Atuagagdliutit - 18.08.1966, Blaðsíða 25

DAN-NORMO semi DIESEL
issartagkat spiralitdlo sakugssauput
nunarssup inoKarpatdlålmgmigssanut
kigdlilingmik meiKiornigssamik nornaissutigingnigtut nunanit
tamalånit pissut atautsiminermingnc sangmisimagait ajornar-
torsiutit ardlaicanissut
inuit amerdliartorpatdlånginigsså-
nik sangmissanardlune silarssuarmit
tamarmit ilauvfigineKartumik atautsi-
mititsineic Københavnime julip tat-
dlimånit arfinen pingajuat tikitdlugo
pisimassoK iluagtitdluarsimavoK. a-
tautsimititsissut danskit „Foreningen
for Familie-planlægning"-imér sut
nersualårneKarsimaKaut.
atautsimititsinermilo angussausima-
ssut ilimagissaK nåpertordlugo pisi-
massutut OKautigineKarsinåuput. su-
jugdlermérdlune inuit amerdliartor-
nerdnut tungassumik silarssuarmik
tamdkissumik atautsimineKartitdlugo
ajornartorsiutaussut issertuårane o-
xatdlisigineKarput nårtunavérsautit
sut suliniarnerme atorneKarsimanerat
erKartorneKardlune.
nålagkersuissut ama
nauk OKatdlineKaraluartOK sut ator-
dlugit inuit amerdliartornerat kigdli-
lerniarneKarsinaussoK, ilaussutdlo å-
ma ardlaligtigut påsissaKardluaralu-
artut sordlo spiralit, issartagkat, ka-
puinerit avdlatutdlo iliordlune ikior-
sisinaunerit sangmineKaraluartut, tai-
måitOK atautsimérssuarnerinait avKU-
tigalugit inuit amerdliartornerat unig-
tineKarsinåungilaK.
atautsimérssuarnerup inilernerati-
gut ersserKigsarneKarportaoK suliag-
ssaK ilaussusimassut nunanit 50-ni-
ngånérsut atausiåkånit nunamingnut
uternermingne ingerdlaterKisagåt.
suliniaKatigit nangminerssortut,
„International Planned Parenthood
Federation"imut atassutenartut su-
livdluartorujugssugaluarput, nåla-
gauvfingmitdle ikiorserneicångikunik
suliagssamik taima angnertutigissu-
mik namagsissaKarsinåungitdlat.
nunane ardlaxaKissune inuit amer-
dlavatdlålinginigssånik sulissutexar-
niat sukutdlunit ikiorserneKarnigs'sa-
mingnik ilimasutigssaKarneK ajorput
— ilånilume agdlåt nålagauvfiup tu-
ngånit akerdlilersorneKavigsinauv-
dlutik, sordlo nunane katugdlinik ino-
Kartune, tåukunanime nårtunavérsau-
tit KanoK ikaluartutdlunit angnerto-
Kissumik akileråruserneKartarmata.
atautsimérssuårnerme pingårtussu-
tut taineKarpoK nålagkersuissut kiku-
ssutdlunit tamatumunga tungassumik
akissugssaunermik pigissaKartaria-
Karnerat. nålagkersuissut kikussut-
dlunit inuit perningnigssåta tungåti-
gut akissugssaunermingnik misigisi-
magaluartut nårtunavérsautinigdle
tåukualo atorneKarnigssånik inuinar-
nut ilitsersusserusungitsut akissug-
ssaunermingnik atornerdluissussut, o-
nalugtut ilåta uparuarpå.
