Atuagagdliutit - 10.09.1964, Qupperneq 28

angalatoK Jens Munk
angalatoK Jens Munk Kavdlunåt
umiartortorpagssuinit kisiartauvdlune
Amerika avangnarKutdlugo Atlanti-
kumit Maneragssuarmut avKumik
navssårniartunit suniuteKartusima-
vok, ukiordlo 1619—20 Churchillip
kugssuata akuane kangerdliumaner-
ssuarme Hudsonime avKut tåuna mi-
silingniartitdlugo ukivigisimasså atu-
agkiortumit Thorkild Hansenimit ka-
terssugausiviuvdlo inspektørianit Pe-
ter Seebergimit misigssorniarneKaler-
POK.
Jens Munk inuvoK junip pingajuåne
1579 naussorigsaissup igdlorssuane
Barbome Nederlæsip nunautånitume,
nauk Norgeme inungoraluardlune a-
ngajorKåKarpoK Kavdlunåginarnik.
åtå Hallandikut akimarninut ilau-
ssuvok erKartorneKarsimananile. a-
ngutå Erik Nielsen Munk avangnå-
miut ukiune arfineK-pingasune sor-
ssuneråne suniuteKardluarsimavoK
ukiordlo 1577-ime admiraliuvdlune
Danzigimut sorssungnerme sujuler-
ssortausimassoK 1580-ime akimani-
ngortitauvoK. taimåitordle åtå angu-
tålo akimanivigtut nautsorssuneKå-
ngitdlat imaxa inungutsimingnit aki-
maniviunginerat pivdlugo, tåssame
arnait tamarmik akimanernik sujule-
Kartarsimångingmata.
Erik Munk uverssagkaminik ardla-
lingnik erneKarpoK Norgemilo nunåu-
ssuarnik pigissanardlune, inugdle u-
miartornermik nuånarissaKartuvoK
sorraitsumigdlo pissuseitardlune, ta-
måna pivdlugo tamanit umigssorne-
KarpoK pingårtumik inuit aningaussa-
nik iluanårniarfigivatdlåKingmagit.
nåmagigtaitdliutaussartut kingune-
Karput Jens Munk arfinilingnik ukio-
KartoK angutåta parnaerussauneranik
Dragsholmime, tamatumalo kingorna
ukiut Kulit migsséine Kångiungmata
ingminut nivmgarsimavoK.
angutåta parnaerussauneratigut ar-
nå FrederiksstadimilerpoK erninilo
Kulingiluanik ukioKalermat atsånut
Ålborgimltumut autdlartipå, tåssane
åkå borgmesteriuvoK. Jens Munkile
arKaneK-mardluinarnik ukioKardlune
umiartulerérpoK umiarssuarmut Por-
tugaliliartumut kivfångorame.
Oportome niuvernermik ilinialer-
Pok niuvertut ilåne sulissardlune uki-
ordlo atauseK migssiliordlugo tåssa-
nériardlune umiarssuarme saKissua-
rångordlune, tamatumuna Brasiliame
BahialiartugssaK ikivigalugo, angala-
nerme tåssane umiarssuaK ilauvfigi-
sså hollandimiut piat franskit sorssu-
tåinit såssuneKarpoK aserordluinarne-
Kardlunilo, ånagtutuanutdlo Jens
Munk ilauvoK.
☆
Bahiamititdlune någdliuperåKalune
inuvoK kamigpaliortup nukagpiarau-
tåtut Kalipaissuvdlo ikiortåtut åmalo
niuverneK iliniardlugo, nunale Kimå-
tariaKalerdlugo hollandimiut umiar-
ssuait ardlagdlit sapiserdlune spania-
miut kisermåussivdlutik niuvernerat
uniorKutitarsimagåt ånåutarsimaga-
migit, ukioK 1598 Danmarkimut uter-
poK tamatumalo kingorna niuvertu-
tut Spaniamut Østersøvdlo sineriåni-
tunut nunanut angalassardlune.
