Atuagagdliutit - 24.09.1964, Blaðsíða 5

landsrådip atautsimineranit
landsrådip uvdlormut OKaluseri-
ssagssat sule iluamik autdlartingilai.
savalingmiormiut autdlartitaisa atau-
singornerme septemberip 14-iåne o-
KaloKatigineKalinginerine matuma
sujornagut oKatdlisigineKarsimassut
misigssuatårneKarput inerdlugit ta-
matumalo saniatigut uvdlormut oKa-
luserissagssat aperKutitdlo ardlaKå-
ngitsut OKatdlisigineKardlutik.
umiartortut angerdlarsimavfigssåt
SisimiunltugssaK åipågumit sanane-
KalisaoK, 2 miil. 240.000 kr-nik akeicå-
sassoK nautsorssutigineKardlune.
lundsråde neriorssuinikuvoK 100.000
kr-nik tapissuteKarumavdlune, mini-
sterialo aperisimavoK tapissutigssat
25.000 kr-nik — angerdlarsimavfing-
me sukisaersårtarfigtagssåta sanane-
Karneranut atugagssanik — ilanexar-
sinåunginersut. Jørgen Olsenip ajusså-
rutiginerarpå umiartortut angerdlar-
simavfigssåta sananeKarnigsså taimak
kinguarsarneKartigingmat. tamatu-
ma kinguneralugo sanågssap pilersså-
rutaulerKårnerminit mardloriåumik
akeKalernera.
ukiut ardlalialuit matuma sujorna-
gut landsrådip akuerssissutigai 300.000
kr. Nungme arssåutarfiliagssamut a-
tugagssat. ilisimaneKartutut arssåu-
tarfik Kalåtdlit-nunåne arssamik me-
steringorniunerme atoncårtineKarKå-
merpoK. atonsårtitsinigssaK uvdlunik
ardlaKångitsunik sujorKutdlugo suju-
ligtaissup landsrådimut navsuiautigå
arsséutarfiup avatågut arpagtarfilior-
toKardlunilo pigsigtarfiliortoKarsima-
ssok. suliat tamarmik inerdluinarne-
rarpai, arpagtarfitdle pigsigtarfitdlo
sananeKarnerat pissutigalugo ani-
ngaussat atugagssatut akuerineKarsi-
massut 120.000 kr-nik sivnertorneKar-
simåput. tapissutigssat akuerssissuti-
gineKarsinåungigpata mesterskabeKar-
nerit autdlartitsinagit suliat nåmag-
sineicarnaviångmerarpai. landsrådip
lorretningsudvalgia isumaKarsimavoK
120.000 kr. akuerssissutigissariaKartut
kigsautigalugule landsrådip tamar-
miussup KanoK pissoKarnigsså aulaja-
ngisagå. sujuligtaissup ersserKigsarpå
suliagssat tamåkerdlutik pilerssårusi-
ornejtarKåramik 500.000 kr-nik ake-
Kartugssatut nautsorssuneKarsima-
ssut. 80.000 kr-nik akikinerussunik
suliarineKarnerånut pissutauvoK ting-
missartut Kulimikut sarpigdlit mi-
tarfigssåta timerssortarfigssavdlo ing-
mingnut Kanigtuararssuit atautsikut
sananeKarnerine maskinat atautsimut
atugaunere. landsrådip nåmagigtait-
dliutiginerarpå GTO suliamik inger-
dlatsisimangmat nauk aningaussat a-
kiliutaussugssat akuerssissutigineKar-
simångikaluartut, isumaKatigigdlunile
120.000 kr. erirartorneKartut akuerssi-
ssutigiumavdlugit. ilaussortat mar-
dlugsuit kigsautigåt igdloitarfingne
Nup avatånitune avdlane timerssor-
tarfiliortoKarnigsså. Jørgen Olsen i-
sumaKarnerarpoK aningaussat taimak
amerdlatigissut timerssortarfiliorner-
nut atugagssat akuerssissutiginigssåt
nangåsimårutariaKartoK pingårneru-
ssunut, sordlo inutigssarsiutit angner-
tusilerneKarnigssåinut aningaussali-
ssutigssat amigautigineKartitdlugit.
