Atuagagdliutit - 05.01.1967, Blaðsíða 20

akissugssauneK...
(Kup. sujulianit nangitan)
mingne atautsimut pissortaKarfiliame
Nungmltugssamit tapersersorne Kåså-
put, pissortaKarfiuvdlo tåussuma isu-
magissagssarisavå nunaKarfingne a-
tausiukutåne tamatumane sulinerit a-
taKatigigsårniarnigssåt. pissortaKarfig-
ssap tåussuma pilersikiartuårneKarne-
ra ungasingitsunguåkut autdlarnerne-
nartugssauvoK.
ukiune tugdliutune sulivfeKarfingnit
ikiuiniarfiussunit anånanut, nårtussu-
nut nålungiarssungnutdlo angerdlar-
simavfiliariniagaK ingmikut taissaria-
KartuvoK, tåssa sananeKarnigssåta a-
kigssai nålagauvfiup akuvfigingisånik
pigssarsiarineKarsimangmata, tåssa
Egmont H. Petersenip aningaussaute-
Karfianit tunissutaugamik. angerdlar-
simavfigssaK tåuna kalåtdlinut inoica-
tigingnut tunissutauvoK sugdlugissag-
ssåungeKissoK.
sulivfeKarfigssaK tåuna ingminut i-
ngerdlåtusaoK, inigssaKåsavdlunilo ar-
nanut nårtussunut imalunit anånanut
nålungialingnut 40-nut, tåukualo sa-
niatigut ingmikortortaKåsavdlune nå-
lungiarssungnut 32-nut inigssalingmik.
angerdlarsimavfigssaK tåuna 1967-ip
1968-ivdlo ingerdlaneråne sananeKå-
saoK, Nungmisavdlune, Kalåtdlit-nu-
nfinitdle tamarmit pissunut nautsor-
ssussåusavdlune, ilimagissariaKarpor-
dlo Kalåtdlit-nunåne mérKat anånat-
dlo kisermåjussut ikiorniarneKarne-
råne ukiune måkunane pissariaitaler-
simaKissume angerdlarsimavfigssaK
tåuna tapersersutauvdluarsinåusassoK.
taimåtaoK Kalåtdlit-nunåne inuinait
tungånit sulivfeKarfingnik mårnanik
ikiuiniarfiussunik sulissutigingnigto-
KarpoK. Manitsume privatimik børne-
haveliaK måna piviussungortineKa-
ngajalerpoK, tamatumalo åssinga må-
na Nungme ilungersutdlugo sulissuti-
gineKardlune.
niorKutigssiorneK
pissortat aulisagkerivinut kisalo
Nungme sulivfigssuarmut sårugdlit
15. december 1966 kigdligalugo tuni-
neKarsimassut katitdlutik 23.400 tonsi-
uput. ukiume sujuliane 1965-ime piv-
figssame tamatumane 19.260 tonsiusi-
måput, tåssalo nuånårutigissariaKar-
tumik sujuariaut 21,5 pct-iuvdlune.
pissauvdluarnerussartut avdlat, tå-
ssa rejet, tunissat 1965-ime tunissau-
simassunut nalenuutdlutik amerdle-
riaratigdlo ikileriarsimångitdlat. uki-
ume måna Kångiutume 15. december
tikitdlugo rejet 4.600 tons tunissausi-
måput, tåukunånga 3.000 tonsingajait
K’asigiånguane nålagauvfiup rejele-
rivfiutånut.
kapisigdlit nålagauvfiup aulisagke-
rivinut tunissat 1965-imit 1966-imut
27 pct-imik Kagfariarsimåput 604
tonsingordlutik. kapisilivfiunerpausi-
måput distriktit Nanortalingmit Sisi-
miunut, Diskobugtimile tamåkuninga
tunissat kinguariarsimavdlutik. kisit-
sisitdle taineKartut kapisiligtarineKar-
simassut KanorpiaK amerdlatigisima-
nerånut erssersitsissungitdlat, tåssame
kapisilingniarnermut atassumik inui-
nartigortunik tunissat amerdlassa-
Kingmata nautsorssorneKarsinaunatig-
dlo.
