkatdlo tinguinik sujalivik u-
miarssup pigisavai. aulisagkanit Kaju-
ssaussianut inigssiaK 79 kubikmeteri-
nik angissuseKåsaoK.
„Walther Herwig“ime laboratoriat
(misigssuissarfit) ardlaliusåput sordlo
imånik misigssuivfik, imåne påsiniai-
nerme atortut inåt, piniagkat Kanon
ititigissuminerinik påsiniaivik, piniu-
tinut tungassunik misigssuivfik, auli-
sagkanik misigssuivfik aulisagkanigdlo
niomutigssiortarneK pivdlugo misig-
ssuivfik.
umiarssuaK ungasigsuliartartug-
ssaungmat nåparsimavåraKartineKé-
saoK sisamanik sinigfilingmik nutå-
lianigdlo atortulingmik pilagtaissarfe-
Kasavdlune Kinguartautilingmik kigu-
tilerivfigtalingmigdlo.
umiarssuaK kiagtunut avangnarpa-
sigsunutdlo angalassartugssaungmat
init sulivfitdlo tamarmik silåinarmit
nigdlatårtineKarsinauvdlutigdlo kiag-
sarneKarsinaussugssåuput.
norgemiut aulisartut atuagag-
ssiåne „Fiskets Gang“ime umiar-
ssuartågssap agdlautigineKarnera
naggaserdlugo taineicarpoK umiar-
ssup uliausive narnanitut taratsu-
mik fmertuardlugit ulivkårsimati-
tuarneKarsinaussut umiarssup kit-
simåssusia åssigigtuarsinauniå-
sangmat. ulio taratsumit ingmikor-
titerneKartåsaoK salissumik ingmi-
kut sanåmik, OKautigineuarpordlo
taratsumik akuerutivigdlugo sa-
lingneKartåsassoK.
Manufacturers Exporters
We Will Market Your products ln Nigeria, West Africa. We are one of the
leading Inmporter., ln Nigeria marketing products from all over the World.
Some products ln immediate demands are: — Galvanized Buckets, Rein-
force Concrete Iron Rods, Granulated Sugar, Caustic Soda, nylon Fishing
Nets, Bright Round Wire Nails, PVC. Insulated House Wlrlng Cable, As-
bestos Cement Sheets, Canned Sardines, Carbide Cap Lamps, Lubricating
Motor Oil, Woollen Textiles and Terylene Brocade and Damask Cloths,
Textile piece Goods, Knitted Goods, Ladies Skirts, Blouses, Brassiers,
Underwears. Pullovers, Cardigans, Sweaters, Men Sport Shirts,, Wrist
watches and other Textile Goods.
Nigeria with one of the Stable economics of West Africa Is an excellent
market. Piease write direct and send Representative Samples and C. I. F.
Prices to Messrs:
AFUNMOLOWO MERCHANT BROTHERS,
Importers and Manufacturers' Agents,
INDUSTRIAL BUILDING, OJOWO, P. O. BOX 55,
IJEBU-IGBO, NIGERIA, WEST AFRICA.
IÆKKERTØRST1G ?
VALASH
FRISKER OG IÆSKER
mm mm osm

muvyi:
VMMH
^lisigssuissarfik pugtasson
aulisagartat inigssaKartiniardlugit
aulisagausiveKåsaoK 63 kubikmeteri-
P'k angissusilingmik Kerititanutdlo
jneKåsavdlune 70 kubikmeterinik a-
hgissusilingmik. aulisagartat nigdla-
tårtineKaratdlartarfigssåt 30 kubik-
meterinik angissusilik ama pigineKå-
saoK, aulisagausivik åma Kerititanut
migitineKarsinåusavdlune. aulisagka-
nut „ilivitsunut“ Kerititsivik, „supor-
titsivik", uvdlup unuavdlo ingerdla-
aerane 1,8 tonsinik Kerititsiviusinau-
ssok, Kerititsivigdlo avdla nerpingnut
2>2 tonstnut uvdlup unuavdlo inger-
dlaneréne KerititsissutausinaussoK,
aulisagkanit Kajussaussiorfik uvdlup
unuavdlo atautsip ingerdlanerane per-
gineKarpoK Kutdlersaicarfingmit kræf-
timik ilisimatusarfit nunane atausiå-
kånitut ikiorsemeKartåsassut. tama-
tuma saniatigut Kutdlersauarfiup su-
liarerKigtåsavai inuiaKatigingne ar-
dlalingne ingerdlatat autdlartineKa-
rérsimassut.
