Atuagagdliutit - 10.04.1968, Síða 32

Umånamut atuariartarneK
agdl.: jumo Emilie Petersen, NiaKornat
De yngste spejdere i Tokio, de stedlige ulveunger, gennemgår en hård
træning, der skal opøve deres mod og selvtillid. En af øvelserne går ud
på at klatre ad et tov, der er spændt ud 20 meter oppe over det flade
tag på et højt hus. De små spejderdrenge viser her, at de har fuld kon-
trol over sig selv under den nervepirrende øvelse.
Tokiome spejderit nukardlersait, amaruarKat, sukangaKissumik sungiu-
sarneKartarput sapitsungorniåsangmata ingmingnut tatigissungorniåsang-
mata. sungiusautigissartagaisa ilagåt agdlunaussåkut igdlorssOp portoKi-
ssup Kaliata torKigsup Kånit 20 meterinik Kutslssusilfkut siårsimassukut
ingerdlaKåtårneK. spejderit nukagpiarKat uvane takuneKarsInåuput taimak
aKajångumernartigissumik sungiusaraluardlutik nåkajångitsut.
1963- ime april Kåumataugå nakor-
såkut niviarsiardlo tikikamik KanoK-
una oKalersut jumungåK Umånap er-
Kåmiue kursuseKamiartut aprilip 14-
iånit majip autdlarKautånut. nakor-
saK OKarpoK peKatåusassunga, ingia-
Katigisagivtigdlo. Kilanåicalunga aku-
erssivunga.
taimanikut NiaKornanit imauvos,
K’aersut kangiåne Sariariikut siko si-
nåKardlune. taimaingmat nunasior-
tugssauvugut, uvanga nunåkut avKU-
tå aitsåt Kimugserfigissagssaralugo.
KilanåKaunga, nauk angutit OKartar-
tut tusartaraluardlugit tamatuma nu-
nåkoriå ilånikut atupilornartartoK.
piniartut ilånik Kimugsiussissugssar-
sioriardlunga ingiaKataunialeKaunga.
porskime uvdlånguaK nal. arfineK-
mardlungnut kangimut autdlåina-
Kaugut. autdlartugutdlo OKalugiik su-
janålålitdlarmat ilåka nålagiaKatige-
rusumeraluarpåka.
Kimugsit tatdlimauvdluta NiaKor-
nanit kangimukardluta sikumut siv-
nerutunguamut ancarpugut. inger-
dlatsiåinartugut napariarsiortorput
piniartut ilåt nakorsap oKarfigå King-
misorKuvdlugo, utarKisagavtigo — u-
sissusangmat amerdlanerussunik
KingmeKartariaKarmat, åmalo nulia-
ne ilagingmago. sikup ilå imarnerssa-
rasårpoK.
utaridlåginartugut ilarput tåkute-
rérpoK. ingerdlatsiåinartugut nakor-
sap nulia Kaersormiumik åipaKardlu-
ne sujuarpoK, usisa ilagalugo igdler-
finguaK nakorsap atortuinik imalik.
uvagut tåukununga tugdliuvugut. i-
ssiginiardlugit soriatdlartut-uko: Ka-
mutit Kingmitdlo tamarmik nåkarput.
uvagut Kingmivut åiparissama unig-
tipai, nåkartutdle soriarsinåungilavut.
iluanårdlutik niungitdlat, Kimugser-
såtalo Kingmitik ingerdlatiniarssarai.
nakorsap nulia igdlerfingup xåne pat-
dlungavoK, niue kisimik morssusi-
mavdlutik. Kujanartumik emgerdlutik
KaKiput, tauvalo Kåungumut KaKivu-
gut.
nåkaraluartut atissanik nakorsap
nagsatainik iluatigut atissalermata
nunasiordluta autdlarpugut, unalo
kiak! seKinarik! pitsiåinardluta Kåti-
guiarpugut. aitsåt nunåkut Kimugser-
nera nuånareKåra, nauk aputisiorniv-
tine anertikarnaraluartoK. Kåungu-
ngingmat nuna maningivigsoK avKU-
tigårput. avKutåta ilåne tininganera
nåmagtordlugo angutit Kamutinik uia-
russuissut nakorsap ikiortarpai imå-
nut arKardlune.
uvdloKerKartoK Ikorfanut pivugut,
seKinarik, kiagssuaK, imerusungnaK!
