Atuagagdliutit - 24.09.1964, Blaðsíða 27

Levefoden er stigende på alle områder i
Japan. Her er moderne etagebyggeri til
den voksende befolkning.
Japanime inuit pigigsåriartuinarput. auko
ilaKUtaringnut ardlalingnut inigssiat i-
nungnut amerdliartuinartunut inigssiau-
ssut.
Japanske gymnaster er højt ansete i den
internationale sportsverden.
japanimiut ekaersårtartue silarssuarme ta-
marme angumaneKångiussartuput.
utsångortigisimagame ukiune kingug-
dlerne nunanut avdlanut kakorterka-
ssunik nautitsissartunut „tuninekar-
talersimavoK" nunalerinermik påsisi-
massalingnik autdlartitsissarnertigut.
taimatutaoK japanimiut aulisartau-
siat nunane avdlane sokutiginekarto-
rujugssuångorsimavok. ukiune ki-
ngugdlerne japanimiut nunane avdla-
miunik suleKateKardlutik aulisarner-
me ingerdlatsivingnik pilersitsissar-
put, Japanimit isumagineKartardlutik
teknikimut tungassut, pissarineKartut
tunineKartarnerat aulisariutitdlo ag-
ssartorneKartarnerat. 1962-ip nånera-
ne taimatut ingerdlatat katitdlutik
21-uput —• Asiap kujatåne kangiane
arfineK-mardluk, Amerikame kujat-
dJerme Kulingiluat tatdlimatdlo av-
dlane.
J apan augtitagssakångingaj agpoK,
niorKutigssiornermine atugagssane
augtitagssat amerdlanerssait nunanit
avdlanit pisiarissariaKartardlugit. olia
pigssarsiarineKartartoK ima angnikit-
sigaoK atorneKartartup 2 °/o-ianit
mingneruvdlune agdlåt. Japanile ing-
nåtdlagissamik igdlune atugagssamik
pigssarsiviussartut angnerssaisa ila-
gåt. igdlut 0,36 °/o-é kisimik ingnåt-
dlagiaicångitdlat.
niorKutigssiorneK
ukiut 100 inortut matuma sujorna-
gut Japan naussorigsaissut nunåtut
taineKartarpoK nioi'KutigssiorneK a-
ngerdlarsimavfingne niorkutigssiorne-
rinartut oKautiginekarsinauvdlune,
nunale måna silarssuarme niorkutig-
ssiorfiunerpåt ilagåt. Japan ånoråg-
ssiagssanik merKunigdlo niorkutig-
ssiornerme atugagssaminik tamanik
nunanit avdlanit pisissariakartaralu-
ardlune — ånorågssiagssat angnermik
USA-mit merkutdlo Australiamit —
sule silarssuarme nunanut ånoråg-
ssianik niorKutigssiortunut angnerpå-
nut ilauvoK. sorssungnerup sujorna å-
norågssiat Japanimit nunanut avdla-
nut tuninekartartut tunissartagkat
tamarmik agfåinit amerdlaneruput,
1961-ime tunissat 27 %-Inaralugit. a-
korivdlune ånorågssiat sorssungnerup
kingorna pingåruteKaleriartuinarput,
Japanilo USA-mut nyloninik akorini-
kut ånorågssianik avdlanik niorkutig-
ssiaKarnerpaussumut tugdliuvoK,
1961-ime silarssuarme tamarme tai-
nnatut niorkutigssiat %-isa migssinge
niorKutigssiarigamigit.
sisangmik niorkutigssiagssanut atu-
gagssamik 1950-ime niorkutigssiat
put fødderne ned! Ahh, hvor det
lindrer på hård hud og ligtorne ..
