Atuagagdliutit - 24.11.1966, Blaðsíða 28

perdlatårtarnerit
tåssa Amerikame igdloicarfit ilåne tingmiarssuif orKuismiarneKartut anorerssuaK ajoKuséKissoK kalerriså-
rutigineKarsimangmat, ajunårKunagit.
ivnat tingmiailo
agdlagtoK K. Møller, NapassoK
Kulinik ukioKardlunga ilåne imer-
talerpunga. kugfik tikikavko imeria-
raluardlunga Kuåukama Kordlorfigiti-
lerpunga. anersårneK ajulerama kug-
fiup rujoria tiguvdlugo nusupara tå-
ssalo anersårdlunga auga suputitiga-
lugo. taimanikut imaKa minutit sisa-
mat anersångilanga.
imertautiga imup pua imeriardlugo
kugfik miligsinardlugo Kiautigalunga
Kumut autdlarpunga. sule Kiavdlunga
iserama isagtarterujugssuarpunga. i-
lama atissaiaraminga åma isagtance-
riardlunga inariartortipånga, uvfa uv-
dlo’KerKariartortoK. uvdlo’KerKanut
umatiga kavsugtorujugssussoK atåta i-
serpoK. sumlsoralunga anånamut a-
perKutigå. KanoK pissoKarsimassoK tu-
saramiuk åma tåssa unatarpånga. su-
Giv Dem selv en
pose drops i dag —
og husk! —
den skal være fra
Galle & Jessen
☆
sukuarKanik ilumiulingnik
uvdlume pisigit pugssiår-
Kamik erKaima—jugdlo!
pugssiåraK uvanga pissu-
sangmat Galle & Jessen
le unatarniarånga taimak ilisima-
galuångilanga.
ilåne sisorardluta autdlartipugut.
avdlalo aputdlaravta uvanga niancuv-
kut kilitdlardlunga. nakorsiåukaminga
appelsinamik tunivånga. Kiånginama-
goK. åma avdlame kisimitdlunga siso-
rardlunga umikut agsut tårtoK apora-
ma åma niamuvkut kilerpunga, su-
jugdlermitdle mingnermik. ukiut ilå-
ne umiarssuaK tikerKårtoK pugtårdlu-
nga issikama morssugdlunga, pujor-
tuléraK atautdlugo aitsåt KaKivunga.
ukiut ilåne tusalerpugut savssaKar-
toroK. taimak tusaravta nuånåtsaKa-
luta atåtagalo pikisinardluta autdlar-
pugut. sunauvfa Kilalugarniarfigssav-
tinut piguvta issiniarumårama. Kila-
lugkat takugavtigik orneriaraluardlu-
git issikama morssugdlunga. atåtama
tigugaminga Kilalugkamik autdlåine-
rérmat angerdlarpugut.
kingorna KilalugarniaKatigingilå-
nga.
atåtama OKalugtuarissarpå anånane
Upernivingme umagatdlarmat misigi-
ssane. ilåne imertardlune tusalersima-
vå igdlume ivssuinarme inuk OKalug-
palugtoK. katåkut itsuarame takuler-
på inuk perdlerortOK ujalugssiångua-
mik Kilåmut Kilerussivdlune pinguar-
toK. sule issigingnåmiaråne perdle-
rortup atåtaga takoriaramiuk orniler-
simavå, aningmatdlo malilerdlugo. a-
tåtaga Kiautigalune Kimåsimavoic, per-
dlerortordlo atåtap ujaraamik milor-
simavå upititdlugo. ornigdlugo tiki-
kamiuk pilersimavå kinå Karsorsima-
ssok. tikisimatsiåinaråne perdlerortOK
magssisimavoK, atåtagalo tigoriardlu-
go tåunaKame unatalersimavå.
atåtaga nivdliagaluarame tusåne-
KarsimångilaK. nåmagtitdlugo unata-
réramiuk nikuiteriardlugo isagkamiuk
tatsimut miloriusimavå. atåtaga tai-
manikut ipigaluarsimavoK, meriarami-
ie umarKigsimavdlune.
tåssalugoK niaKulårtoK kingorna ta-
kusarminago.