Kamutinut igsåvdluta nerinialoriar-
dluta autdlarKigpugut. Ikorfat Kar-
ssuteriardlugit Kåungumut ancaravta
nuåneKaoK. Kåungusiutsiariardluta
Taleruatigut åma Kumut majualeKau-
gut, unalo aput mångeK, KuasaKl a-
put aKitdlungnerasårame ajorpatdlå-
ngilaK. avdlatut ajornaKingmat nivi-
arsiardlo uvagut pisugdlunuk sujuar-
tarpugut agssavta kuké apumut ma-
ngutardlugit tungmenriortardlutalo.
ilungersuaréKaluta K’aersuarssung-
mut ancarpugut, K’aersuarssungnitdlo
kugssinerssuaK avKutigeriardlugo
K’aersunut tikipugut unukut Kulingi-
luat erKåne — porskip uvdluane u-
nukut. porskip uvdluata åipåne uv-
dlåkut arfinernut nunåkordluta aut-
dlarKigpugut Umåniardluta. Sarfarfi-
kut sikumut ancarpugut uvalikutdlo
tatdlimångulersoK Umånamut pivu-
gut.
1964- ime kursuseKancigkavta Ki-
mugsimik kangimukarpugut. Umåna-
milersugut agsarnerssorssuångorpoK,
issangisserdlune. usiuvfame åma ima-
rutdlåsassoK. taimanikutdle samu-
ngarssuaK sikorigsorssugame ajungi-
laK.
jumut ilait piniartunik uveKaramik
uviussut ilait nuliamik atuarnerine
puissitamingnik suliaKartarput. pini-
agkat nagdliutdluarnerisa nalåne
kursuseKartameK uviussunut nuliau-
ssunutdlo erKarsauteKarnartaralua-
KaoK.
1965- ime åma kursuseaarpugut. tai-
manikut imarssungmat avdlatut ajor-
nartumik nunasiordlunga ingerdla-
ssariaKarpunga. februarip 19-iåne
autdlarniardlunga aulajangiupara.
uvdlOK autdlarfigssarput uvdlåkut i-
terama agsarnersorssuvoK. anore ig-
pagssaungmarnit inornerulålersi-
mangmat Kimugsit sisamauvdluta
Kåungukut autdlarpugut nuna misi-
lingniardlugo, ajorssikuvta uterumå-
ravta. 1965-ime nuna aputitungeKaoK,
aputitålo Kuasaaalune. avKutå tamåt
pisuinangajagdluta Umånamut pivu-
gut.
ukiume kursuseKartameK nuånera-
luaKissoK aussauneranut norKunara-
luaKaoK. avangnåmiuvdlune Kimug-
serneK nuånersut ilagåt, sikugaluar-
titdlugule anore angnåriarångame si-
kumik inardlissarpoK imalunit kangi-
siartorssuåkut siko sinånigtardlune.
taimaititdlugo avautdliortarneK nuå-
nemeK ajorpoK. 1967-ime avKutiga i-
måinåungilaK. uvanga Umånap pigi-
ssaisa nunaKarfit pårdlit ilånit agger-
tarpunga, autdlarångamalo iluamik
taorteKarnea ajorama isumagssaissa-
Kaunga.
1967-ime kursuseKarsinardlunga a-
ngerdlamut autdlarpunga nunaKarfi-
ga tunutdlugo. Ikerasangmut pigavta
tåssane sineriardluta Ikerasaup ka-
ngiatigut autdlåinaKaugut. tusåma-
ssavkut K’apiarfigssuåkut majuåina-
leKaugut, napariarsiuinaK. anertikar-
naraluaKissoK Kånut KaKigavta åmu-
kajåkulerpugut. SarKamut avKutå tu-
nugdlugo åmukarpugut. ingerdlavdlu-
ta aput terKinganerujugssuaK tikipar-
put.
sisuvfigssarput alåkarterKåratdlar-
parput. ilåka igdlua’tungånut autdlar-
tut uvanga igdlua’tungånut majuari-
ardlunga ingitdlunga sisulerpunga. ila
nuåne! aputip tangmikalaneranit su-
migdlunit erssitsoKångilaK. ilåka u-
tarKeriardlugit tåkungmata sisuvdlu-
ta autdlarKigpugut, tåssalo taserssu-
armut pivdluta. tåunaKale manigsor-
ssuåkut ingerdlalerpugut, isseKissoK.
