Atuagagdliutit - 10.04.1968, Blaðsíða 13
imigagssap ajornartorsiutaunera
tamanit oKatdlisigineKåsassoK
imigagssap kimigtup atugauvatdlårnera toKumik ajorssarner-
migdlo kinguneKartartoK — tamanit peKatauvfigineKarsinau-
ssumik Nungme atautsimineK maje autdlartigpat pisassoK
imiatc imigagssatdlo kimigtut Kalåtdlit-nunane ajornartorsiortitsiput. kisitsi-
sit agssortorneKarsinåungitsut atordlugit tamåna takuneuarsinauvoK. tonutsine-
rit, angutausernerit, imigagssamik toKtlssuteKarnerit, tigdlingniarnerit, aseror-
terinerit, ajorssarneK, inugtut inunerup sunginerulernere, kulturikut tungavigi-
ssanik sujuaissanitdlo kingornussarsianik pitsaussunik soKutigissaerunerit imi-
gagssamik pissuteuartarput. inugtaussut atugarigsåssutsimikut åssigingitsut,
xavdlunåt kalåtdlitdlo, angutit arnatdlo ilarpagssue nangmingnen pissuvdlutik
ånilårnåinartumik imigagssamik atuipilugput.
angutausertarnerit tamåkingajag-
dluinardlutik imigagssartorsimaner-
me pissarput. taimåtaoK tigdlingniar-
nerit. tigdlingniaK aulakungikångame
amerdlanertigut imigagssanik ani-
ngaussanigdlunit imigagssarsiutigssa-
minik tigdlingniartarpoK. aserorteri-
ssarnerit tamangajagdluinarmik au-
lakortitdlune pissarput.
toKussunit 15-init ukiup kingug-
dliup ingerdlanerane Nungme politi-
nit akuliuvfigineKartune arfineK-pi-
ngasut imigagssamik pissuteKameru-
put. sivnerine toKUssut ilait méråu-
put. toKussutdle ilarpagssue politinit
akuliuvfigineKångitdlat. igdloKarfing-
nilo avdlane pigissåinilo toKussut su-
le amerdlaneruput.
OKatdlineK
mana KanoK iliuseKartOKamialer-
Pok. imigagssap ajornartorsiortitsine-
ra OKatdlisigineKåsaoK. ajornartorsiut
inungnut tamanut sarKumiuneKåsaoK
nuname tamarme atautsimitarnerti-
gut — sujugdlermik Nungme majime.
QKatdlitarnerit aulajangigaKarneK ki-
nguneriniåsagaluarpåt, isumat encor-
suleKatigingnerme
ajornartorsiutit
aprilip autdlarKautåne sapåtip aku-
nera nåmagtitdlugo suleKatigingner-
ffle ajornartorsiutit sulinermutdlo tu-
ngassunik påsiniainerit kursuseicar-
nerme sangmineKarput. kursuseKar-
nerme Nungme ungdomsklubime i-
ngerdlåneKartume Kalåtdlit-nunane
sulissartut peKatigigfisa kåtuvfiåne
sujulerssuissut tamarmik tillidsmand-
itdlo pingasut — sulissartunit aut-
dlartitat katitdlutik Kuliussut — Ka-
låtdlit-nunånilo sulisitsissut peKati-
gigfiånérsut tatdlimat kisalo nåla-
gauvfiup sulivfiutainérsut pingasut:
Sisimiune umiatsialiorfingme pissor-
taK kisalo Manitsume Sisimiunilo au-
lisagkanik sulivfigssuarne pissortat
Peicatåuput.
matuma sujornagut sulissartoKar-
neK pivdlugo kursuseKartamertut
kursuseKarneK Danmarks Erhvervs-
fondimit akilerneKarpoK.
sulinerme pivfigssap atomeicartar-
uera pivdlugo suleKatigingnerme ma-
ligtarissagssat suliarineKaralugtualer-
neråne kursuse pivoK. atuartitsissuput
sujunersuissartOK Bent Aakjær Dan-
naarkime sulissartut peKatigigfisa a-
tautsimut kåtuvfiånérsoK, sujunersui-
ssartoK Ole Dahl danskit sulisitsissut
PeKatigigfiånérsoK akigssarsiatdlo
Pivdlugit isumaKatigingniartarnerne
sujunersuissartoK Jørgen Hansen.
dluångitsut silarssuarmilo avdlane
pissutsinut sanigdliussissarnerit pit-
såungitsut tungavigineKésanatik.
