Atuagagdliutit - 10.09.1964, Qupperneq 30

MERARTAVTINUT
KununguaK
Knud Rasmussenip Kavdlunarnat Kalåtdlit-nunane mérauner-
minik onalugtukai.
(nangitaK)
atago OKaluasåreriåsagiga nukag-
piarautitdlunga årdlungniartunut i-
launera, imåingikaluarpoK nangmineK
pinianataussunga, issigingnårtåinar-
pungale umiatsiåp narnanut ingitdlu-
nga.
årdluk angisuvoK måtalingnut ki-
gutilingnut ilauvdlune KiningaKaluni-
lo, åmalo taineKartardlune „imap a-
maruanik". tåuna tåkukångat imar-
miut avdlat tamarmik Kimåssarput,
arferssuitdlunit tåukunénga angineru-
jugssuit ilångutdlutik Kimåssarput Ki-
lalugkatdlo inungnut Kåinanutdlo ka-
lerritsaKissut årdluit tåkukångata ig-
dlut atånut sigssamut kigdleKartå-
ngitdlat. imarmiunit ersigineKardlui-
narput kigutait ipigtorssungmata
imarmiutdlo Kimåniaraluartut kivdlu-
git ilångarsivfigerujugssuarsinauvait.
åmåtaoK Kåinat Kimåssarput, kisiå-
ne ilåne Ilulissane Kåinat ilåt sapit-
sok Ålumik atilik årdlungmik naulig-
simavoK, årdloruagssuit kamåusima-
gamigit amerdlasoriardlutik Kimåti-
tarsimangmåne.
årdlungmik naulingneK nåmik ug-
perissagssåungilaK, tamåna piniartut
iluliarmiut silaitsuliornertut issigåt.
kisiåne Ålut naulingmat Kajartortut
aulisartutdlo tamarmik aulisautitik
Kimåinarpait pisinaussutdlo tamarmik
årdlungmik malingnilerput. iluliar-
miut tamarmik årdlungmik malingni-
lermata asimioKarfingmiutaoK Kanig-
tunitut Kåinat tamarmik ilånguput,
tauvalo Kåinat 200—300-tdlo akornå-
nilerput, kisiåne Kåinat sunguit år-
dluk puigångat, puissordlo nauling-
neKarKigtarpoK avatarpagssuanigdlu-
nilo, taimåitordle tamåko sordlo sumi-
ninguit tåussuma timerssuanut naler-
Kiutdlugit.
tauvalo Ilulissane upangniut ava-
lagpoK, akuerineKarpungalo tåssunga
ilaunigssamut. umiatsiåp nantane ig-
siavunga takussåkalo ulikulårutigalu-
git, Kajarpagssuitdlo Kåsugtorssuar-
mik malingnigtut issigingnårdlugit.
kisamilo toKukavsaKaut nangmingneK
umassutdlo avdlat akerarssuat.
KivikaluartoK
imaKalunit Kivitulerssårfigiguvkit
pitsaunerusaoK, ilumuvigsumik. Kivi-
toK tåssauvoK kalåtdlit aliortugåt u-
massoK. angut IssitoK sumik ajortu-
mik isumaKarfigissagssåungitsoK sivi-
sorssuarmik nuliapajungminit erKig-
sivitdliortineKarsimassoK kalåtdlit
ilerKuat maligdlugo KivisimavoK ki-
serdliorniardlune KåKane inuit Kanig-
toringisåne. kalåtdlit ugperissapilug-
dlit isumairarput tåssa Kivikame ajor-
tungorérsoK tornårssugdlo kivfartuti-
lerérdlugo.
atåtama igdlorssuåta igalåvanit it-
suånissårdlunga takuvåka angutit Ki-
vitumik ujardleriartortut autdlartut,
aKaguagukutdlo takuvåkåtaoK tikitut
angut utorKaK KasorKassoK nereruso-
KissoK angerdlautdlugo igdluanut nu-
lianutdlo.
