Atuagagdliutit - 29.04.1965, Blaðsíða 17

atuartartut
agdlagait
tuaviutariaKalerpoK
kivfaungissuseK
KaumaissaKarnerdlo
taimatut Kulenutserdlugo N. E. Knutson K’aKortup avisiane
agdlagpon:
aulisarneK avdlane tamane ajoralu-
arångatdlunit nunat avatdlit avatåt
aulisagaKartuartarpoK piniartiminut i-
nussutigssaKatåusavdlutik åmalo siv-
neKartorutaulåsavdlutik nåmagtunik.
KeKertat ikardluitdlo avatdlerpåt so-
Kångitsut ingiugdlernerup Karaortuar-
titaisa, misigssortumut ungasigkalu-
luardlugit mianerssornussissutut pi-
lerdlånutdle sungiussisimångitsunut
urniatsiamut inugtainutdlo seKumi-
tauvfiusinaussut avatåniput.
tasamane, nunaKarfinguamit aku-
neK sivnerdlugo ipugtarissame, auli-
sartut itarput pivfigssap ingerdlane-
ra misigisimanago una kisiat ukatdlu-
go, aitsåtdlo tårsilernerup, imalunit
S1lapitdlilernerata angerdlartariaKa-
lersikångatik angerdlarnigssartik er-
karsautigilersardlugo.
nalunartut pivdlugit, autdlalerneri-
me angerdlalerneritdlo tamarmik pi-
sanganartarmata, autdlait piarérsima-
neKartarpoK tasamanime piniagagssat
erKungilaK
årKingneK ardle!
sulissartussugut nåmaginångitsut
ai'dlaKaidssut sågfigssaileKissutarpa-
vut. sordlo Kalåtdlit-nunavtine ar-
dlaKa.Kissunik mestereitarpoK Kav-
dlunåjussunik KavdlunåKatimingnik
kalåtdlinigdlo sulissoKarajugtunik.
testere Kalåtdlit-nunavtine nunaKa-
vigsutut nautsorssussaussarpoK inu-
tigssarsiumik agdlagartanardlune —
nunavtinut nunasinerugame. sulissue
Kavdlunåt åma nunasineruput. Kav-
dlunåK sulissartoK iliniarsimångitsoK
kalåtdlinik suleKateKarångame kalåt-
dlit akigssarsiånit avdlaussumik aki-
lerneKarajugpoK — måssa åssigingmik
suliaKaraluardlutik.
nikingåssut tamåna kikut åntisa-
våt? sordlikiarme sulissartut peKati-
S>t. peKatigigfiuvdlo ersserKigsumik
PasititariaKarpå ingmikut akilersui-
PeK KanoK årKingneKarsimanersoK.
)ngmikut akilerneKarnigssamik aula-
jangigaKarame? (suliartortitat erKar-
sautiginagit).
ama Kalåtdlit-nunavtine sulissartut
PeKat.igigfé sulissartut amerdlaKatåi-
n*k ilaussortaKartariaKarput. måna
Baussortaussut ikigpatdlåKaut. ukiu-
ne aggersune imåitariaKarpoK suli-
ssartunermut agdlagartaKaråine ait-
sat sulissugssarsiarineKarsinaussaria-
Kardlune. tamåna pilerpat aitsåt suli-
ssartut peKatigigfiat pissusigssamisut
nukesardlualerumårpoK.
Hans Kleist, Rønde.
Deres barn
skal have
det bedste
Plumrose børnemad giver den lille
ny den sundeste kost med tilskud af
uundværlige vitaminer og protein.
mérarse pitsaunerpånik
nerissaxartariaKarpok!
