Atuagagdliutit - 02.12.1969, Blaðsíða 35

erjdgsineK pivdlugo Nobelip
akigssarsiarititagå ILO-p pigå
nunane tamalåne sulissartut kdtuvfeKarfiat, ILO, pissutsinut inoKa-
Ugingnermut tungassunut pitsångorsainermut ikiusimavoK, silarssuar-
Tnilo erKigsineKamerup isumangnaitdlisarneranut tamatumuna ikiu-
simavdlune, taima agdlagsimavcnc Norgeme Nobelpris-komité-p tu-
ngavigssarissåne, -1969-ime ILO Nobels Fredspris-imik tuninialera-
miuk, taima agdlagpoK atuagagssiax FN-nyt.
ILO tåssauvoK FN-ime kåtuvfit
ingmikut Itut ilåt åmalo FN-ip
kåtuvfisa pingajugssåt fredspris-
irnik tunineKarsimassoK. 1954-
'ttie tunineKarsimavoK FN-ip Pa-
Ifestinamit Kimåssunut ikiuiniar-
nermut sulinermutdlo kåtuvfe-
karfia, UNRWA, 1965-imilo FN-ip
kiérKat pivdlugit aningaussaute-
Karfia, UNICEF.
1969-ime ILO-p Nobelfredspris-
*naik tunineKartugssatut Kinerne-
karnera atåssuteKarpoK kåtuv-
fiup ukiut 50-ingordlugit nagdliu-
torsiorneranut, tamatumuna
ILO-p ukiune 50-ine sulisimani-
he kingumut Kiviarsinaungmago
°Kautsit uko maleruagagssatut pi-
kgårnertut atorsimavdlugit: —
Pitsussutsip sumikaluartuvdlunit
silarssuarme pigssarigsårneK ta-
hiåt årdlerinartorsiortitarå.
Versailles-ime
isumaKatigissutip ilå
krKigsineKarnigssaK pivdlugo isu-
PiaKatigissutip sorssungnerssup
sujugdliup kingorna Versaillesime
atsiorneKarsimassup nungutituå-
hut ILO sivnissuvoK. sorssug-
kungnaernerup sujornatigut åma
kingornatigut fagbevægelsemit
kaKitat nagsataråt 1919-ime Pa-
risime erKigsivigssioKatigingneK
kalisigssåungitsumik avdloriaute-
karmat. sulineK pivdlugo inatsi-
siliornigssamut atautsimititat pi-
lersineKarput, ilaussortaKartine-
kartut nålagkersuissut autdlar-
tttåinik pinaratik, kisiåne åma a-
kigssautigdlit sulisitsissutdlo siv-
kissuinik. kåtuvfiup atajuartug-
ssap maleruagagssai atautsimiti-
tat nalunaerssorpait, OKausertat-
<ilo atautsimititat akuerissait tå-
Ssaulerput Versaillesime isuma-
katiglssume ingmikortoK XHI-i-
klitut. åssiglngitsunik avdléngu-
tfiKarsimagaluardlune oKausertat
tåuko uvdlOK måna tikitdlugo
tLO-p maligagssåtut atajuarput.
sorssungnerssuit tåuko mar-
kluk akornåne ILO Nationernes
k'orbundip ingmikortoKarfiata
kangminerssortutut atasimavoK.
Sorssungnerssup sujugdliup ki-
kgorna NF atorungnaersineKar-
kiat ILO atåinarpoK FN-imutdlo
ktatineKalerdlune.
kunat tamalåt sulinermut
kialigagssanarfiat
kalagkersuinermut tungassutigut
kjornartorsiornerujugssuit åma
akingaussarsiornermut tungassu-
iigut ajornartorsiuterujugssuit
t9l 9 -ip kingorna silarssuarme u-
kgtitsisimassut ILO-p åtåsinausi-
klangmagit pissutaussorujugssu-
vkK erKumiginartumik pingasu-
kgordlune avgugkatut åridgssu-
Ssausimanera. nålagkersuissut, a-
^igssarsiagdlit åma sulisitsissut
s>vnissue akornuteKångitsumik i-
såmamingnik sarKumisinåuput a-
*kalo sumutdlunit atåssuteKångi-
vigdlutik taisisinauvdlutik. tamå-
kalo akornutåungilaK ILO aula-
tkngigaKarsinaussarmat amerdla-
kerujugssuit isumaKatauneratigut
'kialunit amerdlasorpagssuarti-
Skt isumaKatigigdluinardlune.
