Atuagagdliutit - 02.12.1969, Blaðsíða 27
igdlunik atuinen:
igdlut 17 tommit suniarait-ukua?
inigssiat TV-apparatitut ingerdlajumårnerdlutik — piuma-
ssarissat agdliartordlutik pigigsåmerdlo agdliartortitdlugo
pisoricat sukanerussumik pisoKaliartortardlutik? taima isu-
maicarpoK sanaortugkanik misigssuinerme sujulerssuissoK,
igdluliagssanik titartaissartoK Philip Arctander, igdlugssa-
nik pissariaKartitsineK pivdlugo ilisimassut nautsorssuineri-
nik erdloKisitsissoK
Torben Østerbymit
København (RB-special)
aningaussarsiomermut tungassutigut rådip sujulerssuissoKarfia, tai-
neuartartut emgu tit ilisimassut, åma sanaortomeK pivdlugo nålagauv-
fiup misigssuissOKarfiane direktøriussoic, igdluliagssanik titartaissar-
toK Philip Arctander avdlatdlo, isumaKatigingissuteuarsimåput sa-
naortugkanik nåmagsissaKarsinaunerme åma sanaortugkanik pissaria-
Kartitsinerme sujunigssame ineriartomerup kanoK isangatineKamera-
ne.
angutit ilisimassut sanaortor-
nerup iluane pissariaKartitat nå-
magsissaKarsinaunerdlo pivdlugit
navsuiautimingne onarsimåput,
ukiut amerdlasungitsut Kångiug-
pata Danmarkime pissutsit imai-
lerumårtut, nåmagsissaKarsinåu-
ssuseK angnerulisavdlune igdlug-
ssanik pigssarsiornermingarnit.
Philip Arctander mianerssor-
KussuteKarpoK nautsorssugkanut
malerariginartunut inuiaKatigit
uvdlumikut KanoK issusiat tunga-
vigalugo, tåssame ukiune agger-
sune igdluliagssanik sanaortor-
nerme åma igdlugssanik piniar-
tarnerme sukaKissumik ineriar-
tomigssaK nautsorssutigigamiuk.
sujuligtutit uniorsimassut
1950-ime igdloKarnermut tai-
mane ministeriussoK, Johannes
Kj ærbøl, OKarsimavoK nautsor-
ssorneKarsimassoK ukiumut ig-
dlut 16.—18.000 sananeKartåsa-
ssut igdlunik pissariaKartitsineK
nåmagsiniardlugo, taima OKarpoK
Philip Arctander.
tamatuma kinguninguale igdlut
pissariaKartitavut ukiut tamaisa
20.000-it Kångertarsimavait, uki-
unilo ardlalingne agdlåt tåuko
mardloriautait sivnerdlugit. tai-
måikaluartordle sule igdlugssai-
leKiuamerput tamanit ilisimane-
KåsagunarpoK.
aningaussarsiomermut tunga-
ssutigut rådip sujulerssuissoKar-
fiata måna nautsorssorsimavå u-
kiumut igdlut 40.000-it sanaor-
tortariaKartut imalunit ukioK må-
na taimatut amerdlatigingikalu-
artut igdlugssaileKineK anigorni-
ardlugo. nautsorssuinerit tamåko
Johannes Kjærbølip nautsorssor-
titaisut pissuseKarsinauvdluar-
put.
tåssalo pingårtumik inuit ilisi-
massut igdlunik pissariaKartitat
pivdlugit nautsorssugait igdluli-
agssanik titartaissartup Arctan-
derip Kularutigigai. inuit ilisima-
ssut nautsorssugkamingnut aut-
dlåvigait Danmarkime måna ig-
dlugineKartut 1,7 mili. sivnerdlu-
git amerdlåssuseKartut, tauvalo
nautsorssorsimavait 1985-ime ig-
dlut Kavsinik amerdlanerussut a-
torfigssaKartineKåsassut. igdluli-
ornermik misigssuisitsissarfiup
direktøria tamatumunga OKarpoK
uvdlumikut igdlut atorneKartut
taimaisinardlune atuinartugssatut
nautsorssuneKarsmåungitsut, tåu-
ko ilarpagssue pisoKalerérsima-
Kingmata. igdlunit tåukunånga
1,7 millioniussunit 1 millionit sor-
ssungnerssup kingugdliup sujor-
batigut sananeKarsimåput. tåssa-
lo amerdlanerssavut najugaKar-
Put — sordlo igdloKarnermut mi-
histerip Aage Hastrupip OKauti-
gigå — „sorssungneK sujoneut-
dlugo sanaussartune11. igdlut pi-
gineKartut ilait 214.000-it nang-
minerissamingnik anartarfeKå-
hgitdlat, aperKutauvordlo igdlut
tamåko igdlunik pigissaKarnerme
ilångutdlugit nautsorssuneKarta-
riaKarnersut. nunap inuisa pinga-
jorarterutaisa migssait najuga-
Karput igdlune inugtaussunut a-
migartunik initalingne. igdlut pi-
ngajorarterutaiså migssait uvfar-
tarfeKéngitdlat.