PLUMROSE mérkanut mikissunut
nerissagssiai nerisitarugkit nålun-
giat nerissagssanik perKingnarner^
Panik åmalo vitaminenik protein-
inigdlo plngitsorneKarsinåungitsu-
uik akulingnik nerissakartlsavat.
leverandør til det kongelige' danske hof
PLUMROSE
sutdlunit nåperiatårnigssåt ilimagiu-
artariaKarmat. tamåssa puissit, agpat,
serfat mititdlo. måssa tugdligit agdlo-
rartut oKaitsutdlume, måssa Kérdlu-
tut sineriagpasingnerussume nerinia-
lugtut. uvdlut tamarmik nutårsiag-
ssaKartarput avatangissitdlo igpag-
ssarnit avdlångorartuardlutik. ilame
tasamane soKångitsorssugaluardlune
kussanardlunilo alutornartåssusia.
tasamanimiutdlo såriarfigssatuartik
ukatdluarpåt. uvdlut tamaisa, avala-
riarfigssautitdlugo, ilåinilo unuaitar-
r.atik aulisagaKariartOK silageriartor-
dlo iluarisimårdlugo amoraissarait. i-
map naritata pissusia, ikånerit itise-
riarneritdlo, Kanorilissukutdlo aulisa-
gaKarnerussarnerat tamaisa Karasar-
miorait. måssa filminik avdlanigdlo
ulapisauteKångikaluardlutik inunertik
ingerdlåpåt suliartik inunermik ila-
gingmago nuånarigamikulo.
sunauvfale nuånersut tamåko ta-
kordlugåinångorumårtut. maname
nunaKarfingnit mikinerussunit igdlo-
Karfingmut nugtemikut sigssame sa-
Kissårtut sungiusimassaraluamingnig-
dlo maicaissinermingnit nunaKarfig-
tåmingnilo namagigtaitdliutimingnit
nanertorneKarpalugtut takugssaussut
amerdlavatdlålerérput. nunaKarfitor-
Kamingne piginauneKarfigissamingne
nikagissagssåunginerånik piaivfigine-
Karsimåput igdloitarfingmilo sunut
suliagssanut sungiusarsimångisaming-
nut suliaKartitaulernermikut ingming-
nutdlusoK tatigiungnaersineKalersi-
mavdlutik. uvdlunik tangnårissaler-
neK suliap iluaKutåussusigssånik ta-
kungnigsinåunginermit pilersineKar-
toK suliagssanut soKutigingnileriar-
tornigssamut kåmagtuingilaK. nuna-
Karfingmingnit nutitåuput, tamånalo
nutitaussunut norKussissunutdlunit
nuånårutåungilaK.
angerdlarsertutdle erKaimåinardli-
ssuk samane avatåningmata Keicertå-
nguit ikardluitdlo. sule tasama mitit
pujoriartoK nipikisårnåtik ågortor-
tartorssuput. sule tasama ilåine Kat-
' sungassartorssuvoK Kivdlarumissår-
tuinauvdlune akugtusorssuarnik Kag-
fiarussårdlune, måssa isangnerit tat-
dlimat ititigtnartume sårugdligssuit.
— ardlåinåtdlunit OKarnikunanilo o-
KarnaviångilaK inuneK igdloKarfing-
me atulersimassarse ilivsinut Kitor-
navsinutdlo pivdluarnarnerpaussoK.
N. E. Knut son.
måna pivfigssångorpoK tuaviutaria-
Kalerdlunilo isuma måna ersserKigsu-
mik sarKumisavdlugo: ilumut kalåt-
dlit tamarmik isumagineråt nunautit
igdlutdlo tungavé inuinarnit pigine-
KartariaKångitsut!
igdloKarfit angnerit agdliartupilu-
lerput, itularnångilardlo igdlut ardla-
ligpagssuit piameKarumårtut, nutå-
liagssanut avssiungmata. kisiåne inat-
sisinik tungavigssaKångilagut igdlup
tungavia iperåsagåine „taortisinig-
ssaK“ pivdlugo.