Narssame 1966-ime savårKat toKO-
ragkat aitsåt taimak amerdlatigisimå-
put, tåssa 24.000 sivnerdlugit toKorar-
neKarsimangmata, 1965-ime toKorag-
kat 17.000 migssiliuinarsimagaluardlu-
git.
Nup kangerdluane tugtutit måna
6.000 migssåinilersimåput; tåukunånga
2.000 tugtutigdlip privatiussup piga-
lugit. pilerssårutigineKarsimagaluar-
poK 1966-ime ukiåkut tugtut 2.000 to-
KorarneKarsinåusassut, silamigdle er-
KuinerdliorujugssuarneK pissutigalugo
tugtut 1.000 migssåinait toKorarne-
Karsimåput.
inutigssarsiutitigut ikiorsissarfing-
mit 1966-ime taorsigagssarsiaritine-
Karsimåput umiarssuåraK 45 tonsilik
atauseK, 28 tonsigdlit sisamat, 16
tonsigdlit arfineK-pingasut 10 tonsig-
dlitdlo pingasut. 45 tonsilik taineKar-
toK Katångutigingnit Heilmannikunit
manitsormiunit pisårineKarpoK, tåu-
nalo tåssauvdlune umiarssuåraK pri-
vatinit pigineKartoK kalålinamik i-
nugtaKardlune nangminérdlune Ka-
låtdlit-nunånukarsimassoK sujugdleK.
1967-ime tikisitagssatut taorsigag-
ssarsissutausimassut tåssåuput umiar-
ssuåraK 45 tonsilik atauseK, 16 tonsig-
dlit sisamat 10 tonsigdlitdlo tatdlimat.
tåukua saniatigut 1967-ip ingerdla-
nerane umiarssuårarssuit 60 tonsigdlit
mardluk sananeKartugssåuput, kili-
sautigssardlo 8 millioner kr. migssili-
ordlugit akeKartugssaK 1968-imilo i-
nertugssaK sananeKalersugssauvdlune.
kalåtdlit aulisartut piukunauteKardlu-
artut pigingneKatigigfitdlunit umiar-
ssuårarssuamik 60 tonsilingnik tåuku-
nånga kilisåumigdlume tåssånga pi-
sisinautitaujumårput, pisiarineKamig-
ssartigdlo tikitdlugo nålagauvfingmit
ingerdlåneKaratdlarumårdlutik.
taimåtaoK 1967-ime 1968-imilo 2V2
million kr. ukiumut atugagssissutau-
ssamigssåt ilimagineKarpoK, tåssa si-
nerissap sikuneK ajortortåne sikussar-
tortånilo angatdlatinut mingnerussu-
nut taorsigagssarsiarititaussartugssa-
tut.
inutigssarsiorneK
Kalåtdlit-nunåne privatimik inu-
ssutigssarsiuteKarnerup tungåtigut au-
lisarnermut savauteuarnermutdlo tu-
ngassungitsutigut avdlatigutaordle pi-
ngåruteKartunik ukiume Kångiutume
sarKumersoKarsimavoK. ingerdlatat
privatinit pigineuartut ardlaKartut
autdlarnerneKarsimåput, ukiunilo ag-
gersune autdlarnerneKarumårtut av-
dlat avKutigssiuneKarsimavdlutik.
mauna tainiarpara aningaussanik
sipårissarfik taorsigagssarsisitsissar-
figdlo Bikuben, 1966-ime ingmikor-
tortaKarfigssaminik sujugdlermik
Nungme autdlarnisimassoK. autdlar-
nigkap tåussuma akunivtine angner-
tumik pingåruteKalemigsså Kularutig-
ssaugunångilaK. måna tikitdlugo ani-
ngaussat amerdlaKissut erniortitag-
ssatut ilineKarérsimåput taorsigag-
ssarsisitsineKartalerérsimavdlunilo. a-
ningausserivitaoK avdlat tåkuniami-
ssålerput. danskit avisine agdlauseri-
nenarpoK pigingneKatigigfigtut inger-
dlåssagssaK Kalåtdlit-nunåta aningau-
sserivianik taissaK, A/S Grønlands-
banken, erininångitsukut pilersine-
KagssamålersimassoK, direktørigsså-
nigdlo atorfinigtitsiniarneKalerérsi-
mavdlune.