Tæerne kribler af velvære, og
man får lyst til at danse.
fem mili. tonsiuput 1961-imilo 28 mili.
tonsit sivneKardlutik. niorKutigssiamik
taussuminga silarssuarme suliakar-
tartut Japan nr. 4-råt. saviminermik
sanågssanut atugagssamik niorkutig-
ssiarineKartut 1961-ime 16 mili. tonsi-
ngajåuput, sisak ingmikut suliaK (val-
set stål) 22 miil. tonsingajauvdlune.
sisangmik mångertornineK ajortumik
niorKutigssiornerme Japan silarssuar-
me nr. 3-uvok, 1961-ime 200.000 tonsit
migssiliordlugit niorkutigssiorame
1951-ime 6V2 mili. tonsit migssilior-
tunit. savimerngup saniatigut 1961-i-
me Japanip niorKutigssiarai kångusak
277.000 tons, aluminio 154.000 tons,
zink 219.000 tons akerdlordlo 83.000
tons.
japanimiut maskinaliait åssigingit-
sut amerdlakissut pitsaokissutdlo si-
larssuaK tamåkiussavigdlugo takune-
Karsinåuput. umiarssuit Japanime sa-
nanekarsimassut silarssup imartaine
tamane angalaorput. japanimiut åssi-
liviliait, radiuliait transistorit mtr-
ssorfiliaitdlo piumanekartorujugssu-
put, japanimiut busiliait, lastbililiait
kimugtuitsuliaitdlo silarssup avgor-
nerisa sisamat angatdlånerme atortui-
nut ilåuput. 1955-ime niorkutigssiari-
nekartut 100-mik nalileråine maskinat
elektricitetimit ingerdlånekartut 1961-
ime 820,5-imut amerdleriarsiméput,
igdlume atortut elektricitetitortut
1572,1-imut, bilit 992-imut sanatitdlo
1688-imut. 1961-ime fjernsynlkut issi-
gingnårutit 4 V2 millionit sivnekartut
radiukutdlo nålaorutit 14 millioninga-
jait, amerdlanerpåt transistorradiut,
niorkutigssiarinekarput. maskinat e-
lektricitetitortut 2 Vs milliard kr-nga-
jangnik naligdlit ukiume tainekartu-
me nunanut avdlanut tuninekarput.
umiarssuit katitdlutik 3 mili. tonsig-
dlit måna ukiumut sananekartarput.
1961-ime sananekartut 1,799 mili.
tonsenarput — silarssuarme tamarme
ukiok tåuna umiarssuit singinekartut
22,6 °/o-é. ukiok tainekartok lastbilit
500.000 sivnekartut sananekarput, bus-
sit 11.000-ngajait bilinaitdlo 250.000.
Japan silarssuarme motorcyklinik
niorkutigssiornerpåt nunanutdlo av-
dlanut tunissakarnerpaussartut ila-
gåt. ukiune kingugdlerne akorutigssa-
nik pingårnernik silarssuarme niorku-
tigssiortut Japan angnerit ilagilerpåt
sordlo svovlsyremik, kautisk sodamik
karbidimigdlo. niorkutigssiat taimåi-
tut åssigissaitdlo 1961-ime katitdlutik
34.736 miil. kr-nik naligdlit imalunit
Japanime sulivfigssuarne niorkutig-
ssiarinekartut 10 °/o-isa migssinge
niorkutigssiarinekarput, nunanut av-
dlanut tuninekartut 1300 mili. kr-nik
nalekardlutik.
niorkutigssiornerme atortugssat su-
liarinekångitsut, kiagsautigssat neri-
ssagssatdlo Japanip nunanit avdlanit
pisiarissartagaisa pingårnerssarait. o-
lia, ånorågssiagssak gummiliagssardlo
pigssarsiarissartagkane tamåkiussa-
vigdlugo Japanip nunanit avdlanit pi-
siarissariakartarpå åmalo saviminig-
ssap sukutdlo pissagssame 90 °/o-é
sivnekartut.
sorssungnerssup sujorna Japan si-
larssuarme niuvfagiutautekarnerpå-
mut tugdliugaluarpok, sorssungner-
ssuvdle nalåne ånaissat ima amerdla-
tigaut 1946-ime Japan 17-inarnik i-
marpikortautinik umiarssuautekar-
dlune. 1961-ip kiterkunerane Japan
isigkat o:<itsut nuånartut RADOX-ip
tarajue isigkanut atugagssiat atortarpait!
imeK kissartOK - RADOX nakalatalaruk
- isigkatitdlo imermut misutdlugit ! ahh,
ilumut amermut mangersumut måininer-
nutdlo iluåtdlangårame ... inussat ilua-
rusungnermit tortalartuinauput Kiting-
nigssardlo kajungcrnarsissardlunc.