1605-ime nangminérdlune umiar-
ssuarmik sujulerssugaKalerpoK si-
kuiuitsumutdlo piniariartalerdlune, u-
miarssuåle 1609-me Barentip imartå-
ne KeKertame Kolgujevime sikunit ta-
tineKardlune umiuvoK, inugtailo per-
ssuarsioréKalutik Archangelskimut a-
puput.
kunge Christiåt sisamåt naluneKå-
ngilaK imanik avangnardlernik soku-
tigissaliussoK, Jens Munkilo tusåma-
leramiuk 1610-me KeKertarssuarmut
Novaja Semljamut autdlartipå niu-
verniautigalune påsissagssarsiorKuv-
dlugo. angalaneK tamåna sumik pi-
ngåruteKartumik kinguneKångitsor-
poK, tåssame sikujårneranit akornu-
serneKaramik ukiuvdlo tugdliane
Kalmarime sorssungnerme umiarssuit
inugtaitdlo atorneKardlutik.
Jens Munk 1611-me kungimit umi-
arssuarne sorssutine kaptajningorti-
neKarpoK sorssungnermilo pikorigsu-
mik tusåmanartumigdlo nåmagsissa-
Karsimavdlune, sordlo Gota Elvime
Elfsborgivdlo ungusimaneKarnerane.
erKigsivigssiorneKarmat kungimut
kivfartortugatdlarpoK ukiordlo tåuna
rigskansler Jacob Ulfeldt Spaniamut
autdlartitaungmat OKalugtitut naut-
sorssuserissututdlo angalaKautauvdlu-
ne, ukiuvdlo tugdliane Archangelski-
mut rusinut autdlartitaKarfingmut
angalatitauvdlune.
tamatuma kingorna ukiune ardla-
lingne Nordhavime angalaortarpoK
uniorKutitsivdlutik niuverniartartut
umiarssuitdlo takornartat pigissait
Norgep sineriåne aulisartartut nåku-
tigissaralugit, åmalo 1617-ime Dan-
markime arfangniartitseKatigit aut-
dlarnissuinut peKatauvdlune arfang-
niartugssatdlo Biscayamit aivdlugit.
1619-ime umiarssuit nålagåtut påsi-
simassaKarnersiugauvdlune Ove Gjed-
dep umiarssuai upalungaersarpai In-
diamut kangigdlermut angalalermat
Ceylonime Indiamilo nunasiagssar-
sioriartordlune Jens Munkilo nangmi-
nérdlune peKataussugssaugaluarpoK
sujulerssorneKarnigssåle isumaKatigi-
nginamiuk kungimit akuerineKardlu-
ne peKatåunginarpoK.
☆
1619—20-me Jens Munk Amerika
avangnarKutdlugo avKumik navssår-
niardlune angalanera ilisimaneKar-
dluartoK pivoK, angalaneK tåssauvoK
avicumik tåussuminga navssårniardlu-
ne angalanerit Danmarkimérsut ki-
siartatuåt.
pilerssårut angalanigssamut tunga-
ssok nangminérdlune sarKumiusima-
vå kungimitdlo isumaKatigineKardlu-
ne, tåssane pilerssårutigineKarsimavoK
Kinamut Indiamutdlo imåkut avKii-
mik pilertornarnerussumik navssår-
niarniarnigssaK. taimanikut Hudsonip
kangerdliumanerssua navssårineKar-
mat isumaKartoKarsimavoK Amerika
avangnarKutdlugo ikerasaKåsassoK
Atlantikumit Maneragssuarmut inger-
dlavigineKarsinaussumik.
