Atuagagdliutit - 30.06.1967, Page 9
angajorKåt akissugssao-
Kataunerat
skoledirektørimut sivnissoK Hans
Ebbesen atuagagssiame „Atuarfit Ila-
gitdlo“me ilåtigut ima agdlagaKar-
Pok:
nåmagsiniagagssat amerdliartuinar-
tut inuiaKatigingne perorsagauner-
raut tungassut atuarfingmut pisineKa-
falugtuinarput tamatumungalo peKa-
tigititdlugo angajorKåt akissugssaoKa-
taunerat sujungnaeriartortineKardlu-
nilusoK.
nakorsaK, kigutit nakorsåt, imuk,
vitaminit, atuarfingme nerisitsissar-
PeK, uvfartarneK, ferieKartitsineK,
tangmårsimatitsineK, sungivfingme
suliagssaKartitsineK, tarnimut tunga-
ssutigut suliarissauneK, inussutigssar-
siutinik ilisimatitsineK, atoKatiging-
Permut tungassutigut ilitsersuineK, i-
Paigagssap toKunartua pivdlugo ilini-
upernalerneK
nagdliuteKaoK
ukiup issinga
— kiagkeKaoK —.
aputip nigdlia
— nerumaKaoK —.
sikup Kerinera
— saråsseKaoK —.
upernalerneK
nagdliuteKaoK —.
ukiup issinga
— kiagkeKaoK —.
toKutsissunera
— nukigdlåKaoK —.
inunek, umaneK
— sunileKaoK —.
upernalerneK
nagdliuteKaoK —.
ukiup issinga
— kiagkeKaoK —.
seKernup kisså
— ajugauleKaoK —.
Kaumarnga åma
— såkortuseKaoK —.
upernalerneK
nagdliuteKaoK —.
ukiup issinga
— kiagkeKaoK —.
nuna iterdlune
— pikileKaoK —.
imerssuarnit
— uvfagauleKaoK —.
upernalerneK
nagdliuteKaoK —.
ukiup issinga
— kiagkeKaoK —.
sila tamarme
— nipeKaleKaoK —.
tingmiarussat
— tikeraleKaut —.
upernalerneK
nagdliuteKaoK —.
ukiup issinga
— kiagkeKaoK —.
inungmut tåssa
— angmagauleKaoK —.
angatdlavigssa k
— manissauleKaoK —.
upernalerneK
nagdliuteKaoK !!!
nfp.
7/5-65.
artitsineK, angatdlånermik ilfniartitsi-
neK taimaingajagtorpagssuitdlo atuar-
fiup uvdlormut suliainut aulajangersi-
massumik ilaussalerput.
matumuna ajorusutigineKåsångilaK
atuarfiup ilusilersugaunerata avdlå-
ngorsimanera, tamåna pissariaitarsi-
mangmat inuiaKatigit taimaingajag-
tumik avdlångortitaunerat pivdlugo,
imalunit akissugssåussuseK tatiging-
ningnerdlo atuarfingmut ilineicarsi-
massut pivdlugit — taimåikaluartor-
dle anersårululårtariaKarpoK. sordlu-
me ilimagineKartoK angerdlarsimav-
fiup méraK sugaluartordlunit atuar-
fingme åncigssussinerup isuatigut ma-
ngusagå piumassaralugulo igdluatu-
ngåtigut KaKugo anitdlagkumårtoK i-
nugtaoKataussugssaK ajungitdluinar-
toK igpingnauteKångitsordlo. tamåna
pisimångigpat tauva atuarfik pissuti-
neKartaraoK. agdlame ilaisa ajorusu-
tigisagunarpåt atuarfiup suliagssame
sujugdlersåt sumiginarsimagå tåssa
mérKat atuarnermik, agdlangnermik
kisitsinermigdlo iluangajagtumik ili-
niartitaunigssåt — åmalo onautsit ar-
dlagdlit atordlugit.
nåmagsiniagagssap suvdlunit atuar-
fingmit ssusagssaringineKarnerardlu-
ne ajagtorneKarnigsså soruname atu-
arfiup kigsautigingilå. atuarfiup pe-
rorsaissutut sulinerane ilåuput su-
ssagssariniarneKartarmata inusugtut
navianartorsiorfigissartagait. mianer-
ssorKussissariaKarpordle isumavdlua-
palårnermut matumunga, tåssa atu-
arfik atuartitaunerdlo akitsiutdlugit
sinilinarnigssamut. iliniartitsinerup
kisime nåmagsineK saperpai. mérKat
perorsagaunerat pivdlugo akissugsséu-
ssuseK angneK atuarfiup isumaminik
tigumiagagssaringilå.
