Atuagagdliutit - 09.12.1965, Side 13

atuartartut
agdlagait
ingerdlatitaunerput
papiaramituasanerpa ?
ukioriartulerporåsit taimalo angat-
dlatit angalaornere angnikitdliartor-
dlutik, pingårtumik sinerissap avang-
narpasingnerussortåne. tamåna peKa-
tigalugo Kalåtdlit-nunåne åssigingit-
sutigut oKartugssautitaussut aussåi-
narme nunap avangnarpasingneru-
, ssortånukartartut ukivf igssamingnut
uterarérput upernartorssuångorid-
ngigpatdlo tingmiårKat Kardlondli-
ngigpata tåkutendsanatik.
nalungilarput Kalåtdlit-nunåt Ka-
noK isorartutigissoK angalaniarnerdlo
ajornaitsunane, taimåikamilo tamåki-
ssumik atåssuteKarfiginiarnera ajor-
nakusortardlune. taimåikaluartordle
angalaortitaussut igdloKarfit pissaria-
Kartitatik tikitarpait tåssanilo OKar-
tugssautitaussut pingårtumik atorfig-
dlit angnerit atåssuteKarfigalugit.
akugtungitsuningme pingårtumik
aussåkut radiukut tutsiutaraoK tåu-
nagoK igdloKarfingme tåssanipoK inu-
itdlo tåuko, tåssa amerdlanertigut Ki-
nigkat imalunit atorfigdlit angnerit
ilagalugit katerssortarfingme kavfiso-
KatigingneKardlune nei'eKatigingne-
Kardlunilunit, angalaortitaussut ta-
matumunga pivfigssaKarsimagpata.
tusardlugime nuånertaKaoK kalåtdlit
inororsårumassarnertik sule åtåpa-
lungmåssuk, nuimanerussunigdlo tå-
kutoKariartitdlugo maligtaussutdlo
sanericutilerångata, kaussarfisik kau-
simårdlugit ajukupalugtutut, kalåtdlit
Kanga tikerårtimingnut tuniutagånik
Kungujulavfigerujugssuålnartardlugit,
piviigssaKartitåungitdlåme tåuko na-
angatdlatit nålagaisa
peKatigigfiat
Nanortalingme angatdlatit nåla-
gauvfingmit pigineKartut nålagait
ingmikut itumik atautsimisimåput
OKaluseralugitdlo angatdlatit nålagai-
sa akigssarsiait. måna nunavtine
angatdlatit nålagarpagssuaKalerpoK
nalunångilardlo peKatigigfeKalersina-
go angatdlatit nålagait uvdluvtinut
nalerKutumik akigssarsiaKalernaviå-
ngitsut. åmale peKatigingornigssaK pi-
ssariaKalivigpoK avdlåtaoK pissutiga-
lugit. angatdlatit atortue måna uv-
dluvtinut nalerKukungnaerput.
angatdlatit pisoKaunerussut imaKalo
ukiune ardlalingne sule atorumårtut
erKarsautigisagåine pujorsiutinik nu-
navdlo åssinginik pilersorneKarnerat
nåmaginångeKaoK. radiut måna nali-
nginauvatdlålermata angatdlatine pi-
ssusigssaK erKordlugo atorneKarung-
naerput.
issornartorpagssuit tamåko peKati-
gingoruvta aitsåt sulisitsissunut uvav-
tinutdlo OKinerussumik ingerdlåneKa-
lersinåuput, sujunigssamime ikardle-
Kåtårtuåinardluta ingerdlasinåungila-
gut. måna GAS kisime utancissariae-
rupoK, uvagut angatdlatit nålagait su-
jumut autdlariautigssamik noncaissa-
riaKalerpugut, kigsautiginartiparput-
dlo tamåna pivdlugo KanoK isumaKar-
nermik sinerissamit tusardliutoKar-
nigsså.
Nanortalingme angatdlatit
nålagait sivnerdlugit,
Abel Silassen.
jutitdlugit isumamingnik sarKumisav-
dlutik påserusutamingnigdlo påsiniåi-
savdlutik.
nunap kujasingnerussortåta (Dan-
markip) avisinik atuapalårtalersima-
ssugut taimatutdlo radio-avisimik nå-
laorniartartugut atuardlugitdlo tusar-
tarpavut, tåunagoK Kåumatine tåuku-
nane Kalåtdlit-nunåne angalaorsi-
mavdlune uterame imatut oitauseKar-
simavoK, imaKa ilåne encarsartauser-
put maligdlugo siutivtinut tusarner-
patdlångitsunik, agdlåt ingminut ape-
rencajånarsissardlune tamåko OKalo-
Katigissamingnit pigssarsiarissarne-
rait.