Jens Munk Københavnimit autdlar-
poK majip Kulingiluåne 1619 mar-
dlungnik umiarssuaKardlune åipå sor-
ssutéraK „Enhjørningen" imik atilik
åipålo „Lamprenen“imik, katitdlutik
64-inik inugtaKartut.
junip 30-åne Kalåtdlit-nunåt er-
sserpåt, nangminerdlo OKalugtuarpoK
nunap isorpiå takusimavdlugo „tu-
lungnit Kap Farvelimik taigorneKar-
tOK“, ilimanarneruvordle nugaussaK
takusimåsagå Kap Tordenskjoldimik
taigutilik pukitsumik ipiutaKardlune
imånut atassoK.
julip arKanane Hudsonip ikeraså ti-
kipåt påsiniaivfigalugulo Hudsonip
kangerdliumanerssua ilångutdlugo, si-
kunitdle a j ornartorsiortineKartar dlu-
tik, septemberip arfineK-åipåne ano-
rerssuarnera apineralo pissutigalugit
kup akuanut — Churchillip kugssua-
nut — pivdlutik tåssanilo ukivdlutik.
pilerssårutigisimagaluarpå tugdlia-
nik aussarnerane misigssuinine na-
ngeri-ringniardlugit, ukiuvdle isser-
ssuata apussuvdlo umiarssup inugtai-
sa piniardlutik inutigssarsiniarnigssåt
akornusersimavå suliaKarsinaujung-
naersitdlugit. umiarssup taKuainik ta-
rajortigåinarnik nerissaKarnerup u-
miarssuarmiut sukuluportungortipai,
Kåumatitdlo ikigtunguit ingerdlanerå-
ne umiarssuarmiut tamangajaisa pi-
ssaralugit. Jens Munk tamaviårdlune
akiutuaraluarpoK, nåparsimagaluaKa-
lune toKulersut kingugdlit ånåuniar-
tuaraluarpai avdlatutdle ajornartu-
mik nåpåumut tamatumunga akiu-
ssutigssamik peKångineK pissutauv-
dlune soriarsinaunagit. aussarmat
umiarssuarmiut mardluk nangminer-
dlo kisimik umassortatuaulerput.
uvdlut måkua Kinersilerfiussut a-
tuneråne nålagkersueriauseK (politik)
nunasiaugatdlarnermit avdlåussute-
KångitsoK måne kujatåne sarKumilå-
leKaoK. inuit nåpitagssaulerput poli-
tik pivdlugo G-60 isumaKatiginago o-
KauseKartarnermikut akornusersorne-
Kalersut. inuinånguit ånilångatitau-
ssalerput OKauserissatik pivdlugit pi-
neKarsinaunermingnik. ilagingne a-
torfeKartunut G-60-ip anersåva sule
åmalo atausiardlugo misigigatdlarna-
rujoK nålagiartitsiartorsinauneK ila-
gingnilo sulivdluarsinauneK sapåtip
akunerine ardlaKartune akiussutigiga-
luardlugo periarfigssaeruneKarnar-
mat.
nunavtine politikerinut nuimaner-
nut nautsorssuneKartartut ilåta nang-
mingneK periautsimikut nunavtinik
ingerdlatitsiniarnertik A/G-me nr.
3-me sukusioramiuk politikime Kamu-
tit igdlinitoKarssue apumit matune-
Kångisåinartugssat erKartorpai. inger-
dlatitsineruvdle OKautsine issuarne-
Kartune anersåK pigisså G-60-imit av-
dlaungårmat Knud Rasmussenip issu-
agkatigut pineKartup anersåva nangl-
kumavarput kivfåungissusermik ine-
riartutigssamik pigissaKardluta, G-
60-ip anersåva inugsiauteKarnerup
nipå akerdleralugo.
