Atuagagdliutit - 10.09.1964, Qupperneq 8

sanaortugkanit tamanit igdlut ator-
figssaKartinerpåuput
ilimagissariaKarparput igdlugssat pilerssårusiugaorersut sania-
tigut landsråde sujunersuteKåsassoK igdlut ajordluinalersut pi-
ssariaKardluinalersutdlunit iluaKuserneKarnigssånut aningau-
ssanik ingmikut akuerssissuteKarnigssamik, landsrådip sujulig-
taissua N. O. Christensen atautsimmermik angmainermine
OKarpoK.
landsrådip 14-igssånik pissusigssamisut atautsiminera autdlarnerneKarpoK
Nup onalugfiane nålagiaKatigingnerme, palase Samuel Olsen OKalussivdlune.
atautsiminerup angmarneKarnerane sujuligtaissoK N. O. Christensen oxalug-
poK, ilåtigut ima:
landsrådip ukiune kingugdliunerussune nålagkersuissunut såkortumik er-
ssermgsartarsimavå Kalåtdlit-nunåne igdlugssaKarniarneK tamaviårnarsisso-
rujugssussoK. sanaortugkanit tamanit igdlut atorjigssaKartinerpåuput. kalåt-
dlit kommunalb estyr elsisa landsrådivdlo sågfigingnissutigissartagaisa kingu-
neråt sanaortugagssanik pilerssårutine ukiune 1967 åma 68 ilångutdlugit sulia-
rineKartugssatut ilimagineKartune igdlut nautsorssutausimagaluartunit 500
migss. amerdlanerussut ildnguneKarnerat, imalunit 1300 migssåinisagaluardlu-
tik 1800 migssåinUisavdlutik. tamåna landsrådip nuånårdlune ilagsissariaKarpå,
kisiåne angnertumik amerdleriarneratdlunit tamåna imåingilaK Kalåtdlit-nu-
nåne igdloKarniarnikut ajornartorsiutit anigorneKanga jaler sut. ilimagissaria-
KarpoK landsrådip ukiox måna åma igdlugssaKarniarneK kingumut åma isuma-
liutigissariaKåsagå. ilimagissariaKarparput igdluliagssat pilerssårusiugaorersut
saniatigut sujunersuteKartariaKåsavdluta igdlut ajordluinalersut pissariaKar-
dluinlersutdlunit iluaKusernigssåinut aningaussanik ingmikut akuerssissute-
Karnigssamik.
uvanga nangmineK Kitåne avangnå- tumik påsissaKarsimavunga ajornar-
nit ku.iåmut angalassarsimavunga. si- torsiutigssalerujugssuångorsimassoK.
nerissame kitåne angalaornivne niu- ajornartorsiutit inuniarnermut tunga-
vertoruseKarfigpagssuit asimioKarfig- ssut pingårtumigdlo igdlugssaKarniar-
pagssuitdlo ornigtarpåka pissariaKar- neK amalo atuartitaunermut Kéumar-
tikavko nunaKarfingne mingnerussu- sainermutdlo tungassut sagdliuput.
ne ukiune måkunanerpiaK ajornar- niuvertoruseKarfingne igdlorpagssua-
torsiutaussut påsiniésavdlugit. såkor- Karpotc sulissutigingitsorneKarsinau-
niviarsiarKap
kavaj ausså
agdlalersugan
angissusia 4-6-8-nigdlo ukiugdlit
aminerulårtunik silingnerulårtunigdlunit sukangåssusigsså maligdlugo. kussanarKugugko
åssilissagssame nuerssagagssaK taissaK atorniariuk.
nuerssarnigssåta sukangåssusigsså:
Kilariarnerit 15-it 5 cm naligåt.
kussanarKugåine åssilissagssaK sukangåssusigssålo malerKigsårtariaKarpoK.
