Atuagagdliutit - 26.10.1967, Blaðsíða 18

uvangataoK K’utdligssat
atåinarnigssåt tapersersorpara
agdl.:
Gedion L. Jensen
Atuagagdliutine nr. 17-ime K’utdlig-
ssane kommunalbestyrelsip formandi-
ata tugdlia aperssorneKardlunilo o-
Kauserisimassai atuaravkit pilersså-
lersimavunga uvangataoK tapersilåru-
sugdlugo. taimåitordle påsisimassåka
nåpertordlugit ilaisigut erssenrigsaiv-
figilårtåsavdlugit. tåssame uvanga
K’utdligssane nunaKartune pisoKau-
nerpånut ilaugama, nunaKarfivtme pi-
ssutsit arajutsisimångeKigavkit. naug-
dlo ama isumaKångikaluardlunga ma-
tumuna agdlautigissavkut grønlands-
rådime atautsimitartutitat isumåt av-
dlångortisinauvdlugo, tåssalo isuma-
Kalersismauvdlugit isumartik avdlå-
ngortitdlugo K’utdligssat sivisuneru-
ssumik atatineKaratdlarnigssåt aulaja-
ngeratdlåsavdlugo. tamåkule unigfigl-
narnagit atago tåikartuilåsassunga.
sordlo autdlarKautåne OKarérsunga
ilåtigut ersserKigsaivfigilåsavdlugo.
sordlo una: „inusugtut eKérsimårtut
sulissoralugit". tåuna pivdlugo OKaru-
mavunga: ajoraluaKaoK K’utdligssane
inusugtut taimåitut ikigpatdlåKigamik.
tåssalo miserratigssåungitsumik pi-
ssutauneruVoK inusugtut imigagssar-
torpatdlåmermikut sulinigssaraluartik
tunugdliutarmåssuk. uvanga atausiar-
nanga inusugtut OKalutarpåka imigag-
ssamut mianerssorniarKuvdlugit. nuå-
nårutigingårtarparalo tusarångama i-
nusugtunik Blå Korsinut ilångutoKar-
simassoK. uvangalume inusugtunut ta-
tigingningniarnera atajuarterusugpa-
ra, tåukua nunavta sujunigsså oKar-
tugssauvfigilerumårmåssuk, taimåitu-r
migdlo inusugtortavut nipangiunagit
oKaorKigsårtariaKarpavut imigagssa-
mik någgårfigingnigsinaussungortini-
ardlugit.
nugtertitsineK
nalungilara K’utdligssane kommu-
nalbestyrelse ilungersuteKaKissoK Kut-
dligssarmiut igdloKarfingnut avdlanut
nugkumassut inigssarsissukumagalu-
ardlugit, piårnerpåmingme K’utdlig-
ssat inukitdlilertariaKarmata. nalu-
ngilaralo igdloKarfingne Kutdligssar-
miut nugfigiumassåine kommunalbe-
styrelse mingnerungitsumik ajornar-
torsiuteKartoK igdlugssaKartitsiniar-
nerup tungåtigut, tåssame åma Kut-
dligssarmiungitsut nugkumassarmata.
taimåikaluartordle kigsautiginaralua-
KaoK K’utdligssanit nugkumassut sag-
dliutineKartarnigssåt. Kavsiningme pi-
ngårtumik ukiukut inuit sulisinauv-
dluaraluartut sulivfeKångitsut takuv-
dlugit isumaliorKuteKarnartaKaoK, i-
mana igdlonarfingme avdlamikunik
sulivfeKarsinaugaluartut.
amalo:
uvdlumikut uko agdlagtitdlugit Kå-
rusungme sulissut 66-iuput. tåukua i-
lagait sulissartuinartut nautsorssu-
ssåungitsut kalåtdlit formandit under-
formanditdlo katitdlugit Kulingiluau-
ssut, kisalo skottit pingasut. amalo k&-
rusup nålagå skotteK, elektrikerit
mardluk, skotteK kalålerdlo, mekani-
keritut sulissut pingasut, pingaj uat
KavdlunåK, uvfartarfingme sulissut pi-
ngasut, kantiname pingasut, Kårusup
agdlagfiane kalåleK atauseK Kavdlu-
nårdlo uvdlup KerKata tungånut na-
jutartoK, silamilo sulissut tatdlimat,
tassa katitdlugit inuit 97-it.