uvdlut Kavsinguit Kångiungmata a-
leKara uvangalo anånama pajugtipå-
tigut timiussiamik Kalunermigdlo kav-
finigdlo, igdlunguanutdlo iserfigalugo
pajugparput. tåssane Kivitutut isuma-
Karfigalugo ersigissarput angut utor-
KaK inugsiarnersoK pajugutivtinut ku-
jamasugpoK nuljalo asangnigtungorsi-
mavoK perKigsimivdlunilo manalo u-
vine inugsiamersumik OKalugfigissa-
lersimavå.
måna naggasiutdlara nukagpiarau-
gatdlarnerma nalåne pisimassoK inu-
nivnut tamarmut suniuteKarsimassoK.
sisorardluta unangmissanaugut
taimane Kulinarnik ukioKarpunga
Fritjof Nansen sisorausissardlune ser-
merssuåkut itivingmat. sapitsuliorneK.
nukagpiaraussugut Kiåumertarpugut
sermerssuaK takussarsimagavtigo Kå-
Kat Kåvinit KaKissarsimassavtinit ser-
mimut Kanigtumit. KaKortuinarssuaK
apussuaK åungåinarsimassoK, tauvalo
erKarsautigalugit Kuparssuit ..
påsisinéungilarput taimak sisorau-
sissåinardlune taimåitup ingerdlavigi-
nigsså, kisiåne nalujungnaerparput
takomartap tåussuma piumåssusia
atialo. tåssane ersserpoK sapissuseK,
piumåssuseKåssuseK nalussamigdlo
misigssuerusungneK. takornartaK tåu-
na uvaguvtitut kalåtdlisut ilagissutut
ilerparput nuånårtoringålerdlugulo.
tåuna åssigiumagaluaKårput KaKUgo
inersimassungoruvta.
autdlarKausiutdlugo tamavta siso-
rautitårtorpugut. tamatuma sujorna-
tigut Ilulissane sisorartoKartångilaK.
sisorautivut kussanarsågavigssungika-
luarput, soKutåungilardle atorsinåu-
put. atuarérångavta sisorKatilersarpu-
gut taimailivdluta nutåmik nuåner-
dluinartumik pinguauteKalerdluta. su-
kasumik sisuneK makitasinaunerdlo
KåKap sivingarnatigordlune nuåner-
dluinartarpoK. taimanilo pikoringner-
Kisåutarpugut, pikoringnerssarputdlo
nersordlugo Fritjof Nansenimik tai-
ssardlugo nuånårutigeKissånik.
nalusångilarse taimailiortarnerput
nagdlerniunermik kinguneKartarmat.
Kularisångitdluinarparsilo nukagpiar-
Kap taima taineKartup Kimerdlune
nåparigsisitarmagit KerKitdluardluni-
lo, singorutdlerdlunilo atermik taima
nuånårtunartigissumik taineKarå-
ngame.
kalaliujumavoK
Kalåtdlit-nunane inuneK asavara
asajuåinardlugulo, KåKasiorneK, imar-
siorneK taimaerKataitdlo. Kajarssuit
nersortarpåka Kimugserssuitdlo singa-
gissardlugit, tåukume Kingmitik sé-
kugissarpait piniarnigssamingnut u-
ngasiliarnigssamingnutdlo. misigissa-
ne taiméitune nunamigdlo asangning-
nerme taimalo nunap inuinik asang-
ningnerme — Fritjof Nansenip iti-
vingnerata kingornagut — anguniaga-
KarumatdlernarpoK, ilungersorumavu-
ngalo angut taimåitoK åssigilerumav-
dlugo.
neriorssuineK nukagpiaraugatdlara-
ma neriorssutigissara taimåitoK tama-
tuma kingorna puigungisåinarpara. å-
ssigiumassaKalerpunga, åssigiumassa-
Karneruvdlo kingunerissarpå nåmag-
sissaKarsinauneK, anguniagaKarnerdlo
sorssutigisavdlugo soKutiginaKaoK.
