Atuagagdliutit - 06.05.1964, Blaðsíða 30

MERARTAVTINUT
aliortugalerssårneK
merauvdlune aliortugkanik ersinartunigdlo onalugtuartut tu-
sarnasavdlugit nuanertanissut manåkut aliortortunik tusarfiu-
jungnaerame ersinartuerutilerpoK — atagule tusåriåsassuse!
tarrup atåne savterugtulerdlunga
soriatdlartoK, Kaliarssup ilua tamar-
me uingialassorssuarmik nivdlerame
KOKerfigssåinauvoK. ersineK ajorama
ersinermit pingikaluardlunga, imaxa
tupangnermit misigaunga tarrup a-
tåne kåvituånguardlunga. unigpunga,
Kanordle pisaunga? utlnåsanerpunga
— sujaneriartusanerpungalunit? ki-
ngugdleK tåuna aulajangiupara. su-
name pivdlugo iluliarmioKatika sujar-
nup nipånik maKaissitisavåka?
sangmissara åndgssuteréravko aut-
dlarKigdlungalo, Kujanåssusia napa-
ssuliap sukarssue tikeratånguarpåka
tungmerarssuilo savigdlugit. majua-
rama jtaKivdlungalo sujanerdluavig-
dlungalo aternialerpunga. misigiler-
punga sordlo ersiumerdlunga. Kaliar-
ssup ilua tårtuinarssuaK avKutigisa-
nerpara? pilerssåraluarpunga suja-
nertarfiup angmartartue angmardlu-
git ikiortigssavnik KaerKussivdlunga
suaortåsavdlunga. taimailiornigssara-
le kångugåra, taimailiungilangalo.
Kuliarssuarmut atmaxaungna. alior-
tugara tåunausimavoK „iliarssuit a-
liortugånik" taineKartartoK. soruname
nangerKeriångitsoK anivfigssara tiki-
naKåra. Kaliarssup matua matuvdlua-
riardlugo aterama kisauna nuna
tungmatdlardlugo, igdlunguavtinut a-
ngerdlainarpunga aliortornerssuaK
tåuna Kångerdluardlugo. taimane sila
Katsungassorssungmat åma suna ui-
ngialasimåsanerpoK.
nipe ilisarnartoK
aliortornerma pingajuat Ausiait o-
Kalugfiåne pivoK. sormitauvauna o-
Kalugfinarne aliortorniartarsimassu-
nga, ilå?
aliortugara tåuna måna tusardliu-
tisavara. Ausiangne jutdlingajale-
KaoK. nalungilarse inuit akigssagdlit
mérartånguatik tunissutinguanik tu-
niumassarait jutdlime nuånårdluar-
Kuvdlugit.
pisiniarfiliarpunga mérånguåkalo
nuånårutigisinaussainik pisissutdlu-
git. uvavtinut erKuniångilåka, pala-
seKarfiuvdle atuagausivianut— taima-
ne uvanga ingerdlatarissavnut torKO-
ratdlarniarpåka. matuersautå kau-
ssarfingmiorissaravko periaraluarpa-
ra, taimak Kimåsimavara. aissariaxar-
para, kisiånile nagsatånguåka takuti-
niånginavkit OKalugfingmut iserpu-
nga, tåuname atuagausivik oKalugfiup
iluanipoK. nagsatånguåka OKalugfiup
igsiavianut tunordlermut ileriardlu-
git aninialersungalo OKalugfiup ki-
nguanit nipe ilauna ilisarnartoK, pa-
lasivta A. Klausenip nipå: „kinau-
vit?“ tupigiatdlagkaluarpara palase
Nungme mérKat sisornånerat
issillssame takuneKarsinauvoK Nflngme mérKat atuartut sisorautinik unangmisincKarnc-
råne autdlartarfiuvdlunilo tikivfigissartag&t „narssarssuaK“ issigingnårtorpagssuarnit
najorneKartoK.
eKalungniardlune tugtungneK
iméraKatika OKalugtutiiairnianpavse!
ilåine soraeruméréridliute aKaguane
åkama pujortuiéråni'k autdlarpugut
nåpartaniik iminiardluta eKalungnik.
inåpartat tatdlimat nagsardlugit tarat-
su'tdlo put pkigasut. avKuterput sumik
anoringuaKångilaiK. K ange rd lua rssuk
avangnarKutingåtsiardlugo ingerdla-
vugut. pivfiginiagkavtinutdlo pigavta
iniioraeriardiuta tupertiterpu'gut, pujor-
tulérardlo avalagteriardlugo Kagssuti-
nik siårsivugut, ipugtaKutigssai ujarag-
tagssaito ikuiteriardlugit.
tuiagipugut liiavta autdlaorsimaissu-
init øKatuit pingastut ipisSavut igasi-
imagait, nenreria-rdlugit titoiriardliutalo
■utorKarfcavta kavfisornerine uvagut
mérKat siorarssuarne pigsigtaKåtårpu-
gut, tonKutaKåtårdlutalo orpit akor-
inåne.