KinerKusårdlune atautsimingnerit i-
låne ajornartorsiutit anigorniartaria-
Kartut erKartorneKarmata månåkut
Kinersilernerme G-60-ip suliånik ig-
dlersuissut Kinigagssångortitåt inatsi-
ssartunut ilaussortaK Nikolaj Rosing
nangminérdlune KanoK OKauseKartoK
siutivtinik nålaordluavigsorparput. i-
migagssamik atornerdluineK uverssa-
garpagssuitdlo erKartorérdlugit navé-
rérdluta OKautsine ilavai „kalåtdlit
assagtuniardlugit" sume inungorsima-
neK tungavigalugo aningaussalersui-
nigssaK pilersineKartoK. tamatumunga
atatitdlugo OKautigåtaoK akilerårutit
KanoK ersinartiginerat, taimåitumig-
dlo aningaussaKardluta inuneK inger-
dlåniåsaguvtigo uvdlumikut G-60-ip
pitsaunerpåmut inigssikåtigut. oKaut-
sit taima imerpalatigissut tusåvdlugit
ilumut politikip sunera uvdlumikut
junip 18-iåne umiarssuit sikumit
kångarput tupingnåinartumigdlo ilu-
ngersuarérdlutigdlo umiarssup åipå
iluarsautdlugo autdlariåinångortipåt,
avdlatutdlo ajornartumik umiarssup
åipå KimåinartariaKardlugo julip 16-
iåne angerdlamut autdlaleramik. si-
kunit anorerssuarnitdlo ajornartor-
siortineKaraluaKalutik angutit tåuko
pingasut AtlantikOK ikårpåt uloria-
nartorsioréKalutigdlo septemberip 21-
åne Bergenimut aputdlutik. ilisima-
ssagssarsiornerup KanoK pisimanera
Jens Munkip nangminérdlune agdlau-
tigisimavå atuagångordlugulo 1624-
me sarKumersitdlugo taiguteKartoK
„Navigatio Septentrionalis".
ilisimassagssarsiornerup iluagtingit-
sornera soruname pissuteKarneruvoK
nunap éssinginik silavdlo pissusinik
nautsorssuivfit amigautigineKarnerå-
nik. Munkip sujornagutdle ilisimari-
ngilå issip såkortussusia tamånalo
piarérsauteicarfigisimanago, ajutor-
nerdlo Munkimut tugtiniarneKarsi-
nåungilaK, tamatumuna nivtarsauti-
narnå KanoK sujulerssuisinaunermut
piginauneicartiginine. kungilume au-
lajangivoic ukioK 1621 ilisimassagssar-
siorneKarKisassoK Munk sujulerssor-
tigalugo suliagssaic nåmagsineKarniå-
sangmat, tamånale maungåinarpoK,
KanoK påsinerdlugautigissoK ersserKa-
rigsigalugtuinarmat politikip inugsi-
orfiunane isumanik Kagfakåssunik
misigssuivfigssiaunera erKarsautigine-
russariaKalerparput pingårtumik må-
nåkut Kinersilernerme. uvagume
„suaortut ersinartunik Kulåne itdlu-
ta“ inuiagtut ineriartornerme kalug-
ssartuåsagavta. taimåitumik „siutitit
matukit sapersorissunut" inuiagtut
avdlatut nukingmik pigssitauvugut.
sume inungorsimaneK tungavigalugo
aningaussalersuinigssame årKigssussi-
nerme akuerssissut pilersitsissutdlo a-
kuerineKarérmat oKatdlisigerKUSsiung-
naertut inatsisipalåmik pitsaunerau-
sinaungmata tupingnarpoK. kalåleKa-
tivutdlo årKinermut tikuarneKartaler-
sut akerdlimingnik pruvfitioncusersu-
nik akerartuilersitdlugit pissut issigi-
gavtigik oKåinarsinauvugut: politike-
rit kalåtdlit akigssarsiatigut åndgssu-
ssivigineKarneréne åssigigsitsinigssa-
mik oKatdliseKissut (socialdemokratis-
kioKissut) påsisinåungineramiko år-
Kigssussinerme månåkut akuerissa-
mingne politik suna akuerisimagigtik.
sume inungorsimaneK tungavigalugo
aningaussalersuinigssame nunasiau-
gatdlarnerme pissutsit månåkut Kav-
sitigut sule atutut pivdluarKuneKåi-
narput. G-60-ip éssigigsitsiniaKissup
sule åmalo atausiardlune takutipå i-
nuit aulajangersimassut kisisa ani-
ngaussatigut pisungorsagagssatut issi-
gigine inuitdlo kikut issikilértugssia-
ralugit ikorfagssiarigine. tamåna uv-
dlumikut ima åssersutigssaKartigeré-
rame pruvfitilersortariaKångilardlu-
nit, erKigsitdlunile inuit uvdluinarne
inunerme Kimarratiginagit akornénut
pivdlune atugéinik misigeKatiginarta-
riaKardlutik.