Afrika kujatdleK kamagtoK
kungitsuvfik Afrika kujatdleK
WHO-mut ilaussortaujungnaerpoK.
generalforsamlingeKarnerme isuma-
Katigissutigssatut sujunersut ilaussor-
tanit amerdlanerussunit isumaKatigi-
neKartoK maligdlugo Afrika kujat-
dleK taiseKatausinaujungnaersineKar-
poK. taima pissoKarnerata kingunit-
siångua Afrikamit kujatdlermit aut-
dlartitat ine atautsimivfik Kimåpåt
nunamingne nålagkersuissunit perKu-
neKarnertik maligdlugo. generalfor-
samlingeKarnerme peKataussut isu-
maKarnerarput Afrikame kujatdlerme
inugtaussut åssigingitsunik Kalipauti-
lingnik amigdlit åssiglngipatdlåmik
pineKarnerat WHO-p sulinermine tu-
ngavigissånut: inuit KanoK itumik Ka-
lipautilingmik ameKarnerat aperKuti-
ginago sulinermut, akerdliussoK.
WHO-mut ilaussortat avdlat Kutdler-
pårtatik Kinuvigait tugdliane general-
forsamlingeKarnigssame OKatdlisigi-
ssagssatut sujunersutitut sarKumiu-
terKuvdlugo ilaussortaK kinaugaluar-
tordlunit ilaussortaujungnaersineKå-
sassOK ilaussortångorniaraluartordlu-
nit itigartineKésassoK WHO-p suli-
nermine tungavigissainut akerdliussu-
mik iliortoK inugtaussutdlunit assi-
glngitsumik Kalipautilingmik ame-
Karnerat pissutigalugo åssiglngitsu-
mik iliortoK.
aulajangerneKarpoK åipågo 18-ig-
ssånik generalforsamlingeKarnigssaK
Schweizime pisassoK.
aitsånåsit taima
pilerinarput
angutit nalunaensutårait: uvsi-
ngårmata ermup pujoralaitdlu-
nit pitarsinåungilait, kagdluka-
luardlugit aserorneK ajortut In-
cablockeKaramik, 17-inik uja-
ragdlit magneteKångitsut
schweitzimiut suliait sisangmik
pugdlit, kisitsisitait tikutaitdlo
modernit tårtume Kaumassartut.
taimågdlåt ............. 82,-
arnat nalunaerKutårait: miki-
ssut kussanavigsut, imermit pi-
tarneKarsinåungitsunik kultimik
Kagdligkanik pugdlit, angutit
pisut schweitzimiut suliait Bril-
lehusemit pisiarisinauvatit aki-
lerdlugit kr. 105,-. tåukorpiait
sisangmik pugdlit akeKarput
taimågdlåt ............. 95,-
angutit nalunaerKutårait: pit-
sauvdluartumik suliat sisåina-
vingmik pugdlit, imermit pitar-
nexarsinåungivigsut, 17-inik u-
jaragdlit kagdlutdlugit aseror-
neK ajortut, magneteKångitsut
schweitzimiut suliait napineK
ajortunik ajoringujuitsugdlit,
igalåve aserorneK ajortut uv-
dlorsiutitagdlit agdlisitsiutita-
lingmik ............... 125,-
iluarsaissarpugut ukiup KerKa
garantilingnik.
Alle tiders tilbud
Herreur: Vand- og støvtæt,
stødsikret med Incablock, 17
stens antimagnetisk schweitzer-
værk i solid chromstålkasse.
Moderne skiver med selvlysende
tal og visere
Dameur: Lille fiks model i
vandtæt, ægte gulddoublekasse
med samme gedigne kvalitet i
schweitzerværk som ovenstå-
ende, kan De i Brillehuset få
for bare kr. 105,-. Ganske det
samme ur, men i cromstålkasse
Kun .................... 95,-
Herreur: Luksusudførelse i hel-
stålkasse, der er 100 pct. vand-
tæt med 17 stens stødsikret an-
timagnetisk schweitzerværk
med brudfri fjeder, glas med
indbygget lup til aflæsning af
dato
Kun ..................... 125,-
Ure modtages til reparation
med et V« års garanti.
John Grauting
Specialforretning for ure
og optik.
Torvet 1 - Lemvig - Telt. 488
21