øKaguane uivdlåkut Kagssutit siv-
nere linåriaidluigit åkagalo ivertipavut,
Kagssutivut .Kuliugamik. ineravta Kag-
ssutit igipagssaungmat ikutavut tafcu-
sarpavut, tikeriatdlaravtigik arfineK-
pingasorårsiimassut. «alaingniigssaisa
tuingånut uvagut mérKat toncutaKatår-
Kigpugut Kalangmata nerivugut ti-
tordlutalo-åsit. åkaga autdlalermat
nagsatai igssoraravtigik, autdlarmat
uvanga ånagalo Kagssusianpugut, ka-
titdlugitdlo 82-inik eKakigsimavdluta,
kisiåne ilai KaKomertmik. ilai nåpar-
tanut iikivavut ilaiio tissa-vdlugit.
tiissavdilugit ineravtigik ilai pujd-
gagssaungmata uvanga anKalulo puijo-
rutigssaniik Kissugtarpugut. åma aKa-
guane ånagalo pujorutigsisiartarKig-
pugut.
aKaguane tugtut pimagau'lermata
auvardluta autdlarpugut uvamgalo ar-
Kalulo åkagalo pingasuvdluta umiår-
Kat mardlungordlugit. rtulagkavta
umiiårKavut rnåleniardlugit 'kuk Ava-
lemup kuanik pissartagarput ikåriar-
dlugo Kumut autdlarpugut. majuar-
figput ateKa-rpoiK M'ajoriarssuaK, ma-
juamivtinilo sisamarliardluta unigpu-
igut. MajoriarssuaK KaKigavtigo unig-
katdlarpugut kavfiliordlutalo, érniut
lissoigissarput kussanardluinardiune.
tasamaniiliuna kuk sangujorårame, >tu-
ipenputdlo åsavna suame erssipoK.
uningavfigssarput tikikavtigo ti-
liorpugut ativutdlo ujarKamut ag-
dlagdlugit. aKaguane auvardlu-
ta autdlarpugut. ingerdlaniardluta
unigpugut ilama tilkuartulermåssuk
ativtine tugto nagssulik. iserKulukav-
tigo upingmat ornigparput. ågto-
riørdlugo avgorparput, amia périar-
dlugo Kagdlingordlugo ilivarput. nå-
imagsigavta nan'gmagkersoipojgut ar-
'Kutilerdluigulo. Kangåtamut pigavta
■nangmåvut ileriardlugit autdlarKing-
niaraluaravta siagdlilenmat uninarpu-
igut. aKaguane angerdlamut autdlar-
ikinigniaraluaravta siagdlilenmat unl-
narpugut. a'Haguane angerdlamut aut-
dlåinarpugut, umiårKavut tikikavtigik
lilavut ikårfigåvut.
■OKailugtuara tåssunga kigdlinarpara,
tamavse inuvdluaritse.
Morten Bech, 13 år,
Sukkertoppen.
OKalugfingmingmat tårsikuloréraluar-
toK KåumarKuteKarane. tåunausoriv-
dluinaravkule ujalerpara. OKalugfiup
initåta Kinguata tungå tåunaKa ujå-
ssivfigileraluarpara. sut issertorfiusi-
naussut, palasip inérånut — OKalug-
tarfiup tunuanitOK — agdlåt ujåssiv-
figigaluarpåka takussaKarnangale.
aniartulerpunga. mato matungajag-
kaluardlugulo isumagssama tikipå-
nga: aliortugara ilaniandtsiaratdlar-
dlara. uningalerpunga. uningatsiåi-
nartunga årime nipe tåuna tusariga-
ra ilisarnartoK tutsiuterKigpoK: „ki-
nauvit?“
påsigavko aliortugkama nalugånga,
uvangalo nangmineK ujardleraluar-
dlunga takussaKångerérama, mato
matuinarpara.
igdluvtinut iserama erninaK OKalug-
tuaråra. matuersaut tigusinardlugo
uternialerama ilaKutama inerteralu-
arånga OKalugfiliarKigpunga. aliortu-
garalo ilaKandgkaluångilaK.
påtagiaK nivdlerame
aliortornerma sisamåt pivoK På-
miune, åsime-åsit OKalugfingme. tai-
manikut jutdlilerpoK, ajoKeKatiga L.
Sørensen taimane OKalugfingme ila-
gåra nanerusersueKatigalugo. palasiv-
ta perKussarpåtigut nanerutit ikuta-
vut tamaisa ikumatitsiartåsagivut, i-
kikuminarniåsangmatagoK, soruname
åma taimane taimailiorpugut.
inårutigalugo altere nanerusersuler-
parput. inerdlugo nanerutitdlo alte-
rimitut ikumatitsiarnialerivut unau-
na soriatdlartoK, påtagiaK nivdlera-
me!
påtagiaK tåuna OKalugfiup isåriåta
KulånipoK, alterimitdlo erssendgdlui-
nardlune. soruname erninaK tamavta
Kiviarparput, inugtaKångilardle. eri-
namik tugsiumik atugaKångilaK, ni-
pitdle tugdlérit nipeKarput, inugta-
Kånginamigdle nipanginarput.
