Atuagagdliutit - 06.05.1964, Blaðsíða 23
ginåussusinik pigssarsiniartoKartar-
portaoK.
kigssaviarssuk nakussutsimigut tu-
pigineKartartut ilagåt. taimåitumik
angåkungorniartut ilait ima ajoKersu-
neKartarput: „sångisarniarit! kigssa-
viarssup isigaisa nukeruait iniorKåmi-
tisavatit ama måtautinititdlugit (år-
Katit Kajartutit)“.
tåssalo nakussagsarniartOK tåuna
ujalut tåukua ikiusavåt kigssaviar-
ssugtut nakuångordlugo.
ilait nakussagsartarsimaKaut, agdlåt
ingmingnut arnunartardlutik. naku-
ssagsautiginerussarpait maunga ino-
Kångitsumut autdlariardlutik ujarxa-
nik pinguauteKartarnerit, taimailior-
dlutigdlo ilait nakuarssuångortarsi-
måput.
tarnérsinex
OKautigårput tarningerneKånginig-
ssaK pivdlugo angåkugssiarineKartOK.
tauva tarningemeKånginigssamut ig-
dlersutigssamik ujardlertuåsaoK nani-
ssaKarserdlune. taimåitumigdlo nav-
ssårune tåssa tarningerneKarsinauneK
årdlerigiungnåisavå, akiniutigalugule
nangmineK tarningersissuinångortar-
dlune.
Nauja taimåisimavoK. tarningersiv-
dlunilugoK tavdlumigutdlo kakivdlu-
ne. tavdluagoK kisa kakinernik uliv-
kårpoK, tarningigkane kisikai.
atausinan saperssautigisimagaluar-
På, arnaK agsungOK angåkussoK. pe-
riarniaraluåsavå Kangaungmatdle issi-
gigåne, arajutsisitagssåungitsoK. ili-
masungitdluinartitdlugo periåsavå Ka-
ngaungmatdle issigigåne. taimaitdlu-
nile iluagtisimavå. nasigsimassungoK
akornånitoK paornaKutit tålutaliutdlu-
git kisauna tupagsårå. tarnågoK niv-
dliavdlunilo Kumut autdlarpoK. taima-
goK tarningersiuardlune kisagoK issai
maungåinaK issigilerput.
tarningerneKarnigssaK sujoragissai-
sa anginerit ilagåt, tupigdlineKarnig-
ssap saniatigut. (tupigdlineKartarneK
uterfigerKitsiarumårpara). tarninger-
neKånginigssamutdlo igdlersutigssar-
siuinaratik, åmåtaordle akiniaivdlutik
tarnérsinigssamut atortugssarsiortar-
put.
Katångutigit amerdlariartut tarni-
ngérdlugit nungusarneKararaut, imåi-
naK inungitsorssugamik. angåkungor-
niartut ilåta ujardlertuarnermigut ki-
same pigssarsiarisimavå tingmiaK ag-
dleK, ingmikukajåK, tarningersinermu-
ngoK atortoK, igdluata tungå Kerner-
toK igdlualo KaKortoK. angåkordlo tar-
ningiaissoK angåkoKatåta akiniåsaga-
niuk sumivfit nåpertordlugit agdleK
atorneKartaraoK. åipane uvdlup tu-
ngånériarpat, Kaumarngup tungåne,
tauva agdlerup KaKornera tåussumu-
nga tugdlingortitdlugo nangminerdlo
tarnérsissugssaK tårnerata tungånut
periardlune — sunale ajornariartug-
ssaK!
'.arnitdle tiguneKartut ujarneKartar-
Put, nanerKingnenartardlutik inung-
mingnutdlo uterterKingneKartardlutik.
tamåna pivdlugo ilungersutigine-
KartarportaoK tarnernik torKorsivig-
ssaK avdlanit nanineKarsinåungitsoK.
tarnime torKugkat nanineKångimerso-
rångamik aserortarput inungmingnut
utertineKarsinaujungnaerdlutik. tamå-
nalo tåssa toKiissutigissarpåt.
atautsivdle nanisimagujå tarnigka-
nik torKorsivigssaK ujardlerfigineKar-
sinåungitsoK. tåssagoK nunap tarrå.