Scoresbysundip ilaussortå Magtika-
låt ÅrKé arfiningornerme septembe-
rip arKaneK-åipåne autdlartugssångo-
raluarpoK umiarssuarmut kingugdler-
mut Reykjavikikortumut ilaujartu-
ngajagkame. taimaeriarmat sujuner-
sutai aperitutailo ilimagissamit piår-
nerussumik oaKtdlisigineKarput. —
Scores'oysundime teriangniarniartar-
neK avdlångortineKarpoK oktoberip
25-ånit aprilip 15-iånut pissalersitdlu-
go novemberip autdlarKautånit
martsip naggatånortaraluaK. oKauti-
gineKarpoK avdlångortitsineK teriang-
nianut ikiliartutaunaviångitsoK, ikig-
tuinaitdlo teriangniarniartartut.
Åi’Ké aperivoK Kap Hopep inue a-
merdliartuinartut niuvertarfigtårsi-
nåunginersut angnerussumigdlunit
sitdlimatinut torKorsiveKalersinåungi-
nersut. Kap Hope måna 118-inik ino-
Karpoic, sitdlimatausivigdlo igdlo pi-
soKaoKalune isugutassoK. tåssångå-
nit inussutigssat tuniniarneK ajorna-
Kaut. ukiunerane taimågdlåt nunanar-
fingmiut Scoresbysundimut niuverni-
arsinåuput ajornartorsiuteKaratik.
Kap Hope nugterfigssatut isumaKar-
1'igineKarmat erKarsautigineKarpoK
1966-ime sitdlimatinut toricorsiving-
mik månarnit angnerussumik sana-
ssoKåsassoK. tamåna KGH-mit ilaler-
neKarpoK landsrådivdlo inåssutigå
pissortagssap igdlugssåta sananeitar-
nigssåne atugagssat boligstøttimit
pigssarsiarineKarKUvdlugit. i
ÅrKé aperivoK Scoresbysund ing-
nåtdlagialiorfigtårsinåunginersoK. ta-
måna Grønlands-rådimut aulajangi-
gagssångortineKarpoK. atuartut naju-
gagssånik Scoresbysundime amigau-
teKarneK — piniartut piniarniartitdlu-
tik mårKamingnut Kimatsivigisinau-
ssånik — Åridp erKartorpå. piniariar-
tarfit pissaicardluarfiussartut ilait 100
km. sivnerdlugit Scoresbysundimit u-
ngasissuseKarput. ÅrKé isumaKarne-
rarpoK tunissaussartut amerdlisaga-
luartut piniartut piniariarnermik na-
lane mårKamingnut ldmatsivigssaKa-
leraluarpata. sujuligtaissoK OKarpoK
atuartitauneK pivdlugo Kutdlersaussut
isumaKartut pitsaunerusassoK méi'Kat
najugaitarfigitigalugo atuarfigssånik
Scoresbysundime sanassoKarpat. atu-
artitauneK pivdlugo Kutdlersat tamå-
na nålagauvfiup sanaortugagssanik
pilerssårusiånut ilånguniardlugo oKå-
tågagssaråt.
ÅrKé nalunaerpoK Scoresbysundime
najugagdlit 20.000 kr. migssiliortunik
katerssisimassut katerssortarfigtår-
nigssartik encarsautigalugo. måna ka-
terssortarfigtut atorneKartoK 1928-me
sanaugame mikivatdlålersimavoK,
Scoresbysundimilo najugagdlit kater-
ssortarfigtårnigssartik Kangale kig-
sautigissartik måna piviussungortiku-
sugkaluarpåt. periarfiusinaussut mar-
dluk sujuligtaissup tikuarpai: niuver-
toruseKarfingne atautsimitarfit. tai-
måitunut atortugssat tamarmik nå-
lagauvfingmit pineKartarput igdloKar-
fingmiut nangminérdlutik atautsimi-
tarfiliortardlutik. katerssortarfiving-
mik pisåsagåine akiussut 15 pro-
centiat katerssorérsimassariaKai-poK.