sunaunårtoraluarpugut, pissutigssa-
Kéngingmatdle tamåna ilisimaKatigi-
ssutiginarparput.
aliortugkat nungutåt
aliortuarnerma tatdlimåt åma På-
tingmissartorneK
upernåK 1963-ime Danmarkiliarpu-
nga misigssortikiartordlunga niarKuv-
nik ajoKuteKarama. taimane anånap
påraluta, méraK avdla åma ilagigav-
tigo, ilagåtigut. autdlarnialerKåravta
otterimut ilaussugssauvdluta, uvanga
aitsåt sujugdlermérdlunga tingmi-
ssartortugssauvdlunga, ånilångagalu-
gulo, nangiaralugulo pisanganarigav-
ko taimane. ånilånganeK piungnaigi-
nardlugo tingmissartumut ikivugut
tingivdlutalo. aitsåt uvanga taima
nuånertigissumik takorånertigissu-
migdlo misigissaKarpunga. arrå, ilua-
nitdluta tåssale imaKa sukarugtorav-
ta sordlo nikineK ajordluta åmame
Kutsigkavta.
Kangerdlugssuarmut tikileravta å-
mut Kiviardlunga takulerpåka bilit
mikingåramik sordlo pinguånguit,
tåunaKame mitdlutalo ingerdlalerpu-
gut srdlo bilerdluta, sunauvfa mitar-
figssuarmut mitugut.
aKagukut uvdlåkut arfineK-pinga-
sunut autdlartugssaugavta makiårpu-
gut. taimaitdlune niperssuaK tutsiu-
poK alåkariatdlaravtigo sunauvfa
SAS-ip tingmissartussua. ikigavta
sordlo inerssuarujugssuarmut iserdlu-
ta. igsiavigssavtinut ingikavta matut
matorérmata sarpigssuane autdlarti-
patdlagpai KiteKuserKuneKardlutalo.
tingigavta akunerit sisamat sivnilår-
dlugit ingerdlarérdlutalo Kastrupi-
mut mipugut.
niuvdlutalo bilit tikiuput pisåtanik
aigdlersut. uvanga mérardlo ilagi-
ssarput bilinut ikivugut anåna av-
dlanut ikissoK. uvagut militærhospita-
limukarpugut. iseravta ingerdlåinar-
dluta uvfarteriardluta inartipåtigut
—• uvdluinarssuaK.
aKaguane makitdlunga anértalera-
ma .takussagssat amerdlavdluinåssu-
sé. isertarfigssuatigut aneriardlunga
takulerpara paornaerniaK. tåussuma
uvdlut ardlertut sungiutdlunga paor-
nanik tunissalermanga nuåneKate-
KångilaK.
tamaunga någinarpåka, ilai pingi-
låka takivatdlåsaKingmata.
Margrethe Brandt.
Ausiait
miune pisimavoK. soKutiginångikalu-
artoK aliortugkavnut ilångutinarpara.
ilisarisimassavne pulårsinardlunga
angerdlardlunga atuarfik sanerKuti-
lerpara. igalåvisa saniagut ingerdla-
lersunga tarKama påtagpaluleKaoK,
atuarfigdlo Kaumanane. „kiname-tau-
vauna?“ taima isumaKaraluarama i-
sumagssarsivunga: „måtutinaKilara,
aniniarune igalåkut aniumårpoK." ku-
kutsissartoK matuersauteKarmat, u-
vangalo matuersaut kaussarfingmio-
rigavko mato parnaenåra. aKaguane
misigssuigaluarpunga pasinartorsina-
ngale.
téssa aliortugarssuåka. S. K.
Afdansningsbal — naggatårnersiortut
Danseskolen i Godthåb havde fornylig
afdansningsbal i forsamlingshuset. De
mange børn, der har øvet sig flittigt i
vintermånederne, viste deres kunnen i
overværelse af forældrene. Afdansnings-
ballet blev en stor sukces. Øverst ses bl. a.
en af danselærerinderne, fru orlogskaptajn
Rørvig.
Nungme mérnat nitingnermut iliniartut
nanigtukut naggatårput katerssortarfing-
me, mérarpagssuit ukiunerane nitingner-
mut sungiusarsimassut Kanon pikorigtigi-
lersimanertik takutitdlugo angajornåtik
najutitdlugit. naggatårnersiornen iluagtit-
dluanaon. nutdliuvdlune takugssauvon ni-
tingnermut iliniartitsissut ilåt fru orlogs-
kaptajn Rørvig.
PETERSEN, MØLLER & HOPPE
EDSVORNE SKIBSMÆGLERE
Etableret 1797
Indehavere: P. Fabrlclus & J. Lerakow
Bredgade 34, København K.
Befragtning . Klarering angafdlassineK pajugtuinerdlo
Generalagenter for Hamburg-Amerika Linie
åp, uvdlåf tamaisa FOSKA
saviminoK, kalke, fosforilo pro-
tein, Bi-vitaminitdlo pissaria-
Kagkatit imarait! asulume FO-
SKA mamaicalutik!
30