brugsforeningitaoK taineKarsinåu-
put. Nungme brugsforeningimik ima-
Ka KGH-p niuvertarfisa ilåinik tigu-
sisinaujumårtumik autdlarniniardlune
piarérsauteKarneK månamut inger-
dlåneKangåtsiarivigsimavoK, brugs-
foreningitdlo månamut ingerdlatao-
rérsut sujumukardluarsorinardlutik.
kåtuvfeKarneruvtaoK tungåtigut nu-
tårsiagssaKarpoK. niuvertarfitigdlit
sulissartutigdlitdlo kåtuvfigisimassåt,
SHH-mik taineKartartoK, avingneKar-
simavoK kåtuvfingnut nuna tamåker-
dlugo ilaussortauvfigineKartunut mar-
dlungnut. sujugdleK tåssauvoK Kalåt-
dlit-nunåne inutigssarsiumik inger-
dlåssaKartut peKatigigfiat, tåssa niu-
vertarfiutilingnit inutigssarsiutinigdlo
avdlanik, sordlo igdlusissarfingnik,
sutorniartarfingnik taimaeKatåinigdlo,
ingerdlåssaKartuvdlutik sulisitsissu-
ssunit ilaussortauvfigineKartoK.
kåtuvfiup åiparå Kalåtdlit-nunåne
sulissartutiligtut sulivfigssuautiligtut-
dlo sulisitsissut peKatigigfiat.
atuarfit nakorsaKarfitdlo
1966-ime mérKat nukigdlårnerånik
nåpåumut, bømelammelsimut, akiu-
ssutigssartortitsineK inårneKarsima-
vok, inungnitdlo peKatauvfigineKar-
dluarsimavdlune.
ernisugsiortunut ikiortitut sujorna-
tigut iliniartitsissameK 1966-ime tai-
maitmeKarsimavoK, tamatumungalo
taorsiuneKarsimavdlune penringnig-
ssamut tungassutigut ikiortinik ang-
nertunerussumik atuartitsineK. avdlå-
ngortitsinikut tamatumunåkut neriu-
tigineKartoK tåssauvoK penringnigsså-
kut sulivfeKarfit kalåtdlinik uvdluv-
tinut nalerKunerussumik suliagssanik
sungiusarsimassunik sulissugssaKarti-
narsinaunigssåt.
tingmissartutileKatigigfik Grøn-
landsfly helikopteriutiminik ukiume
Kångiutume 32-eriardlune nåparsima-
ssunik angatdlåssissarsimavoK, ilåti-
gutdlo såkutoKarfik tamatumanisaoK
ikiorsiuneKartarsimavdlune. kalåtdlit
nåparsimassut angatdlåneKarsimassut
sivnerdlugit sulivfeKarfit tåukua mar-
dluk ikiuissarsimanerat pivdlugo Kut-
savigåka.
atuarfeKarnermut tungassunit tai-
neKartariaKarpoK mérKanut atualer-
sugssanut klassit piarérsarfit, bøme-
haveklassit ukiume atuarfiussume
1966/67-ime mardloriautimingnik a-
merdlåssuseKalersimangmata, tåssa
Kulingiluåinausimagaluardlutik 18-i-
ngorsimavdlutik.