KåumarsaineruncK
„International Planned Parenthood
Federation" inuit nunarssuarme a-
merdliartorpatdlånginigssånut sulini-
artut nangminerssortut kåtuvfigåt.
tåuna pilersineicarpoK 1952-ime. pe-
Katigigfitdlo amerdliartorsimaKaut
1960-ime 16-iugamik manåkutdlo 42-
uvdlutik.
kigdlilingmik Kitorniornigssamik
danskit peKatigigfiat, sujulerssorne-
KartOK nakorsamit Agnete Bræstrupi-
mit Europamut tamarmut Asiavdlo
kitånut præsidentiutigissumit 1956-i-
me pilersineKarpoK. autdlartiniarne-
Kalermat komité pilersineKarKårsima-
vok nakorsat arnat klubianit, danskit
nakorsat peiratigigfiånit, Danmarkime
nakorsautaerniarfit peKatigigfiånit i-
natsiseKarnermutdlo ministeriaKar-
fingmit Kinigkanik ilaussortaKartoK.
peiratigigfik manåkut København
ericålo ilångutdlugit sisamanik suju-
nersuissarfiussunik nakorsiartarfiute-
KarpoK, Kåumarsainermut pingårtu-
mik atuarfingne, såkutoKarfingme
avdlanilo kinguågssiutinut tungassu-
mik iliniartitsinerme atugagssanik pi-
gissaKardlune.
danskit navssåvat
OKalugiarnerit oKatdlineritdlo er-
ssersipåt silarssuarme tamarme misi-
ligaivdlune nårtunavérsautinigdlo pi-
orérsunik pitsångorsaivdlune suline-
rujugssup angnertussusia.
Ungarnimit Jugoslaviamitdlo spira-
linik atuinerme påsissat eritartorne-
Karput. tyskit kitdlit ilisimatuisa når-
tunavérsautit issartagkat atorneKar-
nermingne KanoK kinguneKarsinaune-
rat misigssorsimavåt. Englandimit tu-
påtdlangnartumik nalunaeruteKarput,
kaputit atordlugit nårtunavérsautit
pilersiniarneKalersimassut.
danskitaoK navssåvat tupigusutigi-
nexavigpoK, periarfigssanartitsigame
avKUtigssanik nutånik. nakorsat P. E.
Lebech åmalo Mogens Osler Frede-
riksberg hospitalimérsut navssåming-
nik polygonimik taissamingnik ming-
nerulersisimavait ajornartorsiuterpå-
luit spiralit ilagissaisalo ikutagkat
navianauteKarsinaunerdnut tungassut.
tåssame atoriarneKai’sinaussut Kini-
gagssat ardlaKarérput. kisiånile ta-
marmik sule kukuneitalårdlutigdlo a-
migauteKardlutik, taimåitumigdlo mi-
siligaineK nangerKingneKåsaoK, åmå-
taorme anguniarneicarmat nutåt ta-
måko tåkussorartut atuissugssaming-
nut atausiåkånut nalei'Kunerunigssåt.
}
i
ilaKutarit angncnnik
silarssuaK tamåt erKarsautigalugo
inuit amerdliartupilornerat ajunåler-
nerssuartut issigissariaKalerérpoK. ta-
måna pingårtumik ersseritigpoK nu-
nane kangigdlerne, Afrikavdlo ilaru-
jugssuane, kingunigssålo erKarsauti-
galugo sule årdlerKutiginarneruvoK
Amerika kujatdleK, téssanime inuit
amerdliartornerat procentingordlugo
tamanit angnertunerorérmat.
nunane tåukunane nårtunavérsau-
tit atorneKarnigssånik ilitsersussinig-
ssaK pissariaKavigpoK. inuime amer-
dliartornerata kingunerissugssaung-
mago inutigssakitdliulernigssaK, ig-
dlugssaileKineK iliniarfigssaileKineK å-
malo inuiait atautsimut issigalugit a-
ningaussarsiornerup tungånut ajor-
nartorsiortitsilersugssaugame.
nunane tamåkunane amerdliartoKi-
ssunik inulingne inoKatigingnermut
aningaussarsiornermutdlo tungassuti-
gut ikiorsinigssaK pingårtuvoK. ajor-
nartorsiutitdlo mingnerulernaviångit-
dlat nunane tåukunane inusausitOKau-
simassoK åmåtaoK ardlaligtigut avdlå-
ngoriartulerérmat, ilaKutaritdlo inui-
aicatigissutsimut tungatitdlugo av-
dlaunerussumik inuleriartormata.
kigdlilingmik Kitorniornigssamik er-
Karsautip tungavisa ilagåt ilaKutarit
inuiaKatigigtut ingerdlaniarnigssåt.
tamatumunga tungatitdlugo nunane
sujuarsagagssane ilaKutarit sujugdler-
mérutdlugit ikiorKårneKartåsåput, i-
nussausermingne avdlångortitsiler-
nermingne ajornartorsiunginerusang-
mata sordlo naussorigsaissunermit ig-
dloKarfigssuarne inunermut ikårsåria-
lersitdlugit.