sinerissap avangnarpasingnerussor-
tånitugut angalaortitanit aussåinarme
tikineKartartugut, aggersoKartOK tusa-
rångavtigo imaKa sujumut isumav-
dluaraluararaugut åssigingitsunik på-
serusutavtinik påsissaKarfigisinåusav-
dlugit, nalunginavkume uvangåinåu-
ngitsoK, Kalåtdlit-nunavta ingerdlati-
tauneranik åssigingitsutigut paitsu-
ngåssuteKartartut. sulilo ivsångunar-
serKigtaraoK tikitut imaKa sivikitsui-
narmik igdloKarfingmériardlutik OKa-
loKatigerusutatigdlo atåssutenarfige-
riardlugit autdlarångata, tåssalo ki-
ngorna entaerKingneKåsanatik sut
OKatdlisigineKarsimanersut. kingoma-
me navsuiåussissoKarneK ajorpoK ig-
dloKarfiup sujunigsså pivdlugo sut
erKarsautigineKarnersut, tamatumu-
ngalo igdloKarfiup nangmineK inue
KanoK isumaKarnersut. sordlume ig-
dloKarfiup inue nangmingneK aki-
ssugssåussuscKångitsut mérKatutdlo
KanoK pineKarnigssamingnik ånilå-
ngarujugdlutik utarKinartariaKartut.
månåkut oicauseK tusarnartaujung-
naersimassoK tåssa G-60. tåussuma
Kalåtdlit-nunåta sujunigsså tigumi-
ssutut ilersimavå, aperigåine kikut
nålagkersuinermik ingerdlataKartu-
ngitsut G-60-ip sunarpiaK sujunerta-
rigå ilisimagåt, kikumitauva taliming-
sule erKuniitdliartorput
utoi'Kalinersiutit årKigssugaunerat
kingugdleK uparualårniarpara isuma-
Karama uvangåinåungitsoK taima er-
Kumitsigissumik årKigssussivigineKar-
toK, Kitornamingne najugaKartut ilå-
ngaisivigeriardlugit mérKat tigumi-
ssait tapitsiardlugit. imaKåsit OKausi-
toKakasik una tusarsimagamiko:
„utorKakasit pissariaKångitdlat". Kut-
sånaraluaKaut igdlume kisimitut Kag-
faivfigingåtsiarmatigik. sinerissamile
utorKarpåloKarunarpoK Kitornaming-
nitunik ilåtigut aulisartunik avdlatut-
dlunit nangminerssordlutik inutig-
ssarsiuteKardlutik pigssarsiortunik.
ilångavigisavdlugit pissariaKarnerpa?
uvangale pivdlunga imånak oKåi-
narsinauvunga: ajornaviångilaK-åsit,
60-inik ukioKalitdlart.ungalo utorKali-
nersiånguåka 10 kr.-nik ilångarmati-
gik. neriugpunga 70-iliguma ilångar-
Kigkumårait. tauvalo ukiut Kulikutår-
dlugit ilångartariarpatigik 210-nik
ukioKaleruma tamaKarnanga ivssumut
utlnarumårpunga OKauseK tåuna år-
Kigssuigamik najorKutarisimagunar-
måssuk. ilumume isumatunguit.
Marie Hard.
nik nåpåisagaluarpat? G-60-ip angu-
niagai kisa pisonalerérsutut OKautigi-
neKartalerérput, nauk imaKa kalåt-
dlit sule påsingikåt sunarpiaK G-60-ip
sujunertarigå.
erKaimanerdlungikuvko ukiut mar-
dluk matuma sujornagut tamåna piv-
dlugo navsuiaissunik angalaortOKar-
simavoK (singnagtorsimångikuma),
sumutdle iluaKutåusava taima pissa-
riaKartigissumik angalaortut igdloKar-
fit soKutigissåinatik ornigtåsagpatigik,
imalunit takusimångisatik takornar-
niarfiginartåsagpatigik, igdloKarfit
ilait ingmikortitutut itdlugit, nauk
åma avdlatutdle inugtaoKatauniara-
luartut.
ukiut nutåt åssigingitsorparujug-
ssuarnik nagsataKarput, agdlåt inung-
nut tamåkissumik malingnauvfiginiar-
neK ajornartunik, sulilo ajornarsiar-
tusaoit ingerdlatitauneK nunap nang-
mineK inuinut issertugaussutut pine-
Kåsagpat.. nåmagiuåsanei-parput nu-
navta ingerdlatitaunera pivdlugo a-
ngalaortitaussut atorfilingnik angne-
rinarnik sågfigingnigtåsagpata, kalåt-
dlip Kangale misigisimasså Kutdler-
sarissanit naKisimaneKarneK téukulo
kisimik aulajangissugssaussutut issi-
gineKarnerat åtåniartutut itdlugo?