Scoresbysundime najugagdlit nersor-
tariaKarput aningaussanik taimak a-
merdlatigissunik katerssisimagamik,
ajoraluartumigdle aningaussat tigut-
sisigisavdlugit amigarput — Ancip o-
Kautigå 5000 kr. migssiliortut ingnåt-
dlagialiorférKamik pisiutigineKarsi-
massut. aningaussanik sule amerdla-
nerussunik katerssissoKarsinaugalu-
arpat, nangminerssortunitdlo ani-
ngaussanik tunississoKarsinaugaluar-
pat 5 procentimik tapissuteKartarniv-
tinit angnerussumik tapissuteKarnig-
ssarput landsrådimit kisissutiginaviå-
ngitdluinaraluarparput.
sujuligtaissup agsut ajussårutigine-
raroå landsrådip forretningsudvalgia
ukioK måna Scoresbysundiliångitsor-
mat. umiarssuarmik åtartorsimaga-
luarunik nunaKarfingnut tamanut a-
ngatdlatigssamingnik aningaussat u-
kioK måna atugagssarititaussut siv-
nertorsimasagaluardlugit OKarpoK. a-
jornångigpat åipågo tikerårtoKåsane-
rarpå.
ÅrKé arfiningornerme septemberip
aricaneK-åipåne autdlångitsorpoK, i-
limanarpordle landsrådip atautsimi-
nera tamåt NungmtsassoK
Kalåtdlit-nunavtine distriktine a-
ngatdlånerup erKartornerane Alibak
Josef senip issornartorsiorpå umiar-
ssuit sinerssortautit igdloKarfingnut
pigångamik sigssiugkanut talikuma-
ssånginerat imalunit umiarssualiving-
mut pulajumassånginerat. avasinar-
mut kisartarnerarpai, pingårtumigdlo
sila ajortitdlugo ilaussut pujortulér-
Kamik ikåussorneKartamerat navia-
narnerarpå. ilaussortat Kinuvigai su-
junersune ilalerKuvdlugo umiarssuit
sinerssortautit inåneKåsassut ilaussu-
nik niussisagångamik ikissisagånga-
migdlo umiarssualivingnut pulassar-
Kuvdlugit månatut ingerdlatsissoKai-
naraluarpat ajunårtOKarsinaungmat.
Oluf Høeghip misigissane erKartor-
på oKardlune umiarssuaK sinerssor-
taut sigssiugkamut talingitsortOK nauk
sigssiugkame tularKassoKångikaluar-
tOK. ilaussut 80 pujortulérKamik i-
kåussorneKarput nalunaerKutap aku-
nerine mardlungne — unuame. ilau-
ssut ilagait mérKat mikissut nåparsi-
maviliartut. tåuko ikinigssamingnut
nalunaerKutap akunerine mardlungne
utat-Kinermingne Kiåput. Oluf Høeghip
apericutigå umiarssuit sinerssortautit
uvdlunerane igdloKarfingnik angne-
russunik avKusårsisinåunginersut. a-
perKutigataoK umiarssuarne siner-
ssortautine niorKutigssat akitsusigkat
tunineKartarnerat nåkutigineKarner-
sok. påsisimavå sordlo cigarettit Ka-
låtdlit-nunåne landskassimut nåkar-
tugssanik akitsutiligtut ilisarnauteKå-
ngitsut tuniorarneKartut.
suiuligtaissoK akivoK aperKutigine-
Kartut KGH-mut sarKumiuneKaru-
mårtut.
kingumordlune landsrådimut ilau-
ssortanit ajussårutigineKarpon Kalåt-
dlit-nunåta radiuata autdlakåtitaisa
nuname tamarme tusarneKarsinåungi-
nerat. Angissume loranstatione atu-
lermatdle Kitåta Kujatåne nålaorni-
arneK pitsaungeréKissoK ajortitdlui-
narsimavoK. aperKutigineKarpoK K’e-
Kertarssuarme såkortusaivik sule så-
kortunerulersineKarsinåunginersoK,
Fåmiunilo såkortusaivik K’aKortup
erKånut nungneKarsinåunginersoK.
sujuligtaissoK OKarpoK åipågo aussa-
miusagunartoK kortbølgikut autdlakå-
titsivik atulerpat nålaorniarnerup pit-
sångoriarnigsså ilimagissariaKartoK.