taimåtaoK klassit arfineK-pingajue
1966-ime amerdleriarsimåput, tåssa u-
kiume atuarfiussume måna ingerdla-
ssume klassit arfineK-pingajue igdlo-
Karfingne arfineK-pingasune ingerdlå-
neKalersimavdlutik, katitdlutik 300
migssiliordlugit atuartugdlit. tåukualo
saniatigut fima taineKarsinåuput atu-
artut 300 migssait klassit Kulingiluåine
atuartussut, tåuko Danmarkime efter-
skoline inusugtunutdlo atuarfingne
ukiumik atautsimik sivisussuseKar-
tugssamik måna atuartineKardlutik.
suliagssanut åssigingitsunut atuar-
fik, fagskole, nangminerissaminik su-
juligtaissortårsimavoK, månalo suliag-
ssanut ingmikut iliniartitausimångika-
luardlutik sungiusserérsimassunik ta-
pertaussumik sungiusaencigdlune kur-
suseKartitsinerit kingugdlit inåme-
KarKåmerput. 1962-imit månamut tai-
matut kursuseKartitsissarsimanertigut
suliagssat atuagkersutdlugit atuartitsi-
ssutigineKartarsimåput svendeprøve-
mik soraerumérnertalerdlugit, måna-
mutdlo taimatut svendeprøveKartine-
Karsimåput sanassut 40, maskinaleri-
ssut 42 rujorilerissutdlo arfineK-pi-
ngasut. taimailiortarémikutdlo ukiune
lærlinginik iliniartitsinivik kisiat
sangmineKartartugssångorpoK.
inoKatigit ineriartornerat
nålagauvfiup, kommunit, landskas-
sip inuinaitdlo igdluliortiternermut
angnertOKissumik aningaussalissute-
Kartarnerisa Kalåtdlit-nunåne igdlo-
Karfit ardlaKaKissut KanoK issikoKar-
nerat pilertorneruleralugtuinartumik
avdlångortikalugtuinartugssauvåt.
måna nalujungnaerérparput — suju-
nigssamilo nåmagtorneKakutdlagtiki-
artuåginåsaoK — tåssa sordlo åsser-
sutigalugo igdluliorfigssarKigsut avKU-
sinemut piarérsunut imaKalo imermut
avKusianut encagkanutdlo kugfilianut
atåssuserneKarsinaussut amigautigine-
Kartalerérmata.
pissutsit taima itut inoKatigingne i-
neriartortitsiniarnermut akingmisåru-
tigssingitsorsinåungitdlat. tamånaluna
pissutigalugo ukiune måkunanerpiaK
igdloKarfingne angnerumåne amerdla-
nerne igdloKarjit piorsaiviginigssåinik
pilerssårusiorneK ilung ersuneKartOK,
nunanarfitdlume ilåine pissortaussut,
kommunalbestyrelsit igdluliortiter-
nermilo udvalgit nålagauvfit pissor-
tautitåinik suleKateKardlutik igdlo-
Karfingmik piorsaivfigineKarnigssåinik
sujunersusiausimassunik sangmissa-
Karput.
taimailiornikut aperKUtit pingårute-
Kardluartut nunaKarfingne åssigxngit-
sune isumalioKatigigsitanut aulajangi-
gagssångortineKarput, uvangalo nang-,
mineK nalungilara igdlonarfit taima-
tut pilerssårusiorfigineKarnerat nuna-
Karfingne ardlaligssuarne soKutigine-
KaKalune sangminenartoK. tamåna ug-
pernarsautigssarsivdluarpara aussaK
sinerssordlunga angalaornivne, påsi-
narmåme igdloKarfit agdlisarneuar-
nigssånik igdluliorfigssarKigsorsior-
nermigdlo aperKUtit kommunalbesty-
relsit amerdlanerssaisa oKaluserissag-
ssåinut ilaufuartut.