(taima OKarama folketingime ilaussor-
tavut pingilåka, nalunginavkume tåu-
ko Kinersissimik isumåinik tusarusug-
tartut).
Kalåtdlit-nunavta ingerdlatitaunera
påpiaråinarmipatdlålerpoK, inungnut-
dlo aulajangersimassuinarnut tuniu-
ssugagssatut isumaKarfigineKardlune.
aulajangigkat erdlingnartutitut tåu-
kuninga pigissagssatut tigunøKararaut
torKorsivingnutdlo åssigingitsunut
torKorneKardlutik nunap nangmineK
inuinut erdligissaussutut.
ingerdlatitaunerput atorfigdlit ang-
nerit agssåinitariaerupoK, inugtaussut
peKatautineKartariaKalerput akissug-
ssaoKataussutut isumamingnigdlo sar-
KuméKatausinaussutut, sujunigssame
suleKatigingnerup tungåtigut eKunga-
ssorneKångitsumik ingerdlåsaguvta,
nunarputdlo OKartugssaussut tungånit
Cubatut ingerdlåneKalisångigpat.
Peter March, K’utdligssat.
inoKatigingnermik misigssuissut
sok taimaitinarumasimåpat?
inoKatigingnermik misigssuissutitat
taimaitinarumatdlersimanerat Kalåt-
dlit-nunåne nutårsiagssaujungnaeré-
runarpoK. majimigoK grønlandsmini-
sterimut KinuteKarsimåput sulile er-
sserKigsumik akineKarsimanatik. ki-
siåne tusagkat kingugdlit maligdlugit
udvalgip sujuligtaissuata professor
Franz From udvalgivdlo uvdluinarne
pissortarisså professor Verner Gold-
schmidt ministerimik OKaloKateKar-
Kåmerput.
udvalgip oKalugtuagssartai angner-
tunerussumik erKartusångilåka — na-
luneKångerérunarmata — naitsumig-
dle OKautigerusugpara udvalge 1955-
ime pilersineKarnerme kingornatigut,
tåssa „suliagssaerunerme" tungånut,
katitdlugit Kulailuanik nalunaerute-
Karsimangmat. ajornakusorpoK OKau-
tiginiåsavdlugo udvalgip nalunaerutai
udvalgimut anguniagagssautitaussoK
tungavigalugo tiguneKartarsimaner-
sut. anguniagagssautitaussumime ilå-
tigut agdlagsimavoK udvalgip „misig-
ssuinerit Kalåtdlit-nunåne kulturip
tungåtigut pisorKanit nutånut pata-
jaitsumik tutsuviginartumigdlo inat-
sisiliortut pissortatdlo ineriartortitsi-
sinaunigssånut pissariaKarsorinartut
ilisimatussutsimik tungaveKartumik
pilerssårusiordlugitdlo sujulerssusa-
gai.“ — politikip tungåtigut aulaja-
ngissarsimanerit ilåinut nalunaerutit
tåukua suniuteKartarsimagunaraluar-
put, ersserKigpordle politikime aulaja-
nginerit avdlat udvalgip mianerssor-
Kussineranut akerdliuvdluinartumik
pissarsimangmata. taiginarsinauvar-
Deres
leverandør
af
Herre-
skjorter
Kun salg en gros
Agent: Ingerslev Petersen,
Rømersgade 11, København K.
TIf. Byen 4374, C. 59
A/S O. FOSS’
FABRIKER
Odense, tlf. (09) 1111 33.
put udvalgip nalunaerumine kingug-
dlerme danskit kalåtdlitdlo Kalåtdlit-
nunåne KanoK ingmingnut pissuseKa-
Katiging(nerånut tungassume) ingmi-
koruteKartitsinerit OKautsinik sumiu-
nermigdlo tungaveKartut sutdlunit
naviasårutiginikungmagit. taimåika-
luartordle politikerit tungånit føde-
stedskriteria Kalåtdlit-nunåne akig-
ssausersuinerme tungaviussugssatut
aula j angiutinarneKarpoK.
udvalgivdle suliagssineKarsimångi-
neranut pingårdluinartunik suliagssa-
KartitsingineK pissutåungilaK.