VHF-kædele atulerpat ajornartorsiu-
tit anigorneKarsimåsangatipai. ani-
ngaussat tamatuma piviussungortine-
Karnigssåne atugagssat oKartugssau-
ssunit akuerineKåsagpata radiukutte-
lefonikutdlo Kitåne tamarme atåssu-
tigssat 1970-ime inersimåsåput.
Kalåtdlit-nunåne ilångauserissoKa-
lertugssauvoK. niorKutigssat akitsu-
tigdlit nåkutigissarinerat KGH-p ki-
simitdlune isumagineK artulersima-
vå. udvalge landsrådimit pilersine-
icartoK ukuninga ilaussortaKarpoK:
Oluf Høegh, Hans Lynge Jørgen Bor-
chersenilo. landshøvdinge udvalgimut
sujuligtaissuvoK, politimesterilo ing-
mikut påsisimassaligtut udvalgimut
ikiutugssatut KinuvigineKardlune. ud-
valge erssencigsunik sujunersuteKar-
tugssauvoK.
KNAPP suliniarnerane ikiorserni-
ardlugo aulajangerneKaratdlarsima-
vok tunissat akisa Vs procentiat Ijå-
tuvfiup pissåsagå. KNAPP-ip naut-
sorssutai ministerimit Kinigkamit ku-
kunersiorneKartåsåput. KNAPP-ip a-
ningaussatigut ikiorserneKarnigsså G-
60-ime OKatdlisigineKarsimavoK suju-
nersutigineKardlune oKatdlisigineKar-
tut Grønlands-rådimut sarKumiune-
Kåsassut.
sujuligtaissup OKautigå ministeria
akuerssisimassoic savauteKarfiussune
nangminerssortut VHF-anlægginik —
radiuaricanik — peKalernigssånut. ra-
diuareat 5 watt tikitdlugit sékortussu-
sigdlit pineKarsinaussut 5000 kr. tikit-
dlugit akeKarput teknikimutdlo tu-
ngassunik påsisimassalingnit ikussor-
neKarsinauvdlutik. nalunaerasuartau-
teKarfingne Kutdlersaussut pilerssåru-
tigåt K’aKortume åma radiuai'Kamik
peKalernigssaK savautigdlit K’aKortu-
me nalunaerasuartauteKarfingmut a-
tåssuteKarsinauniåsangmata. sujulig-
taissup neriutiginerarpå taimatut år-
icigssussinigssaK savautilingnut nåma-
ginartumik nåmagsineKarsinaujumår-
tOK.
Peter Jensenip sujunersutigå inu-
sugtut ardlågdkt Avanerssuarmérsut
Kitåne aulisarnermik iliniartitaunig-
ssåt landskassimit akilerneKarKuvdlu-
go. sujunersut OKatdlisigineKarnerme
kingorna budgetudvalgime aulaja-
ngivfigineKartugssångorpoK. erKar-
sautigineKarpoK inusugtut Avaner-
ssuarmérsut Ilulissane iliniartineKåsa-
ssut.
GTO-p navsuiautai naKitat atausiå-
kårdlugit OKaluserineKåsaerput. nav-
suiautit landsrådimut ilaussortanut
avguåuneKartalerput ilaussortatdlo a-
kineKarnigssartik uvdlunik ardlaling-
nik sujorKutdlugo aperKuteKarsinau-
lerdlutik. tamatuma kingunerå GTO-p
navsuiautai matuma sujornagut sapå-
tip akunera atauseK migssiliordlugo
oKatdlisigineicartaraluartut måna uv-
dloKerKata sujornata atausinaup i-
ngerdlanerane erKartorneKarnerat.