— nautsorssorneK ajornångi-
kaluarpoK nåmagtunik igdlugssa-
Kangajalersugut igdlut måna pi-
soKalerérsimassut ukiutdlo 15-it
Kångiutut akuerssorneKarsinau-
jungnaivigsugssat tamaisa naut-
sorssutigigéine. åssiginangajagka -
luarpå atissat åtarit aperssorti-
nerma kingorna pisimassåka ta-
maisa kisikuvkit, tamatumunalo
isumaKalerdlunga atissanik åta-
ringnik nutånik atorfigssaKarti-
taKarnanga.
init 17 tommiussut
sorssungnerup sujomatigut ma-
ligtarissagssaugajugtarpoK sapå-
tip akuneranut akigssarsiaK ator-
neKartardlune igdloKarneK piv-
dlugo Kåumåmut akiliutigssanut,
tåssa akigssarsiat 25 procentiata
migssåt. månale igdloKarnermut
akiliut agfaringisånutdlunit mig-
dlisineKarsimavoK, taima nangig-
poK igdlugssanik titartaissartoK
Arctander. nauk tamatumunga
peKatigititdlugit akilerårutit ag-
dlisimagaluartut taimåitoK av-
dlarpagssuartigut niorKutigssanik
atuinigssamut inigssaKalersima-
ssok. niorKutigssat atugagssat av-
dlatigut Kavsitigut amerdlisine-
Karsinaulersimåput sulivfigssuar-
tigut niorKutigssiarparujugssuit
kajungernartorpagssuarnik pi-
^iagssaKartitsilermata. ussemar-
torsiortitsineKartarpoK, agdlåme
pingitsailineKangajagtarpoK TV-
aparratit pisomat 17’-ussut taor-
serneKarnigssånut 19', 21’ imalu-
nit 23’-nik Kanigtukutdlo TV-ap-
paratimik Kalipautilingmik pi-
ngasoriautingajangmik akisune-
russumik. kisiåne måna tikitdlugo
inuit OKarfiginiarneKartarsimå-
ngitdlat kångusunginersut initor-
Kane 17’-ussune najugaKåsavdlu-
tik.
— ajungitdluinarpoK, taima o-
KarpoK sanaortornerme misigssu-
issarfiup sujulerssuissua, TV-me
åssilissanik ersserKingnemssunik
pilersorneKaleravta, såkortusauti-
nik pitsaunerussunik, bilinik pit-
saunerussunik sivisunerussumig-
dlo feriardlune angalanernik, ki-
siåne inuit atausiåkåt inuiaKati-
gitdlo atautsimut issigalugit åma-
lo piumagåine inuit perKingnig-
ssåt pivdlugo, pitsaunerusagalu-
arpoK igdlunik igdloKarfingnigdlo
pitsaunerussunik pilersorneKa-
ruvta. taimåitumik ajordlunilo
navianåinarunarpoK igdloKarniar-
nerup nåmagsineKarsimaneranik
encartuisavdlune ukiune, igdlunik
igdloKarfingnigdlo nutångilissu-
nik nutaunemssunik nalivtinut-
dlo nalerKunerussunik taorsersu-
ivfigssavtine.
TV-apparatimik nutångililår-
simassumik peKaraluartut ajoKU-
tigssarsineK ajoraluartut igdlo-
Karnermut tungassut ajortut a-
joKusinere ersserKigdluinartuput.
sunginemlersarpugut inoKutiging-
nut ilaussutut, ikingutitut åmalo
sulissugssatut igdlune pisatser-
sornerdliugkane tåtordliupatdlå-
rångavta, åmalo igdlOKarfingne
inoKatigingnermut tungassutigut
pitsaussumik ataKatigingnigssa-
mut nåmagtunik periarfigssaKå-
ngitsune.
sut nautsorssutigisavavut?
igdluliornermut misigssuissar-
fiup direktøriata issomartorsior-
pai angutit ilisimassut sujumut
migssiliusiaisa amerdlanerssait.