Knud Rasmussen nukagpiaraunine
pivdlugo ilåne Kavdlunåt memat avi-
sisa ilåtigut taima agdlagauarpoK inu-
Svejtsime ukioK måna sarKumersitsinermut atatitdlugo arKartartumik sanassoKarsimavok Genferip taserssuane ilaussar-
tautitut atorncKartumik, tatsimut araardlunc takornariarusugtut angatdlatdlugit. — tåssa åpakåt mardluk cirkusime ta-
marugdliordlutik issigingnårtitsissartut kajaitsagsimavdlutik arKartarlume angalaorujortut takussatik sokutigivigdlugit.
sungnerugatdlarame. nalungilarputdlo
kanox angussaKartigisimassoK. avang-
nåmiussugutdlo nalungilarput kimug-
serssuarnut ilaussoK, nalunagulo uing-
minguit atordlugit kimugserfit tang-
nerssåt Kimugserfigisimagå tåssa
Amerika avangnaricutdlugo icimugsit-
dlarame rcingmit autdlarKårame a-
tugkane tasamunga tikissutigalugit.
taimåitumik kalålexativtitut taer-
KussartOK tugdlusimårutigeKårput
inoKatiminitdlo puigorneKångisåind-
saoK.
Hendrik Olsen.
tamane angalaorneic
aussame sulingivfeKartitdlune angalaorujorneK tamanit nuå-
nernerpaussarpoK — ingangmik kisimitdlune.
unuiartorneK
arfiningornerme aprilip 12-åne na-
lunaerKutaK mardluk Kångilårå K’a-
Kortume igdloKånginerssamut kater-
ssupugut tangmårsimåriartarfingmut
E.Kalugårssungnut unuiartornialerav-
ta. nalunaerKutaK pingasungulersoK
EKalugårssuliardluta autdléinaKaugut
pisugdluta.
ingerdlagavta, ingerdlagavta taser-
ssup Kingua tikitdlugulo KasuerserKå-
ratdlarpugut, Kasuerseriardluta aut-
dlarKigpugut ingerdlangåtsiariardlu-
talo EKalugårssuit nuivarput, tauva
uvagut EKalugårssuit igdluat unuiv-
figssarput agtonrårniuparput uvanga-
lo agtorKårpara. igdlo tikikavtigo ta-
kuvarput igalåt arfineK-mardluk ase-
rortersimassut amalo mato inikulu-
mut isertarfik angmassoK. iseravta
igavfikoriardluta sinigtarfianut iser-
pugut nangmåvutdlo sinigfigssavtinut
iliorardlugit. ilavutdlo nerissagssiule-
riarmata utandså uvagut ikagpugut.
nerileravta titorfivut tiguvdlugit ne-
riartorpugut, nereréravtalo uvagut si-
nigtarfiliarpugut. ilavut sulissussut
erruisitdlugit. sivnerilo sulingitsut si-
nigtarfingmut pivdlutik avisérKanik
issigingnårput. erruissut inermata ini-
kulume ilavta OKalugtupåtigut, oKa-
lugtuarai KivitoK, atia uvanga puio-
ravko, åma piniartoK KanorssuaK ate-
KaraluarnersoK ama erKaimångilara.
univkårtuarérmat inariartukåvugut,
tauva nalunaerKutaK Kulingiluat pi-
gårtut nikiput.
uvanga siningniarniaraluarama si-
ningneK sapileraluarpunga ilavut i-
kangnermit. tauva unuap KerKanut
pigårtut nikerKigput. uvangalo aitsåt
sinilersoriniardlunga itersartipunga,
sunauvfa uvagut pigårtugssångortu-
gut Kavsingorneranigdlo aperigama
OKarput sisamångulersoK. pigårtungo-
ravta nalunaerKutaK tatdlimångortor-
dlo kissarssut kukuparput uvagutdlo
pingasuvdluta imertarpugut sila ag-
sut KianartoK.