Jørgen Olsenip tikuarpå autdlarti-
tåungitsut ukiume suliagssaKartitau-
ssarnerat landskassimit taDivfigine-
KartartoK angnertusiartupilortorujug-
ssussok. sujorna nalunaerKutap aku-
nere 100.000 nalunaerKutap akunera-
nut landskassimit 2 kr-nik tapissute-
Karfigineicartut sutdliviusimåput.
sujuligtaissup tikuarpå ukiut ar-
dlagdlit matuma sujornagut GTO isu-
ma.KatiginexarsimassoK ukiunerane
ingmikut itunik suliaKartitsissoKartå-
søssok landskassimit tapivfigineKar-
tartunik. taimailiortoKarpoK sulissar-
tut ukiume suliagssaileKissut ikior-
serniardlugit. sujorna påserKajarne-
KarsimavoK ukiunerane sulisitsissar-
neK tamatigungitsoK sulissartut suliag-
ssaKartineKarnigssåinåt isumagalugo
autdlartineKartarsimassoK. taimaing-
mat isumaKatigissutigineKarpoK suli-
agssat taiméitut autdlartineKartlnagit
kommunalbestyrelse akuerssissute-
KarKårtåsassoK.
Hans Lynge isumaKarnerarpoK u-
kiume sulisitsissarneK ingerdlatinar-
tariaxartOK Kalåtdlit-nunavta pior-
sarneKarneranut pingåruteKarmat.
aulisarfiungitsune nalunaerKutap aku-
nerisa sulivfiussut amerdlineKarnig-
ssåt nangåssutigissariaKångitsutut i-
ssiginerarpå, tamatumuna sulissartut
iluaKuserneKåinåsangmata åmalo su-
le OKarneK ajornaKingmat aningau-
ssarpagssuit ukiunerane suliagssaKar-
titsiniarnermut atorneKartartut.
Erik Egede ilåtigut OKarpoK pingår-
tikine nålagauvfiup suliarititagssainut
pingitsoratik suliarineKartugssanut
landskassip tapIssuteKarumanerata i-
luaKutiginiarneKarpatdlånginigsså.
Elisabeth Johansen ilåtigut OKarpoK
ukiunerane suliagssaKartitsineK ator-
neKångikaluarpat suliagssat aussau-
nerane autdlartitanit suliarineKartar-
nerat sule akisunerussumik akilerne-
KartåsagaluartoK. isumaKarnerarpoK
taima pissoKartåsagaluarpat kalåtdlit
sulissartut aussaunerane ikiorneKarta-
riaKartåsagaluartut. taimaingmat a-
kerdliunerarpoK isumaKartunut lands-
kasse tapissuteKarpatdlårtartOK.
Jørgen Olsenip tikuarpå pingårtu-
mik sulivfigssuaKarfingne aussaune-
rane sulissugssaileKissarnerujug-
ssuaK. isumaKarnerarpoK ukiunerane
suliagssaKartitsissarneK isumavdluti-
ginardlugo inuit aussame akigssarsi-
ornigssaraluamingnut kajumigissa-
icarneK ajortut. igdloKarfingne suliv-
figssuaKarfiussune ukiunerane ang-
nertuvatdlåmik suliagssaKartitsinie-
ssaic mianerssutigerKuvå.
Oluf Høeghip NarssaK åssersutigå
ukiunerane nalunaerKutap akunerine
10.700-ne sulivfiusimassoK, OKautiga-
lugo sulivfigssuaK sulissugssaileiduåi-
nangajagtoK.
sujuligtaissup Oluf Høegh akivå o-
Kardlune angutit Kulit Kåumatine tat-
dlimane uvdlut tamaisa sulisimagpata
nalunaerKutap akunere sulivfiussut
10,700 pineKarsinaussut. sujuligtaissup
ersserKigsarpå oxauserineKartutigut
takutineKartoK ukiunerane suliagssa-
Kartitsinerup nangigtariaKarnera kig-
sautigineKartoK, suliagssatdle autdlar-
nerneKartinatik tamatigut kommu-
nalbestyrelsimut ilaussortanit akueri-
neKarKårtåsassut.
Alibak Josenip aperKutigå mesterit
nangminerssortut GTO-lunit lands-
kassip tapissutainik pigssarsissarner-
sut.
ajuligtaissoK akivoK tapissutit su-
lisitsissunit pineKarneK ajortut nåla-
gauvfiup kommunitdlunit aningau-
ssartutåinut migdlilerissutaussara-
mik.