inuit-uko Kinigaisa kommunalbesty-
relsinilo sivnissaisa aperKUtit tamåko
aulajangivfigissagssarigait, tamåkume
amerdlanerit isumåt tungavigalugo au-
la jangertagagssaråt igdloKarfigtik su-
junigssame KanoK issikoKartikumane-
rigtik. tamåna akissugssåussusermik
mikingitsumik nagsataKarpoK, kuku-
lugtordlunilo aulajangernerit imåinaK
Kångigagssåungitsunik kingunipiloKa-
ratarsinauvdlutik. mingnerungitsumik
ajornartorsiutigssaussarumårput aula-
jangivfigiuminaitsussarumårdlutigdlo
igdloKarfingmiut atautsimut issigalu-
git ajunginerpaussugssaK sulissutigi-
niaraluardlugo inuit atausiåkåt kig-
sautigissåinut soKutigissåinutdlo apor-
torneKartugssångusagångat. inoKatigit
atautsimut iluaKutigssåt inatsisitdlo
tungaviussut nåpertordlugit inuit a-
tausiåkåt pisinautitaunerisa inimi-
gineKarnigssåt atautsikut isumaginiå-
savdlugit, imaKa tamåna tamatumane
suliagssat ajornarnerssaråt.
pivfigssaK iluagtitdlugo tamatumu-
nga tungassumik apemut ingmikut i-
Iok taitsialåratdlar diara, tåssa er Kig-
sisimatitsineK. tamatumane ernarsau-
tigåka nunamik inimigissagssamik
ingmikortitsissarneK, kisalo igdloKar-
fit ingmikortuisa ilaisa igdlutdlo ku-
ssanartuvdlutigdlo tåmatsailiugagssar-
Kigsut avdlångutsailiorneKartarnig-
ssåt. ajornakusorsinauvdluaraluarpoK
inutigssarsiutitigut ineriartortitsinerup
akingmisåruteKartinavérsårnigsså si-
aniginiautigalugo tamatumunga pena-
tigalugo åma erKarsautiginiåsavdlugo
sujunigssame igdloKarfingmiugssat
igdloKarfit ingmikortortåinik alianait-
suvdlutigdlo aussame KorsorKigsissar-
tunik kussanartunigdlo igdluliorfigi-
n eKarsimassunik nuånårutigssaKarti-
niarnigssåt. tamåna suliagssauvo k
ingmikut itoK kommunalb estyrelsimut
ilaussortat angutitut sapissuseKarunik
aitsåt aulafangiuniarsinaussåt, taima-
tutdle KunusuissuseKartut kingulig-
ssavtinit KUtsavigineKarsinaulerumår-
put.
nangminerneK angnerussoK
kalåtdlit kommunisa nangminer-
ssornerulernigssånik grønlandsudval-
gip 1960-imérsup sujunersutigisima-
sså maligdlugo landsrådip 1966-imit
atulersumik aningaussat 2 millioner
kr. migssait kommuninut avguagag-
ssarititalersimavai, kommunit nang-
mingnérdlutik sanaortugagssautiming-
nut angnikinerussunut atortitagag-
ssåitut.
taimak periauseKarneK ingerdlåne-
KåinarpoK angnertusarneKalersimav-
dlunilo. landsrådivme kingugdlermik
atautsiminermine isumaKatigissutigå
ukiumut 1967-imut 5 millioner kr. i-
nomagit kommunit sanaortugagssau-
tåinut nangmingneK aulajangivfigi-
ssagssåitut atugagssissutiginiardlugit.
5 millioner kr. tåukua saniatigut kom-
munit sanaortugagssamigtut Kinutigi-
ssåinut akuerssissutitut 3,8 million kr.
atugagssissutigineKarsimåput.
taimailivdlune kommunit nangmi-
nérnerulemigssåt sule k anigdliat-
dlangneKarKigpoK, erKarsautigineKar-
pordlo 1968-ime sule angnertuneru-
ssumik tamatumane KanoK iliuseKar-
toKåsassoK. tåssame pilerssårutigine-
KarpoK 1968-ime januarip autdlarKau-
tå autdlarnerfigalugo niorKutigssat
maunga erKuneuarnermingne akilerå-
rutitaisa ilait sujumut nautsorssordlu-
git amerdlåssusilerigkat kommuninut
atausiåkånut pissagssaritineKartalisa-
ssut. tauvalo kommunalbestyrelsit
nangmingnérdlutik aulafangivfigisså-
savåt aningaussat atugagssissutigine-
Kartut angissusigssamikut inatsisiti-
gut, landsrådip ilerKorerKussåtigut
avdlatutdlunit maligtarissagssaliatigut
aulajangivfigineKartarumårtut, KanoK
ilivdlugit atortikumanerdlugit.