autdlarKautånitdle ILO-p nå-
*kagsiniagagssamisut pingårner-
påtut issigisimavå maleruagag-
ssanik mingnerpånik aulajangl-
savdlune pivdlugit sulinermut
tungassut, inoKatigingnerme atu-
garigsårneK åma tungaviussutigut
inuit pisinautitaunere.
sulivfigssuaKarnerup iluane
teknikip nutåp atulersitaunerata
åmalo nålagauvfit nutåt nangmi-
nerssortut amerdligalugtuinarne-
rata taimåitunik maleruagagssa-
Karnigssamut pissariaicartitsineK
agdliartortipåt. taimåitumik ma-
leruagagssat aulajangersarneicar-
nigssåt Den internationale Ar-
bejdskonferencep nåmagsiniagag-
ssaisa pingårnerssaråt (ILO-p o-
Kartugssautitaisa Kutdlersåt uki-
umortumik Genéveme katerssu-
tartoK). isumaKatiglssutit 130-t å-
ma kajumigsårutit 134-t atautsi
mérssuarnerne akuerssissutigine-
Karsimassut katitdlutik tåssåuput
nunat tamalåt sulinermut mali-
gagssaxarfiat.
isumaKatiglssutit nålagauvfing-
nit ilaussortaussunit atortugsså-
ngordlugit atsiorneKartartut pi-
ngitsorane maleruagagsséuput,
kajumigsårutitdle taimågdlåt tå-
ssaugajugdlutik inuiåussutsime i-
lerKorerKussat inatsisitdlo suliari-
neKarnigssånut ilitsersutit. nu-
nat tamalåt sulinermut maligag-
ssaKarfiat tungåssuteKartoK ino-
Katigingnermut tungassutigut a-
jornartorsiutinut tamalårparujug-
ssuarnut, sordlo åssersutigalugit
sulivfigssap sivisussusia, suliner-
mut åssigigsumut åssigingmik a-
kigssarsiaKarnigssaK, nåparsima-
nigssaK pivdlugo sitdlimasineK,
pingitsailivdlune sulisitsinerup a-
torungnaersineKarnigsså, sulissar-
tut nunanit avdlanit pissut ino-
Katigingnermut tungassutigut tor-
Kigsisimanigssåt taimaingajagtut-
dlo.
teknikikut ikiuineK
teknikimut tungassutigut ikiui-
neK — nunanut sujuarsagagssa-
nut ikiuinermut OKausiugajugtar-
toK — ILO-mut takornartåungi-
laK. ILO-p 1920-me nalunaerutå-
ne atorneKarérsimavoK. ILO-p a-
torfiligtai 1919-ip fima 1939-p a-
kornåne nålagkersuissunut åssi-
gingitsunut sujunersortitut aut-
dlartineKartarsimassut sujugdli-
uvdlutik maligagssiuiput nalivti-
ne nunanut sujumukartitagssanut
ilitsersussissusavdlutik autdlarti-
neicartartunut.
ILO-p ilaussortat autdlarKautå-
ne 45-usimagaluarsinardlutik uv-
dlumikut 121-nut amerdlisimane-
rat nalunaeKutauvoK teknikimut
tungassutigut ikiunigssaK pivdlu-
go ILO-p pilerssårutåta angner-
tunerujarluinartumik nunanut
sujuarsagagssanut sangmititau-
lerneranut. ikiuneK autdlarKautå-
ne aningaussanut tungassut pissu-
tigalugit kigdliligausimavoK, ki-
siåne ukiune 10-ne kingugdlerne
angnertunik sujuariarneKarsima-
vok, tamatumalo ilarujugssuanut
pissutåuput aningaussat FN-ip i-
neriartornigssamut pilerssårusior-
tarfianit, UNDP-mit, amerdline-
irardlutik atugagssångortineKarsi-
massut.
