Atuagagdliutit - 05.01.1967, Blaðsíða 29

(nangita k)
„taissarpåt Ibn es Sirr, nalunartup
ernera. imåislnauvoK sumit nagguve-
KartOK ilisimaneKångitsoK. Niam-Ni-
amimik nålagkersuissup ernerata iki-
ngutiginerpaussarå. inusugtut tåuko
mardluk OKaloKatigigtut ilåne nåmag-
torpåka påsivdlugulo Kaningnerpau-
ssaisa Mesufimik taissaråt."
„Allah! ilumut taimåisanerdlune."
„taimatut OKarneK saperpunga. ki-
siåne OKarfiginga, ateK tåuna Mesuf
nalinginaK atiuva?“
„nåmik taima OKarneK ajornaKaoK.
pingårnerpauvordle — isigai takuvi-
git? “
„åma tåuko takuvåka. igdlugtut si-
samåinarnik inuaKarpoK. isigkamigut
igdlugtut eKerKOKångilaK."
„Allah angisuvoK, Allah nåkigtar-
poK såimauvdlunilo!" arabereK nivdli-
åinaK OKalugpoK, „umatiga nutåmik
sapissuseKalerpoK, sordlume ukiunik
Kulinik inusungnerulersungalunit. nu-
ånårnermik nivdliasinaugaluarpunga,
kisiåne OKautigissatit isumavdluarfi-
gerujugssuarniarsinåungilåka, sunalu-
nit KularnautauslnaussoK angnlngor-
tiniartariaKarpara."
„tåssame KularnångilaK taimåisa-
ssutit. akerdliussutigssaKaruvit ani-
nåkit.“
„tusågatdlånga. OKarputit inusugtoK
tåuna Niam-Niamip høvdingianut i-
kingutaussoK. kisiåne emerma sule o-
Kalugsinaunigsså ugperisinåungilara."
„téssa una pivat inugsiaerniap tai-
mane sujorasårmatit oKaerumavdlu-
go?“
„åp.“
isumagisimasinauvå isumakulutig-
ssaKarnerorKuvdlutit tamatuminga
sujorasårumavdlutit. kisiåne silaKaru-
ne nåmagsiniarsimåsångilå. inugsiaK
OKajuitsoK Kanga naleKarnerussaralu-
arpoK, kisiåne mana taimåikungnaer-
Pok. kivfagssaK piuminarnerujugssu-
ssarpoK oKalugsinaussarångame. inug-
siaK OKajuitsoK atorfigssaKångingajag-
dluinarpoK. akikitsoralårssussarpoK.
tamåko tamaisa inugsiaerniap erKar-
sautigissariaKarpai. taimåitumik ili-
manardluinarpoK taimailiorsimåså-
ngitsoK."
„tamatumungale akerdlilissutausi-
nauvoK akiniaerusungnine pineruv-
dlugo tigdlingmago aningaussarsiuti-
ginigsså pinerunago. OKajuitsungorti-
tariaKarpå kingorna tåussumånga på-
sitineKarumanane."
„taimåisinaugaluarporme nukagpia-
raK utorKalåjunerusimagaluarpat. o-
Kaersimåsagaluaruniugdlunit årdler-
KutaerunaviångilaK. OKajuitsoK å-
ma agdlangnermik iliniarsinauvoK, tå-
ssa påpiaråkut oKalugsinauvoK, tamå-
nalo OKalungnertut nalunaitsigaoK.
nukagpiaraK pingasungitsunigdlunit
ukioKarpoK, ukiutdlo tåuko ukioritit-
dlugit KåumaterpagssussariaKångit-
dlat méraK erKaimasinaussainik pui-
ortitdluinåsavdlugo. taimåitumik i-
nugsiaerniap isumaliutigisimasinauvå
méraK avdlauvdluinartumik inutine-
Kalerune inunine sujugdleK puiordlu-
inarumårå."
„nålagaK, oirautsivit neriuteKaler-
sendgpanga."
„Ibn es Sirr tåuna pivdlugo ilingnut
OKalugtuarisinaussåka sungikalua-
Kaut. sujornatigut inunerminik erKar-
tuingisåinarpoK, kisiåne nalungilara
akiniaerusungnermik torKortaminik
ericarsauteKartoK, ilimagisinauvdluar-
paralo inugsiaerniaK tåuna pigå.“
arabereK erKigsivdlune igsianeK sa-
pilerpoK, pigsigpoK Schwartzilume å-
ma nikuitdlune. ingmingnut sågdlutik
nikorfåput. araberip ivtoKiussardlune
åiparme OKausé nangeKåtårpai: „isu-
tna akiniaerusugtoK, isuma akiniae-
rusugtoK —nikorfåinarpoK oKalor-
Kilerdlunilo: „imaKame sut tamaisa
puiorsimagaluarpai atauslnardle ki-
siat erKaimavdlugo, tåssa tigdlitausi-
magame. KanoK sivisutigissumik Ni-
am-Niamip inuisa akornånisimava?
mérauvdlune tåukununga pisimava?“
„någga, ukiut mardluk sujornatigut
aitsåt. kisimivigdlune tåukununga pi-
simavoK kinaunerminik sumitdlo ag-
gernerminik kimutdlunit OKångisåi-
narsimavdlune. taimåitumik nalunar-
tup erneranik atsersimavåt."