taimailiornikut kommunalbestyrel-
sit Inugtamingnut akissugssåussuseK
angisoK tigumissarilisavåt, Kularuti-
gingilarale akissugssåussuseK tamåna
kommunalbestyrelsit nuånårutigalu-
gulo iluarissugssåusagåt.
kæmnerit atautsimineråne oktober
1966-ime Københavnime ingerdlåne-
Kartume kommuninut tungåssuteKar-
tutaoK ilångutdlugit oKaloKatigissuti-
gineKarsimåput, ineriartomermilo Ka-
noic iliusigssanik pingåruteKartunik
erKarsautit oKatdlisigineKardlutik, tå-
ssa kalåtdlit kommunisa nålagauvfit
pissortaKarfinik atautsimorussaKar-
nermingnit nivniginarsisimassumit a-
vigsårtitausinaunigssåt. tamånale ta-
måkissumik ilåinakortumigdlunit pi-
viussungortinialivingneKartinago aj or-
nartorsiutit isumaliorKutigerKågag-
ssatdlo ardlaKaKissut isumangnaerni-
arKårtariaKarumårput.
tamatumane ineriartornerup mi-
singnarsinigsså Kularutigssåungitdlui-
narpoK, imaKa autdlarKåumut kom-
munimut atautsimut ikigtunguåinar-
nutdlunit malungniuteKarumårdlune.
kommunit nangminerssortumik pi-
ssortaKarfeKalernigssånik erKarsaut
nutåjungilaK, aperKutivdlo tamatu-
ma piarérsauteKarfigalugo sulissutigi-
nera månamut ima ingerdlåneKarsi-
matigaoK, neriutigilersimavdlutigo ta-
matuma piviussungortinialernigssånik
sujunersut 1967-ip anigutinginerane
landsrådimut Kalåtdlit-nunånutdlo
minister eKarfingmut sarKumiuneKar-
nigssaminut piarérérneKarsinauju-
mårtoK.
inatsisit nutat
ukiup måna Kångiutup ingerdlane-
rane inatsisit Kalåtdlit-nunånut pi-
ngåruteKartut ardlaKangåtsiaKissut a-
tortulersineKarsimåput. pinerdlugtut
pivdlugit inatsit kingomussissarner-
migdlo inatsit Aavanerssuarmut Tu-
numutdlo 1. april 1966-imit atortuler-
sineKarput, åiparingnerdlo pivdlugo
inatsit 1. januar 1967-imit, tåssa uv-
dlumimit Avanerssuarmut Tunumut-
dlo åma atortulersineKardlune. tai-
mailiornikut inoKatigingnut pingåru-
teKardluartunik inatsiseKarnikut Ki-
tå, AvanerssuaK Tunulo åssigingnik
inatsiseKalersineKarput. inatsisinit pi-
ngåruteKartunit avdlanit taineKarsi-
nauvoK inusugtunut sangmissagssa-
Kartitsiniarfit taimaeKataitdlo piv-
dlugit inatsit 8. juni 1966-imérsoK. i-
natsit tåuna pingårutenångitsungilaK,
inatsitdlo tåuna ikiorsiutdlugo inu-
sugtut akomåne Kåumarsainermik
suliniarneK pitsångortingåtsiameKar-
sinauvdlune. tamatumane ungdoms-
klubit sungivfingmilo sangmissagssa-
Kartitsiniarfit kisimik pineKångitdlat,
inatsisikutdle tåssuna periarfigssaKa-
lersitsineKarportaoK peKatigigfit inu-
sugtunut sangmissunik suliniarfiussut
nålagauvfingmit taperserneKarsinau-
ssarnigssånut, tamatumane taineKar-
sinåuput spejdereKameK timerssoKa-
tigigfeKamerdlo, tåssaluna inatsit
tåuna nåpertordlugo tapissuteKarsi-
n aunikut isumavdluarsinaulersima-
ssugut ukiune Kaningnerpåne Kalåt-
dlit-nunåne nunaKarfingne åssigingit-
sune timerssortarfiliortitersinauler-
nigssamut.