RADOX evkiluitsunik mnnår-
tunigdlo isigaKalersitsissarpoK.
FOD-BADESALT
silarssuarme umiarssuautekarnerpåt
nr. 5-eråt.
inunerup avdlångornera
sorssungnerssup nåneranit 1962-i-
mut Japanime inuit 23 millioninga-
jangnik amerdleriarput. amerdlissu-
taussut agfait sivnekartut sorssung-
nerup kingorna ukiune sujugdlerne
tatdlimane amerdlissutåuput. tama-
tumunga pissutåuput japanimiut 6,25
millionit nunanit avdlanit uternerat
åmalo mérkat inussartut amerdliaru-
jugssuarnerat. inuit 100-ugångata
mérkat 34,3 1947-me inussarput, ta-
matumale kingorna ikiliartoramik
16,8-inångordlutik taimalo silarssuar-
me måna inussartunut ikingnerpånut
ilaulerdlutik.
japanimiut ilakutarit inuneråne
angnertunik avdlångortokarsimavok
avdlångortokartuardlunilo. igdloru-
jugssuit. ilakutarigpagssuarnut inig-
ssiat igdlugssailekinek anigorniardlu-
go sanaortornekartut ilakutarit ka-
nganit ikingnerussunik ilaussortag-
dlit najugakartarnerat kingunerå —
amerdlanertigut angajorkåt méraisalo
atautsimordlutik najugakartarnerat,
sorssungnerup sujornagut kinguårit
ardlakarnerussut atautsimut najuga-
kartaraluaramik. uviussok nuliaussor-
dlo inatsisit maligdlugit naligingmik
pisinautinekarput, åiparingnerme, ki-
ngornussissarnerme, pigissakarner-
me avingnermilo naligingmik pissug-
ssåussusekardlutik. mérkat iliniarti-
taunerine perorsarnekarnerinilo anga-
jorkåt naligigsitauvdluinarput sor-
ssungnerup sujornagut atåtaussok i-
natsisit maligdlugit kiserdluinarme
okartugssaugaluarame.
ikiorsissameK
ikiorsissarnerup ingmikortortai ar-
dlagdlit sorssungnerup kingorna ang-
nertusilernekangåtsiarput. 1962-ime
aningaussat atugagssångortitat ilait 5
milliarder 447 mili. kr. ikiorsissarner-
me atugagssatut nålagkersuissunit au-
lajangernekartut aningaussat atugag-
ssångortitaussut tamarmik 11,2 °/o-isa
migssigait. ikiorsissarnerup årkigssu-
ssaunerata kingunerisa ilagait akig-
ssarsiortut nåparsimalernigssartik
pivdlugo sitdlimasertalernerat inatsi-
sit maligdlugit pissartok åmalo inuit
kikutdlupit nåparsimalernigssartik
pivdlugo sitdlimaserslnaulernerat i-
natsisitaok maligdlugit pissartok. tai-
maingmat japanimiut tamangajagdlui-
narmik nåparsimavingne misigssui-
ssarfingnilo tamangajagdluinarne na-
korsarnekarsinåuput akekångivigsu-
mik imalunit ingmånguåinak akiliv-
dlutik.
sorssungnerup nalåne aserugkat i-
nuitdlo amerdlerujugssuarnerat pi-
ssutigalugit sorssungnerup kingorna
Japanime igdlugssailekinek angnerto-
rujugssuvok. igdlugssailekinek aju-
gauvfiginiardlugo angnertorujugssu-
armik sulissokaraluartok 1963-ip
autdlartinerane ilakutaringnut tre
millioningajangnut inigssat sule a-
migautiginekarput.