uvangalo nangmineK isumaKarpu-
nga inuit tåukua sulissoralugit auma-
rutigssamik pigssarsiorneK nåmagi-
nartumik ingerdlåneKarsinaussoK su-
lissut sulingitsorpatdlångigpata Kåru-
sungmilo angnertumik akornutigssar-
sineKångigpat. taimåitumik neriunå-
ngilaK ukiumut Kårusungme sulissut
angnertujåmik amerdlineKarnigssåt.
igdlugssaileKineK:
igdlugssaileKineK ilåtigut inuit
nangmingneK pissussutigåt. tåssame
kommunalbestyrelsip igdlupalåt pisi-
a rissariaKartarsimåsångikaluarpai i-
nuit Kårusungme sulivfeKaraluardlu-
tik soraersitat inigssaKartiniartångika-
luarunigit. tåssame aumarutigssarsior-
fingme sulissujungnaerångamik auma-
rutigssarsiorfiup igdlutå najugartik
KimåtariaKartarpåt, avdlatutdlo ajor-
nartumik sujugdlermik nunaKarfigisi-
massamingnut utingikångata kommu-
nalbestyrelsip igdlupalåt pisiaralugit
inigssanångitsunut orKivfigssångorti-
tarpai. tåssame aumarutigssarsior-
fingme sulmarsimassugunik inigssai-
leKinginerusagaluarput. uvdlumikut-
dlume aumarutigssarsiorfik igdlumik
atausinåungitsumik ajorissagssåungi-
vigsumigdlo inigineKångitsunik pe-
KarpoK.
taimåitumik kigsautiginaraluaKaoK
inuit Kårusungme sulineK sapersut
sagdliutitdlugit nugtertiniaråine. tå-
ssalume taimailiornikut kommunalbe-
styrelsip igdlugssaKartitsiniarnera mi-
kingitsumik OKilisaivfigineKåsagaluar-
poK. kisalo åma inuit tamåko igdlo-
Karfiup inukitdlilerniarneKarneranut
malungniutåusagaluaKaut asule igdlo-
Karfiup inuinut amerdlaKutauginara-
tik.
sulivfigssaileKineK
ajoraluaKissumik ilumorpoK suliv-
figssaKarniarnerup tungåtigutaoK
kommunalbestyrelse mikingeKissumik
nanertorneKarmat. ilumorpordlo OKå-
sagåine ukiOK 1967 taima sulivfeKar-
niarnerup tungåtigut ajornartorsior-
nartigissoK, sule 1968 ajornartorsior-
narnerujumårtoK. kisiåne åmåsit su-
lissut nangmingneK tamatuma tungå-
tigut pissussuteKartarput, tåssame au-
ssarångat sulissut ardlaKartut Kut-
dlersamingnut nalunaerKångivigdlutik
Kårusungme sulivfigtik Kimåtarpåt ig-
dloKarfingmutdlo avdlamut autdlar-
dlutik. inuitdlo tåukorpiait ukiåkut
maunga uterångamik Kårusungme su-
lilerKigkumavdlutik norKailersarput.
ajoraluartumigdle Kavsit itigartine-
Kartarput måssa imaKa Kårusuk Ki-
månago sulivfiginartuguniko sulivfig-
ssaKarniarnermikut ernumateKåsana-
tik. Kujanartumigdle åma inoKartar-
poK sulivfingmingnik Kimatsinialerå-
ngamik Kutdlersamingnik OKaloKati-
gingnerKårtartunik. nalunaertarput
sulivfigtik Kimåkatdlarniardlugo sivi-
sussusigsså aulajangernago, uterunik
sulivfingmingnut uterKigkumavdlutik.
inuitdlo tamåkua uterångamik Kulåne
taissavtut sulivfigssaeruneK ajorput,
sulivfigtigdlo uterfiginartarpåt autdlå-
ngikatdlaramik aula j angersagartik
tungavigalugo. tåunalo kingugdleK er-
icartugara Kårusungme sulissartunut
aussåkut nunamingnit Kimatsiniartu-
nut atortarKuvdlugo inåssutiginaralu-
aKaoK.