tamåko tungaisigut inatsisitigut år-
Kigssutdluagkamik najorKutagssaKa-
lernigssaK pingårtorujugssuvoK. måna
tikitdlugo imåiput: igdlo pértugsså-
ngorpat pigingnigtua isumaKatigini-
arneKartarpoK taortisinigssaK pivdlu-
go. Kavsinik igdlup nalinga sivni-
ngårdlugo taorserneKartarpoK, — i-
måipoK: igdlup inå (tungavia) ilua-
tingnangårmat akilerneKartarpoK! sa-
naortornerme pissortautitat (bebyg-
gelsesudvalgene) Kavsinik erKumitsu-
nik pissusilersuteKartarput, tåssame
tamarmik nautsorssutigissarmåssuk
igdlut tungavé inuisa pigingikait, —
atugarinarait.
narssarmiup fru Thora Høeghip ag-
dlagåne Atuagagdliutine nr. 5, 1965,
nutårdluinarmik pisimassumik tu-
sarpugut, måna tikitdlugo maligtari-
ssagssautitaussunik paitsivérutitsissu-
mik. savauteKarfiup pissortåta nuna-
mineK OKalugfiup erKånitoK „tunini-
arsimavå", tauvalo kalåtdlit soKUti-
gingnigtut pisiarisimavåt aningaussa-
nik akilerdlugo. arrå, sumitugut-una?
maligtarissagssat uniordluinardlugit
iliortoKarsimavoK. KGH-p savaute-
Karfik ingerdlataringmago ima ape-
rerKajånarpoK: perKussut suna tunga-
vigalugo KGH-p nunamineK tunivå,
akilo isertitaminut ilångutdlugit?
nunautinik, igdlutdlo tungavinik
pigissaKarneir imaKa sule landsrådime
OKatdlisigineKarsimångitdlat. perKti-
ssutinik tunineKåinarsimavugut, isu-
marput aperKutiginago. kisame mana
pivfigssarsivugut isumarput sarKU-
mersisavdlugo.
neriunarpoK G-60-ip isumaliutig-
ssissutå aussaK måna landsrådimut
sarKumiuneKarumårtoK OKauseKarfi-
gerKuvdlugo. tåssanilo ilaussortat ki-
same takutisavåt KanoK piginåussuse-
Kartiginertik, — åmalo Kinersissimik
isumåt tunulerinerdlugo.
G-60-ip isumaliutigssissut Boseru-
pivdlo pigissaKarneK pivdlugo isumai
atuarérdlugit, isumagåsit ajorpoK. i-
ma påsisoråka, kommissionime kalåt-
dlit sivnissigissait autdlarKåumut ta-
marmik isumaKatigigdlutik piumassa-
risimavåt nunautinik, igdlutdlo tu-
ngavinik pigissaKarsinauneK nunavti-
nut erKuneKarKUvdlugo, — sordlume
imaKa Kinersissut amerdlanerit tamå-
na isumagigåt. uvaguvtinutdle inui-
nånguanut påsigssåungilaK, sok tåu-
ko kalåtdlit atautsimigiartitat tamar-
mik isumartik piumassartigdlo taima
avdlångoriatårsimatigigåt. Erling
Høeghilunime nunauteKarfiussut siv-
nersigissåt, ilaorKutdlune åma isuma-
minik avdlångortitsisimavoK, Kular-
nångitsumik Kinersissine pakatsisit-
dlugit. imaKauna Karasait errortorne-
Karsimassut. tauva G-60-ip inerpå:
„amerdlanerit" isumåt OKautigalugo
pigissaKarsinauj ungnaertitdluta. aut-
dlartitavut ilisimassakinertik pivdlu-
go oKatdlorigsorssuarnut akiusinausi-
magunångitdlat, uvfa imaKa venstret
konservativitdlo isumåinut taperser-
sivneKartorutimt
tunissat sivneKartortut avguåune-
Kartarnerine agdlagartaK inup nang-
mineK pigiungnaersimagångago ani-
ngaussartai sumut pissarpat? nalune-
Kångitsutut månåkut ukiut ardlaKa-
lerput taimatut sivneKartorutinik av-
guaissarnerup atulerneranit. bonus
atoratdlarmat agdlagartat inugta-
mingnit tigumiarneKartångitdlat, isu-
maKarpungalo periauseK nutåK eKU-
ngåssuteKartoK.