issigissaK takusimångisaK alutoma-
KaoK.
unugdlarå sule ingerdlaniaraluar-
dluta avangnarssuaK agssoravtigo i-
sseKingmatdlo aputåinarssuarmut Ka-
mutit ikuteriardlugit — Kamutit mar-
dluk atautsimut katitdlugit — tuper-
pugut. tiliorpugut, taKussavut timiu-
ssiat kigterigkat Kerissut nerivavut.
uvanga tujormigaluardlunga sinitsiar-
punga. iternialerpunga ilåka autdla-
rusugdlutik anitdlarérsimassut. tito-
riardluta seKineK sule nuerKajångit-
sok autdlåinaKaugut.
tåunaKale ingerdlalerpugut. årime
KåKat nue seKemup nuilerpai. Kanga-
le augpalunguarsse! issigkaluaKissoK
issigissat pinersut isse malungnarung-
naertipåt. seicineK nuiartuinarpoK.
tatsip sikorssuatigut narssarssuartut
manigtigissukut ingerdlatitdluta åi-
para KanoK-una OKalersoK: — sordlo
pavko tugtorssuit. tikungmanga ta-
kulerpåka avåmut, tungivtinut, såg-
dlutik nikuisimassut tugtut sisamar-
ssuit. sordlo åssiliarssuit. aitsåt tug-
tunik takugama nuånåKaunga. sor-
dluna tungivtinut atilitdlartut. åipar-
ma kingunivtinitut suaorpai: — åpig-
ko tugtorssuit!
orninaKåtigut. årime tikileKåtigut.
uvagut ingerdlalåginaravta atautsip
Kingmivut tikingisungardlugit akug-
toKatigiårdlutik unerarput. kisima å-
ssilissumik ajorssåumei'punga! ila ta-
korånissusé. nagssugssue niorssuilo
portut. atausea anginerssarssuat nag-
ssoKångilaK. Kimugsersora tunuatigut
ajagtaraluarpara tåuna autdlaencuv-
dlugo, taKussavut sungeKangata Ke-
rivdlutigdlo Kingmitdlo nerissagssae-
rutilermata, ajornartornivtine tugtug-
kaluaruvta akilisineKåsånginavta. pi-
ssarale nikeriarneK ajorpoK. taimait-
dlutik Kimåvdlutik autdlaramik ila
piuminat iluatingnatdlo!
uvdlo’KerKata migssarilermago u-
nigdluta neriniåloriardluta autdlar-
Kigpugut, seKinarik, Kilak tungutso-
rigsemlordlune. KåKarssuit igdlugig-
ssuit sordlume åssiliåinarssuit samu-
nga tarrinarsimåput. issigissaK tu-
pingnaK. suna nipe. encarsautinguit-
dliuko kisimik. tugtut sarKamut ikår-
simassut takulerpavut ituitariåtalo
tungånut tugtut tumerpagssuaKarpoK
nutånik. tåuko napigavtigik ingerdla-
lårdluta nunaminikavsak kugssup
KerKanigunartoK tikikavtigo oKarpu-
nga: — sut-uko måko Kernertorssuit?
sordlume avKusineK. sunauvfa tugtut
anait. sordlo paornårKat.
sila anoraerukame kiagsivoK, nuå-
ne! uningalåriardluta autdlarKigkav-
ta ingerdlatsiardluta umiaussarssuaK
tikeicårput tamåne nunap Kericinåne.
tikikavtigo OKarpunga: — uvfa imaKa
atåne inugssuaK, atago takutigo. kia-
mita’ åma tamaunga pissusså? sor-
nguname inoKångilaK.
anorssåleriartulermat ingerdlaniåi-
nalerdluta narssaunerssua årime Kå-
ngeriartulerparput. sangussårtalerdlu-
ta KåpiortorssuaK tusåmassaK tikina-
Kårput. Kiulingikåine Kånut KaKeru-
sungnaraluaK. sordlume Kapungmik i-
lupårusiligssuaK. Kåminit sérsimaga-
me maungarssuaK. sérsinerssua Keriv-
dluångilaK, tungujulårdluniluna; imi-
gagssaunanilo. aitsåtdle ukiunerane
takornariagagssaK! ungatinguanipoK
åipakavså, pukineK. sok tåussuma Kå-
va Kapussarssuarmik sikusimanerpa?