atuartitauneK
japanimiut agdlagtausiat påsiumi-
naitsorujugssugaluartok inugtaussut
tamåkiussavigdlutik atuarsinauvdlu-
tigdlo agdlagsinåuput 1900-p sujorna-
gutdle. atuartitsinek Okartugssaussu-
nit ingerdlånekartok ukuninga sisa-
manik ingmikortortakarpok: mérkat
atuarfiat (ukiut arfinigdlit), mellem-
skole (uk. pingasut), gymnasieskole
(uk. pingasut) iliniarnertutdlo atuar-
fiat (amerdlanertigut uk. sisamat). å-
måtaok iliniarnertunut atuarfekarpok
nålagauvfingmit akuerinekarsimassu-
nik ukiut mardluk atuarfiusinaussu-
nik, iliniarnertutdlo atuarfé amerdla-
kissut iliniarnertutut atuarérsimassu-
nut angnerussumigdle iliniarkingniar-
tunut atuarfiussarput. mérkat atuar-
fine mellemskolinilo atuarnek pingit-
sailissutauvok ukiunilo kulingiluane
akekarane mérkanut tamanut arfi-
nilingnit 15-inut ukiulingnut.
1961-ime atuagkanik atorniartarfit
tamanut angmassartut 736-uput 18
millioningajangnik atuagautigdlit. ta-
matuma saniatigut katerssugausivit
495-iuput, umassusivit 43-uvdlutik,
aulisagkanik umatitsivit 60-iuvdlutik
nautsivitdlo åssigingitsorpagssuarnik
nautitsiviussartut 39-uvdlutik.
avisit radiutdlo
japanimiut atuarumatorssussut o-
kautiginekartarpok. avisit uvdlut ta-
maisa sarkumertartut 100 sivnekar-
put. avisit angnerit uvdlåkut unukut-
dlo sarkumertarput, nakitagaitdlo
ingmikut nautsorssusagåine katitdlu-
git uvdlormut 37 millionit migssilior-
tut nakinekartarput. taimaingmat av-
guakatigigsitsinerme inokutigit ataut-
sit uvdlormut avisit mardluk atuar-
tarpait. ukiune måkunane radio fjern-
synilo avisitutdle Japanime suniute-
kartigiput. 1962-ime oktoberip nåne-
rane radiukut tusartautit 20 mili. siv-
nekartut fjernsynikutdlo issigingnå-
rutit 12 mili. sivnekartut piginekar-
put. radiukut autdlakåtitsissarnek Ja-
panime 1925-me autdlartipok Nippon
Hoso Kyokai (NHK, Japanime nåla-
gauvfiup radiofonia) pilersinekarmat.
radiukut autdlakåtitsivit 268 fjernsy-
nikutdlo autdlakåtitsivit 207 NHK-
mit måna ingerdlånekarput. decem-
berime 1962-ime radiukut autdlakå-
titsiviutilekatigit arkanigdlit, fjern-
synikutdlo autdlakåtitsiviutilekatigit
arkanigdlit åmalo radiukut fjernsy-
nikutdlo atautsimortunik autdlakåtit-
siviutilekatigit 33 katitdlutik fjernsy-
nikut autdlakåtitsivingnik 115-inik
radiukutdlo autdlakåtitsivingnik 129-
nik pigissakarput. tåuko autdlakåtit-
sinerup ilåne niorkutigssanik piser-
kusårinertik akigssarsiutigigamiko
ingerdlatsinermingne iluakutigåt.
USA silarssuarme sujugdlersauvdlune
kalipautilingnik fjernsynlkut autdla-
kåtitsissalersumut tugdliuvdlune Ja-
pan 1960-ime unekåtångitsumik Kali-
pautilingnik fjernsynlkut autdlakåtit-
sissalerpok. måna kalipautilingnik
fjernsynlkut autdlakåtitsissarfit angi-
sut sisamåuput.
atuagkiortarnerup, erkumitsulior-
nerup, musikip, issigingnårtitsissarne-
rup ugperissanutdlo tungassut erkar-
tornerisa kingorna atuagkap nagga-
tågut timerssornek erkartornekarpok.
kåumåme tugdlerme timerssortartut
silarssuarme pikoringnerssait unang-
merssuariardlutik Japanimut pigunik
påsisavåt tikitamingne najugagdlit
nunane kitdlerne timerssutaussartut
tamanga j angmik timerssutiginekar-
tartut tamatumalo saniatigut japani-
miut timerssutitokait sordlo sumotu-
mik pångningnek, judo kendolo (ja-
panimiutut panåunek).
RADOX gir friske,
glade fødder.
RADOX
27