Model 597-imut åssilissagssaK
TYPEMØNSTER. TIL MODEL 507
x X X rJ X s X 0 0
X X X >< X
0 X X 0 X X O 0 X X d X X 0
X X X
* X X
X X 0 0 X X O X X 0 0 X O
X X X X X X X X
0 c X X X c • X
0 X X 0 X c X X X 0 * X
X 0 0 X X X 0 0 X
X X X X X X X X X
X X 0 O X X 0 X X 0 0 X
X X X X X
X X X X X X
X X 0 X O c X X c X 0
X X X X X X X
x X X 1 c X X X 0 0
6 X X 0 X X X 0 X 6
bund = hvid tunga via = KaKortoK
® - cjrøn X = Korsuk
0= rød O = augpalårtoK
Model 597
atortugsså: EDELWEISS
nuerssautérKat nr. 2V* åma 31/*
nuerssaut kåvInartoK nr. 2V* åma 3l/t
angissusia
KaKortoK
Korsuk
augpalårtoK
timitå:
nuerssåumik kåvlnartumik nr. 2Vt-imik .................
autdlartitsigit 5 cm-imigdlo portussusilingmik Koruårtu-
mik silåmut 1, ilungmut 1 nuerssaivdlutit. 3 cm nuer-
ssarérpat åtaserfillsaoK såvane talerpigdlerme: Kila-
riarnerit pingasut nuerssariardlugit pingasut inåkit
nuerssautivdlo tugdliane inågkat nalåne nutånik aut-
dlartitsivdlutit. sinigsså inerpat nuerssautit kåvinartu-
mut taorseriardlugit igdlugtut Kilariarnerit arfineK-
pingasut nåtltartumut nOtlkit nuerssåumilo sujugdler-
me Kilariarnerit ......................................
titdlugit. såvane Kilariarnemik nutånik (såvata
Kiorfigssånik) 4-nik autdlartitseriardlutit (tåuko sisa-
mat agdlalersomeKåsångitdlat) åssilissagssaK maligdlu-
go agdlalersoruk, taklssuseKalerpat ...................
nik, taklssuseritlkumassardlunit tiklpago, tåuko sisa-
mat inåriardlugit uteKåtårdlugo nuerssallsaoK, nuer-
ssåume sujugdlerme igdlugtut Kilariarnerit arfineK-pi-
ngasut inårKåriardlugit kingulinilo atautsimik tatdli-
mariardlutit inårsissardlutit. sivnere atautslkut inå-
såput.
taligssai:
nuerssautérKanik nr. 2V*-inik 44-nik autdlartitsigit 5
cm-imigdlo timitåtut Koruårtumik siniliordlugo nuer-
ssautit nr. 3‘/2-inut taorseriardlugit nuerssåume sujug-
dlerme Kilariarnerit 53-lngortlkit. åssilissagssaK malig-
dlugo agdlalersoruk 2Vs cm nuerssarérångat sinåtigut
Kilariarnemik 2-nik ilassardlugit 83-lngornerånut. ta-
ligssaK ................................................
mik taklssuseKalerpat (taklssuseritlkumassaK tikigpago)
nuerssautit 5 KaKortulnarmik nuerssariardlugit inåsaoK.
4 6 8-nik uk.
250 250 250 g
100 100 100 g
50 50 50 g
186 200 216-inik
208 227 246-ngor-
34 36 37 cm-
32 33 34 cm-
jungnaertunik, landsrådilo angnertu-
nik suliagssaKarpoK tamatuma tungå-
tigut aulajangissuteKarnigssamut. tai-
mailivdlune pissariaKåsagunarpoK a-
ningaussat igdlut pisonaunerussut
iluarsarnigssåinut taorsigagssarsiatut
landsrådip tungånit atugagssångorti-
taussartut amerdlisisavdlugit.
igdlugssanarnerup ingerdlanera
taimåikaluartordle kisitsiserpålung-
nik taissaKésaunga igdlugssaKartitsi-
nerup ingerdlausianik erssersitsissug-
ssanik angnertoKissumigdlo pitsångu-
atdlauteKarnigssamik pigalugtualer-
sumik erssersitsissunik. 1963-ime bo-
ligstøttimit akuerssissutit tamarmiu-
ssut landsrådivdlo akuerssissutai
taorsigagssarsiat 17 lU mili. kr. angu-
mavait nålagauvfingmitdlo tapissutit
1 */ 2 mili. kr.-uvdlutik, katitdlutik
18 V4 miil. kr., aningaussanutdlo tåu-
kununga igdlugssat atausiåkångordlu-
git 328 sananeKalerdlutik. 1964-ime
kisitsisit tåuko taorsigagssarsianut
23 V2 mili. kr.-ngajéuput nålagauv-
fingmitdlo tapissutit 2 miil. kr.-uv-
dlutik, katitdlutik 25 V* miil. kr., ani-
ngaussanutdlo tåukununga igdlugssat
atausiåkångordlugit 440 sananeKaler-
dlutik. 1965-imut pilerssårusiaK taor-
sigagssarsiaussugssanik 31 miil. kr.-
nik tapissutigssanigdlo 1 mili. kr.-
nik, katitdlugit 32 miil. kr.-nik, suju-
nersutitaKarpoK, aningaussanutdlo
tåukununga igdlugssat atausiåkångor-
dlugit taimatut amerdlatigikånersut
sananeKarsinåusavdlutik, kisiåne eta-
gehusiliutaunerusavdlutik pisatsersu-
titik pissutigalugit akisunerussugssa-
nik. Kalåtdlit-nunåne igdlut inugtu-
ssuseKartamerat nautsorssutigalugo
taimatut amerdlatigissunik igdlutår-
torneK isumaKarpoit inuit 2.000 mig-
ssåine ukiut tamaisa nutånik igdlu-
tårtésassut.