åmåtaordle inuiangne nauk sujuar-
simassune — sordlo Europap kitåne
Amerikamilo avangnardlerme — ila-
Kutarit kigdlilerneKarnigssåt pissaria-
KartineKarpoK.
tamatumunga tungatitdlugo erKar-
torneKartuartuvoK inuit amerdliartor-
patdlårnerat kigdlilerniardlugo suli-
nerme pingårtineKarnerssåungitsoK i-
nuit amerdliartornerata unigtivingne-
Karnigsså, kisiånile åiparit kikutdlu-
nit nangmineK kigsautigissartik ma-
ligdlugo Kitornamik amerdlås^usig-
ssånik aulajangisinaulenuivdlugit tai-
mailivdlutik Kitornatik erKigsinartu-
mik pivdluarnarnerussumigdlo ag-
dliartorfigssaKartitarsinaulisavdlugit
misigisimatisavdlugitdlo kigsautigi-
ssauvalutik inungorsimanerånik.
ilaKutarit kigdliligaussarnigssånut
Kåumarsainermik pissariaKartitsineK
— åssigigdluinarpoK Danmarkimlkåi-
ne Indiamikåinilunit.
inusugtut puiornagit
perKingnigssap tungatigut pissutsit
issigalugit ersserKigdluarpoK inuit a-
merdliartornerånik kigdliliniardlune
nunane sulivfigineKarlune nårtuersi-
tartut ikiliartuinartut.
avdlamigdle åma soKutiginartumik
atautsiminerme ardlaleriardlune er-
KartugaussoKarpoK. tamatumunga a-
tatitalugo protessorip belgiamiup tai-
vå måna inusugtut åipaKångitsut ato-
Katigigtarnerat Kangatut issornartutut
issigineKarungnaersimassoK, taimalo
inusugtut åipaningikaiuardlutik ino-
Katigingnigssamut pivfigssaKardlua-
lersimassut.
tamåna ima påsissariaKarpoK naliv-
tine inusugtut kinguågssiutimikut Ka-
ngarnit ineriarnerussalersut, åipa-
nmgnigssamutdle erKarsartautsimikut
Kanganit kingusingnerussumik nå-
mautilersimavdlutik, tåssa åma ilini-
artitaunerup måna sivisunerulernera
pissutigalugo.
taimaingmat suliniaKatigit nunanit
42-ningånérsut sangmissagssaKaKaut
tapersersortariaKardlutigdlo. nunat i-
låine inuit amerdlasiartornerånik på-
kersimangningniarneK tuaviutariaKa-
lersimavoK, misilineritdlo iluagtingit-
susagaluarpata tamåna silarssuarmut
tamarmut kinguneKapilungitsortug-
ssåungilaK.
Den 50 årige englænder Rex Mc
Candless demonstrerer her den af
ham selv konstruerede autogyro.
Flyet minder meget om en helikop-
ter, og kan da også starte og lande
næsten lodret og flyve meget lang-
somt. Men autogyro'en drives i mod-
sætning til helikopteren frem af en
propel, mens rotorbladene kun tje-
ner til af holde flyet i luffen. De be-
væges af luftstrømmen. En motor på
55 hestekræfter giver flyet en top-
fart på ca. 120 kilometer i timen, og
prisen er overkommelig: knap 20.000
kroner.
tulup Rex McCandlessip 50-inik
ukiugdlip auna fakutipå tingmissar-
tuarax nangmineK sanasimassane.
fingmissartoK helikopterimut erxainar-
torujugssuvoK tåssa milerfitdlune Ka-
ngåtalertifdlunilo émordlumaK imalu-
nit KumordluinaK ingerdlasinaugame
arritsuararssuarmigdlo ingerdlasinauv-
dlune. helikopterimitdle avdlåussutigå
ingerdlatigissaminik sarpiussaxarnine,
helikopteritutdle sarpine Kangataniar-
nerinarminut atortaramigit, fåukulo si-
låinarmik suporneKardlutik kåvititåu-
put. motåria 55-inik hestekræftexartoK
famåkisineKartitdlugo nalunaerxutap
akuneranut kilometerif 120 migss.