Erik Egedep aperKutigå igdloKar-
fingne angnerussune avKusernit si-
lingnerussungordlugit sanaortorneKar-
sinåunginersut. igdloKarfingne angat-
dlåneK angnertusiartortorujugssuvoK,
agdlåt avKusinerne amitsune pitsåu-
ngitsumigdlo suliarineKarsimassune
angatdlåneK navianarserérsutut oKau-
tigineKarsinaulerdlune.
Anthon Petersenip ersserKigsarpå
igdloKar . igme Påmiunisut itume ag-
dlilerneKartugssame avKuserngit må-
namit ami.atdlårérsut agdlåt bi-lit
mardluk ingmingnut saniorKuneK
saperdlutik.
sujuligtaissoK ilåtigut OKarpoK
GTO-p Københavnime KutdlersaKar-
fia månilo sulivfeKarfé sapingisartik
tamåt avKusinernik siligsileriniarssa-
rissut. Danmarkime avKusinernik sa-
naortornerme KutdlersaKarfingme a-
torfigdlit ilåt ingmikut påsisimassa-
KartoK ukioK måna NungmisimavoK
avKuserngit sanaortorneKarnerine a-
jornartorsiutit KanoK anigorniarne-
Karsinaunerinik påsiniaivdlune. av-
Kusiniortiternerme erKaimassariaKar-
tut ilagait avKuserngit ukiume ni-
vangneKartarnigssåt augtorfiuvdlo na-
låne imermit KarssuneKartånginig-
ssåt. avKusernitaoK sananeKarnerine
atortut KaleriårneKartarnerisa pitsau-
nerulersineKarnigssåt påsiniagagssau-
vok. åipågo Nungme avicusiniagssat
nutåt ilåt avKusiniortausigssatut nu-
tårdluinartut sujunersutigineKarsima-
iok maligdlugo sananeKåsaoK, avKU-
sernitdlo sananeKarnerine atortut Ka-
ieriårneKartarnerat pitsaunerpåK nav-
ssårineKarpat aitsåt avKusiniortiter-
neK iluamik ingerdlåneKalersinauvoK.
Hans Lynge aperivoK aussaunerane
suliartortartut inigssåinik baråkilior-
toKarsinåunginersoK. igdloKarfingne
sulivfigssuaKarfingne suliartortunut
inigssaKartitsiniarneK ima ajornartor-
siorfiutigilerpoK igdloKarfingnit av-
dlanit aussaunerane suliartortartut
aggerumajungnaertalerdlutik. tama-
tuma kingunerå tunissat kigdlilersor-
tariaKalernerat.
’igtaissoK OKarpoK sanaortu-
gagssat pivdlugit atautsiminerme isu-
maKatigigsimavdlutik kalåtdlit igdlo-
Karfingnit avdlanit sulivfigssuaKar-
fingnut suliartortut inigssåinik barå-
kinik sanassoKandsångitsoK. aningau-
ssat atugagssångortineKartartut tai-
mak ikigtigititdlugit akuerssissutøu-
ssut ilaisa baråkiliornerme atorne-
Kartarnerat asule atornerdluinerinar-
tut issigineKarpoK. pilerssårutigine-
KarpoK etagehusinik sanaortortOKåsa-
ssok aussaunerane suliartortunit ini-
gineKartugssatut årKigssuneKaratdlar-
tugssanik. ilaKutaringnut inigssiat au-
ssaunerane suliartortartunit atorfig-
ssaKartinérugpata ilaKutaringnut i-
nigssatut årKigssuneKarumårput. sor-
dlo ukioK måna K’asigiånguane eta-
gehusiliortoKarniarpoK aussaunerane
suliartortartunut 80-inut inigssamik,
1967-imilo Ausiangne ilaKutaringnut
24-nut inigssatut igdluliagssap ilå au-
ssaunerane suliartortunut inigssatut
åridgssuneKaratdlåsaoK.
Richard Petersenip nuånårutigine-
rarpå aussaunerane suliartortunut i-
nigssanik baråkinik sanaortortueru-
nigsså. baråkit initait ukiup agfåne
aussaunerane suliartortunit najorne-
Kartartut 2X2 meterinik natermikut
angnertussusigdlit iluardluånglnerar-
pai, OKardlune ilalerissariaKartugut
sulissartut inugpalårnerussumik pi-
neKarnigssånik norKåissuteKartunut.