kisalo taineKarsinauvoK inutigssar-
siutinik ingerdlåssaKarsinauneK piv-
dlugo danskine inatsit ardlalinguanik
avdlånguteKartilåginardlugo 1. januar
1967 Kalåtdlit-nunåne atortulersine-
Karmat.
sordlo ilimagineKarérsimassoK atu-
arfeKarneK pivdlugo inatsisigssatut
sujunersut folketingime 1965/66-ime
inerdlugo suliarineKångitsorpoK. a-
perKutit pingåruteKartut KanoK iliu-
seKarfiginigssåt folketingime ilaussor-
tanit nalornissutigineKarsimåput,
naugdlo inatsisigssap kinguarfikat-
dlarneKamera ajussårutigigaluardluti-
go åipåtigut nuånårutigingitsorsinåu-
ngilarput suliap erKomerpåmik iner-
neKarnigsså kinguartitsinermut pi-
ssutausimassoK taimak penrigsårune-
Kartigalunilo soKutigineKartigingmat.
atuarfeKarnermut inatsisigssamut fol-
ketingip ingmikut atautsimititåta i-
laussortai, ilåtigut Kalåtdlit-nunånut
ministere skoledirektørilo ilagalugit,
ukiarme septembere Kåumat Kalåt-
dlit-nunånukarput atuarfeKarnerme
pissutsit nangmingnérdlutik Kanimut
påsissagssarsiorfigiumavdlugit. inatsi-
sigssaK tåuna måna folketingimut
sarKumiuneKanterérpoK suliarineralo
ingmikut atautsimititanit nangineKa-
rérdlune, ilimagissariaKarunarpordlo
folketingip måna atautsimitarnerisa
Kångiutingineråne sujunersut tåuna
isumaKatigissutigineKarsinåusassoK.
kisalo inatsisit aulajangersagkatdlo
ardlaKartut aningaussanut aningau-
ssatdlo tungaisigut inuit KanoK iliu-
seKarsinautitaunerinik imaKartut tai-
neKarsinåuput, tåukualo ilåtigut ma-
lungniutigiumårdlugo kalåtdlit ani-
ngaussait Kularnångitsumik 1967-ime
julip autdlarKautånit danskit aningau-
ssåinik taorsersorneKalisangmata.
landsrådimik inatsisitaK
Kinersinermilo årnigssussineK
ungasingitsukut inatsissartunut ilau-
ssortagssarsiordlune Kinersinerme Ka-
låtdlit-nunåta folketingime ilaussor-
tautitaKarnera avdlånguteKångitsor-
poK.
Kinersivingme kujatdlerme Kinersi-
nerup Kinersissartunit peKatauvfigi-
neKarnera 59 °/o-iuvoK.
peKatauvfigingningneK tamåna ki-
ngugdlermik inatsissartunut Kinersi-
neKarneranut nalerKiutdlugo pitsau-
nerungåtsiarpoK, taimanime Kinersi-
vingne mardlussune KinerseKataussut
amerdlåssusiat 48,38 procentinausi-
mangmat, taimåikaluartordle Dan-
markime Kinersissartut peKatauvdlu-
arsimanerånut nalerKiutisagåine sug-
dlugilångitsugagssåungilaK.
