Atuagagdliutit - 02.12.1969, Blaðsíða 38

mérartavtinut
kujatåmiup OKalugtuai
agdl.: Seth Kristoffersen, Augpilagton, Nanortalik
(norm. sujul. nangitan)
tamatuma kingorna ukioK anigor-
mat upernariarmat åsit kiparput.
natserssuit perugtulersut Kunalå-
rujuk nuliaminut OKarpoK: —
tagpavåsit Tasermiut taserssuata
KeKertåne nujagdlit (påt) måni-
liuleKaut. aKago måniliåinaru-
mårpunga. nuliata ilalerpå: — av-
dlatutiginiarumårpavut måniliåi-
narniarna.
aKago-Kaungmat Tasermiuliar-
dlune autdlarpoK. ingerdlagame
uvalerérmat Tasermiut KeKertåta
igdluarånut unuiartorpoK axagu-
ane uvdlårnanit måniliarumåra-
me. seKineroK tarrisimalersordlo
tarKama isertertOKarpalulerpoK.
isernialerput arnat inusugtut
mardluk. Kanga tikisoralugit ape-
rai. — uvagut KeKertame uvane
najugaKaravta angajorKåvta i-
lingnut autdlartipåtigut OKariar-
tortitdluta. KangångOKaoroK iv-
dlit aterpit Kunalårujup ingnera-
nik ingneKaramik mana Kamito-
ravta ingneKarsoralutit kutsiori-
artoricungmatigut OKariartorpu-
gut. ingnermik tuneriardlugit a-
perai sume igdloKarsoralugit. aki-
put KeKertap avangnåta Kulingu-
ane igdloKardlutik. pulaorumav-
dlugit OKarmat arnat angerput
anivdlutigdlo. anisimåmersuinar-
tut pulaorniardlugit ornilerpai.
igdlo aterfigigamiuk iserfiginia-
lerpå utorKait åiparit isersima-
ssut. igdluata ilua Kassårtuinau-
vok. Kunalårujup pilerpai: —
soK-una ukiut tamaisa månltar-
dlunga takuneK ajorivse? akinia-
lerput: — pissarianartumik aitsåt
pissoKarångat inoKatinguavtinut
takutitaravta. KujanaKaoK måu-
ngarsimagavit. KangångorpoK iv-
dlit aterpit ingneranik ikikavta,
ingnerdle kisame uvdlume Kami-
kame ilingnit ikencigpugut. tåuna
Kamitinavérsåsavarput.
nererKugaluarmåne nererérame
neringilaK. unuap ilarssua ing-
mingnut alikutarigkamik Kåuma-
lermat anivoK. igdluarKamut pi-
game Kåumarérmat sinitdlångu-
arnane kugssuarmut ingerdlavoK.
Kåinane taserssup sinånut ilivdlu-
gulo Kulimine sordlo takussaicar-
toK! årime, inugssuaK tallnarmi-
nik KaerKusseKaoK. ornilerpå. ti-
kinialerpå KivitorssuaK. KanoK-
una OKalersoK: — OKaloicatigssaK
ajornaKaoK pulaorniarit. ilisari-
gavkit KaerKuvavkit. aperilerpå:
— sume igdloKarpit? Kulimingne
Kanigtunguame igdloKardlune a-
kingmat Kumut autdlarput. igdlua
tikikamiko iserput, seicernup Kå-
Kat nue alåkarai.
Kunalårujuk ingitordlo pulaor-
fia ipatime atånut kautorame or-
Planlagt hovedentreprise er byggeprincippet for dansk
erhvervsliv i dag. Det betyder, at bygherren sparer tid
og besvær vod at placere det fulde ansvar hos AJS •
een kontakt og een ansvarlig, der garanterer levering
af det samlede byggeri til fastsat tid og fastsat pris.