mérKat pivfigssåta ilåinåne atuar-
fiup tigumissarpai, kisiåne inuiaKati-
gingne moderneussune soKutigissat a-
merdligalugtuinartut, pitsaussut pit-
sauvigsungitsutdlo, sianiginiarneKar-
igdluliortitsissunu t
soKUtiginarsinaussoK
Atuagagdliutine nr. 7-ime, 30. marts
1967 sarKumersune agdlautigissat ila-
gåt I/S Johnsen & Randrupip inug-
tainik aperssuinermit pigssarsiat, tai-
neKarsimassut ilagalugo sulivfik tåuna
avdlanit tamanit akikinerussumik pi-
lerssårusiortartoK. tamåna erKordlui-
nartungilaK. sordlo bolig- åma er-
hvervsstøttimit taorsigagssarsivdlune
sanaortugkat tamatigut GTO-mit su-
julerssorneKartugssåuput, tåukulo
GTO-mit pilerssårusiorneKartarput i-
malunit GTO-mit igdlugssanik titar-
taissartut ingeniøritdlunit sulivfeKar-
fianit pilerssårusiortitarpai sanatitsi-
niartup KinuteKarnera maligdlugo.
pilerssårusiortunut akigssarsiariti-
neKartartut pivdlugit ilåtigut taineKå-
saoK boligstøttimit taorsigagssarsiv-
dlune igdluliortiterneK GTO-p akig-
ssarsissutigineK ajorå, boligstøttimit-
dlo taorsigagssarsivdlune igdluliorti-
ternerme pilerssårusiornerme akig-
ssarsiaritineKartartut tamarmiussut i-
nungåtsiaKalugit GTO akigssarsititar-
tOK.
Ing. O. Randrup.
pinse ama nagdliutorssuvoK ...
nertik pivdlugo atuarfingmut unang-
migdlersineKarputdlusoK. pivfigssaK
mérKanut atugagssarititaussoK ator-
dlugo atuarfiup mérKat pisinaussanik
ardlalingnik åmalo ilisimassat tama-
nut tungassumik OKimailutagssåinik
tunissugssauvai. iliniartitsissut mér-
Kat amerdlasukutårtut sutdlitarpait —
Kavsérpagssuarne atortulugdlutik tai-
malo inup suniniarnera ajornakusor-
tineKartardlune angajorKåtdle mérKat
peKatigalugit atausiåkåtigut suninig-
ssamut — imalunit suniniarnigssamut
avdlardluinarnik pitsaunerussunigdlo
periarfigssaKardlune.
perorsainerme angnertumik iluaKu-
taoKissumigdlo atuarfiup angajorKåt
ikiorsinauvai, kisiåne akissugssåussu-
seK tamåt atuarfiup tigumisinåungi-
lå. angajorKåt akissugssåussusiat nå-
magsiniagagssåtdlo atuarfiup tigumi-
sinaunagulo tigussariaKångilå — mér-
Kat, angajorKåt inuiaKatigitdlo pissu-
tigalugit.
Hans Ebbesen.
erKarsautigalugo erKumigissarpara
sok pinse, uvfa nagdliutorssuit avdlat
åssigalugit, nagdliussinigsså jutdlisut
porskisutdlo piarérsarfigineKarneK a-
jortoK. upernåp nagdliutorssuaring-
mago pingortitap nangmineK piarér-
sarfigisangmago pinerdlugo, imaKalo
inuit upernåp nagdliunigssånut Kila-
nårnermingne ingmikut pissarisserso-
rumanatik, pissutiginerdlugo taimai-
siortoKarneK ajorpoK. taimåitordle su-
le nagdliutorssuartut nalunaerutigine-
Kartarnera avilualårnikut sujanålår-
nikut — tusardliutarpoK. uvdluvtinile
påsivara pingårtumik inusugtut akor-
nåne avilualårneK uivssumissutigine-
KartartoK, agdlåt imatut aperissoKar-
tOK tusardlugo „sussut-uko?“ tauva
kingugdliarssuit akornåne nagdliutor-
ssup tåussuma ilisarineKarnera ku-
larnångitsumik eKérsartariaKalersi-
mavoK, tamånale kikunit suliarineKå-
sava — imaKa ilagit sivnersåinit, su-
liagssaK tamåna ingmikut OKatdlisi-
gineKarsinaungmat taimailinardlugo
agdlagkavnut pissutigivissara tikinar-
dlara måna: Kalåtdlit-nunåta radiua-
ta jutdlip porskivdlo uvdlåne „silata-
ngiaissarnere" aitsåtdliuko pingatsi-
gagssat. pinsep uvdlåne åma „silata-
ngiainermik" nagdliutut sujuline taine-
Kartut autdlakåtitsivigineKartarnerisa
åssingånik. imaKa OKartoKarsinauvoK:
uvdlåK tåuna inugpagssuit nunaKar-
figtik igdlutik Kimatdlugit pingortitap
„nålagfiane" autdlarsimassarput, tai-
måiporme. uvdluvutdle imailersimå-
put angalaorniartune radio angatdlå-
tagaK taKuagssatutdle puiornavérsår-
neKartigissardlune. ilame KanoK agti-
gissumik naleritsagsimårneKartigisså-
sagaluarpa, imaKa sigssame igsiavdlu-
ne, imaKa nunap timåne Kagtornit Ka-
ne imalunit imåinarssuarme pujortu-
lérarssuarme igdlumilume autdlakåtit-
sineK taima itoK tusarnårdlugo, nag-
gatågutdlo OKarpatdlagtoKartoK: pin-
sisiordluaritse." -— aitsåtdle misiligka-
luagagssaK.
pinsip uvdlåne 1967. nfp.