nalunaerKutaK arfiningulersoK uva-
gut pigårtujungnaerpugut, tauva uva-
nga inarKigpunga. sinigdlunga itera-
ma pilerpara sila KangnersoK, tauva
ilavut ivsingigagssaliorput, Kalang-
mata nerripugut ivsingigagssartordlu-
ta titutdlutalo.
nereréravta anisinåunginavta sila
perserpatdlåKingmat alikusersoKatigi-
ginarpugut uvdlup Kencata tungånut,
uvdlup KerKanutdlo titutdluta. uvdlup
KerKasioréravta autdlarnigssavtinut
piarérsarpugut, ineravta igdlup ilua
assagparput, suliaralugo inilerdlutalo
angut tikisimavdlune iserpoK, sunauv-
fa ernine årKatigssainik pajugkå. nå-
magsigavta autdlarnigssavtinut piki-
vugut, uvanga tulujuinaugama såku-
tut ånorårssuånik atorpunga, ilait Kar-
dlingnilt atorput ilaitdlo Kardligta-
ringnik.
ineravta taKussavtinik periardluta
autdlarpugut K’aKortuliardluta, sila
agsut KianarpoK, kisiåne uvagut kia-
gOKaugut. ingerdlagavta aitsåt taser-
ssup Kinguanut pivdlutalo ilavut u-
tarKivagut. tikingmatigut uningalå-
riardluta autdlarKigpugut taserssuå-
kordluta. ingerdlavigissarput taser-
ssuaK pérsumit issigivfiungitsoK, sua-
me. K’aKortOK erssiarKalårtaraoK.
ingerdlagavta igdloKarfigtåK kisa-
miuna tikikasitdlarigput, tauvalo
ingerdlåinardluta igdlOKånginerssalia-
riardluta igdluvtinut angerdlåvugut.
inuvdluaritse.
skoleelev Jens Kleist,
Julianehåb.
(nangitau)
tåssalume sialuk åungartisimåina-
lersoK. nererérama uningarujorniar-
dlunga atinguavnut Kérdlutut mar-
dlutsiarssuit mikaluaKaut, autdlaisi-
kale takanane umiårKamingmata issi-
gingnåginarpåka.
tåssane siagdlerpatdlåleKingmat Ka-
ngåtarsiorujugpunga uvalip ilarssua,
atuagånguit-åsit sangmerujordlugit,
kisamilo unukut arfineK erKarilerå er-
sseriartulermat kangimut Kugssanga-
ssorssup ilånut sinigkiartuinaraluar-
punga, tåssame umiåraK majuterér-
dlugo sila ajorungnaeriartulermat au-
la j anginarpunga Manigsumukåinaru-
mavdlunga, sulilo anordlingåtsiartoK
pilertuvigdlunga ManigsoK tikipara
unukut nalunaerKutaK arfineK-pinga-
sut erKåne nåpitsivdluardlungalo pi-
niaKatima ilånik, tåunale ajorssarat-
dlarmigile puissinik pissaKartarsima-
ssok. nuånivigsumik KåKeréravta a-
torssaroriartorå silagigsiartuinartordlo
ikeranut avalandgpugut, iluliarasåK
anoraisak, tåssalo tårsilårtalerérsoK
tamåne ikerane ingerdlarujordluta
puisse takugaluarparput uvangalo pe-
riangajåinarpara — tauvalo tårsiar-
tulersoK åipara naluleravko kujåmut
kimut tulagkiartuinarpunga, tamau-
nga tulagkama ama tiliorKåratdlaru-
junga unuame nalunaerKutaK ataut-
sip erKåne.
ipugtoK — sinigtoK
titorérama arrinanga tamåne ikera-
ne saKioKialåraluarujunga Kåumar-
sivdlugo ilulissat eKimanere patdlig-
tortardlugit, åsit malugssarnanga Ma-
nigsumut autdlåinarpunga.