Information og brochuremateriale med eksempler
på byggerier udfort af AJS kan fås ved henvendelse til:
A. JESPERSEN & SØN A/S
Nyropsgsds 18, V • tlf. (01) ‘1258 43
A. JESPERSEN A SØN RISSKOV A/S
Lystrupvoj 50, Risskov, tit. (06) * 17 80 77
pigssuaK pugutaliaK åmupå. Ka-
nga tåssa kajunguarsse Kitimini-
narssuarnik imalik. pugutaK ava-
lagkamiuk sila agssordlugo ner-
matdlagteriardlugo nererKulerpå.
Kunalårujuk pilerpoK: — uvanga
sila agssordlugo tuniussat teKigi-
ssaravkit nerisångilanga. pulaor-
fia OKarpoK: — sujornauna pu-
laorteKarama taimatut nerdlerav-
ko anigame Kåinanilunit tikinago
putOKingmat uverisimavdlunga
pututeriaraluarivkit, sunauvfale
imåinåungitsungussutit.
pulaorfiata pilerpå: — ilisarisa-
varma. sujornångorpoK Itivdliat-
såmut Kivikaluaravit Kåinat ase-
rortersimassoK uvanga supigavko
årKigpoK, åiparmalo sårKutitit
pautititdlo ama supivdlugit iluar-
sivai. ernaivigit? pisså angerpoK.
åma Kasigissamik pissagssangnik
Kernartåukavkit ilå pissaråt? åma
angerpoK. — åma erKaimaviuk
pingaj orssuarput, pissartarssuar-
put KulivtinitoK takugagko? åma
angerpå. — tusartarpiuk Kangå-
ngortoK Papikatsungme KajåraK
agpårarsiordlune tikingitsortOK.
pingårtortarput tåunauvoK. naku-
nerit timåmiut nålagkiutarami-
kik.
— tamåna ima pivoK: Ersinar-
tip Kåvane Kivitut inåne pissartap
KajåraK pinarilerpå. angune Ka-
mariarmat arne akuerssisitdlugo
KajåraK avalagpoK agpårKanik
nuerniåsavdlune. nunaKarfigtik
Kimangåtsiarålo Ersinartip Kåva-
ne pissartaK OKarpoK aerKuvdlu-
go, tiguariartorKuvdlugo. ilaisa
aivåt, ajornånginåvigdlugulo tigu-
ssarisimavdlugo. tigussåt måna
tasamane nålagaulerpoK.
— angutå Kamarérsimavdlune
tikipoK ernertigdlo suminersoK
apereutigingmago nuliata akivå
agpårarsiorumangmat akuerisi-
mavdlugo. puissitane KaKeriar-
dlugit angutåta ujalerpå, uvfa
Kangaungmatdle Ersinartip Kåva-
ne Kivitut inåne erisårssuarmut
imaviup kingugssuinik imaling-
mut ikeréråt. sornguname angu-
tåta navssåringilå. tauva angutå
angåkumik ujåssilerpoK, erne Ka-
jausoringinamiuk. Sigssarigsume
najugalik angut angåkussoK tu-
såmagamiuk takuniardlugo tike-
rårsarå nalungilarput. tikerårtine
inororsårfigå påsissaKarfigiuma-
nermit. tauva aulaj angerput aKa-
gukut nunap timånut ujåssiumav-
dlutik.
— aKaguane angutå angåkumik
åipaKardlune nunap timånut aut-
dlarpoK. Amerdlup kuata akua-
gut nioriardlutik timut autdlar-
put. taserssuaK aulassartoK sine-
ramiko kangimut Kinguata Kulå-
nut pivdlutigdlo angåkoK åipar-
minut OKarpoK: — inungmik ta-
kuvit? någgårmane pilerpå: —
åpivko Kulivtine angutit mardluk!
