Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 24.11.1966, Blaðsíða 25

Atuagagdliutit - 24.11.1966, Blaðsíða 25
arKartartut inigissartagåta mérårKat anautarai inigssiaK naKitsinermut såkortumut atugagssiaK akornusissar- toK mérårKat inungujårpatdlårsimassut puangmikut toKussutig- ssausinaussumik såssuneKarnigssånut inigssian naKitsinermut såkortumut atugagssiaK imap iluane arKartartunut atugagssiatut angnertunerussutigut suniutartoK måna atorneKarsinångorpoK mérKat inungujårpatdlårsimassut puagtigut nåpautaisa iluarsiniarneKarnigsså- nut. maskina tåuna pisatsersorneKarnermigut påsiuminaitsorujugssuaK akisor- dlo måna danskit nåparsimavine pingasuinarne atorneuarpoK, tåssa Køben- havnime Fuglebakken-ip Rigshospital-ivdlo méruanut ingmikortOKarfine, Kø- benhavnivdlo avatåne taimågdlåt Hjørring-ime nåparsimavigssuarme. „nunat avdlamiut misiligtagait tu- ngavigigatdlarpav ut, taima navsuiai- vok nakorsauneK dr. med P. J. Drag- sted, Hjørringime nåparsimavigssuar- me atorfilik, atuagagssiamut „Ingeni- ør- og Bygningsvæsen“-imut. — tai- måitordle misiligtagkat tåuko tunga- vigssaKardluartutut isumaKarfigisima- vavut „arKartartut inigissartagåt" pig- ssarsiarigavtigo, månalo danskit mi- siligtagåinik amerdlanerussunik ka- terssuigatdlåsaugut inigssiap taimåi- tup måne angnertumik siaruarnigsså sujorKutdlugo. naKitsinermut såkortumut inigssiaK tamåkissumik pisatsersorsimatitdlune 45.000 kruninik akeKarpoK. inigssiaK cylinderitut ilusilerneKarsimavoK ner- rivingmilo kivfartussivigssame inig- ssisimavdlune. cylindere plasticiussoK 3 centimeterinik ivssussuseKartoK, i- galåminertut KaumatigissoK iluatu- ngimigutdlo nåtivfingme siårsimasso- Kardlune ånoråminermik mérKamut atugagssamik. matuane suvdlulik ilu- aKutsiutdlugo inigssiaK ilt-ilersorne- KartarpoK, taimalo naKitsineK 3 at- mosfære-nik såkortussusilik tikine- Karsinauvdlune. kisalo matuatigorput avKutigssiat tåuko atordlugit nakor- sat ugtortaisinauvdlutik umatip tig- dlernerinik kissarnernigdlo, taimå- taordlo mérKap anersårtornera nakor- sat nåkutigisinauvåt. naKitsinermut såkortumut inigssiaK suliarineKarnermigut påsiuminaitso- rujugssuvoK nåparsimaviuvdlo na- korsåinainit påssuneKartardlune. ki- siåne ilimanardluarsinauvoK atorne- Kalersinaujumårtut inugtaussugssat avdlat teknikimut tungassutigut ilini- artitausimassut, sordlo ingeniørit, på- ssussissugssångordlugit misiligtagkat angnertunerulerpata. naKitsinermut såkortumut inigssiaK nautsorssunenarpoK méncanut inu- ngujårpatdlårsimassunut, tåukume er- KorneKarajugtarmata puagtigut nå- påumik navianartumik toKussutauga- jugtumigdlo. méncat tamåko mikissu- ararssuit puangmingne silåinarmik pigssarsinigssartik a j ornakusortitar- påt, imana nukitik atorneK saperami- kik, åmalo puaisa ameraussait nåmag- tumik inerisimånginamik. mémanut pissusigssamisortunut puagtigut nå- påumik tamatuminga ajoKuteKångit- sunut akunerit inuvfigissat sujugdlit 24-t