K’utdligssat atåinaratdlardlit
uvanga inunerma angnerssåne Kut-
dligssarmiugama sapingisara tamåt
igdloKarfiup atatinarnigsså kigsauti-
gigaluaKåra. tåssame måna Kårusung-
me „C“-mipoK aumarutigssarssuaK
piaivfiussartunit sujugdlernit ivssune-
x’OKissoK, tamåssalume K’utdligssat ig-
dloKarfigtut atåinarnigssånut aulaja-
ngissugssaK.
nunavta sineriagssuane inugpagssuit
K’utdligssanik takungnigsimassut na-
lungilåt igdloKarfik alianaitsorssu-
ssok, naugdlo siarKigsuinarssuarmi-
kame pingårtumik ukialersitdlugo sig-
sså umilanartorssuångortaraluartoK.
taimåitordle grønlandsrådip atautsi-
mitartuinut nauk uvavnit silatuneru-
ngåraluartunut måna erKarsautigerKu-
vara: 1. K’utdligssat igdloKarfiat tai-
ma angnertutigissoK sulivfingnilo a-
tortorpagssuit, igdlut, maskinarpag-
ssuit nugternigssait milliuninik Kav-
siningmitauva akeKåsaKait? igdloKar-
figssuarme Kimåinavigdlugo Kimåne-
Karsinåungingmat.
2. uvdlune måkunane silarssuarme
taima nalorninartorsiorfiutigissume
KanoK ilivdlune silarssuarme sor-
ssungneKalisagaluarpat avativtinit u-
liamik gasimigdlo kiagsautigssanik
Kalåtdlit-nunåta isseKissup namagi-
ssainik avativtinit isumagineKarsinau-
nerdluta?
3. tamåko tamarmik ajornarsigpata
aumarutigssamik piaivfingmik piarér-
simassoKångigpata suna kiagsautigi-
savarput?
taimåitumik ajornåsångigpat kig-
sautiginaraluaKaoK K’utdligssane su-
lissut sulivfingmingnik nåkutigdliv-
dluarnerussut uningatikatdlamigssait
silarssuarme pisanganartorsiorneK a-
nigorneKardluarsivdlugo. sulilume nu-
navta sineriåne angnertoKissume K’ut-
dligssat aumarutigssåt nunat avdlat
aumarutigssåinit piumaneKarnerujug-
SSUVOK.
piumassarineKartut
anguneKångitsortarnerat
K’utdligssane Kårusungme sulissar-
tut sulingitsorpatdlårnersuat aumaru-
tigssanut ukiup ingerdlanerane piu-
massarineKartunut angussingitsortar-
nermut patsisautineKartarpoK. tamå-
nalume miserratigssåungitsumik ki-
nguarsautaunerpånut ilauvoK. taimåi-
kaluartordle Kårusungme sujulerssui-
ssortaoK tamatuma tungåtigut pissu-
ssuteKångitsungilaK. tåssame Kårusup
ingerdlåneKarnigssåta tungåtigut su-
julerssuissussoK namaginartumik pi-
ginauneKånginame Kanordlunit sulit-
dlarKigtigissunik sulissartOKaraluaru-
ne namaginartumik sulissartunut a-
KugtisinåungilaK. K’utdligssanime au-
marutigssanik pigssarsiorneK aumaru-
tigssagssaileKinångilaK, sulissartut ka-
låtdlitdlo formandiussut tamaviåralu-
arput aumarutigssat piumassarineKar-
tut nåmagterusugdlugit. kisiåne ka-
låtdlit formandiussut mingnerungit-
sumigdlo Kårusup sulissartue OKartug-
ssautitat sanerKutdlugit KanoK ilior-
sinåungitdlat nauk påsismagaluaruni-
kulunit ima imalo iliorunik ajungine-
rusassoK, kalåtdlimiuko sulissartue
mingnerungitsumigdlo formandit ka-
låliussut ukiorpagssuarne Kårusungme
sulisimagamik Kutdlersamingnik i-
ssornartorsiuisinaugaluardlutik ing-
mingnut nikanartiniarnermit nipa-
ngersimåinartartut. pissariaKardlui-
nartututdlo issigissariaKarpoK suli-
- ssartut pikorigsut pikorigsumigtaoK
Kårusuvdlo tungånut iliniagaKarsima-
ssumik aKugtoKarnigssåt, taimåitumik
sulissut sulingitsorpatdlårnerat kisime
pissunane KårusungmisaoK sujuler-
ssuissussut piginaunikinerat pissoKa-
tåungitsungilaK. tamåkulo OKautsima
tunuleKutaråt pilerssårutit iluating-
nautiligpagssuit Kårusungme tillids-
mandit atautsimmerine tåikarssorne-
Kartartugaluit nåmagsineKarneK ajor-
tut pivdlugit. narrujumerumassut nar-
rujumerumårput, OKautsikale ilumor-
put.
