Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 24.11.1966, Blaðsíða 9

Atuagagdliutit - 24.11.1966, Blaðsíða 9
Kujatåne aulisarnikut piorsaineK K’aKortume aulisagkanik nåkariar- simassoK nalunaerutigineKarmat misi- gaunga tamatumunga navsuiauteKa- låsavdlunga. naluneKångilaK Kujatåne aulisarni- kut piorsaineK amigauteKaKissoK. a- migautigineicartut angnerssaråt nior- KutigssiorfigssaKamiarneK. KGH-p erninaK påsissariaKarpå Narssame fa- brikip Kujatåne niorKutigssiorneK ta- måt isumagisinåungikå, tåssanime ni- orKutigssiorfik pingårtunik ardlaling- nik amigauteKarpoK. Kerititsivikipat- dlåKaoK, usingiainermutdlo tungassut pitsåungipatdlårdlutik åmale sårug- dlingniat erKarsautigisagåine kanger- dlungme ilusigpatdlårdlune. piårtumik påsissariaKalerpoK ner- piliorfingnik mikigaluanik sanassaria- Kalersimangmat Nanortalingme K’a- Kortumilo neKitagssat, sikulersutig- ssat tanuagssatdlo erKarsautigalugit pissaritsumik pivfiusinaussunik. ki- kutdlunit påsissariaKarpåt Kujatåne aulisartut pissutsit taima ajortigissut nåmaginarsinaujungnaerait, tåssa Nu- nap isuata entånit aulisagkanik siku- lersugkanik sulivdlutik nal. akunere 17 atordlugit tunitsivigssaK ornigtari- aKartardlugo. igdloKarfik sujugdleK Nanortalik avKUsågagssauvoK, tama- tumalo kingorna nal. akunere 7 Kå- ngiuneréne igdloKarfik avdla K’aKor- toK avKUsågagssauvdlune. igdloKarfit tåuko mardluk sinerissamiput, K’a- Kortordle Kångeråine akunerit pinga- juat avigdlugo kangerdlungmut ilung- mukartariaKarpoK Kujatåne nerpilior- fituaK NarssamitoK ornigdlugo. nu- navdlo ilåne angnertoKissume NarssaK tåssatuauvortaoK sikulersutigssanik nunavtme imiorfeKalisava ? igdlume imiortarnerup unigtineKar- nigssånik landsrådip sujunersutånut tungatitdlugo Nanortalingme aviséraK „TusardluarnåK“ aperssuisimavoK Ka- non isumaKarfigineKarneranik. mauna ilångunenarput tamatumunga akissu- tit: 1) årdlerinartungusaoK inuit nalingi- narnik issertordlutik imigagssali- ortalernigssait. 2) pissariaKalisaoK nunavtine nang- minerissavtinik imiorfenalerpat Carlsbergikutut Tuborgikututdlo angnertutigingikaluardlune imia- mut åssingussumik sanassartumik kisiåne inatsisitigut igdlersugau- ssumik kalåtdlinut pisiniarfigisav- dlugo nalerKiitumik. 3) ukiutonaK kisiat ernaivara — tå- ssane nåmagtivigdluta erngutarav- ta — suna imertalisavarput? 4) imiartortalernivnit imigara tasili- amut ikinenartugune inugpålug- ssuarnut nalunguarfigineKarsinau- lisagaluarpoK — taimaingmat u- nigtitaunigsså mamiagigaluaKåra. 5) imiagssat unigpata irniårnanik pi- sisinaujumavdluta kalåtdlit akig- ssautivut Kaglagtarianarput. 6) asimioKarfingmiut niuvertoruse- Karfingmiutdlo angnerussumik er- Kugåusåput taukua inuvdlutigine- rugamiko. 7) magister Morten Porsildiugalup Avangnåne landsrådime sujuner- sutigisimasså imiagssat niornutau- lernigssåt tåssa piniartut neriner- mingnut atortardlugo perningnig- ssamut iluaKUtigernuvdlugo — a- torungnaersineKarpoK. 