ANANGNIUTIT
KUMIUSSUT
Gummiflåde-råd
NR. 6
Undersøg hvad der er i nødudrust-
ningspakken.
dnangniut gumiussoK - ilifsersussut
NR. 6
ajornartorfingme afugagssat puånTfut
sunersut misigssukit.
Forhandlere og servicestationer:
tunlnialssartut UuaKusersQteKarflussutdlo:
R. F. D. Flådestation Flådeservice
v/ N. J. Redlng v/ J. Gadegaard
Holsteinsborg Frederlkshåb
Forhandlere:
tunlnialssartut:
Magasin Nord
v/ Hans Schonnlng Jensen
Jullanehåb
lir. E. Tommerup
c/o tømrermester Schmidt
Godthåb
ALFRED RAFFEL A-S
FABRIKSPARKEN 56 . GLOSTRUP
JEG ER OGSÅ
GÅET OVER
TIL PRINCE
uvangåtaoK
PRINCEtulerpunga
Ja, rigtige cigaretrygere har valgt Prince, cigaretten med den fine,
afrundede blended-tobakssmag plus Whitronfilter, det snehvide fiberfilter,
der giver Dem den fulde tobakssmag og det lette træk . . . Filtercigaretten
med fuld tobakssmag.
ilumut, cigaretitordluartut Prince pujortagarilertarpåt mamardluarmat
Whitronimigdlo Kaugdloringmik pujua avKusårtagaKarmat tupasungningne-
ranut cigaretivdlo mitdluarneranut akornutåungitsumik. . . cigarete fil-
terilik tupasungnigdluartoK.
SKANDINAVISK TO BAKS KOM PAG NI
De kan ikke undgå at tjene penge på isolering med
ROCKWOOL. Se nedenfor, hvad der spares ved
højisolering: ca. 8.000 kr. i løbet af kun 10 år!
Og med ROCKWOOL bliver varmeinstallationen
så meget billigere, at højisolering praktisk taget
ergratis. Yderligere opnår De med ROCKWOOL
en effektiv brandisolering, idet ROCKWOOL
kombinerer de bedste varmeisolerende og brand-
isolerende egenskaber. Tænk klogtfør De bygger,
tag hele fordelen-og tjen penge på Deres nye hus.
ROCKWOOL®
Beregning vedrørende isolering med ROCKWOOL
Uisoieret l-familiehus Højisoleret 1-familiehus Rumopvarmning, olie, 20001 Udgift pr. år ca. kr. 450
Rumopvarmning, olie, 4400 1 (kapitaliseret gevinst på
Udgift pr. år ca. kr. 1.000 10 år ca. kr. 8.000).
A/S Rockwool • Codanhus • GI. Kongevej 10 • Kbh. V • 21 46 66
Gør Deres nye hus til
Deres bedste sparegris
igdlut tassåulersiguk aningaussanik nåkåtitsivik pitsaunerpaoK
Rockwoolinik uvsigsauteKaruvit tamåna aningau-
ssarslssutiglngitsornaviågilat. atåne takoriaruk
uvsigsausinerme 8.000 kr. -nik ukiut Kulit inger-
dlanerinåne sipågaKartoKarsinaussoK! Rockwool
atordlugit uvsigsausineKakikeKaoKagdlåt akeKån-
gitsutut oKautigineKarsinauvdlune. amåtaordle
Rockwool atordlugo ikuatdlatsailiuinigssaK angu-
neKartarpoK, uvsigsautitut pTnarane åma ikuatdl-
angnavérsåutitut atorame. igdluliortlnak erKar-
sarKårit, igdlutåtdlo aningaussarsiutiguk.
uvsigsautigikit
ROCKWOOL®
ROCKWOOLINIK uvsigsaunerme nautsorssutit:
igdlo uvsigsarneKång'tsoK,
ukiumut ulia atugaK 4400
igdlo uvsigsagaK,
ukiumut ulia atugaK 2000 1,
ukiumut akiliut 450 kr.
(ukiut 10 ingerdlaneråne si-
pågkat 8.000 kr. migss.)
ROCKWOOL. <32^ er Te9- varemærke for A/S Rockwool’e mineraluld
9