Kårusuk „C“
OKautigerérpara aumarutigssalig-
ssuaK. taimåikaluartordle åma auma-
rutigssamik pigssarsiniarnerme akor-
nuteKartarpoK, tåssaluna åma suli-
ssartut sulivfingmingnut ornigutuåi-
nånginerånut pisutaussunut ilaussoK
imerssuaK. tåssame Kårusup Kilåvanit,
sanerånit narKanitdlo imerssuaK kug-
kame. iseraluaruvsiungme takusaga-
luarparse uvdlut tamaisa sulivfingmut
taimåitumut ornigutisavdlune nangå-
nartoKartarsinaungmat. Kårusuvme
sulissartue sulivfingmingnut nunap i-
luanut isisavdlutik atissalersorsima-
ssut takusagaluarpase: sordlo aulisar-
toK masagsiussuarnik atissalersorsi-
måinakasitdlartoK, tåssame tamåkuni-
nga atissaKångikune nalunaerautap a-
kunera nåmagtingitsordlunit masang-
mik itsivérutisagame. tåssalume ak-
kordimut suligamik uvdlut tamaisa
tamaviårtuardlutik sulivdlutik, soru-
nalimimåko sulitdlarKigsissaraluaKi-
lit.
tåssalo mininago issertornagulo tai-
ssariaKartoK kinguarsautinut angner-
nut ilaungmat imigagssartorpatdlår-
neK, nauk tusartaraluardlugit igdlo-
Karfingne avdlanisaoK imigagssaK Ka-
noK atugautigissoK. tamåkule tugpat-
dlersautiginagit igdloKarfiup navia-
nartorsiorneranut avKutigssiuissut na-
vianartorsiortitsissutdlo ilagerpiarpåt
imigagssartorpatdlårneK.
éssersutigalugo måna tailara: Kåru-
sungme sulissartut skiftinut pingasu-
nut avgugaussut døgnimut sulissartut
20-t sulivfingmingnut tåkutingitsorpa-
ta, tauva nal. akunere 160-it sulivfig-
ssaugaluit tåmarput. nal. akunerine
tåukunane suliagssaK (nåmagsisinau-
ssaK) Kanormitauva angnertutigissoK
maungåinartineKarpa? sordlo OKarér-
sunga: „K’utdligssane aumarutigssa-
mik pigssarsiornerme aumarutigssag-
ssaileKinångilaK", taimåitordle suli-
ssartut taima amerdlatigissut tåkuti-
ngitsorångata aumarutigssap ånissu-
gagssaugaluap ilarujugssua ånineKar-
sinaunea ajorpoK inugtagssaKångina-
me.
uvagut K’utdligssat atåinarnigssånik
norKaigaluaKissugut sulissartuvta a-
kornåne imigagssaK sulingitsortarner-
dlo tåmariartulingigpata K’utdligssat
atåinarKuvdlugit norKainerigaluarput
pilugsinarnerusaoK.