ukiune måkunane ajornaKutauv-
dluinartoK tåssa igdluliornerup akit-
soriartornerujugssua tamatumalo ki-
nguneranik igdlut åtartornerisa akit-
soriartuinarnerat. pingårtumik igdlo-
Karfingne sulivfigssuaKarfiussune eta-
gehusit nutåt akisunik pilersuteKar-
tut iniginere akisorujugssuput, agdlå-
me akisunermik ilaKutarit kalåtdlit
amerdlanerssaisa pigssarsiarissarta-
gait tamåkunane ineKarnermut nå-
magtiniapilortariaKartardlutik. aper-
Kutit pingårtut tamåko måna isuma-
liutigineKålerput. neriugpunga utarKi-
såinaugaluartumigdlunit nåmagsissa-
KartOKarsinaujumårtoK 1965-ime ja-
nuarip autdlarKautånit igdlunut aki-
liutit tapissuteKalernerisigut.
taorsigagssarsiat
erhvervsstøtteudvalge naluneKå-
ngitsumik landsrådip ilaussortamik
atautsimik ilaussortaKartitsivigisså
avKutigalugo inutigssarsiorneK suju-
nertaralugo 1963-ime nålagauvfingmit
7 mili. kr. migss. taorsigagssarsiariti-
nenarput 1 miil. kr.-tdlo tapissutigi-
neKardlutik, tåukunungalo ingmikut
6 mili. kr. Nungme sulivfigssuanar-
fingmut akuerssissutigineKardlutik,
tåssa katitdlugit 14 miil. kr. 1964-ime
taorsigagssarsiaritineKartut 8 V* mili.
kr. migssiliorpait tåukunungalo ilå-
ngutdlugit Nungme sulivfigssuaKar-
fingmut 3 mili. kr.-ngajait ingmikut
akuerssissutigineKardlutik. nålagauv-
fiup akuerssissutigissartagaisa 1965-
imut inatsisigssåinut amerdliatdlau-
tigssaru j ugssuarnik su j unersuteKar-
pugut. taorsigagssarsissutigssanik 21
mili. kr. Kangerdlugit tapissutigssa-
nigdlo 2 V2 miil. kr.-ngajangnik Kinu-
teKarpugut.
amerdlissutigssarujugssuit tåuko
Kinutigisimavavut suliniarneKarneru-
lernigsså ilimagigavtigo. tåssa kutte-
rerparujugssuit pisiarserineKarsimå-
put, pujortulérKanigdlo mingnerussu-
nik amerdlasunik pisiarseringnigto-
Karnigsså åma ilimagårput, ilåtigut
piniartoKarfiussunit. åmåtaoK 6 miil.
kr. sulivfigssualersornermut taorsi-
gagssarsissutigssatut åmalo 2 mili. kr.
ningitagarssutinut angnerussunut
taorsigagssarsissutigssaujumårtutut
ingmikortisimavavut. kisalo KGH-p
sulivfiutaisa tiguneKarumårnigssånut
aningaussanik akuerssissutigssanik
sujumut KinuteKarérsimavugut.
sujunersutine nålagauvfiup akuer-
ssissutigissartagaisa inatsisigssåinut
taimailivdluta sarKumigkavtine ang-
nertorujugssuarmik ineriartornigssaK
ilimagissarput nagdlerniarsimavarput.
ersserKigsarumavara pineKartoK tå-
ssaussoK sujunersut suliagssardlo tåu-
na måna inatsissartune oKaluserine-
KåsassoK.