Katsordluardlune nuna tarranigkångat
tarneK tigussane tasamungnåutarsi-
mavå, tåuna tingmiaK agdleK agdlor-
toK sujulerssortigalugo. tasavnagoK
tornårssuitdlunit (tornat pinerssaisa)
tikineK saperpåt, taimailiornigssamut
iliniardlutik ilikarsimångitsut.
f upilait
angåkumut iliniartoK ingminuinaK
igdlersorniardlune pineK ajorpoK. å-
måtaordle Katångutiminik igdlersui-
nigssaK sujunertarissarpå, nauk åma
imåitoKartaraluartoK, angakungor-
nertik atordlugo Katångutimingnik
ajunårtitsissussaraluardlutik.
Katångutigitdle tupigdlivdlugit nu-
ngusarniarneKartarmatåtaoK angåku-
ngorniartussup ujagaisa ilagissarpåt
tornamik tupilangmik pissaKautigssa-
mik pigssarsiniarnigssaK.
taimåitut ajornarsimaKaut, aitsåt
ujardlerujugssuarnikut ilåne nanine-
Karsinauvdlutik. ilånilo nunagissame
nanigssauneK ajorput. taimåitumigdlo
ilane angakoic iniverérnermine ilimar-
dlune ungasigsuliarsinångornermigut
aitsåt tupilautigssamik nanissaKarsi-
naussarpoK.
tornat ilåt tupilangmik pissaKautau-
sinaussoK Pame-mik ateKarpoK, av-
dlalo tornårssuk (tornap tornå) Såra-
lik-mik ateKardlune.
Otto Sandgreen.
(kingugdlermik tusåsavarput angå-
kup inernera).
håndværkermes teri t
SHH sujugdlermérdlune mesterinik sinerissaminganérsunik kursusexar-
tifsiniarfOK, mesferiusagåine niuvernermuf tungassut åma ilisimassaria-
Karmafa.
Kalåtdlit-nunåne niuvertut hånd-
værkeritdlo peKatigigfisa kåtuvfiat
(SHH) aprilime majimilo agssagssor-
dlutik suliagdlit mesterinik sujugdler-
mérdlune kursuseKartitsiniarpoK. kur-
suseKarnigssaK kalåtdlisut Kavdlunå-
tutdlo ingerdlåneKartugssauvoK Tek-
nologisk Institut KøbenhavnimitOK
suleKatigalugo, tåssanime mesterinik
kursuseKartitsineKartarsimangmat.
kursuseKarnigssaK tamåna isumaliu-
tigineKarpoK autdlarniutåusassoK Nup
avatåne ukiumit tugdlermit tamatu-
munga åssingussumik kursuseKarta-
lernigssamut. kursusit tamåko suju-
nigssame mesterit peKatigigfine ator-
tujualersugssatut isumaKarfigissaria-
Karput, isumagineKarmåme Kalåtdlit-
nunåta ineriartornerane suliagssat nu-
tåt taimailiornikut ajornanginerussu-
mik nåmagsineKartalernigssåt. uvdlu-
mikut nåmångilaK mesteritut pitsau-
ssumik sulisinaunigssaK åmale ani-
ngaussat iluamik atornigssåt ilikar-
dluarsimassariaKarpoK. Nungme kur-
suseKarnigssaK aprilip 20-ånit majip
Kulingat tikitdlugo ingerdlåneKartug-
ssauvoK. SHH-p formandia sulivfig-
ssuautilik Kaj Narup, Nuk, tamåna
årKigssukiartordlugo Københavnimi-
simavoK.