1963-imime landsrådip atautsimine-
rane kigsautiginartitdlugo sarKumiu-
neKarpoK Tunume Avanerssuarmilo
misigssuissoKarnigsså, kisalo kalåtdlit
inusugtortaisa akornåne pissusiussu-
nik påsiniaissoKarnigsså. kigsautigi-
neKartut tåukua inatsissartunit taima-
nilo ministeriussumit Mikael Gam-
imit isumaKatigineKardlutik tigune-
xarput, taimåikaluartordle udvalge
suliagssineKarsimångilaK. tamatumu-
nga atatitdlugo taissariaKarpoK Dan-
markime politikerit ilisimatutdlo tu-
ngånit suleKatigingnigssaK pingårti-
neKaleralugtuinarmat, åmalume so-
cialdemokratit partiat tåussumalo
månamut Kalåtdlit-nunånut ministe-
riutitarsimassai udvalgip sulineranik
soKUtigingnigdluinarsimangmata. —
tauvame udvalgip suliagssaerusima-
neranut suna pissutauva?
pissutausinaussut amerdlaKaut, åma
sut uvanga nalussåka tamatumane pi-
ngåruteKarsimaratarsinåuput.
taerérpara udvalgip nalunaerutå ki-
ngugdleK grønlandsministeriame ator-
filingnit akårineKarsimångingmat ilåi-
nåinitdle), åma atorfigdlit tåukua ilai-
sa autdlarKåumutdle udvalgimik akå-
ringningitdluinarsimanerat tusarnar-
tåungilaK.
ungaserujugssuångitsukut professor
Verner Goldschmidt Danmarkip ra-
diuane aperssorneKardlune pakatsisi-
manermingnik erssersitsivoK, måssa
pissutaussut sunerat ersserKigdluinar-
tumik tåingikaluardlugo. pissutaussoK
unaunerpa udvalgimut ilaussortat Ka-
muna misigisimangmåssuk asulinar-
ssuaK sulisimavdlutik — tåssa udval-
gip misiligtagaisa politikerit akissug-
ssaussut tungånit årKigssussiniarner-
me nautsorssutigineKartarsimångine-
risigut? imalunit pissutaussoK tåssau-
va pissortaKarfik ånilångassunik, pi-
ssusitorKanik åtåssinarumassunik ing-
mingnuinardlo nåmagissunik atorfi-
ligtalik suleKatigigsinaunerugaluamik
ajornarsisitsisimassoK?
udvalgimut tungåssuteKartut OKat-
dlisigineKarnerat pisangavdluta ma-
ligtarisavarput. nalunginavtigo ilisi-
matut misigssuissutitanut ilaussut ar-
dlaligtigut ministereKarfingnik avdla-
nik, sordlo statsministeriamik, under-
visningsministeriamik kulturministe-
riamigdlo ajungivigsumik suleKate-
Kartut åmalo politikerit kigsautigigåt
misigssuinerne påsissat uvdluinarne
suliniarnerme iluaKutiginiarneKåsa-
ssut, ei'Kumigmgitsorsmåungilarput
ingmikut påsisimassaKartut sulinig-
ssamut piarérsimassut taimak sivisu-
tigissumik suliagsslneKaratik napar-
dlinartariaKarsimanerat.
aperKUtip påsigssauvdluångitsortai
piårnerpåmik navsuiauteKarfigineKar-
tariaKarput, kalåtdlitdlo tungånit ne-
riugpugut pasigdliutigerKajåssarput,
grønlandsministeria inoKatigigfingor-
KajålersoK matoi'KassoK avdlatdlo isu-
måinik atorfigssaKartitsingitsunik su-
lissulik, tungavigssaKångitsussoK påsi-
narsiumårtoK. nalungilarpume styrel-
sitoKaic tamåkua perpiardlugit såkor-
tumik agssuarineKartarsimassoK. mi-
nisteria åma taimailersimåsagune aju-
saKaoK.
Jens Poulsen.

CigarssuaK
Cerute cigårdlo agdlatdlo mamamtigiput
akimtigidlutigdlo
Manne cerute mamaKatiKångilak. Cigar spidsiKangi-
tsok påriuminartoK nungulernera mamaKatiKangitsoK.
Cigarnik topanigdlo pegiuminarnertaK. Manne cerut
Danmarkime pisiarinekarnertak. Tamalåpassuarnik
pulik topanik mamarnertåvok. PigiuminaKalune.
AksiungilaK pisiariniaruk.
13