— inuit amerdliartornerinåt
maligdlugo igdlugssanik pissari-
aKartitat nautsorssornerine ilisi-
massut Kinigagssat mingnerpårtåt
Kinersimavåt. 1965-ime igdlug-
ssat amerdlåssusiat nautsorssuti-
gisimavåt tamatumunalo isuma-
Karsimavdlutik inuit amerdliar-
tornerat pissutigalugo ukiumut
igdlugssat nutåt 14.000-it taimåg-
dlåt suliarineKartåsassut.
igdlugssanik titartaissartup
Arctanderip igdlut amerdliartor-
tuarnigssåt nautsorssutigå, tåssa
imåipoK inuit kisimitut amerdla-
nerujartuinartut nangminerissa-
mingnik ineKalisavdlutik. tai-
måitumik ilisimassut Kinigagssa-
rititaisa angnerssait ilimanartu-
tut nautsorssutigai, tamånåinar-
dlo pissutigalugo ukiumut igdlut
14.000-it pissariaKartitat amer-
dlissugssåuput 30.000—40.000-i-
nut.
— pigigsåleriartorfiup nautsor-
ssornerane, tåssa imåipoK pigig-
sårneruleriartorneK pissutigalugo
igdlugssanik piniartartut amer-
dliartorneråne, ilisimassut naut-
sorssutigisimavåt 1985-ip erKåne
ukiumut igdlugssat 32.000-iuju-
mårtut. kisiåne nautsorssuinerit
tungavigissåine avdlånguteKalå-
sagaluarpat, taima OKarput ig-
dlugssaKarnermik misigssuissar-
tut, pigigsårneK pivdlugo igdlug-
ssanik piniartarnerit 1985-ime
65.000 migssait angusinauvait i-
malunit ilisimassut nautsorssu-
gaisa mardloriautait. pingårtumik
ilisimassut nalunaerutåta naut-
sorssutigingmago, sanaortorner-
me nåmagtunik nåmagsissaKarsi-
naulisassoK, ilimanarpoK niorKu-
tigssanik avdlanik tuniniaissar-
nerme pissutsit åssingajait atu-
tilerumårtut. sordlo TV-mik ni-
orKutigssiortartoK iliortoK igdlug-
ssanik niorKutigssiortup ilunger-
sutisavå pisissartut Kularung-
naersiniardlugit igdlunik pitsau-
nerussunik nutånigdlo pigssarsi-
nerup nuånernerussusigsså. u-
kiut sorssungnerit akornånitut
kingornatigutdle igdlugssaliortar-
neK amigalerérsimangmat tai-
måitumigdlo igdlugssanik nå-
magtunik pisinigssamut sungiu-
ssisimaneKarane, igdlunik pitsau-
nerussunik pissariaKartitsineK pi-
serusungnerdlo katerssutinarsi-
måput, tamåkulo malungniutug-
ssarujugssusagunarput. igdlunik
niorKuteKartarnerme akornutig-
ssaKångitsutuangajaussoK, ila-
Kutaringnut atausiåkånut igdlu-
iiortiterneK, takutitsivoK, taima
OKarpoK Arctander, inuit piumå-
ssuseKartut akigssarsiamik pro-
centisa ilarujugssue pigdliutigi-
savdlugit igdlunik angisunik pi-
satsersordluagkanigdlo piumav-
dlutik. inuit igdlumit sujomatigut
najugarisimassamingnit nugter-
dlutik igdlume nutåme mardlori-
åumik angnerussume imaKa ukiut
tatdlimat najugaKarångamik ma-
lungnarsissarpoK ilarpagssue 30—
40 kvadratmeterinik anginerussu-
nik najugaKarumatdlertartut. ig-
dlunik angnerussunik pitsauneru-
ssunigdlo pissariaKartitsineKåinå-
ngilaK, kisiåne åma piumaneKar-
tuartarput.
taimåikaluartordle
ilisimassut nalunaerutånut tai-
ma issornartorsiueriardlune ig-
dluliortiternerme misigssuissar-
fingme sujulerssuissoK isumaKar-
poK ukiumut igdlugssat 70—80.000
1985-ime imaKa pissariaKarneru-
sassut 40.000-init ilisimassut mig-
ssiliussåinit. kisiåne nåmagsissa-
rineKarsinaussut pivdlugit ilisi-
massut nautsorssugkamingne o-
Kautigisimavåt lærlingit måsså-
kutut amerdliartornigssåt naut-
sorssutigalugo 1980-ime igdlut
140.000-init 160.000-inut amerdlå-
ssusigdlit sananeKarsinaujumår-
tut.
tamatumunga Philip Arctander
OKarpoK ilisimassut nautsorssu-
gåine pineKartut igdlugssat 1968-
imisut angitigissut pitsåussuse-
Kartutdlo, soruname tamåna isu-
maKardlune tamånåinardlunit pi-
ssutigalugo 1985-ime amerdlåssu-
seritineKartugssat mingnerungåt-
siarumårtut. tamåna tåisångikåi-
ne imaKa KularnakulugpoK lær-
lingit amerdliartornerat kigaeKU-
teKarane ingerdlåinåsassoK. sa-
naortugagssane sulissugssanik
pissariaKartitsineK migdliartor-
pat, pissutigalugit tuniniartarne-
rata ajornakusornera imalunit
sulinerup iluarsartuneKarnera,
lærlingit amerdliartornerat åma
nalerKUtumik angnikitdliartusa-
gunarpoK.