8) orssut tunissaunerat unigtinenar- poK — månalo tunissaorKilernig- ssait landsrådip erKartorKilerpå — kisiat orérdlugit — iginingorér- dlugit. tauva ukiualuit nångiugpa- ta landsrådip imiagssat pisiarine- narsinaulernigssåt entartorKilisa- vait tamatumuna orérdlugit — i- minariångordlugit. 9) Kalåtdlit-nunåta onalugtuarissau- nerane „uvdlut kiangnerit" nåput. 10) Danmarkime naussorigsaissut i- ^niagssautitik sumut åma akigissa- lisavait? piniartut orssuerniarsi- naujungnaernerånut åssingussu- mik nalårsisåput. amigaKaoK pivfiusinaussoK. Narssame usingiai- ssartut nikagissaujungnaivigsimagalu- arput, taimåikaluartordle aulisartuv- dlune ajornartorsiuterpagssuit suju- mugagssaujuarput, imarpikortauti- ningme umiarssuarnigdlo neritsiving- nik usingiartoKartåinarmat, aulisartut utarKissarianartardlutik. aulisagkatdlo tunissat aké tigunen ajornanaut ani- ngausserivik matussarmat uvalikut sisamanut. taimatutaon tanuagssarsi- niarneK avdlanigdlo atortugssarsiniar- nen ajornakusortaKaoK, tåssa atortug- ssaerniarfik, igfioriik niuvertarfigdlo Narssap pisonartåningmata. ajornar- torsiutit tamåko aulisartunut Narssa- me najuganartunut malungnångitdlat, aulisartumutdle kujatånit aggersumut imåinaungenaut. åmåtaordle aulisagkat aké pitsau- gissagssaungeKaut. Kujatåne tunitsi- vingnut avdlanut nalerniutdlugit au- lisagkat Narssamut tunivdlugit tonsi- mut 160 kr-nik akisuneruput. soruna- me tamåna pivdlugo aulisarton pi- ngitsailinenartarpordlusoK pissane Narssamut apuniåsavdlugit åmale av- dlatut ajornartumik aulisagkat uv- dlut arfinigdlit anguvdlugit pisonale- rérsut tunissarianartardlugit. Nunap isuanit Nanortagdlip K’anortuvdlo tu- ngånut neKitsersuisinauvdlunilo pi- ssaminik lastimut katerssuisinauvon, pissanile nåmaginakånersumik akiler- sitdlugit tunisinåungilai. Narssame fabrike aulisagkanik agssartuisitsi- ssarpoK agdlåt Augpilagtumingånit, Nanortalik avnusårdlugo Narssamut, ilånikutdlume aulisagkat apunenar- tarput asiupajårérdlutik, aulisartutdle 30 fods Kångerdlugo angissusilingnik angatdlatigdlit avnussua nangming- nen atortarianartarpåt angnerussumik aningaussarsiumavdlutik, taimalo uv- dlormik aulisångivfigssaraluamik ki- salo uvdlunik mardlungnik aulisarfig- ssaraluanik ånaissanartardlutik. åmå- taordle Narssame nenitagssanik pisi- neir ajornarsinaussarpoK, tåssa fabri- kip Kerititsivia kapisilingnik savårnat- dlunit neKåinik ulivkårsimassarmat ukiup angnerssåne, taimåitumigdlo neKitagssat aulisartup atorfigssaKar- titai torKorsivfigssaKartinenaratik. nalunenångilaK Narssame fabrike ukiup ilåtigut suliagssanarpatdlåler- sarmat. taimaingmat neriorssutigine- narpoK Agdluitsup-påne fabrikiliorto- KåsassoK, sulile tåuna iningilaK. sa- vanigdlo toKoraivfiup nalåne avdlatut ajornartumik rejerniutit tamarmik så- rugdlingnialersarput ilaitdlo aulisag- kanik angatdlåssinerme åtartorneKar- tardlutik, taimailivdlune