tamatumuna åma nangminerssorni-
kut sulivfigssuagssanik nunamitugssa-
nik pilerssårutinik mauna taissavnit
amerdlanerujugssuarnik taorsigag-
ssarsissutaussariaKartunik ilisimassa-
Karpugut. issertugaunaviarunångilaK
s. i. inuit takornariartitsissarnermik
soKutigissaKartut tungånit akunitarfi-
liornigssamik pilerssåruteKartoKartoK,
inutigssarsiorneruvdlo avaleKutainik
avdlanik ardlalingnik peKarpoK aut-
dlarninigssamik agdlilerinigssamigdlo
pilerssåruteKartunik. taimåitordle er-
hvervsstøtteudvalgime aningaussat tu-
ngåtiguinaK kigdlilersuivfigissåungi-
lagut. åmåtaoK ukiune måkunane Ka-
låtdlit-nunåne nåmagsissaKarnigssaK
sulissugssat tungaisigut kigdleKarpoK.
Danmarkime teknikimik sulivfit ilui-
ne sulissugssaujumassut, pingårtumik
angnerussumik iliniagagdlit, amerdlå-
ssusé kigdleKarput. teknikimik suli-
ssusinaussut Kumut kigdleKarput, tai-
ma OKarajugpugut, tåssalo namagsi-
neKarsinaussut kigdligssåt angnertu-
ngitdluinarpoK. taimåitumik erhvervs-
støtteudvalgip taorsigagssarsisitsissar-
nermine sulivfit tunissagssiornermut
sujuarsautauvdluinartut sujugdliu-
niartariaKartarpai taimalo sulivfit pi-
siniarfiuteKarnerit akunitarfiuteKar-
neritdlo ajoraluartumik kingugdliuti-
tariaKartardlutik.
aulisarnikut inutigssarsiut
pivdluardlunga misigisimåsagaluar-
punga aulisarnikut inutigssarsiorne-
rup, pingårtumik sårugdlingniarnerup,
ukiup matuma Håne Kångiutume pi-
ssusé pivdlugit mauna OKauseKalåsa-
guma noKartit isumavdluarpalugtut
tagiatålårsinaussågaluaruvkit.
ukiunera sivisumik atusimavoK au-
lisarneK kingusinåkut autdlartisimav-
dlune. ajoraluartumik aulisarnerup
pingårnerpårtånik, sårugdlingniarner-
mik, månamut nalunaerutaussartut
takutipåt, nunaKarfit atausiåkånguit
kisimik pinatik, pissaussartut kisitsi-
sinut 1963-ime taimaerKatåinut naler-
Kiutdlugit nåkariarujugssuarsimassut,
taimanilo ukioK ilisimaneKartutut
ukiusimavoK ajordluinartoK.
kisitsisit tamåko naluneKångitdlat,
taimåitordle pingårnerssait tåisavåka.
15/8 1964-ime sårugdlit pissat nåla-
gauvfiup tunitsivinut tunineKartut
5.760 tonsiuput. 1963-ime kisitsisit tai-
maerKatait 10.000 tonsingajåuput. nå-
kariaut 41 %-iuvoK. Kaleragdlit pissat
1/8 1964-ime 578 tonsiuput 1963-ime
uvdloK tåuna 793 tonsiuvdlutik. Kér-
Kat pissat 1/8 1964-ime 522 tonsiuput
sujorna kisitsisit taimaencatait 1013
tonsiuvdlutik.
taimåikaluartoK soKutigingningneK
angnerulersitdlugo sårugdlingnik iké-
nerssuarne aulisalersitsinigssamik
G-60-ip sujunersutåta KanoK kingu-
neKarsinaunigsså sujumut piséngati-
gineKarpoK. téssuna landsråde åma
ingmikut kilisautitårnigssamik encar-
sautigineKartumik ingmikut isumaliu-
tigissagssaKarpoK.
Kalåtdlit-nunåta erKåne aulisagka-
nik misigssuinertigut aulisagkanik
ilisimatut sulinerat såkortusarneKar-
tuarpoK, nalunångilardlo misigssuine-
rit ingerdlåneKartut inernere kalåt-
dlinit tamanit angnerpåmik soKUtigi-
neKardlutik maligtarineKartartut. er-
KortusaoK aulajangiutisavdlugo Da-
visstrædep isusigssåungitsunik aulisa-
gaKarneranik OKausiussartoK taimåi-
tugssåungitsoK. ikånerssuarnilunit å-
ma aulisagaKarnera avdlångorarpoK,
katiternigsså *
såvane tåuko sisamat Kumut nuerssagkat merssorfingmik mardloriardlugit Kumut mer-
ssorfigeriardlugit KerKatlgut kumut Kioruk. taliata nerutussusia timitånut dKåtåriardlugo
nerutokatånik unigssånut åma merssorfingmik sanileringnik merssorfigeriardlugo Kioruk.
tuvilo merssordlugit taligssai ikutdiugit talianit nuerssautit 5-it Kiorneranut avssiuti-
galugit.