— kisiåne pingårutilerujugssuaK
ilisimassut nalunaemtåta agtupit-
dlagkaluåinarsimavå. igdlulior-
nermut atortugssat OKiligalugtui-
narnerat pissutigalugo åmalo ig-
dluliornermut atortugssat pia-
ritdlisarneKaralugtuinarnerat pi-
ssutigalugo ilimanarpoK igdluliag-
ssanut atortut ungasingnerujar-
tuinartunut agssartomeKartaler-
nigssåt. måna tikitdlugo nunaKar-
fikutårtumik imalunit inuiåu-
ssutsimut tungassumik igdlulior-
tarnerme tuniniaissarneK nunat
tamalåt ingiarniunerånut tama-
tumuna angmagåusaoK. danskit
igdluliortarnerånut tungassutigut
imåisaoK nunat avdlat periausisa
erKuneKarnigssåt nautsorssutigi-
ssariaKarigput imalunit Dan-
markime igdluliortarneK pivdlu-
go sulivfigssuit iluarsartuneKar-
tariaKåsavdlutik igdluliagssat pit-
saussut nunanut avdlanut tuni-
niarneKartarnigssåt sujunertara-
lugo. ilångautausinaussut ilåssu-
tausinaussutdlo tåuko angneru-
jugssuarmik pingåruteKalersinåu-
put igdluliortitemerme nåmagsi-
ssaKarsinaunermut sulissugssa-
nigdlo pissariaKartitsinermut, ig-
dluliortiternerme angussagssatut
sualugpatdlårtutut ilisimassut
nautsorssuinerat pivdlugo nalu-
naerutåmtuningamit. danskit ig-
dluliortartuinut inuiaKatigingnut-
dlo danskinut aperKut angneru-
jugssuvoK, taima naggasivoK ig-
dlugssanik titartaissartoK Arctan-
der, danskit igdluliortitsissarnera-
ta iluarsartuneKarnigsså pitsåu-
ssutsimigut icanordlo nåmagsissa-
Karsinåussutsimigut unangmig-
dlersinångortitdlugo sujunigssame
nunat tamalåt tuniniaissarnerå-
nut, amerdlavatdlånik igdlulior-
nigssaK årdlerKutigivatdlårnago
pivfigssame Danmarkip suliag-
ssaKarfingne tamangajangne ig-
dlunik amigauteKarfiata nalåne.
aparKutlgluiinåklt
111 pllsaunerslugkal
SINGALWATTE
angatdlat tuniniagaK
M/b „Anders Olsen", Den kongelige grønlandske Handelip pia
tuniniarneKarpoK.
angissusia:
sananeKartoK 1928 K’aKortume — (tamarme mångertumineK).
usitussusia: 15 BRT — usigisinaussai 5 tons.
takissusia: 9,75 m — silissusia: 3,25 m — itsinertussusia 1,85 m.
maskinå:
33 HK BUKH-diesel type 3 EV 100 reduktionsgearilik uligsi-
naussunigdlo sarpilik, sananeKartoK 1961.
ingnåtdlagiå:
Bosch akseldynamo, såkortussusia: 32 V jævnstrøm,
radioa: DISA.
atortue avdlat:
kisaK kalungnertalik — sipilia agssangnik kåvititariaK —
gaseKarpoK — kiagsaut UliatortoK initåne — gasitortoK aKug-
tarfiane — igalåK kåvitoK — pujorsiut.
angatdlat måna ukiunerane Nungme GTO-p umiatsialiorfiane
amusimavoK tåssanineratutdlo ititdlugo tunineKåsavdlune.
akigitiniagaK nalunaerutigineKåsaoK Nungme handelsinspektø-
rimut 2. januar 1970 sujoncutdlugo.
atautsikut akilerneKåsaoK aningaussartutitdlo avdlat sordlo på-
piarat stemplernerat pisissup akilisavai.
angatdlatip aineKarnera tamatumungalo tungassut tamaisa pi-
sissup akilisavai.
akigitiniagkat nåmaginarsinaussut handelip akuerisinauvai, tai-
mailiornigssamutdle pissugssauvfeKångilaK.
DEN KONGELIGE GRØNLANDSKE HANDEL,
Handelsinspektoratet.
27