ornigkamikik åipå Kumut inger-
dlatsiardlune unigtoK åipå inimi-
nit sule nikingitsoK tikipåt. ivssu-
ma ernerminik ujardlersup ape-
rilerpå erne igpagssåniungmat ti-
kingitsortOK Kajausimasoringina-
miuk ilisimasoralugo. aperisså a-
kingilaK. aperssoraluardlugo aki-
neK ajormat kamangnine noKing-
neK sapileramiuk angutéråungit-
sok, tåssagoK Ersinartip Kåvane
Kanga pissartaK, tiguinaKå. ka-
mautileKaut. ernerminik ujardler-
sok kamagkalugtuinarame ka-
måussarssuane kisa igitalerpå.
igitdlarångane nunamut tungitsu-
tut itdlune åipane Kangale tigor-
Kerérarå. ernerminik ujardlersoK
sunauvfa saveKarsimavoK. påssa-
ne ilåne igitdlaramiuk ujarKamut
paornaKutit avssersimassånut
tugteKå. igitane sule umagaluar-
dlune aulariångingmat savigssua-
ne tigugamiuk nårssuisigut pil8'
Kå. pilatåta agssane suvdluariar'
dlugo ikine tagiaramiuk taimalU'
nit aoKångilaK! kamangnermit Ki'
vitordlo OKarumånginarmat åip8'
ne angåkoK pilerpå orssoK Kåina'
minitoK aerKuvdlugo. angåkup
orssumik aigdlernerane Kivito14
aperssorKigkaluarpå, akiumångi'
narpordle.
imaK taima ungasigtigissoK a-
ngåkOK tarrisimatsiåinardlune ta-
kupoK, orssordlo nagsatane tuniu-
teriarmago savigssuane orssorte-
riardlugo tamatumuna itinåvig'
dlugo KivitOK pilaKå. inalugai kiV'
dlornikut Kangale nuerérput. ag'
ssane suvdluartariardlugo Kivitup
nåne tagiaraluarpai, agssåle ikia'
nut morssugpoK, ikia mamingi*'
sordlune. agssane amugamiuk ao'
KaKissoK takuvdlugulo KanoK-un8
OKarnialersoK: — tarKavåsit er'
nerit angerdlarserdlune Kialing8'
arujoK! kamåumernermit nukag'
piarKap angutåta KivitOK saving'
mik kaporKeriardlugo Kimåpå, K>'
'vituvdlo åipå sågkaluaramiuk Ki'
mångmat sungilå.
(norm. tugdl. nangisaoK)
Pylle, Polle og Sorte Tom
De sejler længe. — Ih, hvor er
jeg sulten! siger Pylle. Det er
Polle og Sorte Tom også.
sivisumik ingerdlåput. — Jcd-
Kaunga! Pylle OKarpoK. åma
Polle Sorte Tomilo agsut kågput.
Skibskatten, der lister rundt
mellem kasserne, dukker plud-
selip op. I må godt tage
umiarssuarmiut Kitsutåt ig-
dlerfiussat akornåne angalaor-
tOK tåkuteriatårpoK. — igdler-
fiussame
bananerne her i kassen, siger
den. Tak, mis, det var vel nok
dejligt. Uhm hvor de smager!
uvanitunik bananinik tigusi-
niaritse, OKarpoK. Kitsuk, Kuja-
nak, mamaKaut!
Endelig lægger skibet til ved
en lille havn. — Det var rigtig-
nok en lang sejltur.
kisamiuna umiarssuaK umiar-
ssualivinguamut talitoK.
Da lemmen er blevet åbnet,
lister de alle tre forsigtigt ud —
ingen opdager dem.
mato magperneKarmat nipaer-
såvigdlutik tamarmik aniput —
malugineicdngitdlatdlo.
Men hvov er de henne nu —
hvad er det mon for et land? Se,
der er høje klipper!
sumipåmitauva — nuna suna
najorpåt? takuk, naersorujug-
ssuaK.'
Skal vi prøve at kravle op? —
Ih, hvor er det højt op til top-
pen!
majuarniåsaugut? ila portu-
ngårame!
Se der henne! — Der er en
hule — hvad mon der er inde i
den?
ivnga takusiuk! — kårusuk-
una — sonarpame?
FERD’NAND
k errutoK
38