1960-ip åma 1968-ip akornåne
UNDP-p ILO nåmagsiniagagssi-
simavå silarssuaK tamåkerdlugo
sanågssatut pilerssårusiat 111 su-
liarerKuvdlugit. sujunertamut tå-
ssunga kåtuvfiup atugagssaisut
UNDP-p 750 miil. kr. angunga-
jagdlugit atugagssångortipai, sa-
någssanutdlo tåukununga ani-
ngaussartutit tamarmiussut 1.775
mili. kruniuput nunanit agtugau-
ssunit aningaussalissutit ilångut-
dlugit.
sulivfigssaKarnigssamik
ILO-p pilerssårusiå
aningaussarsiornermut tungassu-
tigut påsisimassaKardluartut ila-
galugit septemberime Stockholmi-
me FN-p atautsimititsinerane er-
sserKigsarneKarpoK, aningaussar-
siornikut ineriartorneK taimaigi-
nardlune inoKatigingnermut tu-
ngassutigut sujuariautinik nagsa-
taaarneK ajortOK. sulivfigssaKar-
titsinerup pingåruteKarnera a-
tautsiminerme ersserKigsarneKar-
poK, atautsiminermilo taperser-
sorneKarpoK ILO-p sulivfigssa-
Karnigssamik pilerssårusiå silar-
ssuarmut tamarmut tungassoK.
(World Employment Programme).
pilerssårusiaK ukioK måna aut-
dlarnerneKartoK ILO-p ikiutigå
ukiut Kulikutårdlugit ineriartor-
titsinigssamut FN-ip pilerssåru-
tåta åipånut, sujunertarineKar-
pordlo nunarpagssuit ikiorniar-
dlugit atugarigsårnerulersitsini-
ardlutik suliniarneråne inungnut
nunåinarme najugaKartunut åma-
lo igdlOKarfit ingmikortortåinut
pitsoKarfiussunut, inuime tamå-
kunane najugaKartut aningau-
ssarsiornerup moderniussup Ker-
Kane pitsuvdlutik inungmata.
sulivfigssaerusimaneK nungu-
sarniardlugo ILO suliagssaKar-
fingne ardlalingne ikiuivoK, sor-
dlo: nunalerinerme sujuarsainer-
nik, sulivfigssualersuinermik,
kommunit nålagauvfiuvdlo suli-
agssåinik pilerssårusiornermik,
aningaussallssutigssanut niuver-
nermutdlo periarfigssat amerdli-
neKarnigssånut, suliagssanut tu-
ngassutigut iliniartitaunerup ang-
nertusineKarnigssånut åma inu-
sugtut iliniartitaunigssanut su-
livfigssaKarnigssånutdlo pilersså-
rusianut.
ILO ikiorKusimavoK nunat ta-
malåt kåtuvfeKarfinit avdlanit a-
ma nunanit sulivfigssualersugka-
nit pilerssårusiap nåmagsiniarne-
Karnigssånut. KularutigineKångi-
laK pingårtumik nunat sujuarsa-
gagssat nangmingneK inugtigut
sitdlimatigissatik nunavdlo pisu-
ssutai atusavdlugit iliniartaria-
Karait. tamånale iluagtisagpat nu-
nat tamalåt ingmikut kétuvfeKar-
fisa teknikimut tungassutigut i-
kiuinigssamik pilerssårusiatik a-
tautsimut suleKatigigsitariaKar-
pait, åmalo nunat sulivfigssua-
lersugkat niuvernermik ikiuissar-
nermigdlo ingerdlatsinertik av-
dlångortitertariaKarpåt.