Kilariarnerit 8 nutåtdlo 3 autdlarteriardlugit Koruårtumik såvata takeKatånik sinilioruk.
talerpiata tungåne åtaserfilerdlugo sujugdlermik åtaserfiup sujugdliup kigdlinganit G
cm-inik akugtussusilerdlugo. ajomånginerusaoK åtatigssai såmiata tungfinut merssuter-
Kårtardlugit tåuko ugtortautigalugit.
nuilagsså:
såvisa sinaisa timitåt takerKatigilerpago nuerssautinik 2'/!-inik nuilåne 70-inik nuiorae-
riardlutit såvinitut 2X8-t ilångutdlugit VU cm-imik portussusilingmik Koruårtumik nuer-
ssaigit, tauva nuerssautip tugdliane ima ilaortusaoK: Kilariarnerit 8 Koruårtumik nuer-
ssariardlugit Kilariarnerup tugdliane silåmukartume mardlungnik ilavdlugit, kingulinilo
Kilariarnerit pingajugssåne silåmortume åma 2-nik ilassardlugo (Kilariarnerit 108-ngorput).
nuilagsså 9 cm-imik portussuseKalerpat Koruårtumik Kasungassumik inåruk. såvisa sinig-
ssait timitånut merssutikit Kilariarnerit pingasut Kiornerånut uligutdlugit erssinginiå-
sangmat. åtaserfé siniliukit.
r---------------------
I BESKYT DEM —
Brug kun
ABIS kondomer.
■ I hver pakke indlagt
■ vejledning på dansk og
grønlandsk.
■ Føres i „Handelen“s
butikker.
Forlang blot 3 stk.
" grøn eller guld
med isbjørnen.
ft.-----.
Grønlands-
pakning
fine tynde
uden reservoir
-----------------------1
ilingnul uvgQtlgssior-
navérsårnlaril —
ABISip pujutal kisisa ®
atortåkit
portat tamarmik Kav-
dlunåtut kalåtdlisutdlo |
ilitsersfltitaKarpuL
handelip pisiniarfine I
pisiarineKarsinåuput _
pisiniarångavit OKåinar- m
tåsautit „nanortalingnik I
pingasunik — ■
Korsungnik imaUlntt m
sungårtunik". I
.----- J
nunatdlo ardlagdlit tungånit agdliar-
tulnartumik årKigssuvdluagaujartui-
nartumigdlo aulisarneK aulisagaKar-
neranut malungniutilerpoK. taiméitor-
dle ikånerssuarne pissaussartorpag-
ssuarnik Kalåtdlit-nunåta nalerKutu-
mik aulisagangnagtarnigsså måtune-
KarsinåungilaK, tamånauvordlo angu-
niagaK angisoK sujunertaussoK inutig-
ssarsiornerup sujunigssame iluarsar-
tuneKarnigssånut tamåkerdlune tu-
ngaviussugssatut.
rejerniarnerdlunit isumavdluarsau-
taussunik kinguneKångilaK nauk kisit-
sisit KagfariauteKalårnermik takutita-
Karaluartut: 1/8 1963-ime 1329 tonsi-
nit ukioK måna 1570 tonsinut. kutte-
rerpagssuit aulisartineitarsimassut su-
livfigssualiatdlo nutåt imarKortusiar-
tuinarnerat erKaimagéine sujuåt-
dlangnerujugssuaKarsimassariaKara-
luarpoK. tamatumunale igdloKarfing-
ne sulivfigssuaKarfiussune nåmagtu-
nik sulissugssaKånginera ingmikut
malungniusimavoK tunissat fabrikinut
kigdlilersortariaKalersitdlugit. pissu-
seK tamåna nåmagsissagssanik atuti-
vigsugssanik piumassaKalersitsissoK
ajussårnardluinarpoK. tamatumunå-
kutdlo åma igdlugssaileKineK inger-
dlautsimut kinguarsautauvoK.
kapisilingniarneK ajungitsumik a-
ngussaKautaujartuinarpoK. 1963-ime
pissat tamåkerdlutik 213 tonsiuput.
ukioK måna piniagaulernerat autdlar-
terKåmersoK isumavdluarnarpoK. tu-
nissagssiat tamåko UuaKutigineKaKa-
lutigdlo pingårtineKaKaut, Grønlands-
handelilo ukioK måna åma angnertu-
mik akitsuivoK, tunissaussartut ta-
maisa 100 °/o-imik akitsordlugit. aki-
sunerpåt måna kg-mut 12 kr.-mik 9,50
kr.-migdlo akilerneKartalerput.