nalungilara sivneKartortoKarångat
agfait konjunkturudlingningsfondi-
mut nåkartineKartartut agfaitdlo auli-
sartunut avguåuneKartartut. sivne-
KartortbKarångat nalunaerutigineKar-
tarpoK aulisartut tunissamik agdla-
gartait niuvertumut aggiutisagait. na-
lungilara aulisartoKartoK agdlagarta-
mik pårinigssånik sumiginaissartu-
nik, inuvdlo nangmineK akissugssauv-
figå agdlagartame KanoK sumiginar-
tiginigsså.
taimåikaluartok erKortunerpa auli-
sartut piumavfigisåvdlugit ukioK
kaujatdlarérsoK agdlagartaK tuniune-
KarsimassoK inuisa KGH-mut takuti-
sagåt? KGH najorKutagssaKånginame
sivneKartorfiussune kikut aningau-
ssanik . KanoK amerdlatigissunik pi-
ssagssaKartinerinut? agdlagartat tuni-
ssissut agdlagsimavfé KGH-p pigi-
ssane témartarsimaiierpai?
sivneKartorfiussune aningaussat
agdlagartanik pérusimassut pissag-
aVgUagarS1SSarlleK
ssaralue tuniuneKångitsortut sumut
pissarpat?
aulisartoK Adolf Petersen,
Påmiut.
tunissanut agdlagartat KGH-p pi-
gissai soruname tåmarneK ajorput,
handelivdle nautsorssutaine ukiume
nautsorssuivfingme tunissiviup nalå-
nitume bilagitut (ugpernarsautitut) a-
torneKartarput.
ukiup ingerdlanerane tunissat ag-
dlagartait tusintiligpagssuit misig-
ssusagaluaråine aulisartut atausiåkåt
agdlagartamingnik igitsisimassut tu-
nissåinut takussutigssat ujardlugit
suliapilorujugssusaoK sulissutdlo aki-
soKissut atortariaKåsavdlutik. taimai-
liornikutaoK ingerdlatsinerme Kut-
dlersaussunut aningaussartutit pissa-
riaKångitsumik amerdlilerneKåsåput.
nautsorssutigissariaKarpoK aulisartut
måna agdlagartamingnik nangminér-
dlutik pårssinigssamut soicutigissa-
Kartut, agdlagartåme åma aulisartup
aningaussarsiaminik nautsorssusior-
nigssånut pingåruteKarmata.
sivneKartorfiussune aulisartut ag-
dlagartamik tåmaisimassut pissagssa-
ralue konjunkturudlingningsfondimut
ilånguneKartarput.
J. Holten Møller.
suisimagaluarunik, isumartik sujug-
dleK ajugautisagaluarnerdlugo.
tåssa imailisaoK, tamavta akilerai-
lisaugut, nunaut, igdluvdlunit tunga-
via „atugarput", atornera pingitsorna-
ta akilerartugssauvdlugo. kisiåne
kommune, nålagauvfik, KGH, GTO.
akileraissugssautitåungitdlat, nauk
tåukua inigssat pitsaunerit anginerit-
dlo atoraluarait. erKortunerdlune o-
Kåsavdlune inoKatigigsut nuna tunga-
vitdlo pigait, (samfundseje) kommu-
nip aningaussarpagssuit inoKatigig-
sunut iluaKutigssaugaluit ånåisagpa-
git, nålagauvfiup, KGH-p GTO-vdlo
„atugkamingnut" akillngitsornerisi-
gut.