Bernhard Wille, 14 år,
Drengekollegiet,
Ausiait.
ikingutigssarsiortut
Kalåtdlit-nimavtine igdloKarfingne
åssiglngitsune inusugtut peKatigigfisa
ardlåinik ikingutigssarsiorpugut. ta-
matumuna sujunertaralugo ilisareKa-
tigingnerulemigssaK. peKatigigfigput
ateKarpoK „NAUSSOK’“ autdlarner-
neitarsimassoK 1953-ime nutartendng-
neKarsimavdlunilo nutånik maligtari-
ssagssaliomeKardlune 1966-ip aut-
dlartinerane. uvdlumikut ilaussorta-
KarpoK 54-inik.
avåmut angmassuvoK, åipanerérsi-
magaluartunit ilaussortauvfigineKar-
sinauvdlune.
neriugdluta iklngutingnersumik i-
nuvdluarKussivugut
Upernivingme inåsugtut peKatigit
„NAUSSOK’“
Upemivik.
KujatåliarneK
„KununguaK“mut ilauvdluta Nanor-
taliliardluta autdlaravta nuåneKaoK.
taimaitdluta sapemgulerpugut Kung-
nåt atåne. uvdlut mardluk tåssane u-
ningariardluta Påmiunut uterpugut,
tåssångånitdlo helikopterimik K’aicor-
tuliardluta. tauva K’aKortumit Nanor-
talingmut ingerdlanialerpugut, „Jør-
gen Brønlund“imutdlo ilauvdluta Na-
nortalingmut apupugut. agsorssuas
Nanortalik nuånerpoK, tåssalume ait-
såt kujåmut takomamiardlunga. K’a-
KortoK avKusårdlugo Sisimiunut a-
ngerdlarpugut.
Åge Hans Evaldsen,
Sisimiut.
Kuj atåta ilåne tåteråt ineKarfialug-
pagssuarigaluisa inigineKarungnaer-
nerånut suna pissutaussoK nalunångi-
laK, tåssa avunga Uperniviup avang-
nånut nugtertorssungmata. inuit tå-
vångånit kujåmut nugtertiniagaussut,
„tåssa usornartut" tingmissat Kujatå-
nit avangnamut Kangale nugtileréra-
mik. 1947-me silarssuarme tingmissa-
nit emivigineKarnerpåtut nautsorssu-
ssat Kup „Agparssue" måniliarfigigav-
tigit (atOKalune) tusåmaréKigavkime
tikikusoKigavkit tikipåka agtuavdlu-
gitdlo — kisame tåssa tingmissat er-
nerugtulersut åsså imalunit Mortatut
agpiutagssat: „å, asåssåkåk“. pujor-
tuléraK tartåmiaraluartoK Hendrik
Olsenip misigssutå nipå tusarssau-
jungnaerdlune. nuåneK, sumik isuma-
nånge. åmåna Avangnårssuata ausså-
ne Kaumassume agpånguit ernilersi-
måput igtugssuaK, uingiliularssuaK ki-
sime nipauvoK. sordlume imaKa iner-
ssuapilunerssuarmut nagdliutorsior-
torssuarnut isinardlune.