takuvdlugo encarsauteKarnarpoK tai-
ma pilerinartigissoK. sok nipangiusi-
måinarneKarpa? aussaunerane tikit-
sissartut OKautigissarpåt tasamångå-
nit tigssalugtoKartoK tigssalungneralo
ikitsimik ikitaråt. tungujortumingoK
ingneKartarpoK. uvagut issigingnåt-
siåinardlugo Kimåparput, tåssalo
Marrait tungånut autdlardluta.
taimak sivisutigissumik Kimugser-
dlune Kasunaraluardlune nuånerpoK
— tårssup atåne avdlamik avKutig-
ssaKarane nunåkorneK sivisugaluar-
toK. angalassut bilisa igdlukavsåne
Marrarnitune siningninalerpugut u-
nuame atautsip migssåne. uvanga Ka-
suvdlunga tamussernanga inarama
sinitsiardlunga iterama aitsåt tingua-
mik Kasuersauserpunga. aKagukut i-
terpugut agsameK, persoK. Kumut
autdlarpugut Itivdlikut NiaKornanut
ingerdlåsavdluta. Kororssup ilua apu-
teKaraluartoK ingerdlagavta Kujana-
KaoK. tamauna ingerdlatitdluta inu-
kavsait alåkarpavut. sunauvfa Kimug-
sit pingasut takuniardluta parssiai-
ssut.
uningatsiardluta autdlarKigpugut
Itivdlivdlo kugssua atuatdlåinaKårput.
Kåungumut pigavta kugssininguåkut
nunasiordluta Kumut åma majuale-
Kaugut. ila kiak! ilavut Kimatdlugit-
dlo kisauna NiaKornat igdlue alåkat-
dlarivut. takuleramitigut inugssue
sordlume KilalugartoKarsimatitdlugo
értartorssuit. nuåne!
Emilie Petersen, NiaKornat.
FERD’NAND
c?
Mareridt i toget
fe
Kimugtuitsune
onimangerneK
Lora, du har brækket vingen,
så Pyile hjælper gamle Maren
med at binde den, så den kan
vokse fast igen.
Lora sulut napisimavat, tauva
Pyllip Maratonau ikiusavå må-
tusiniarnerane, sulut napisima-
jungnaemiåsangmat.
Så skal Lora rigtignok have
noget at spise og drikke. Den er
nok blevet meget sulten.
Lora nerivdluardlunilo imer-
dluåsaoK, kåler simås anaorme.
Og en seng skal Lora have at
ligge i. Se, her er en stor æske,
råber Polle, den er bare gået
lidt i stykker.
åma Lora sinigfigtåsaon. takuk,
auna igdlerfiussarssuan aseru-
låginarniko, Polle suaorpon.
Polle klistrer æsken sammen
i hjørnerne og Pyile lægger et
tæppe i. Det bliver en meget
fin seng.
Pollip igdlerfiussap tenemue
nipititerpai, Pyllivdlo tæppimik
iloKuserpå. aitsåtdle sinigfik.
Så skal Lora have dyne på.
Pyile tager gamle Marens sofa-
pude. Nu ligger Lora vel nok
godt.
Lora KipeKartarianarpoK. Ma-
ratornap nalaussårfiamtOK aki-
ssaussan Pyllip tiguvå. Lora i-
lorrisimålivigpoK.

Nu skal Lora have ro, for nu
sover den. De lister stille ud af
stuen.
Lora sinilerame akornusersor-
nenåsdngilaK. nipaersåginaK i-
nimit aniput.
Ih, hvor er de blevet sultne
allesammen. Gamle Maren har
dejlig mad og mælk til dem.
tamarmik agsut kålersimåput.
MaratonaK igdlingnavigsunik
nerissagssauteuarpoK imuteuar-
dlunilo.
Polle bliver først færdig med
at spise. Du må hellere gå ind
og se, hvordan Lora har det,
siger gamle Maren.
Polle nerivdlune inernårpoK.
Lora Kanon inersou takunialår-
niaruk, MaratonaK onarpon.
32