navianartussarputaoK, taimåitu- mik nalunångilaK mérårKat toKussar- tut akunerit inuvfigissamik sujug- dlersaisa iluine toKugajungnerussut. puagtigut nåpaut pingortarpoK méncap inuvfigissaine akunerne sujugdlerne 48-ne. puagtigut nåpaut imatut nav- suiarneKarsinauvoK puait Kagdlerne- Kartartut taineKartartumik hyaline membraner (ameraussat pitardlugit takungnigfiusinaussut), tåukulo aner- sårtorneK akornusertarpåt, tåssalo ilt puangnit pissoK aungmut ingerdlar- KigsinaujungnaertarpoK. mérKat ilt-imik amigauteKalerånga- ta Karatsame puangnilunit aunårne- KalersarpoK. inigssiap ilt-imik namtsinera sdkor- toK iluaKutsiutdlugo ilt aungmut i- ngerdlatineKartarpoK, pivfigssardlo si- vikitsuinaK atordlugo nakorsat taku- sinaussarpåt mérKat inigssiamitut pi- ssusigssamigtut augpalugtumik k au- massumik amimikut KalipauteKaler- sartut puangmikutdlo pissusigssami- sortumik anersårtulerdlutik. imuk baktériaiagaK ukiortåmit ukiut sisamat isumaliutigingnerérnikut perKingnigssamut OKar- tugssautitat måna akuerssisimåput imup baktériaiagkap Kåuma- tine pingasune unmgatmeKarsinaussup niorKutigssiarinigssånut Esbjergime pigingnenatigit imulior- fidne baktériaiagkamik imuliutigssaK 1h millioninik akilik umassuarKanut pinavérsårdlugo portorneKarsimav- dlune ukiut sisamat uningatineKarsi- mavoK, pissutigalugo perKingnigssa- mut oKartugssautitanit imuliorfik a- kuerssivigineKarsinausimångingmat i- mup nutåp Kåumatine 3-ne uningati- neKarsinaussup niorKutigssiarineKar- nigssånut, taima nalunaerpoK atua- gagssiaK „Ingeniør- og Bygningsvæ- sen“. taimåineranile imugssualiorfik pi- gingneKatigit Ringstedime ingerdlatåt „Sjælland" imuliorfigssamik pigssar- sisimavoK, åmalo Københavnime imu- liorfit angnerssait månåkut pigssarsi- niarnigssamingnut isumaliutigingnig- put. nunap iluanut tungassutigut mi- nisterieKarfingme nalunaerutigineKar- poK imup baktériaiagkap niorKutigi- neKarnigssånut akuerssissut Kanigtu- kut sarKumerumårtoK. — pericingnigssamut tungassutigut sujulerssuissut akuerineKarnigssamik Kinutigissat mardluk oKaluserisima- vait fabrikit Alfa-Lawai åma Paasch & Silkeborgip baktériaiagkanik imu- liorfigssåinik, sivitsungitsordlo nunap iluanut tungassutigut ministerieKar- fik akuerssissuteKartugssauvoK imup baktériaiagkap Danmarkime niorKuti- gineKarnigssånut, taima nalunaerpoK nunap iluanut tungassutigut ministe- rieKarfingme agdlagfingme pissortau- ssok N. J. Blom-Hansen. akuerssissut ingmikut akuerssissutitut pissuteKar- tineKartugssauvoK kigdlilinernigdlo å- ssigingitsunik imaKåsavdlune. taima- lo piumassarineKarpoK imup pua ag- dlagartalerneKåsassoK imuk baktériai- agaK mérårKanut piukunångitsussoK. kisalo avdlanik pingåruteKarpatdlå- ngitsunik ilaKartineKarputaoK. imuliorfigssaK sule atorneKångit- sok nutartertarianalersoK — imuliutigssaK ukiut sisamat ma- tuma sujornatigut Alfa-Lavalimit pi- siarigavtigo patsisigårput imuliorfiup Danmarkime akuerineKarumårnigsså, taimåitordle