umiartortut atugait
pitsångorsagåusassut
inuiaKatigit silarssuarme umiar-
tornermik ingerdlataKarnerpau-
ssut 32-ussut, tåuko ilagalugit
Danmark, Finland, Norge Sveri-
gilo, sulissartut inuiaKatigingnit
tamalånit pissut peKatigigfiata
ILO-p Genuame atautsimititsine-
rane autdlartitaKarsimåput. a-
tautsiminerme septemberip 26-å-
ne naggatårneKartume umiartor-
tut suliåinut akigssarsiåinutdlo
tungassutigut pitsångoriautigssa-
nik sujunersutit ardlagdlit akuer-
ssissutigineKarput. sujunersutit
tåuko åipågo oktoberime ILO-p
sulissartut autdlartitåinik ataut-
simititsinerane OKatdlisigineKåså-
put.
sujunersutigineKartut ilagait
mingnerpåmik akigssarsiat Kåu-
måmut 70 dollarsinit 91 dollarsi-
ngusassut åmalo umiartortut a-
tugkamikut isumangnaitdlisaivfi-
gineKarnigssåinik aulajanginiar-
nigssaK. isumaKatigissumut tapl-
ssutigssatut sujunersutigineKar-
portaoK umiartortut umiarssuar-
me ineKartitaunerat pivdlugo
1949-me isumaKatigissutausima-
ssut nutångortineKåsassut. 1949-
me isumaKatigissutausimassut
maligdlugit piumassarineKarpoK
inuk atauseK umiarssuarne 800
tonsilingnit angnerussune 25—30
kvadratfodinik sinigtarfeKartari-
KartOK. sujunersutigineKarpoic
piumassaK tåuna avdlångortine-
KåsassoK imailivdlugo umiarssu-
arne 100 tonsilingnit angnerussu-
ne inugtaussup atautsip sinigtar-
fia 40—50 kvadratfodiusassoK. i-
nit silåinarigsauteKarnigssåt ni-
piliortutdlo nipikinerussumik tu-
såneKarsinaunigssait åma piu-
massarineKarpoK. nipiliortut ni-
pikitdlilerneKarnigssåt inuiaKati-
git tamalåt sujugdlermérutaussu-
mik sulissutiginialerpåt. isumang-
naitdlisainerit sule pitsauneruler-
nigssåt kigsautigineKarpoK aju-
nårtarnerit ikingnerulerniåsang-
mata ajoKusertarneritdlo ming-
nerulerniåsangmata, åma umiar-
tortut sulingivfine alikusersorne-
Kartarnerat — tåssa umiarssuar-
ne umiarssualivingnilo — ang-
nertusarniarneKarpoK.
- også til hverdag G0MALI Kaffe kavfit pitsagssuit.
ISomali GOMALI Kaffe sikrer Dem hojeste kvalitet.
KAFFE DANSK-HOLLANDSK KAFFE-C0. A/S Grundlagt 1883
Nu kan det være nok!
Moderne familie, kone med udejob... tjah,
så hænger man jo anstændigvis på opvas-
ken hver anden dag. Om det keder mig?
Mon ikke, men nu kan det være nok. I
morgen går vi ud og ser på en Siemens
LADYMAT. Det sidste nye i fuldautoma-
tiske opvaskemaskiner.
Siemens LADYMAT rummer et12-perso-
ners middagsservice eller hele dagens op-
vask for 4 personer på een gang. Gryder,
glas, tallerkener og bestik går i samme op-
vask og LADYMAT har både forskylle-
program og stort universalprogram med
varmlufttorring. Med Siemens LADYMAT
slipper man for 400 triste timer om året
ved opvaskebaljen. Og opvasken bli'r
smukkere, blankere og mere hygiejnisk end
med »håndkraft«. Ingen diskussion! Vi
skal ha' en SIEM ENS LADYMAT.
Med eller uden afkalkningsanlæg. Fritstå-
ende eller til indbygning. Mål: H 85 (82),
B 60 og D 60 cm.
SIEMENS LADYMAT
ordner opvasken - se den hos
Køb Siemens ved Deres installatør
VEJLEDENDE PRISER
Type WG 33 uden afkalkningsanlæg ............................. kr. 1.875,00
Type WG 34 med afkalkningsanlæg .............................. kr. 2.150,00

Aut. Siemens forhandler
Godthåb Elektro Service
Postboks 597 ■ Telefon 1441 ■ Telegramadresse: Arcticel ■ Bankforbindelse: Grenlandsbanken
35