nersoringnilårdlanga
nauk inuk toKorérångat timålo nu-
namut ilineKarérdlune tusarsinau-
jungnaerångat aitsåt nersorneKartara-
luartoK, manåkut K’utdligssane au-
marutigssarsiorfingme nålagaussoK
(driftsbestyrer) nersulårdlara.
tupigissarpara inup akissugssauv-
fingminut tuniutdluinarsimåssusia.
uvdlut tamavisa, amerdlanertigutdlu-
me uvdlup ingerdlanerane ardlaleri-
ardlune, Kårusuk takusartuartarpå,
nauk agdlagfingme suliagssaKaralua-
Kalune. aitsåtdliuna taimatut eKérsi-
mårtigissumik nåkutigdlivdluartigi-
ssumigdlo Kårusuk pissortalerdlugo
sulissartulerdlugulo suleKatigssaic! i-
nuk ingminut angisutingitsoK, inugsi-
arnersoK, suleKatigkuminartoK silator-
dlo. månalo utoraakasingordlunga, u-
kiorpagssuarnilo sulerérdlunga, K’ut-
dligssat nålagåt svenskiussoK Helmer
Gising angut eKérsimårtorssuaK taku-
gavko sulivfigalugulo aitsåt tugdliler-
para. inuk iliniarfigssaK pissugssauv-
fingminut sumiginåingitsoK. K’utdlig-
ssatdlo sulissartue kajumigsårumaga-
luarpåka nålagartik eKérsimårtOK pe-
KasersorniarKUvdlugo, nalunginavku-
taoK K’utdligssat atatinarneKarnig-
ssånik norKåissuteKaraluaKissoK.
Gedion L. Jensen.
Nu kan også DE blive ejer af en
ivdlitaoK pigilersinauvat
JOHNSON
Johnson er kendt for sin store driftsikkerhed, der bringer Dem frem i'al slags
vejr. Johnson dækker ethvert behov, da den findes i 21 forskellige modeller.
Johnson ilisimaneKarpoK ingerdlaserigdlulnarnine pivdlugo, silalo Kanor-
dlunit Ikaluarpat ingerdlåsinauvåtit. Johnsonip pissariaKartitaussut sQtdlunit
sapingilai 21-nik åssigTngitsunik modelleKarame.
Reservedele og service i Grønland.
Kalåtdlit-nunåne reservedelit iluarsagagssatdlo.
Skal Deres Johnson efterses eller repareres, enten i den 2-årige garanti-
periode eller senere, behøver De ikke sende motoren til Danmark. Johnson,
ved F. V. Hein A/S, har som den første oprettet egen servicestation med
reservedele og specialværktøj i Godthåb, og vore instruktionskurser vil i
år blive gentaget og udvidet.
Spørg efter Johnson hos Grønlandske Handel, vore andre forhandlere eller
direkte hos
Johnsoniutit misigssomekåsagpat iluarsarneKåsagpatdlunit ukiune mardlung-
ne KularnavérKusigaunerata nalåne kingusingnerussumilunit Danmarkimut
nagsiåneKarnigsså pissariaKångilaK. Johnsonip, F. V. Hein A/S avKutigalugo,
sujugdlerpåjuvdlune Kalåtdlit-nunåne iluarsaissarfik nangminerissane reser-
vedeligssautilik såkuligdlo NQngme pilerslsimavå, ilitsersuivdlutalo kursuse-
Kartitsissarnivut ukioK månåtaoK nangerKingneKåsåput agdlinekåsavdlu-
tigdlo.
Grønlandske Handelime niorKuteKartuvtfnilo avdlane Johnson aperKutigiuk,
imalOntt aperiuk.
F. V. HEIN A/S
BREDGADE 75 — KØBENHAVN K.
BROCHURE PA GRØNLANDSK KAN REKVIRERES.
Christiansborg gaveæske
fyldt med de lækreste
rene og fyldte chokolader
fra AIS Galle & Jessen
...dejligt!
.... Christiansborg gaveæske sukulåtinik akuitsunik
imigkanigdlo igdlingnarnerpånik imalik A/S Galle &
Jessen-imit pissoK. ... mamåsagaluarmigame!
18