„suname negerit tåukua akornåne
suliarå?" suna inussutigå?"
„høvdingip ernerata orpigpagssuar-
ne su j umorsima vå anguminukåusi-
mavdlugulo. inusugtoK takornartaK
tåuna påsigamiko såkulersutdlanug-
sorujugssussoK sapitdluinartussordlo
agsutdlo erKarsariatdlarKigdlune høv-
dingip såkutunut pårssissuminut ilå-
ngusimavå. ilisaringnigtaisa tamarmik
erninardluinaic nuånarilersarpåt. Bahr
el Abiadimit taserujugssuarnut nag-
guveKatigil tamaisa nalungilai. OKa-
lugtautsit ardlagdlit ilikarsimavai —“
„ama araberitut?" navguaitsorniaK
norKaitsagpoK.
„åp, åma taimatut. ukiumigut nali-
gissaminit inersimaneroKaoK. påsissa-
KarneroKaoK sapigaitsunerujugssuv-
dlunilo. niam-niamimiup kialunit tai-
ma piginåussuseKartigingmat usori-
ngitsorsinåungilå."
„inuk åma ajungitsuva? — negeri-
tut kinguarsimatigingila?" navguait-
sorniaK aperivoK, aitsåtdlo sujugdler-
mik kinå eKisalugtoK mersernartordlo
Kungujumititdlugo Schwartzip taku-
vå.
„minguitsumik ajungitsumigdlo ti-
mateKarpoK,“ Schwartzip akivå.
„nangmineK nalungilå Kernertunit
Kagfasingneruvdlune. inusiatigut pe-
riausiatigutdlo tamåna tamarme er-
ssipoK, kisiåne ajuatdlagtitsineK ajor-
poK. takunerit tamaisa heste inusug-
toK akuitsoK hestit akussat akornåni-
toK erKarsautigissarpara. tamåkua a-
kornåne inuvoK, åmame ilagai inoKa-
tigivdluardlugitdlo. kisiåne ernlnaK
takuneK ajornångilaK KaKUgo ilami-
nit nuimanerujugssuångorumårtoK.“
„Allah, oh Allah,“ navguaitsorniaK
agssane pårdlagdlugit KinuvoK. „erne-
rigaluaruvkutOK, ernerigaluaruvkutoK!
Niam-NiamiliartariaKarpunga, taku-
ssariaKarpara, oKaloKatigissariaKarpa-
ra------“
„takorérpåme ilå?“
„KanoK-å? suna piviuk? takorérpa-
ra? sume?“
„inugsiautigssarsiortut patdligtaili-
ssane ikuatdlangnikume. inusugtoK
tåuna påsingiliuk uvanga angalaKati-
malo ilagissarput? negerit ltuat kisi-
mitdlune ornigpå tikinerput oKautigi-
artordlugo."
„takuvara iluarivdluinardlugulo. tå-
ssalo tåuna piviuk? ila Muhamed ka-
lif ilo iluartut tamarmik! saninguavne
KeKarpoK, uvangale sianigingikiga i-
maKa tåunåusassoK ukiorpagssuarne
ujartuagara! OKarfigigatdlångale, må-
ssåkut sumipa? sumungnårpa?"
„patdligtailissamut Madungamut. u-
miatsiavtine aKugtorårput."
„ilumume. ilatit Madungaliarput tå-
ssane utarKiniardlutit. måna Ombula-
mut ilagisavavkit uteKatigisavdlutitdlo
Ibn es Sirr tåuna takuniardlugo OKa-
loKatiginiardlugo. tåssame ilumorpu-
tit. Allahp såimåunera nularutigssåu-
ngivigpoK. nutåmik inulerpunga, ta-
matumungalo Allahmut tugdliutdlutit
ivdlit Kutsavigssaråvkit. OKarfiginga,
Katångutivtut ikingutigiumavinga? “
„ikingutigiumavavkit Katångutigiu-
mavdlutit. auna agssaga tiguk.“
„aunalo uvanga agssaga! nalungili-
git nunane måkunane Katångutiging-
nialerångamik OKautsit sut atortarait?