Avangnane piniartoKarfit
piniartoKarfiussune avangnardler-
ne, mingnerungitsumik Upemaviup
tTmånavdlo kommunine, ingerdlautsi-
mik nuénersumik pissoKarsimavoK.
puissiniarneK ukiune kingugdlerne
KagfariarujugssuarsimavoK.
G-60-ip isumaliutigssissutå åma pi-
niartoKarfiussune sujunigssame su-
liaKarnigssamut månamut sujunerta-
risimassavtinit nutånik iluaKutig-
ssaunerussunigdlo najorKutagssaKar-
titsivoK.
Upemaviup kommuniane angalaor-
Kåmerpunga. angalanetc nuånersunik
misigissaKarfiuvoK. pitsånguatdlautit
inuitdlo isumavdluarnerat ersserKig-
sumik takussagssåuput. taimåitordle
åma tåvane kångusussardlune igdlo-
Karnikut pissutsit inugpagssuit inuv-
figissait takussagssåuput, pissutsit
aningaussatigut pigssarsiaKarnermut
puissiniarnerup piniartumut pikorig-
sumut angutisinaussånut akerdliuv-
dluinartut.
savauteKarneK åma isumavdluar-
dlune KiviartariaKarpoK. inutigssar-
siutauvoK ingerdlatsissiminut finrig-
ssutdluagkamik ingerdlåssissumut su-
jumukardluartoK. ukioK måna Nar-
ssame nålagauvfiup toKoraivianut sa-
vårKanik tunissaKardluarnigssaK ili-
magineKarpoK.
ikiuiniarnikut sulineK
ikiuiniarnikut sulivfeKarfigssarsior-
niarnerup tungåtigut KiviarKUsinau-
vara landsrådip måne Nungme ani-
ngaussatigut sulissuteKarnera måna
erssersineifartugssångortoK mérårKa-
nut inigssiame ingerdlåneKalersume
„Hed Barnet“imit ingerdlåssame åma-
lo aulisartut igdloKarfiåne mérårKa-
nik paorKingnigfingme angmarneKa-
ngajalersume. „Kalåtdlit mérartåinik
ikiuiniaKatigit" mérårKanik paorKing-
nigfingmik tåussuminga ingerdlåssi-
ssugssat suliamingnilo tamatumane
misigissanik pingåKissunik tamatuma-
ne kingornamut atugagssaKartitsissar-
nigssamingnut tungaviussugssanik
påsissaKarniartugssat mérårKanik
paorKingnigfiussugssångorumårtume
sulineK maligtariumavdlugo nerior-
ssuteKarput.
Kalåtdlit-nunåne ikiuiniarnikut su-
liagssat nåmagsiniarnigssånut suleKa-
taunigssaK danskit peKatigigfine ku-
janartumik soKutigineKartorujugssu-
juarpoK. taimailivdiunga taisinauvara
mérKanik perorsaivit (børnehjemit)
inigssaKarsinaunerisa ulivkårtorsi-
maKissut ikiorserneKarnigssånut sule-
riarnigssaK ilimagineKarsinaussoK. tå-
ssuna mérKanut ajornartunut sulivfe-
KarfigssaK erKarsautigåra.
timimikut ajutigdlit peKatigigfisa
kalåtdlit pissusinik soKUtigingningne-
rujugssuartik takutituåinarpåt.
suliamik påsisimassagdlit Danmar-
kimérsut danskit timimikut ajoKutig-
dlit peKatigigfinit pissut aussaK måna
Kitå tamåt angalaorsimavåt, ingmi-
kutdlo Kalåtdlit-nunåne nangminer-
me suliniarneicardluarsimavoK.
anånanik ikiuissartut måne lands-
høvdingeKarfingme måna sulivfeKa-
lersimåput fuldmægtige arnaK social-
rådgiverimik ikiorteKardlune misili-
gutaussumik tåssane sulilerdlune au-
8