kalåtdlisut danskisutdlo
— ilaussortanit sågfigingnissutinik
tigussaKartarsimavunga aningaussar-
siornermut tungassunik, åssigingitsu-
nik suliavdlo årKigssuneKarnigssånik
ikiorKuvdlutik KinuteKartunik, fabri-
kiutilik Kaj Narup OKarpoK. taimåitu-
mik Teknologisk Institut sågfigingni-
ssuteKarfigisimavara agssagssordlutik
sulissartut kursuseKartineKarnigssånut
ikiusinåungxnersoK, tamånalo erninaK
akissuteKarfigåt akuerssivdlutik. kur-
suseKarnigssaK upernalernerane pi-
ssugssångortikavtigo pissutigårput
mesterit taimailinerane suliagssakine-
russarmata åipåtigutdle Teknologisk
Institut suliagssanik ulivkårsimassar-
dlune, taimåitumik kursuseKarnigssap
ingerdlanigsså piårtumik inerniarta-
riaKardlune. institutimit iliniartitsi-
ssugssanik pigssarsineKåsaoK kursusi-
lo pilerssårutigineKartut maligdlugit
uvdlune 18-ine ingerdlåneKåsavdlune
uvdlormut nalunaerKutap akunere ar-
finigdlit uvalikut unukutdlo Kavdlu-
nåtut atuarfigineKartåsåput, uvdlukut
sulineK ajoKusersimaniarpatdlåruma-
nago. uvdlåp tungåtigut kalåtdlisut
atuartitsineK ingerdlåneKartåsaoK. tå-
ssanilo atuarneKartugssat Kavdlunåtu-
mit nugterneKartåsåput navsuiarne-
Kartåsavdlutigdlo, tamånalo pivdlugo
nautsorssutigissariaKardlune Kavdlu-
nåtut atuarnerme anguneKarsimassut
tamåkerdlugit angussarineKarsinauna-
viångitsut.
kursuseKarneK inerpat iliniartitsi-
ssussut kursuseKartutdlo katerssutiså-
put kursusivdlo ingerdlasimanera OKa-
luserisavdlugo. neriutigårput kursuse-
Karnerme tåssane påsissavut misilig-
tagkavutdlo najorKutaralugit igdloKar-
fingne avdlane sordlo K’aKortume,
Påmiune avdlanilume mesterinik 15-it
anguvdlugit katerssortitsivfiusinau-
ssune tåussumunga åssingussunik kur-
suseKartitsisinaussåsavdluta. måna
Nungme kursuseKarnigssame peKatau-
ssugssat 25-usåput sinerissamit tamar-
mit pissut. nalunaerKutap akunerine
108-ne Kavdlunåtut kursuse ingerdlå-
neKåsavdlune kalåtdlisutdlo nalunaer-
Kutap akunerine 70-ine.
pissagssat åssigingitsut
— ajornartorsiutit pingårnerit sut
kursusime sujugdlerme OKaluserineKå-
sagpat?
— ilaussortavut pissugssåussuseKar-
put nautsorssuserinigssamut, taimåitu-
migdlo OKaluserineKartugssanut naut-
sorssutit inigssititernigssånut misig-
ssorsinaunigssåinutdlo tungassut ilå-
ngusimavavut. aperKutigineKartartoK
åma tåssa — maskinat ingmingnut
akilersinaunerput? tamåkulo atortori-
ssat såkutitdlo tungaisigut aningau-
ssartutaussartut pineKarnerisigut nav-
suiauteKarfigineKåsåput. sulinerup år-
KigssuneKartarnigsså pivdlugo aperKut
åma pineKåsaoK, tåssunga atatineKå-
savdlutik nutåliaussunik atortoKardlu-
savalingmiormiut kigdlilivfigissat
savalingmiormiut aulisagarfaisa Tuluif-nunånut tunineKarfut kigdlilersor-
neKalernerat pivoK tuluit kilisautautigdlif aulisartutdlo peKatigit aulaja-
ngernerisigut, Savalingmiune aulisarfit kigdlexarfisa nutåt atulernerånut
akerdliuncK erssersiniardlugo.
radiukut OKalugiarnermine ukioK
måna aulisarnerme Kåumatine sujug-
dlerne pingasune angussanik erKartui-
sitdlune direktør Axel Jensen ilåtigut
erKartuivoK Savalingmiune aulisarfit
kigdleKarfinik nutånik martsip arKa-
neK-åipåne atulersineKartunik, ima
OKardlune: — Kujanartumik perug-
dluliortoKångilaK. inuiait Londonime
atautsiméKataussut 16 ilaisa måna ti-
kitdlugo arKaneK-mardluk isumaKati-
gissut atsiorpåt, Norgele Islandilo at-
sioKatåungingmata agsut ajussåruti-
gårput. danskit aulisagkanik Tuluit-
nunånut tunissaKartarnerat tuluit o-
Kartugssaussut tungånit akornusersor-
neKångilaK, tuluitdle kilisautautigdlit
aulisartutdlo peKatigit aulajangerput
aulisagkat Savalingmiunit pisiarine-
Kartartut kigdlilersorneKalisassut. au-
lajangerneKarsimavoK aulisagkat ka-
titdlutik 17 mili. kr.-nik akigdlit ukiup
ingerdlanerane tunineKåsassut, tuni-
ssat januarimit april tikitdlugo 5 mili.
kr.-nik akeKåsavdlutik, aprilimit juli-
mut 3 V2 mili. kr.-nik oktoberimitdlo
ukiup naggatånut 5 miil. kr.-nik.