sordlo ingmaralånguaK, tulagdlunga
titorérama ila uernalerdlunga tamau-
nga natdlåinardlunga éungainialer-
dlunga, magssitdlunga avativne mi-
nigtorneK takuleravko avalagfigiga-
luarpara malugssarfiginagule. anorai-
saitingmat silåmut autdlåinarpunga
uvdlåkut nalunaerKutaK arfineK-mar-
dluk erKarilerålo. nardlumuinaK pi-
lertoKalunga takanångångualersordlo
Narssårssuk tikipara.
tamåne ingerdlaortitdlunga uernar-
nermit sinilårtorKorsimaKaunga ipu-
tika iperatdlénguarnagit, kisalo alia-
nåinersiordlunga tulagdlunga ivsingi-
gagssaliorpunga. ila Kårsitdlangårama
uisaneK sapilerama sinilårpunga aku-
neK migssiliordlugo, iteriatdlarama
kiagssuarmit ipilerdlunga uvdlåkut
nal. 8 erKarilerå.
tauva eKérniardlunga kimut aut-
dlåinarpunga Igdlunguitdlo avangnå-
ne IvnårssugssuaK uiaravko Igdlu-
nguanut kuåniliarama nagsatagssåka
nåmagilinarpåka åle sigssap Kulingua-
ne tåssa igdlup atåne, tamåne silagik,
KatsunganeK, kiak alianaik.
tåunauna igdlo ukiviusimassoK
K’ornume piniartorssusimassut ilånit,
tåssa 1910—15-ip erKåne kingusingne-
russukutdlo Atuagagdliusiarisimassåt
atuarsimagåine påsineKarsinåuput
oKaluasårtagssait nuånivigsut.
taimåitumik soKutiginartuvoK pi-
niartutut inutigssarsiorneK tungaviga-
lugo erKaissagssat ilagisimavåt Kuja-
nardluartumik igdlup tamatuma tå-
ssane sule napanera. uvgornaraluartu-
mik igdlo tåuna iserfigingitsorpara,
imåitordle taissariaKardlugo, tåuko
Igdlunguit KåKarssup sagdliarnartå-
niput erKålo angnikitsoK nunaging-
nerssaK alianaitdluinarpoK asulo nag-
goreKalune — måkulo igdlup atingua-
ne kuånerssuit åle sigssap Kulinguane.
tåssane kuånersåka nåmagileravkit
sule Katsungassorssugå KangiussaK
ikårérdlugo silåmukarama Sagdlia-
rutsip erKåne agssulerama pilertor-
patdlårungnaerpunga, aitsåtdlo unu-
kut nalunaerKutaK 9 NiaKornanut tu-
lakaseKaunga, ingerdlatitdlunga ilu-
liartat mardluk arajutsivdlugit apor-
taraluarpåka, KujanaKaordle aligtor-
tånginama. kisalo nalunaerKutaK 10
erKåne K’ornumut tikitdlunga, anga-
lanera sujugdleK tåssunga nåvara.
(nangitagssaK)
Penneven søges
Jeg er 16 år, har meget alsidige in-
teresser, bl. a. journalistik, radiotek-
nik, botanik og iøvrigt hele naturen,
men pennevennens interesser betyder
ikke noget. Det må være 14—16 årige
piger og drenge, helst spredt over hele
Grønland. Hellere én fra mange ste-
der end mange fra ét sted.
Erik Bergman Johansen,
Skredtorpe pr. Onsevig,
Lolland.
Jeg vil gerne skrive sammen med en
pige i 12 års alderen. Hun skal interes-
sere sig for musik og dans.
Jane Andersen,
Sandvedvej 4, Fuglebjerg,
Sjælland.
FERD’NAND
fe
Overraskende
forlig
&
isumaKatigé-
riatårput
30