imigagssamik atornerdluinerup Ka-
noK agtiginera påsiniardlugo Nungme
nakorsaKarfiup misigssuinera taimalo
kisitsisinik påsissutigssaKartitsinera
tungavigalugo mérKanik isumaging-
ningnerme udvalge kommunalbesty-
relsimut inåssuteKarsimavoK ajomar-
torsiut pimorutdlugo iluarsiniarKUV-
dlugo.
udvalgip sågfigingnissutå pingasu-
nik ingmikårtortaKarpoK: imigagssap
niomutaussarnera angnikitdlismeicå-
saoK sapåtip akunerane uvdlunut
mardlungnut, mardlungorneme pinga-
sungomernilo taimågdlåt imigagssa-
mik niorKuteKartoKartåsavdlune, su-
torniartarfit angmassamere sivitsor-
neKåsdput atautsip Kerteanut matussa-
lerdlutik nerinermutdlo atatitdlugo
aitsåt imigagssagdlertorcartåsavdlune.
Kåumatit pingasukutårdlugit ataut-
simitarnermine sujugdlerme kommu-
nalbestyrelsip sujunersut OKatdlisigå,
tamatumalo kingunerå sutomiartarfit
sivisunerussumik angmassamigssånik
sujunersutip landsrådimit akuerine-
Karnigsså inåssutigiumaneKarmat. ne-
rinermut taimågdlåt atatitdlugo imi-
gagssagdlertarnigssamik sujunersut a-
kerdlerineKarpoK, kigdlilingmigdlo i-
migagssaerniartamigssamik sujuner-
sut pivdlugo kommunalbestyrelsimut
ilaussortat isumaKarput inuit tamat
isumåt tusaréruniko aitsåt aulajangi-
sinauvdlutik. taimaingmat majime
Nungme atautsimitoKåsaoK.
mérKanik isumagingningnerme ud-
valge sujunersuteKarpoK ingmikut i-
tumik atautsiminerme Nungme erKå-
nilo nakorsat Kutdlersåta Bent Jør-
gensenip nakorsaKarfiup Nungme mi-
sigssuisimaneranik sujulerssuisima-
ssup navsuiauteKarémerata kingorna.
misigssuineK
Nungme ingmikortune mardlungne
misigssuissoKarpoK, Bent Jørgensen
oKarpoK. — igdloKarfiup ilåne inuit
1000-it avdlamilo åma 1000-it misig-
ssuivfigineKarput. misigssuivfigine-
Kartup åipåne mérKat 400 inersima-
ssutdlo 600 migssiliorpait. tåssane i-
nuit 65-it imigagssamit agsut ajor-
nartorsiortineKarput. atausiåinardlu-
tik aulakorujugssuartartut somguna-
me ilånguneKarsimångitdlat. misig-
ssuinerme tungavigineKartunit pi-
ngårnerssauvoK nuliaussut uvimik i-
merpatdlårnerinik nalunaerutigissar-
tagait.
misigssuivfigineKartup åipåne mér-
Kat 450 inersimassutdlo 550 migssi-
liorpait. tåssane inuit 110 imigagssa-
mit agsut ajornartorsiortineKarput.
tupåtdlautausimavoK imigagssartor-
patdlåt 15—18-itdlo akornåne ukiu-
lingnik ilaKånginerat. imigagssartor-
patdlårtutut oKautigineKarsinaussut
tåssåuput ilumut imerpatdlårtutut
nakorsaKarfingmit OKautigineKarsi-
naussut. taimaingmat taimatut OKau-
tigineKarsinaussut ikingnerpårtarait.
pitsaunerussumik imertarneic
dr. Jørgensen nalunaerpoK mérKa-
nik isumagingningnerme udvalgip a-
tautsiminerane soKutiginartumik a-
ngussaKarfiuvdluartumigdlo oKaloKa-
tigingneKartok. isumaKartoKarpoK o-
Kartugssaussunit inerterKuteKarnig-
ssaK anguniagagssat pingårnerssari-
ssariaKånc/ikdt, kigdlilersuineKartaria-
Kartordle imigagssamik atuineK su-
ngiukiartuårneKarniåsangmat. angu-
niagagssaK tåssaussariaKarpoK imer-
tarnerne ilerKussut pitsaunerit, inuit
iliniartitariaKardlutik imigagssaK si-
latumik atusagåt aulakorujugssuarta-
ratik, perKarnitsuliortaratik, pitdlar-
neKautigssaminik iliortaratik, ilaKU-
tarigtut inunertik aserortamago, a-
jorssartungortaratik il. il.