tåssa uko ivdlitdlo issuåsavatit: es
subhi I’ es subhi, el umr la umr.“
„ugpernarsainerup pingåKissup o-
Kausertai atausiåkårdlugit Schwartzip
issuarpai isumaKartutdlo: „ikinguti-
gingneK ikingutigingnermut, inuneK
inunermut." tauva araberip påkupå
erssåtigutdlo kunigdlugo suaordluni-
lo: „måna atausiuvugut, inunermut i-
kingutigit! ivdlit uvangauvutit, uva-
ngalo ivdliuvunga. erKanaK ivna a-
keraK ilingnik uvavnigdlunit ajuat-
dlagtitsiniartoK!“
kapitalit arKarnat
ikiorfigssaeruput
navguaitsorniaK isumamigut aula-
terneKarnermik sinigssaminik entar-
sångivigpoK. taimåitumik unuaK ta-
måt pigårtugssångorpoK.
akornutigssarsinatik unuaK nåvåt.
doktor Schwartz sinigdluartorujug-
ssuvok nangminerdlo iterdlune ara-
bereK uvdlulernerane uvdlårsiumik
nipigtutdlugo Kinulermat. ikumatitat
sule ingneKalårput, Kajussanigdlo nag-
satåmingnik aumåinut tungåliorput
taimailivdlugit nerissarineKartarmata.
uvdlormut nåmagtugssanik igfialior-
put nungungisatigdlo poKåtamingnut
ikivdlugit. navguaitsorniaK igfiortit-
dlugo Schwartzip Katigagtut isumagai.
tauvalo autdlarput.
mardluvdlutik Kularingivigpåt uv-
dlo’Keraata migssåne inugsiautigssar-
siortut angusavdlugit. kisiåne avdla-
tordluinaK pissoKarpoK. Maijehip-ma-
sarsua kingondutdlugulo tumit atua-
gait kingumut kup tungånut sågsimå-
put. tamåna akulikitsunik orpigpag-
ssuaKarpoK tungåinutdlo orpigaKarti-
terdlune tumit nalunarsisitdlugit or-
pigkatigut tamåkununa inugsiautig-
ssarsiortut sangujorårdlutik ingerdla-
simangmata.
nunavdle aKinerisigut tumit takuv-
dluarsinaussarpait agdlåtdlo1 takusi-
nauvdlugit inugsiautigssarsiortut Ka-
norpiaK amerdlatigisimassut. erKaima-
ssariaaarparput inugsiautigssarsiortut
kingugdlersait tåssaungmata ikuat-
alagtitsissut pikigtitsissutdlo sergenti-
mit sujulerssorneKartut. tamåne or-
pigkanik ivigkanigdlo ussernartoKa-
Kingmat nerssussuarpagssuit inger-
dlaoKataussut atautsimut eKisimatini-
arneK ajornaussavigsimåput.
angutit ukua mardluk tumit issigiv-
dlualeramikik nipitumik OKalutitiga-
lutik malilerpait. tamåname inoKå-
ngitdluinarmat nipaitdlisårtariaKarso-
ringitdlat. orpigkat akulikitdligalug-
tuinartut Kimugsersut tåuko narssar-
tånguamut orpeKånginerssamut anit-
dlåuput. Schwartz sujugdliuvoK, åi-
parminitdlo sujugdlingungåtsiaraluar-
dlune Katigagtup kingmiai tåssångåi-
naK nusorujugssuarpai Katigagtunilo
utertikasuardlugo orpigkanut Kaning-
nernut torKorniardlune. nipitujåmik
tusåsinaussånik navguaitsorniaK
suaorpå: „takutingajagdluinarpugut!“
„kimit?“ navguaitsorniaK aperivoK.
„ingerdlånit sujunivtinitunit. ner-
ssussuarpagssuarnik nagsarput nar-
ssartame sujunivtine månåkorpiaK i-
vigartortunik. inuit KaKortut Kerner-
tutdlo."
„KaKortut Kernertutdlo?" — „åma-
me kikusåpat?“
„påsiniartariaKarpavut. atago isser-
tordluta patdligtoraluariartigik."
Schwartzip Katigagtune aKuisipå ar-
Kardlunilo. araberilo taimailiorpor-
taoK. orpigkat tålutsiutdlugit sujuner-
tik Kinilerpåt.
kimut narssartangåtsiarssuvoK. ka-
ngiatungåne inugpålugssuit takuvait
fyrrit migssiliusagunarait tangmår-
simassut. Kernertut KaKortutdlo ataut-
simorput åssigingitsorujugssuarnik a-
tissagdlit. autdlaisitik erKånguaming-
nut iliorarsimavait. nerssussuarpag-
ssuit ilåtigutdlo hestit Katigagtutdlo
narssame sume tamåne ivigartorput.
orpit avingarutdlutik nausimassut a-
téinut nagsatåtik iliorarsimavait. ner-
ssussuit akornine angutit Kulit mig-
ssait arpaKåtårput nerssutit eKimati-
niardlugit avingårKiitoKatsailivdlugit-
dlo. tangmårsimassut Schwartzip tako-
riatångikaluarpagit nerssutinik pår-
ssissuinut takuterérsimåsagaluarput.