nautsorssutigisimångilar- put ukiut sisamat Kångiutisassut, tai- ma OKauseKarpoK Esbjergime piging- neKatigit imuliorfiutåne sujuligtaissu- ssok, nunautilik B. Hansen Esbjergip encåne HedelundimitoK. malungnarsi- simavoK akuerineKarnigssaK utarKi- ssariaKåsassoK, taimaingmatdlo imu- liorfigssaK portorsimavarput. taima- nile uningajualersimavoK, kisiåne Ka- nigtukut Sverigemut utertisimavarput nutartertiniardlugo, tamåname pissa- riaKarmat ukiut sisamat utarKisine- Karérneratigut. mana utarKikataler- pugut, akuerineKangajalerunarpugut- dlo, akuerssissumilo piumassariniar- neKartut amerdlavatdlångigpata uki- ortåp kinguningua imungmik bakté- riaiagkamik sivisumik uningatineKar- sinaussumik niorKutigssiulisaugut. kisalo Esbjergime pigingneKatigit i- muliorfiutåt ajungitdluinartumik inig- ssisimavoK aulisariutinut imungmik pilersuisavdlune, B. Hansen ersser- KigsaivoK. umiarssuarnik pilersuinig- ssarput ukiut sisamat matuma sujor- natigut nautsorssutigerérsimavarput, tamaviårdlutalo ingerdlåniarssariniar- parput. taimåitumik narragsautaugi- naraluarpoK utarKinivta nalåne Lon- don taimatut pilersuilersimangmat. Kalåtdlit-nunånut nioi'KuteKarnigssaK taimåitoK Esbjerg imungnik bakté- riaiagkanik pisiumassunit amerdlasu- nit nalunaerfigineKarsimavoK. ardlag- dlit nunanit avdlanit pissuput, ilåtigut Asiap kipasigsuanit. — ukiortåme autdlartikuvta aut- dlarKautåne imuk baktériaiagaK ki- siat niorKutigssiarerKårtugssauvarput, kisiåne imuliorfik avdlarpagssuarnut periarfigssaKarpoK. Esbjergime pi- gingneKatigit imuliorfiat Kulamångit- sumik åma sanassalerumårpoK sordlo kavfimut imugssamik, imungmik ki- nertungordlugo aulatigkamik, sukulå- timut akugssamik — imalunit imung- mik kavfimik akussamik, citronimik akussamik taimaingajagtunigdlo. Ringstedime pigingneKatigit imug- ssualiortarfiata „Sjælland“-ip imuli- orfigssaK ukiup atautsip matuma su- jornatigut Paasch & Silkeborgimit pi- siå ingerdlalerérsimavoK. Kanigtukut imuk baktériaiagaK Sverigemut nag- siussorneKalerérsimavoK, kisalo åma imuk taima itoic Savalingmiunut åma Kalåtdlit-nunånut nagsiuneKartaler- simavoK. — Kalåtdlit-nunånut niuverneK nu- nanut avdlanut niuvernertut isuma- Karfigisimavarput, tåssame imulianik niorKutigssiornerput imuliorfigputdlo a ningaussaleravtigo ernialersordlugu- lo nunanut avdlanut tuniniaissarnig- ssarput tungavigisimavarput måne Danmarkime imup taima itup niorKu- tigineKarnigssånut OKartugssautitat KanoK isumaKarnerat nalugavtigo, taima navsuiaivoK imugssualiorfing- mik pigingneKatigit direktøriat, imu- liorfingme ingeniøriussoK Enghardt Andersen. nakorsauneK Dragsted atuagagssia- mut „Ingeniør- og Bygningsvæsen“- imut OKalugtuarpoK mérKat inungor- nermingne 1000 åma 2000 gramit a- kornåne OKimåissuseKartut puangmi- kut nåpauteKalernigssamut årdleri- nartorsiornerussartut. aprilip kingor- natigut Hjørring-ime pårineKarsimå- put mérKat mardluk 1000 gram inor- dlugo OKimåissusigdlit