sujuline taigorneKartut tåssåuput
politikip ajasortup uvavtinut takutitai
kingugdlit. politikime tåssane inung-
nik kinåussusersiorneK KinersineKa-
lersitdlugo ingerdlåtuartarsimavar-
put. Kinigagssångortitåt kinersineKa-
lersitdlugo nålagkersueriausigssa-
mingnik nivtaissarsimåput, Kinigau-
ssutdlume nålagkersueriausiat avata-
ngissit sussusisigut åndngneKartarsi-
Munkip perKitdliortarnera perKutigi-
nerugunardlugo.
☆
ukiune tugdliutune Jens Munk u-
miartornerme pingåruteKartunik nå-
magsissaKartarpoK, taimatut suliner-
mine rusit Nordhavime angneruniale-
raluarnerat 1623-me unigtipå, ukiu-
milo tugdliussume pingasunik umiar-
ssuaKardlune Nordsøme piaissunik
nåkutigdlisineKarpoK, ukiunilo 30-ne
sorssungnerme admiraliuvoK 1625—27-
mut Nordsøme sorssutit ingmikortor-
taKarfiat nålagkersugaralugo Wese-
renimik ungussisimaneråne.
1628-me sorssutit ingmikortortaKar-
fiat nålagkersugaralugo Stralsundime
sapéKalune akiupoK tåssanilo toKU-
tauvdlune, ikilersinerminit avdlanit-
dlunit pissuteKarnersoK ilisimaneKå-
r.gilaK taimatutdlo åma uvdloK tOKUV-
fia påsineKångilaK.
Jens Munk sapitsorssuvoK taima-
tutdlo åma pikorigsuvdlunilo umiar-
tortutut misigissartorssuvoK kisalo a-
kissugssåussusermik pingårtitsivdlui-
nartuvdlune. ingminut angnerutinia-
juissusia tupigissariaKångilaK, tåssa-
me kungimit tatigineKardluinarame
åmalo nunarKatiminit nuånarineKar-
dluinardlune. I. O.
mavoic politikimik aulajangersimassu-
mik tunuleKångineK pissutigalugo.
taimåitumik nålagkersueriauseK (po-
litik) Danmarkime partinit aKutaK i-
nugsiordluta Kinersissarnivtigut piv-
dluarKujuarparput. isumat politikeri-
nit Kagfakåssut misilitagssiainatik o-
Katdlisigssiainatigdlo ingerdlåinarta-
riaeruput, politik taimatut ingerdlåi-
nåsagaluarune inuiaKatigingnut ka-
låtdlinut perKingnångitdluinartOK su-
le akulikineruvdlune takugssaujuali-
sangmat. politikime isumanik Kagfa-
kåssunik misigssuivfigssiauvoK isu-
mat tamarmik inuiagtut ineriartutig-
ssåungitdluaussartarmata pingårtumik
kulturikut paggavfiussune.
ukiune inugsiordlune politikimik i-
ngerdlatsiviussune kalåtdlit tupigi-
ssagssåungitsumik politik soKUtigi-
ssariungnaeriartorsimavåt. tamåna
politikerit isumanik Kagfarartunik io-
råginarnerånik tunuleKarpoK. nålag-
kersuieriauseK soKutiginartutitdlugo e-
Kérsimårfiginåsagåine peKatigigdlune
anguniagkanik peKarfigissariaKarpoK,
tamånalume inugsiordlune nålagker-
sueriautsimit avdlauvdluinarpoK isu-
manik misigssuivfigssiaugame toricor-
tuivfiunane.
nunarput demokratiskiussumik (tå-
ssa inuit amerdlanerussut isumåt a-
tordlugo aulajangissarnikut) nålagker-
sorneKarpoK, taimåituåsaordlume.
taimåitumik isumat Kagfakåssut ator-
figssaKartituaravtigik atorfigssaKarte-
ratarsinauvdlugitdlo atulersinagit mi-
siligdluarKårtariaKarput. taimatut i-
nuit Kinigagssat isumåinik OKimailu-
taivigerKårtariairarput inuit Kinigag-
ssat Kåmikut takujuminartusinauga-
luardlutik ilumikut demokratimik so-
KutigissaKångitsusinaungmata. tai-
måitumik sule åmalordlara: politik i-
nugsiorfiungilaK isumanigdle Kagfakå-
ssunik misigssuivfiuvdlune, inuit ine-
riartorneråne atugagssanik.