ingerdlatiginex ajornångilax, akialo
ingassagissagssarujugssunane: 20.000
kr. angungajainardlugit.
a/s Motorfabriken DAN
Adgangsvejen Esbjerg . Telegramadresse: DANMOTOR
leveres som 80 — 120 — 140 — 210 og 280 hk som
2, 3 eller 4- cylinder motorer.
fOniuneKarsinauvoK motorltut 80-nik, 120-nlk, 140-nik,
210-nik 280-nigdlo hk-Kartitdlugo, 2-nlk, 3-nik Imaluntt
4-nik cylinderiligtut.
DAN-NORMO
Større KRAFT på mindre PLADS
DAN-NORMO
nukik angnerussoK inigssame ming-
nerussume
DAN-NORMO
Lettere BETJENING bedre
ØKONOMI
DAN-NORMO
suliarinerat OKi'nerussoK sipårnarne-
russoK
DAN-NORMO
har hydraulisk omstyring og kobling
DAN-NORMO
hydrauliskimik nikftauteKarpoK kob-
lingCKardlunilo
DAN-NORMO
har fuldautomatisk regulering af
indsprojtningsspidserne.
DAN-NORMO
Kitserartue automatiskimik Kitserar-
tarput.
Vælg DAN-NORMO til den nye båd.
Kineruk DAN NORMO pujortulérKamut nutåmut.
Rantzausminde Bådebyggeri
og Årefabrik
Telegramadr. „Strong" SVENDBORG
uran imamingånérsoK
Tuluit-nunåta uranigssaKånginera
pissutigineruvdlugo Tuluit-nunåne a-
tomip nukingata iluaKutiginiarneranut
tungassumik kommissione misilisitsi-
simavoK uran imamit pigssarsiarine-
KarsinaunersoK.
uranimigdle katerssuisitseriaraluar-
neit pissarnersortoK ingminut sule a-
kilersinåungitsutut OKautigissariaKar-
dlune, tåssa imaK kubikmeterimut a-
tautsimut uranimininguamik 3,3 mil-
ligramitut angnertutigissuinarmik i-
maKarmat. taimaeriarmat avdlatut i-
liordlune uran katerssoriarKingneKar-
Pok tåssa titanhydroxyd augtitagssia-
mut téssunga piumaneKaKissumut ni-
perarfiussartoK iluaKutsiutdlugo, ura-
nilo ajornartorsiorpatdlårane titan-
hydroxydimit avigsårtineKarsinauv-
dlune. taimailiordlunilo titanhydro-
xyd salerérneKarneratigut atorKing-
neKarxigsinauvdlune.
tuluit atomip nukinganik iluaxute-
Karnigssamik atautsimititat tamåna
misilineK najorxutaralugo pilerssåru-
taugatdlartumik nautsorssuteKarsi-
måput angnertunerungårtumik ulig-
tarneK tinigtarnerdlo atordlugit elek-
tricitetiliorfingmut Menaisip ikeraså-
nltumut KeKertap Angleseyp nunavi-
uvdlo akornånitumut atatitdlugo. u-
ligtarnerup tinigtarneruvdlo tåssane
åssiginginerata angnertunerujugssua
Menaisip ikerasåtalo sarfartunerujug-
ssua iluaKutigalugit imaK taseraussia-
tigortartugssaK nutartertuartugssåu-
saoK, uranimik pigssarsivigineKartuå-
savdlune. nautsorssutigissat månåkut-
dlo teknikime atorneKartut najorKU-
taralugit ukiumut uran 1000 tons
tonsimut 300.000 kr. erKåne akeKar-
tugssax pigssarsiarineKartåsaoK.
Laurits Møller
& Sønner
Amaliegade 48t København K.
Kolonial — Cigarer — Tobak
nerissagssat — sikåt — tupat
25