Kulusungme igdlut pitsåungeidssut
nutångortiterneKarput. sujorna igdlut
Kulit sananeKarput, landsrådivdlo a-
ningaussanik atugagssanik akuerssi-
ssartuisa ukioK måna igdluliagssanut
Kulinut atugagssat ingmikortisima-
vait. matuma kingorna igdlut 15 mig-
ssiliortut ukiut tugdliussut pingasut
ingerdlanerine nutångortitagssat ki-
serngorutisåput, ukiut tamaisa igdlut
tatdlimat sananeKartarnigssåt erKar-
sautigineKardlune. niuvertoruseKar-
fingme Skjoldungenime najugagdlit
Angmagssagdlip endme inutigssarsi-
orfigingnerussunut nugterneKarnerat
ingerdlavdluarpoK.
KELLO
aluminiumsbåde
»NIGERIA« »SKÆRGÅRD«
Grønland er fiskernes og jæger-
nes paradis og de store Kello-
både er de ideelle både til lang-
turene ud i de barske grøn-
landske farvande! Bådenes sø-
dygtighed og stabilitet gør, at
man kan sejle og stå sikkert —
og deres ringe vægt gør dem
nemme at slæbe på land eller
trække over isen.
Alle Kello-både er fremstillet af
korrosionsfri, saltvandsbestandig
aluminiumsplade — og er natur-
ligvis synkefrie.
Kello-bådene er seje og næsten
uopslidelige, kræver ingen ved-
ligeholdelse og er altid sejlklare.
GOD TUR!
Åbne både Længde:
umiatsiait KaleKångitsut takiss.:
Kello I*) 3,14 m
Kello II*) 3,90 m
Camper*) 3,75 m
Nigeria 4,05 m
Skærgård 4,55 m
Kalåtdlit-nunåt tåssauvoK auli-
sartut autdlainiarumatutdlo pa-
radisiat Kellovdlo umiatsiåjutai
angisut Kalåtdlit-nunåta imartå-
ne angatdlatigssancigdlmnarput.
umiatsiåt imarsiutdlarKingårmata
orrajaingårmatalo angatdléme ni-
korfassoKarsinauvoK — oxingår-
matalo nunamut amuneKarsinåu-
put sikukutdlunit uniarneKarsi-
nauvdlutik.
Kellop umiatsiåjutai tamarmik
aluminiumit nungujartorneK ajor-
tumit taratsumutdlo akiutumit sa-
nåjuput — sorunalume kivineK
ajortuvdlune.
umiatsiåt Kellot nungutdlartug-
ssåungmgaj agput, aserfatdlagtai-
lissariaKångitdlat tåssalo sukut-
dlunit autdlaruteriåinauvdlutik.
angalavdluartarniarna!
Pris frit leve-
Bredde: Vægt: ret 1 Grønland:
sillss.: OKimåiss.: Kal.nun. akia:
1,33 m 54 kg 1.425 kr.
1,35 m 84 kg 1.825 kr.
1.55 m 98 kg 2.100 kr.
1,50 m 102 kg 2.400 kr.
1,77 m 171 kg 3.700 kr.
og rat samt førersæde m. ryglæn.
Både med halvdæk, vindrude
umiatsiait agfarmik Kaligdlit, igalånik orKigtarfigdllt, aKQmut lpiterutigdlit
ingerdlatitsissumutdlo (aKUgtumutdlo) tgartarfilingmik igslavigdlit.
Camper m. dæk*) 3,75 m 1,55 m 113 kg 3.200 kr.
Nigeria m. dæk*) 4,05 m 1,50 m 127 kg 3.500 kr.
*) 1964-produktionen udsolgt fra værft.
*) 1964-ime sanåt nunguput.
Alle oplysninger og brochurer fra ukun&nga pineirarsinåuput
KØBENHAVN
Generalrepræsentant: Henrik Asmussen,
GRØNLAND
Løngangstræde 24, Kbhv. K.
5