sivisonissu- mik sigssiugkame uningassariaKartar- put usingiarneKarnigssartik utarniv- dlugo, tamatumunåkutdlo aulisagka- nik tunissagssanik usivdlutik tikiutut avssersimalersardlugit. taimale nåmaginångitsigissunik pi- ssonartitdlugo tusardliupon KGH na- lunaeruteKarsimassoK K’aKortume så- Gyldne - altid sprøde „franske kartofler” Aktieselskabet DANISCO Kriatianiagrade 8, København, 0. rugdlingniarnen kinguariarsimasson, OKautiginenångilardle aulisagkat Ka- non amerdlatigissut Narssamut tuni- nenarsimassut kutterinit K’aKortumi- ngånérsunit, Nanortalingmingånér- sunit niuvertoruseKarfingmingånérsu- nitdlo, tåuko ajornartorsiOKalutik tai- mailiortariaKarsimavdlutik. påsinarsisimavortaoK aulisautinut KGH-p akigititai åssigingitsut sineri- ssap ilaine åssigingitsune, tamånalo pissuteKarsorinardlune kukunerpag- ssuarnit. åssersutitut taisinauvara På- miune ningitagagssarsigama 6 mm manillamik kilumut 7,10 kr-lerdlugo. uvdlut Kavsikåtånguit Kångiutut Ar- sungme taimåitorpiamik pisivunga ki- lumut 4,60 kr-lerdlugo. sinerissamit tamarmit sujutagssanik pisissarsima- vunga, ilåne atauseK akilertarsimav- dlugo 6,5 øre ilånilo 2,5 øre. OKumer- sat aké åssigingitdlåtaoK ilåne 3,4 øre ilånilo 2 øre. neKitagssat ilåne 1,40 kr. kilumut ilånilo 1,75 kr. niuvertoruse- narfingne pisiagssat aulisarnermut tungassut avdlanit akisunerpaugu- narput, aulisagkatdle akikinerpåjuv- dlutik, tåssa agssartorneKartarnertik pivdlugo. isumaga maligdlugo tamåna eKungavdluinarpoK, sapingisamigdlo piårtumik piumassarissariaKarpoK si- nerissame aulisagkanik piniutit akisa avdlångortineKarnigssåt. Kåumatip i- ngerdlanerane sujutagssat 10.000 ator- simavåka, avdlatdlume sujornutdlu- nga taimailiorsimassut amerdlanaut. uvgornångitsungilardle taima amer- dlatigissut sujutagssat 650 kr-lisagåi- ne, måssa nunanarfit ilåine 250 kr-i- narnik akilersinaugaluardlugit. åmåtaordle aulisagkat aké tamane åssigigtariaKarput. aulisagkat tunissat åssigingitsunik akenartineKarnerat pissutigalugo akigssarsiat åssiglngit- sorujugssuångorsinåuput. imaKauna tamåna pissutigalugo KGH-p ningi- tagarssutait Sisimiut Manitsordlo sar- ssutinardlugit Nungmukartartut pi- ssatik nuname sulissunit usingiartiki- artordlugit? taimaingmat uvdlut mar- dluk talisimasinåuput Kasuersårfe- Kardlutik. uvangåtaoK taimailiortaria- Karsimavunga aussaK Manitsumit a- kunerup agfå ornigtarissame aulisa- rama. aningaussarsinerunigssan pissu- tigalugo NungmukartariaKartarsima- vunga taimalo uvdlut mardluk auli- sarfigssaugaluit asiutitarsimavdlugit. tamåna niorKutigssiornermut Kagfag- sautéusanerame? perorsarneKarnerput pitsaussuva? Christian Høy, K’aKortoK. silame erngutarneK taima KuleKutserdlugo „Alibak" agdlagpoK Vmånap aviséråne „Na- sigfik“me: tatdlimångornerugångat niuverto- narfingmut aterdlune pisiniarfiup så- nut pivdlune takugssaussartut tåssau- ssarput tamaunga ingitdlutik