Agpagssuit kangiatungåne kujatikå-
ninguanipoK KeKertaK tåkajåK iluse-
rigsoK nåpartap tukimut kipåtut issi-
kulik atserdluarsimassåtdlo, ateKar-
toK: „Kipako". a-ila tåssane åma ag-
pat sualugpatdlårmata ilåka månig-
sarniat, uvanga Kåvanut majuarpunga
månit ilagdlit Kulaningånit alåkar-
dlugit nuånertaKingmata, åmalo pile-
rinartaKalutik. sujornatigut måning-
nik takussaraluarpunga månale Kulå-
nit alåkardlugit issigingnåleravkit pi-
ngortitarssup nerriviata ilaminmgua
takuvara ima OKausertaligtut itoK:
„nerrivik nerissagssaKalerit".
kisiåne taimanile tåvanimiut nalu-
ngerérpåt tåteråt avangnamut nugter-
torssussut — Kulånitdlo pinatik samå-
nga ineKarfingnit atdlernit agpat Kiv-
dlerniarssarissutut itdlugit. sujornati-
gungoK tåteråKångitdluinangajagka-
me. kisiåniuna agpat tåteråtdlo ivna-
me atautsimut ineKatigisavdlutik nu-
ånarivdluinånguatsiarait.
Avangnåninivne tingmissanit emi-
ssunit takiissutigåka Kup agparssui-
sa avangnåne KeKertat ardlarit mitit
sujorakit ernivigiuatårait sujorakina-
vit, organitut OKåinardlanga: „kåkåk!“
taimatut Tugssåp avatåne KeKerta-
ngåtsiaK „Kingigtuarssuk“ agpat a-
ngissusiånut nalerKiutdlugo agparpag-
ssuit måniliorfigissarpåt. umiamik
måniliarfigerKåravtigo tulåsanganå-
ngikaluaK samaningåtsiaK ikame av-
dlanigdlo avaleKarame kangerdluju-
nguaKaranilo. kujatåtungånut Kaer-
sutsiarssuarmut kuimassuinarmut kat-
sordluinaratik tulagkamik tulalinar-
dlutik pigsigåkamik sumigdlo umiaK
sigssamut agtutiatdlangnago Kangale
amorérpåt.
ningititugssaK agdlunåmik Kileriar-
dlugo ningilermåssuk naviasungnaK,
tåssale una agdlunåK ningutigssåt Ka-
jaginermit. sunauvfa kingorna påsiu-
mårdlugo agdlunaussamit sileKåminit
Kavseriardlune ningunerussoK nungut-
dlajåineruvdlunilo.
Kingigtuarssup KårpiånipoK iliver-
ssuaK ivssumit matugaugaluaK isuata
ilå nuisassoK. Kissungnik ivssusorssu-
arnik augpalugtumik sanåK, Kanga-
goK arfangniat ilaisa ilerfat.
åma' Tugssåp kitåne KitsigsunipoK
taimatut itoK iliveK, sordlulunit aulår-
simassugune. tåjavssuma silåinå pa-
nertOK sialoKångingajavigsoK Kissung-
nut åtartunarsimaKigame.
ivnartortarneK navianaKingmat i-
nuit misigssordluartut inertigåungit-
sut nangmingneK piumåssutsimingnit
pilerissuseKartut ivnanitarput.
åmale ajunårfiussarpoK. Ikamiut
ivnarssuåne uvagut sule inungitsugut
Thimothæus (Timuto) nåkaivdlune a-
junårsimavoK.
(normume tugdlerme nanglsaoK).
---------------------------------
Penneven søges

Vi er to norske piker som gjerne
ville ha brevbytte med drenge på
Grønland. Vi er begge 18 år gamle og
ganske lyse. Vi bor i Rjukan, som er
en fabrikkby mellom hoje fjell i Syd-
Norge, og som har masse sne om vin-
teren.
Med hilsen:
Anne-Merethe Moen,
Tronstadgt. 6,
Rjukan, Norge.
Johanne Minken,
Rjukan Hotell,
Rjukan, Norge.
Jeg hedder Lise-Lotte Birkestrøm
Andersen og min adresse er Englerup
pr. Ringsted. Jeg vil gerne have en
grønlandsk dreng på 13 år som pen-
neven. Mine interesser er: ridning,
håndbold, svømning, læsning af spæn-
dende bøger, dans og popmusik.
FERD’NAND
*
Krydderi på.
morgenbordet
(S
uvdlakorsior-
nerme alikutan
28