Kinguarterér- nermik misigssorneKarérnermigdlo ki- ngornatigut inigssiamut taima itumut inigssineKarsimassut, tåssanilo tigdle- re såkortusigalugtuinartut anersår- tornerilo pissusigssamigsungitsut pi- ssusigssamisulersineKarsimavdlutik. Hjørring-ime nåparsimavingme i- nordlåt 7—8 inigssiame taima itume påsineKartarsimåput. nakorsauneK Dragsted isumaKarpoK mérårKat tåu- ko inungujårpatdlårsimassut ilait mardluk toKusimåsagaluartut taima- tut suliarineKarsimångikaluarunik. I To PVHO Mac Baren De 3 mest solgte Mac Baren tobakker kåutap kikissatdlo Karmaissup nivautårå taorseråt Karmasigssiat nutåt igdlulior- tarneK nutarteråt Karmasigssiat nutåt Danmarkime tunineKartalersimåput taivdlugit Kar- masigssiat kikiagtortagkat. tåssaune- ruput Kalilersutigssiat Karmasigssia- tut portutigalutigdlo takitigissut, ki- siåne 25 millimetermarnik ivssussu- sigdlit. Karmasigssiat kikiagtortagkat atdleKutaKardlutik kikiagtugagssatut nautsorssussåuput, tauvalo pissarner- tut KorKerneKartardlutik, taimalo i- gaK Karmasigssiatut sanaussutut na- linginaussutut issikoKardlune. Karmasigssiat nutåt igdlutomat nu- tarterneKarnigssånut piukunåinaratik, åmale atorneKarsinåuput lgkat sila- taisa Kagdlersornigssånut, igkat sila- tåinut ujarKanik sanånut, beton-inik oKitsunik imalunit atortugssanik av- dlanik oKorsautauvdluartunik sanå- nut. igaK Karmasigssianik kikiagtu- gagssanik KagdlersimassoK aserfat- dlagtailissariaKångilaK oKorneruler- sitsissardlunilo åmalo igaK „anersår- tortardlune". kisalo åma takujuminå- ssuseKarput — igdlut sarKait Karma- sigssianik sanåt igdlut sarKartåinit avdlanit kussanarneruput. Karmasigssiat kikiagtugagssat ukiut 10 sivnerdlugit Sverige-me atorneKar- simåput, tamånalo ugpernarsautåu- saoK Kalåtdlit-nunåne pissutsinut å- ma piukunardluartussut. Danmarkime sananenartarput Sjællandime Sner- tinge-me Faurbo-p Karmasigssiortar- fianit tunineKartardlutigdlo kikissanik portanik mångertornernavérsagkanik ilaKartitdlugit igkamut kvadratmete- rimut atautsimut nalerKutumik. por- tat 30 kg migssiliordlugo OKimåissu- seKarput 22 krunitdlo migssiliordlugit akeKardlutik. En sømtegl-facade iør udfugning. Karmasigssiat kikiagtugagssat Kag- dliutigalugit atorneKartut. '/omT Den lækreste De kan tænke Dem! Danmarks mest berømte chokolade. 6CLD BARRE igdlingnarnerpåK ernarsautigisinaussat! Danmarkime sukulåte tu- såmassaunerpåK. '/omf — Lige hvad De trænger til. Toms Yankie Bar giver energi og godt humør. YANKIE BAR — tåssarpiaK pissariaKagkat. Toms Yankie Bar nukigssaKalersitsissardlunilo Kimagtitsi- ssarpoK. Alle holder af Toms Holly Bar — den er med hele hasselnødder. HOLLY BAR tamarmik mamaråt Toms Holly Bar — kåKor- tarissanik ilivitsunik ilauarpoK. '/omf GULD KARAMELLER Glæd hinanden med Toms Guld Karamel. nuånårsaKatigingniaritse Toms Guld Karamel-inik. TOMS FABRIKKER A/S. Leverandør til Det kgl. Danske Hof. 25

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.