seniner- ssuaK sågdlugo „båjånguamik" „ernar- dlianigdlunit" KanoK taineKartaraluar- nersumik najorsitdlagtårtut. soruna- me tåukuvdlune nuånerunaKaoK, ki- siåne taimailiortut amerdlanerit er- Karsautigissarunångilåt tamåna ku- ssanångingmat. taima isumanarnivnut sujugdlerpåmik pissutigissåka tåssåu- put mérKat, uvdlutitdlugo pisiniarfiup såvane pmguarnigssamingnik nuåna- rissaKartaKissut. mérartavut peroriar- tortut taimatut issigitituåsanerpavut? kisalo OKautsit imersimårtut amer- dlanerit oKauserissartagait tamanut tusarnersuinaunen ajorput, pingårtu- migdlo mérKanit — tusåsavdlugit — tåukununga nalernupatdlårtaratik. taimåitumik pissuseK tamåna sorae- rutariaKarpoK, kikutdlunit nangming- neK angerdlarsimavfingmingne tai- mailiusagpata OKausigssaKarfigineKå- ngitdlat. Kularingivigpara sarKiimiu- ssara inuit ilåinit mamiatsautigine- KarumårtOK, taimåitoKåsagpatdle tåu- kujumårput agdlauserissamit erKor- neKartut. erKortusoringilara Kujatåta Kinersiviane folketingimut Kinigagssångortitut pingajuat palase Erling Høegh Kinigagssångortiniardlu- ne radiukut tutsiungmat pisangavdlu- nga utarKisimavara kikut sivnissug- ssatut tusardliukumårnerai. åritdlime tutsiutilikajårpon GAS-ivngoK hoved- bestyrelsime formandia OdåK Olsen sivnissugssatut sujugdlertut tigune- KarpoK, akuerssinerminutdlo pissuti- gisimavdlugo hovedbestyrelsime ilau- ssortaKatine avdlat isumaKatigerKår- dlugit aitsåt taimailiorsimagame. Nungme hovedbestyrelsimut ilau- ssortat påsiniaivfigerérdlugit påsivara hovedbestyrelsip ilaussortai Nungmi- tut aperineKarsimångisåinartut, ilima- nardlunile OdåK Avangnåne angala- nermine tåvane ilaussortaKatine kisi- sa aperisimagunarai. Avangnå Kuja- tålo ingmikut Kinersiviungmata erKor- tuliornertut issigisinåungitdluinarpara Kujatåne hovedbestyrelsip ilaussortai Karssutinardlugit taimailiortoKarsi- naungmat. Erling Høegh G-60-ime inugtauv- dluartuvoK tåssungalo KilerssorKigsår- dlune katangnavérsagaugunavigdlu- ne GAS-ivdle G-60-ime pilerssåru- siaussartut akerdlerai taimaingmatdlo erKortusorisinåungivigpara sok for- manderput sivnissugssatut sujugdler- tut akuerssissariaKarsimanersoK. tai- mailiornermigume kåtuvfiup lokalit- dlo atautsimordlutik anguniagagssatut suliariniagait aserortertugssaungma- git. avdlat Kanorme isumaKarfigåt? telegrafist Carl Hammeken, Nuk. ★ På motorerne 1 Grønlands elværker og kraftcentra- ler står bogstaverne B & W som bekræftelse på, at Burmeister & Wains verdensomspændende erfaring står bag og sikrer økonomi og driftssikkerhed. -Ar Kalåtdllt-nunane ingnåtdlaglssiorfingne lngerdlatau- ssut lllsarnautltut nalunaeKutanarput B & W, tåunalo Kularnavérutauvok Burmeister & Waln’ip sllarssuarme 'tamarme mlslllgtagarlslmassaisa tamåko lsumangnalt- sånlgssalt aklkltsOnlgssaltdlo Kularlssarlaerutltlslmagal. BURMEISTER&WAIN København Danmark DIESEL MOTOREI 9

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.