Magnus Larsen
K’aKortoK.
☆
inugsiorfiungilaK misigssuivfiuvdlunile
arfer-
ssuaK
agdlagtoK
HERMAN MELVILLE
(nangitan)
Jeroboamip umiatsiåne angutit ilåt
erKumitsumik issikoKarpoK. imåingi-
kaluarpoK arfangniat akornåne ino-
KarneK ajormat erKumiginarsinaussu-
nik issikulingnik, inusugtoK ivna er-
Kumiginiardlugo avdlagisimagigput.
Kagdlersautaussamik takisumik ati-
ssaKarpoK, kajussartumik Karsorsima-
ssumigdle Kålingmik atsipånilo pav-
ssingme nalågut Kilerssorsimavai. u-
ngasiaraluardlugo takuneK ajornångi-
laK issai erKumitsumik pissuseKartut
silångajårtup issainut erKainarsinauv-
dlutik.
inusugtoK tåuna takuniariardlugule
Stubbip ilisarerujugssuaKå: „tåssa
tåuna, tåssavikasik, pruvfite takisu-
mik kjolelik Town-Homiut erKartu-
gåt!“ Stubbip taimatut oKarame pivå
umiarssup ungaserujugssuångitsukut
nåpisimasimassavta inuisa erKartugåt.
pisimassunik tamékuninga OKalug-
tuarsiarisimassavut maligdlugit angut
tåuna erKumitsoK umiarssuarmingne
inungnik tamangajagdluinarnik ug-
pertitsisimavoK.
OKalugtuarineKartut maligdlugit a-
ngut Neskyeuname agdliartorsimavoK
inuit ingmikulåK ugperissaKartut a-
kornåne agdlisarneKarsimavdlune o-
KautigineKardlunilo kingorna ugpeKa-
time akornåne pruvfitivigssuarsiuga-
rineKartarsimassoK. ugperissarsiortut
tamåko erKumitsut katisimårtarnerå-
ne atautsimitarfiup Kilåvata angmar-
natigut åmut ningineKartarsimavoK
ingiliussårtineKartardlune, tåssalo o-
KalugtarsimaKaoK oKartardlunilo ka-
mangnerup imertarfia tigumiarine å-
malo tåussuma imai inungnut iluå-
ngitsunut kuineKarumårtut. kingorna
pasineKartarsimavoK imertarfik tåuna
kaussarfingmiortagå opiumimik ima-
KartartoK. tauvale uvdlut ilane pruv-
fite tåuna isumagssarseriatårsimavoK
tåssalo inuit silaKardluångitsut avdlat
ilagalugit erKumivigsumik pileritsag-
simavoK Nantucketimukarsimavdlu-
nilo taimalo OKalutdlandgkatdlardlu-
ne umiarssuarme tåssane nålagaussoK
akuerssisisimavå inugtångordlunilo.
umiarssuartik umiarssualivingmit Ki-
magutinavigsoK anersåvata tikisima-
vå umiarssuarmioKatiminutdlo OKa-
lugtalersimavoK tåssauvdlune ingiliu-
nerssuaK Gabariatdle. pigalugtuinar-
dlune ilane umiarssuarme nålagartik
perKusimagaluarpå imånut pigser-
Kuvdlugo oKartarsimavdlunilo nang-
miniuvdlune imåne KeKertat tamaisa
aniguisikiartordlugit ikisimassoK. tu-
pingrjångitsumik umiartortut amer-
dlanertigutdlo ugpertikuminaitsungit-
sut amerdlaKissut tigussarisimavai.