imigagssap ajornartorsiutaunera
sapingisamik angnerpåmik erssersxni-
ardlugo nakorsap Bent Jørgensenip
nakorsaKatine Kalåtdlit-nunane ig-
dloKarfingne avdlanitut agdlagfigeKå-
tarsimavai tusarniardlugo imigagssap
atorneKarnerata migdlilerniarneKar-
nerane KanoK iliortoKarsinaunersoK,
åmalo påsiniardlugo igdloKarfingne
sune måna åssigingitsunik sunik kig-
dlilersuineKarnersoK.
nakorsaKataisa ilait isumaKarput
Savalingmiune åndgssussinertut ilior-
tariaKaraluartoK, avdlat isumaKarput
imigagssap tatdlimångornerne arfini-
ngornemilo niorKutaussarnerata i-
nertenrutaunigsså nåmagtoK.
agdlaKåtamerme påsissat naitsumik
oKautigalugit imåiput:
igdloKarfit avdlat
Scor esby sundimit: ånugssussineK
månåkut atutoK pitsåungitsunik misi-
ligtagaKarfiuvoK, tåssa Kåumåmut a-
tausiardlune kigdliligkanik imigag-
ssarsissarneK. Kåumåmut atausiardlu-
ne imigagssarsissarnerme ingassåu-
ssineru j ugssuarnik pissoKartarsi-
mangmat nakorsaK isumaKarpoK imi-
gagssap inerterKutauvdluinamigsså
erKarsautigissariaKartoK.
Thulemit: årKigssussineK Scoresby-
sundimisut itoK atomeKarpoK. imi-
gagssamut tungassunik angnertumik
ajornartorsiuteKartOKångilaK. årKig-
ssussineK avanerssuarmiut iluaringu-
atsiarpåt.
1967
Evinrudep tamaisa pigai
Evinrude giver Dem det hele
Evinrude Kineruk, tauva pitsangmik
pisasautit, ilusllerdluagauvok, ilev-
KårtoK, angatdlatikuminartoK ukiu-
nutdlo mardlungnut Kulamavéncu-
sigaK, Evlnrudeliortartut uklune 60-
lne mlsillgtagaKarput. tamånalo ta-
tiglnarslnauvat.
katalogerput plnlaruk.
En driftsikker, vandtæt motor, der
starter øjeblikkeligt i al slags vejr,
og som vil arbejde lydløst og på-
lideligt i årevis.
Vælg Evinrude og De får sikkerhed
for gennemført kvalitet, gennemtænkt
konstruktion, økonomisk, driftsikker
sejlads og 2 års garanti, for bag De-
res Evinrude ligger 60 års erfaring i
produktion af påhængsmotorer. Det
giver styrke og sikkerhed.
Rekvirer katalog.
Altid reservedele på lager.
EVINRUDE
Forhandles over hele Grønland.
Importør: KETNER MARINE,
Vordingborggade 6-8, København 0.
Upemivingmit: pissutsit Nungmisut
iput. nakorsat ingmingnut agdlagfi-
geKåtåmerisa Upernivingme angner-
tumik iliuseKarneK pilersisimavåt. i-
migagssap ajomartorsiortitsinera piv-
dlugo tamanut angmassunik atautsi-
mitarnigssat erKarsautigineKarput.
Omånamit: pissutsit Nungmisut i-
put. taineKarpordle nunaKarfingne pi-
ssutsit avdlauvdluinartut, KGH-p tåu-
kuninga pilersuinera ima pitsåungit-
sigingmat åma imigagssamik piler-
suineK sungitdluinardlune. tamåna
tjmånap erKåne nunaKarfingne kig-
dlilersuinertut nåmagtutut issigine-
KarpoK. inuit aulakortut nunaKarfing-
ne KaKutiguinaK takussagssaussarput.
imigagssamik pilersorneKarnerup pit-
saunerulernigsså nunaKarfingnit piu-
massarineKarsimångilaK.
K'utdligssanit: nakorsaK nalunaer-
poK pissusigssamisusassoK inuit imi-
gagssamik atuinerisa migdlisikiartu-
årneKarnigssåt oKåtårneKåsagpat, ta-
måna imigagssap niorKutaunerata i-
nerterKutauvdluinalernigssånit pit-
saunerussutut issigineKardlune. kig-
dlilersuinigssardle isumaKatauvfigå.
Ilulissanit: årKigssussineK månamut
atorneKartoK iluarineKarpoK — tåssa
tatdlimångornikut arfiningornikutdlo
imigagssamik niorKuteKartoKartångi-
nera. isumaKartoKarpordle kigdliler-
suinex sule angnertunerulersineKarsi-
naussoK.