upernåro landsrådimut kommunal-
bestyrelsimutdlo Kinersissugssångor-
pugut. kingugdlermik landsrådimut
KinersineKarmat KinerseKataussut a-
merdlåssusiat 54,1 procentiusimavoK,
tåssa åma ingassagissagssaunane, ne-
riutigissariaKarparputdlo nålagkersui-
nermut tungassutigut soKutigissaKar-
nerujugssuaK måne inuit ilaisa akor-
nåne malungnångitsungitsoK upernå-
ro Kinersinigssame erssiuteKarsinau-
jumårtoK KinerseKataussugssat amer-
dlanårdlutik ornigussornerånik.
landsrådimut ilaussortagssarsiordlu-
ne 28. aprilime KinersineK kigdligalu-
go årKigssussineK nutåK pingårtoK a-
tortulersineKartugssångorpoK. lands-
rådip ukiarme atautsiminermine isu-
maKatigissutigå landsrådimut ilau-
ssortat mfinamusut landsrådeKarfing-
nit 16-init pissut saniatigut ilaussorta-
nut ingmikut ilåssutinik tatdlimat ti-
kitdlugit amerdlåssuseKarsinaussunik
ilaussortångortoKarsinautitsineKalisa-
ssok. tamatuminga maligtarissagssatut
nalunaerut Kalåtdlit-nunånut mini-
sterip decemberip 30-åne atsiorsima-
vå.
tamatumane årKigssussinikut ajor-
narungnaersineKarpoK Kinigagsså-
ngortitut nålagkersuinikut partinut
tungåssuteKartut imalunit Kinigagsså-
ngortitut KinigagssångorteKatiming-
nik avdlanik kåtusseKateKartut ima-
lunit kisermåjuvdlutik Kinigagsså-
ngortitut Kinersinerme taigorneKa-
ngåtsiarsimagaluardlutik landsråde-
Karfingme Kinigagssångortivfigissa-
mingne amerdlanerpånit taineKångit-
sorsimassut ilaussortanut ingmikut
tatdlimanik ilaussortångortitsissoKar-
sinaulernera iluaKutsiutdlugo lands-
rådimut ilaussortångorsinaunigssåt.
årKigssussineK tamåna måna angner-
tunerussumik erKartorniångikatdlar-
para, neriorssutigiumavarputdle sapi-
ngisarput tamat periauseK nutåic tåu-
na Kinersissartunut påsisitsiniutigiu-
måravtigo. årKigssussinerdle tåuna i-
mailivdlugo suliarineKarsimavoK Ki-
nersissartunut paitsungåssutaussari-
a erutdlugo KinerseKataunigssamutdlo
ajornartorutigssaujungnaerdlugo. år-
Kigssussinerup inuit akornéne nålag-
kersuinikut soKutigissaKameK taima-
lo inoKatigingnut tungåssuteKartunik
malingnauvfigingningnerunigssaK a-
kissugssaoKataunerunigssardlo avKu-
tigssiuniartugssåusavai.
landsrådeKarnermik inatsisip nutåp
Kinersissarnermilo årKigssussinerup
nutåp uvdlume atortulernerisigut Ka-
låtdlit-nunåt inuit kikutdlunit nålag-
kersugaunerup tungåtigut OKausigssa-
KaKatautineKarnerånut tungassutigut
sujuariåtdlangåtsiartineKarpoK.
ukiune ardlaKamssune landsrådimut
sufuligtaissusimavdlune suleKatausi-
mavdlunilo landsrådip maligtarinera
månilo pissutsinik angnertusigalug-
tuinartumik akissugssauvfeKaleriar-
tuårnera suliagssaminigdlo ajungivig-
sumik nåmagsingnigsinaussarnera nu-
ånårutigingitsugagssåungilaK. uvanga-
lume nangmineK sumigdlunit Kularu-
tigissariaKartingilara aulafangisima-
nerit pissusigssamigsordlutigdlo er-
Kortussut, Kalåtdlit-nunånutdlo ilua-
Kutigssaufumårdlutik.
isumaKarpunga tamarmiuvdluta kig-
saKatigisassugut årKigssussineK nutåK
su j uariåtdlautau j umårtoK.
taimak oKardlunga tamavse kigsåu-
pavse: ukiortåme pivdluaritse.
20