kisiéne inuk taimåitoK umiarssuar-
me angisumik iluaKutåussuseKånging-
mat amalo umiarssup nålagåta imai-
siatdlåinardlune ugpertitagssåungit-
sup Katsutordlugo OKarfigisimavå u-
tarKilåginarKUvdlugo umiarssuali-
vingme sumilunit sujugdlerpåmik Ka-
ningugagssamingne niujumavdlugo.
kisiåne umiarssup nålagå taimatut o-
KarsimåsångikaluarpoK. niuniarneKa-
lernera tusardlugo umiarssuarme ug-
pertigilersimassai kamavigdlutik ka-
magsimåput isumaKatigigdlutigdlo u-
miarssuarmingne nålagartik ilisima-
tisimavåt Gabariatdle niuniarpago ta-
mardluinarmik åma niujumavdlutik.
taimåitumik umiarssuarme nålagau-
ssup angutitane ånaijumajungnaerat-
dlardlugit neriorssortariaKarpai Ga-
bariatdle niuneKåsångitsoK amalo su-
migdlunit ajulårtumik pitdlarneKåsa-
nane. tupingnångitsumik sivitsungit-
sok pruvfite tåuna umiarssuarme piu-
massånguaminik OKalussilersimavoK.
Gabariatdlip umiarssuarme nålagkane
aKugtutigdlo tamaisa sugssariungnai-
vigsimavai tåssalo uvdlune kingug-
dlerne nåpålaneKaleriarmat tåssaune-
rarsimavå pesterssuaK åmalo nang-
mineK kisime nålagkersinauvdlugo.
månåkut umiarssuaK tåuna Kanigdli-
gavtigo imaisisimavoK, tåssalo umiar-
ssuarmiut nåpålassunguåkuluit Gaba-
riatdle agdlåt ilåtigut gutisiorfigilivig-
simavåt, Kanordlo OKåtdlangningue
tamaisa nålagarsiorfigilersimavdlugit.
pisimassut taimåitut imaKa ugperineK
ajornartaraluarput, kisiåne tåssa ilu-
morput. inuit ingmingnut ima sualug-
tigissumik sagdloidtarsinaulersima-
ssut åma ajornartorsiutiginago inoKa-
timingnik ugpertitsisinaulersarput.
kisiåne Pequodimut utertariaKarpu-
gut.
„nåpauterse ersigingilarput," taima-
tut Akab umiarssup nålagånut umiat-
siåmitumut suaorpoK. „maunga iki-
niaritse".
kisiåne Gabariatdle pigsinavigdlune
suaortalerpoK:
„nåmik nåpålanerssuarput erKar-
sautiginiarsiuk! nåpåussuarmit nalåu-
neKarsimavugut. mianerssorniaritse!“
„arferssuaK KaKortoK takungili-
siuk?“ Akab suaorKigpoK.
„umiarssuit arferssuarmit tåssånga
aseromeKarsimangmat erKarsautigi-
niaruk. sarpigssuanut mianerssornia-
rit!“
„Gabriel, KanoK taima OKalugsinau-
vit, méssåkordluinaK —“ umiarssup
nålagå Mayhew oKaluleraluartordlo
maliarssuk anginårdlune KaerpoK u-
miatsiardlo pavungarssuaic erfagiut-
dlugo. umiatsiåmitut nipangerput tå-
ssame erKånguamikut sunaunersoK
malingnut påsingisartik nueicingmat.
uvagut nalungilarput tåssaussoK ar-
ferssup igpagssaungmat pissavta nia-
Kukorssua. tåssalume umiatsiåmitut
pruvfitertåta takuvdlugo ånulerpoK
ersiungitsoranilo issikuserdlugo.
(nangitagssaK)
møbeltransport Danmark
Rådhuspladsen 16, København V. — C. 1773 — Ml. 1773.
Telex 5381 — Telegram: Flyttedan.
Flytninger til og fra alle pladser I verden.
Opbevaring — Spedition — Toldklarering —
Pakning — Emballering — Forsendelse.
28