Kåumatine aulajangersimassune tu-
nissagssat tamåkeratik tunineKarsi-
magpata sivnerutut Kåumatine tuni-
ssivigssane tugdlerne tunissagssanut
ilångutdlugit tunineK ajornaKaut. ajo-
raluaKaoK tamatuma kingunerisang-
mago savalingmiormiut tunissartagai-
sa ikileriarujugssuarnigssåt, aprilimi-
me oktober tikitdlugo savalingmior-
miut aulisagkanik amerdlångitsungu-
åinarnik Tuluit-nunånut tunissaKar-
tarmata. taimaingmat ukiup agfåne
taineKartume tunissagssatut aulaja-
ngerneKarsimassut ilåinårangue tuni-
neKåsagunarput. ilimagineKarpoK au-
lisagkat tunineKartut imaKa 10 miil.
kr.-inarnik naleKarumårtut. taima pi-
ssoKarpat måna tikitdlugo tunineKar-
tartut agfait inorujugssuardlugit tu-
nineKarumårput.
savalingmiormiut aulisartue ikior-
serniardlugit nålagkersuissut akuer-
ssisimåput Klaksvigime aulisagkat
nerpinik niorKutigssiorfigssap sanane-
Karnigssåne aningaussat 3,6 miil. kr.
nålagauvfingmit Kularnavérusissutigi-
neKåsassut. taimatut ikiorsissoKarsi-
magunarpoK aulisagkat Savalingmiu-
nit Tuluit-nunånut tunineKartartut
kigdlilersugaulernerat pissutigalugo.
aulisartut umlarssualivlat 1/5-lmit
l/10-mut angmassarpoK perKumau-
tigssatdlo aulisarnermutdlo ator-
tugssat tamaisa niorKUtigissardlu-
git. taratsut angmagssagssuitdlo
neKitagssat. iluarsagagssat tamar-
mik iluarsameKarsinåuput. ima]
itissusianut dgtortautit radaritdlo
ilångutdlugit.
Fiskeristationen er åben 1/5—1/10
og leverer alt i proviant og fiske-
riudstyr, salt og agnsild.
Stationen påtager sig alle arter
reparationer også for ekko- og
radaranlæg.
TELEGRAMADRESSE:
RAFADRON . FÆRINGEHAVN
kursuseKartugssat
ne sulissarnermut tungassut, sordlo
suleriautsit, pivfigssamik atuinigssat
akigssarsiaKartitsinermutdlo tungassut
avdlarpagssuitdlo. iliniartitsissussug-
ssap åipå pitsaunerussumik pilertor-
nerussumigdlo periauseKardlune suliv-
fiussumit pigssarsiarineKartugssauvoic,
ajornartorsiutitdlo tamatumunga tu-
ngéssuteKartut iliniartitsissutigissug-
ssauvdlugit.
— kursuseKarnigssame aningaussar-
tutigssat KanoK ilivdlugit isumang-
naerniarneKåsåpat?
— kursuseKarnigssaK sujugdleK
SHH-p 35,000 kr. migssåine aningau-
ssartutigissugssauvå. kursusimut pe-
Kataussugssat peKataunermingnut aki-
liuteKartugsséuput Danmarkime kur-
suseKarnerme akiliutaussartup nali-
nganik, peKatigigfiuvdle ilaussugssat
Nup avatåne najugaKartut ineKarniar-
nigssåt angalanigssåtdlo akilertug-
ssauvdlugit.
nuånårutigingårparåtaoK igdloKar-
fingme måne Københavnimilo OKar-
tugssaussut tapersersuivdluarnerat,
Kaj Narup OKarpoK. Teknologisk In-
stitutimit ikiorniarneKarnivta saniati-
gut skoledirektørip agdlagfeKarfia
Kutsaviginiarpara, tåuname avKutiga-
lugo Danmarkime erhvervsfondimit
aningaussanik tapertarissagssavtinik
tunineKaravta.
ano.