Manxtsumit: nakorsaK isumaKarpoK
kigdlilersuinigssaK inåssutigisinauv-
dlugo. ajornartorsiutit Nungmisut ag-
tigisorinarput. nunaKarfingne imigag-
ssaK tamatigut pisiarineKarsinauvoK,
nauk pisiagssat avdlat nungutaruna-
raluartut.
Narssamit, K’aKortumit Nanorta-
lingmitdlo: ajornartorsiutit Nungmi-
sut inangajagput, nauk Nungmisut i-
ngassagtigingikaluardlutik. taineKar-
tune tamane kigdlilersuissoKalersi-
naunigsså iluaKutåusangatineKarpoK.
K’asigiånguanit: nakorsaK isuma-
KarpoK kigdlilersuinerit sule suka-
nganerulersitariaKartut sordlo Kåu-
måmusiagdlit aningaussarsivfisa na-
låne majivdlo autdlarKautåta migsså-
ne feriaKarnigssame aningaussarsiat
tuniunenarfisa nalåne. såkortuvatdlå-
nigdle maligtarissagssaKarnigssaK i-
migagssavdlo akugtuvatdlåmik nior-
Kutaussarnigsså inåssutigineKångilaK.
-den.
Skonnert til salg
Motorskonnerten „Fylla“, der er bygget i 1922, og som laster cirka 175
tons, udbydes til salg, som den henligger i Egedesminde med motor (180/
200 HK ALPHA-diesel årg. 1948), spilanlæg, ekkolod m. v., men uden ra-
dioanlæg.
Betingelser: Kontant betaling ab Egedesminde og „as is-where is“. Tilbud
bedes inden 4/5 1968 fremsendt til Den kongelige grønlandske Handel,
Handelsinspektoratet, Godthåb.
Det bemærkes, at Handelen ikke er forpligtet til at antage nogen af de
eventuelle indkomne tilbud.
umiarssuåraK tuniniagaK
umiarssuåraK motorilik „Fylla“ 1922-me sanåK 175 tonsinik usisinau-
ssok tuniniameKarpoK Ausiangnineratut ititdlugo motoria (ALPHA-
diesel 180/200 HK-lik 1948-mérsoK), sipilé, ekkolodia il. ilångutdlugit
radiuale ilautinago.
piumassarineKartut: akia tamåt atautsikut Ausiangninerane akilerne-
KésaoK — angatdlatip måna pissusiatut sumineratutdlo ititdlugo. pisia-
ringnigkumavdlune nalunaerutit kingusingnerpåmik 4.5.1968 tikitinago
unga nagsiuneKésåput: Den kongelige grønlandske Handel, Handelsin-
spektoratet, Godthåb.
OKautigineKåsaoK pisiaringnigkumanermik nalunaerutit akueringitsor-
nigssånut Handele pissugssautitoK.
DEN KONGELIGE GRØNLANDSKE HANDEL
Handelsinspektoratet".
inuit silatåt tamarmik ikuatdlagtémigssamut
sitdlimasertisimassariaKarput. ikuatdlagtér-
nigssamut sitdlimaserterérsimaguvit nåmag-
tumik sitdlimasertisimanersutit misigssornia-
ruk.
kæmnere tamatuminga OKaloKatiguk!
KGL. BRAND
KØBENHAVN
Forsikring i Grønland siden 1882
Kalåtdlit-nunane 1882-im?t sitdlimasissartoK
HUNDESTED MOTOR
150 HK 2—nik CYLINDER.ILIK
nutaK - lkussorsimavdlune naitsoK
motdritoKavtlnit 90-110 HK-lingnit nåinerutsiartoK.
tåunåtaoK Hundestedip bundrammianik tångaveKartitau-
vok, tåunalo aKumut angatdlatip ilusia maligdlugo ilusili-
gaungmat lkussorsimavdlune naitsQnera tamåkissumik
atordluarneKarsInauvoK.
angatdlatinut 20 tonsinut motorigssarKigdluinartoK.
Ny 2 cyl. Hundested Motor
150 HK. på kort installationslængde
lidt kortere end vor gamle 90-110 HK.
Og så har den stadig Hundested bundrammer, der er
formet agter efter skibet således, at den korte installa-
tionslængde kan udnyttes fuldt ud.
Den ideelle trawlmotor til 20 tons både
H. NI. F.
A/S Hundested Motorfabrik
Hundested . Telegramadresse: Propelmotor
13