„sut-uko åma inuit?" Schwartzip
åipane aperssorpå.
„tåssausorisinauvåka inuit patdlig-
tailissarmiut patdligtailissamik ikuat-
dlaivdlutigdlo ujajaissut."
„KularnångilaK. påsinerdle sapersi-
narpara sok tamauna tangmårsima-
ssut. påsingitdluinarpåkame sok Abd
el Motip såkutuisalo avKuterpiåt a-
tuåinarsimagåt. peKatiginiarsimåsa-
våt.“
(nangisaoK)
WALKIE
TALKIE
10 transistor trådløs
sender og modtager med
stor rækkevidde.
Typegodkendt af Post-
og Telegrafvæsenet.
PRIS PR. SÆT (2 Stk.)
KR. 625.-
-T- 5 •/• ved forudbeta-
ling på giro 141640
Generalrepræsentant:
RATEL RADIO
Baggesensgade 37,
Kbhvn. N. Tlf. 39 43 65
Brochure sendes omg.
mod svarporto.
aputisiussuaK KajangnaitsoK -
angisdK - nutåic
Evinrudep mana sarKumiupå aputisiussuaK (snescooter) „inerdluarsimassoK"
mardlungnik cylinderilingnik motorilik - aserujaitsoK, ingerdlanera isumangnait-
sok 14 HK-lik 360 cm3-iussoK (pissariaKalerpat cylindere atausinaK atordlugo
ingerdlasinaussoK — tamatumuna isumangnåissusia mardloriautingordlune). Evin-
rudep isumaminérdluinartumik årKigssussauncranut tamåna atatitdlugo ingerdla-
vingne sugaluartune Kanordlo sukéssuseKaraluardlune erKordluinartumik nikissar-
tineKarsinauvoK. majorKarigsutigut, oKimaitsunik useKardlune imalunit ingerdlav-
dluaKalune ajornartorsiutigssaKartitsingilaK. aputisiut pinguarnertut ingerdlassar-
poK, ilorrissårdluinardlutitdlo igsiésautit. tagdlissartuata inigssaKardlualersipa.
aputisiut uniuteKarpoK Kamutaussianut Kamutinutdlunit. - inigssaKardluarpoK
inungnut mardlungnut nagsatanutdlo. — sisangmik Kajangnaitsumik atåtungeKarpox.
- glasfiberimik noKardlune iluarsainiartitdlune pérneKarsinaussumik. - erKortumik
pisatsersugaK. - pumpimik autdlartautilik sila issigkaluaKissox isumangnaitdlui-
nartumik autdlartartoK. ikutautå isumangnaitdlisautilik. - kigaitdlagsautilik. - angi-
sOmik initånut atassumik usissarfilik. sumilunit tuniniarneKarsinauvoK iluaKuser-
suteKardlunilo.
Ny - stor - stærk snescooter
Evinrude præsenterer nu en „fuldvoksen" snescooter med to-cylindret motor - en robust, driftssikker 14 HK'er på 360 cn.3 går på én
cylinder, hvis det bliver nodvendigt - det giver dobbelt sikkerhed). Dette giver i forbindelse med Evinrudes' fuldautomatiske gearings-
system korrekt udveksling under alle arbejdsforhold og hastigheder. Stejle stigninger, tung last eller stærk fart giver ingen problemer.
Scooteren går som en leg, og De sidder dejlig behageligt. Det ekstra forlængersæt giver særdeles fine pladsforhold. Scooteren har træk-
krog til såvel pulk som slæde. - God plads til to plus bagage. - Kraftigt stålchassis. - Glasfibertop, der let kan aftages ved repa-
rationer. - Rigtigt udstyr. - Startpumpe, der giver sikker start, selv i meget koldt vejr. Frikoblingssikring. - Skivebremser. - Stort,
indbygget bagagerum. Salg og service overalt.
Generalagent: Ketner Marine, Vordingborggade 6—8, København 0 . Telefon: TR 3131
(Kupon)
Til Ketner Marine, Vordingborggade 6-8,
København 0.
Send mig venligst den store 4-farvede brochure
over Evinrude snescootere.
Navn: ........................................
Adresse: .....................................
Sted: ......................................
SEEVINRUDE
60 års erfaring giver styrke!
29