Eigil Knuth Pearylandimut
Eigil Knuth avdlanik pingasunik ilanardlune erninånguaK
Pearylandimut autdlåsaon, tåjavssuma uanga OKalugtuagssar-
tanik misigssuinine nangikiartordlugit
ilisimassagssarsiortartoK grev Eigil
Knuth erninånguaK autdlartugssau-
vok pingasunik avdlanik ilanardlune
Pearylandimut ilisimassagssarsiorni-
ardlune, nunavta avangnamut kangi-
mut isuane itsarnitsanik misigssuini-
ne nangigkiartordlugit. Eigil Knuthip
nutånik påsissagssarsiorfiginiarpå
måna ukiorpålungortut sulissutigisi-
massane tåssa Pearylandip Kanga o-
Kalugtuagssartånik misigssuineu.
tåjavna inuilårssuaK inoKarsima-
galuarpoK ukiut 4—5000 matuma su-
jornagut. sujorna Eigil Knuthip nav-
ssårai eskimut igdloKarfigisimassait
20 migssåinltut. Brønlundip kanger-
dluata sinaine åma navssårisimavai
igdlukut 200, nunaKarfiusimassunut
36-nut avguatårsimassut, tåuko mi-
sigssorsimavdlugitaoK.
ilisimassagssarsiomerme peKatau-
ssugssat avdlat pingasut tåssa tatsit
umassuaråinik misigssuissoK dr. phil.
Ulrik Røen, telegrafist H. Clausen,
ukiut pingasut Station Nordime suli-
simassoK åma iliniartitsissoK Klavs
Becker Larsen KåKanik KaKissiniar-
tannermigut tusåmassaussoK.
dr. Røenip nanginiarpå ukiorpålu-
ngortut nunavtine tatsit umassuaråi-
nik misigssuissarnine. suliagssaKar-
dluartugssauvoK Brønlundip kanger-
dluata erKåne angisorssuarnik tase-
Karmat.
telegrafist Clausen radiukut atåssu-
texartugssauvoK Station Nordimut å-
male silasiornermut tungassunik é-
ssigingitsunik suliaKartugssauvdlune.
Klavs Becker Larsenip Eigil Knuth
ikiorniarpå igdlukunik agssainerane
åmale tingmissanik misigssuissug-
ssauvdlune.
sisorautinik 300 km atordlugit
ilisimassagssarsiortugssat sisamat
tåuko tingmissartumik Islandimukå-
såput tåssångånitdlo såkutut catali-
nautånik Station Nordimut ingerdlar-
Kisavdlutik. Brønlundip kangerdluata
erKå Kulangiuårsinardlugo atortug-
ssanigdlo nåkåtitsisinardlutik, måjip
autdlanrautåta migssåne autdlarniar-
put Brønlundip igdluata tungånut, si-
sorautinik tåssunga ingerdlåsavdlutik
300 km-nik isorartutigissukut. avxu-
tåne navssåriniarniarpåt inugsuk ug-
tortainermut atortoK Mylius Erich-
senip Høegh Hagenip Jørgen Brøn-
lundivdlo napagåt, sunauvfa ajunår-
tugssångordlutik 1907-ime Kimugsi-
mik tåvane angalanermingne tuså-
massångortume.
augustip nålernerane catalinamik
Brønlundip kangerdluanut mitoKar-
niarpoK ilisimassagssarsiortut aivdlu-
git.
inuit tamarmik ikuatdlagtornigssamut sitdli-
mateKartariaKarput. igdlume pigissatitdlunit
ikuatdlåsagaluarpata nutåmik igdluliornigssa-
mut nutånigdlo pisårtornigssamut akigssaKar-
tariaKarputit. ikuatdlagtornigssamut sitdlima-
sertisimaguvit taimailiornigssamut akigssaxå-
sautit.
kæmnere oiraloKatigigasuarniaruk; „Kgl.
Brand“-ime sitdlimasertinigssamut ikiorsi-
nauvåtit.
KGL. BRAND
KØBENHAVN
Forsikring i Grønland siden 1882
Kalåtdlit-nunåne 1882-imi! sltdlimasissarfoK
:O#:
...friskhed - renhed
hvide
... De mærker det straks -
på MACS rene,
forfriskende smag
... De ser det straks -
på det rene,
friske MACS smill
23