silarssuarmiut issait nalivtine a-
var.gnårssuanut sangmiput, taimalo
runavtinut. sujunigssavdlo sut nag-
satariumårnerai takordlugkerssåruti-
gineK nalunaratdlarput. atauserdle
ralunångilaK: ingmikorniåinarsinau-
jungnaerpugut måtutdluta OKausito-
ksk una atordlugo: „Kalåtdlit-nunåt
kalåtdlinut", åmalo inatsisiliornikut
tungaviginiagagssat ukuinaujung-
naerput „nunavtine pissutsit ingmikut
itut“. silarssuarme sujumukartorssuit
erKukumågait pitsaussut, pitsåungi-
nerussutdlo avdlatut ajornartumik ti-
gussariaKåsavavut — pigissaKarner-
mutaoK tungassut.
ilivse kingugdliarssuit savssarterni-
aritse Kåputigissavut nangitdlugit, a-
nguniagaK tikitserdlugo.
Otto Rosing, Ausiait.
Kavdlunåtsiait
inugsuliait?
ivdlit tusåmångiligit erKartome-
Kartartut uvanga tusartåinagkåka
Nup kangiane KeKertarssuit pingajuå-
nlpungoK Kavdlunåtsiait inugsuliait
pingasut. anersame ilumoraluångit-
dlat!
aussaK-una juli Kåumataugå Kanå-
sune eKalungniartitdluta silagigdlu-
ne KåKat pujortånguaKångitsut Kanå-
sut KåKånut majuariarama kujativti-
ne KåKarssuit Kinguartardlugit Ser-
mitsiaup inugsugssue Kinguartaré-
ravkit erKaeriatångåravkit inugsuit
erKartorneKartartut pingasut. tauva
K’årusup Kulerssua kangimut nåssi-
artuårdlugo portorngit Kinguartaler-
påka.
kisa angmarKuteriatdlarame sor-
dlume inugsuk, ungasigkaluardlune
erssenuvigsoK Sermitsiauvdlo inug-
suanut åssinguvigsoK. isumaliorpunga
imaKa tåssa inugsuit pingajuat. taku-
ssama inå uvanipoK: K’ornup kitåne
Kulåne, K’åKarssup kitingåtsiarssuane
Ivnårssungup tingmissat inerssuata
kitåne kujatåne Iterdlagssup kangig-
dliup kujatåne Kåvane. inugsuit er-
Kartugkavka — ilumut taimåitoKar-
simagune — imaKa nutårsiagssanik i-
lumiulitsiarssuit!
asulume åma Lars EgedeugaluaK o-
Kalualårtoic tusågiga Iterdlagssup
kuata erKåne igpingmit ukåutOK ta-
kusimagine nerssutip angisup Kugto-
råta saorna. oKarpoK imaKagoK hestip
nerssussuvdlunit Kugtoråta sauneri-
sagå. åma OKarpoK imaKauna Kavdlu-
nåtsiait tamåne igdlukoKarfeKarsima-
massut. kuata tasertå ångajårssflga-
me sinå nuna misigssorneKångisåina-
rame imaKa nutårsiagssalitsiarssuaK!
Eliaser Poulsen, Nåk.
P. HIRTH & JUL. HANSEN
Ingeniører & Entreprenører
Godfhåbsvej 104 — København F.
Tlg.adr.: BYGHANS
CALTEX OLIE
DDK
i centrum
Automatisk
opfyldning-
- i takt med Deres
forbrug leverer vi
CALTEX olie.
10 måneders
brændselskonto.
Skal De have
nyt oliefyr,
kan De fordele
betalingen over
36 måneder.
DET DANSKE KULKOMPAGNI
RÅDHUSPLADSEN 14 • (01)1492 14
- søger De den fine tobaksnydelse - midt mellem cigaretten og cigaren...

asf^-
ha' sukces - brug
BRYLCREEM
Moderne mænd bruger hver dag
Brylcrecm, for Brylcrcem får håret
til at sidde perfekt og naturligt
hele dagen — uden at fedte. Gør
det bedste for Deres hår, brug
Brylcreem.
ØRT
Hår NYT LIV
17