Atuagagdliutit - 30.04.1970, Blaðsíða 28

issartagkat nårtunavérsautit
arnanit atugarineicardluartut
issartagkat nårtunavérsautit silarssuarme taraarme atorne-
Kaleriartuinartut, nauk taruatigut miligtornernut, kræftena-
lernermut åssigissåinutdlo pissutausinaussutut nakorsat ilai-
sa onautigissaraluarait — Asiame inugpagssuaKartume inuit
amerdliartupilornerat kigaitdlagtiniardlugo issartagkat atu-
gauleriartuinartut, Kinamilo augpalugtunik pulerdlugit tu-
niniarneKartartut
Edwin Rosenthalimit
London (RB-special)
tusagagssiorfiup Reuters Bureaup silarssuarme tamarme misigssuisit-
sineragut påsineKarsimavoK issartagkat nårtunavérsautit kinguneua-
pilugsinaunerat pivdlugo nakorsat mianerssoncussissaraluartut issar-
tagkat atugaunerat angnertu.milc migdleriarsimdngitsoK. Amerikame
nålagauvfeKatigingne taimågdlåt atugåunginerulersimavdlutik.
nautsorssutigineKarpoK arnat 18
millionit migssiliortut silarssuar-
me tamarme, nårtunavérsautinik
issartagartortussut. issartagartor-
tutdlo uvdlut tamaisa amerdleri-
artarput. nårtunavérsautitdle
hormonimik østrogenimik akuki-
nerussut arnarpagssuit atugarine-
rulersimavait.
nunane kommunistinit kom-
munistiungitsunitdlo nålagkersu-
gaussune nakorsat amerdlanerpåt
isumaKarput issartagkat nårtu-
navérsautit aungmik igssortorni-
kut tarKat miligtornerånut kræf-
teKalernermut avdlatutdlunit nå-
pauteKalernermut pissutaussaru-
nångitsut. nakorsat OKartarput i-
ssartagkat pujortarnermit kimig-
tumigdlunit imigagssartornermit
navianånginérarssussut.
kommissionimut ilaussortat i-
ssartagkanik nårtunavérsautinik
tuluit nålagkersuissuisa misig-
ssuisitaisa nalunaerutåne taine-
KarpoK issartagkat nårtunavér-
sautit ilait åssigingitsut 19-it
østrogenimik akoKardluartut
aungmik igssortordlune tarKåkut
miligtornermut pissutausinaune-
rat ilimanauteKalårtoK. tamåna
pissutigalugo tuluit arnartaisa 1,5
millionit nårtunavérsautinik i-
ssartagartortut ilait 1 millionit
dalunaerutip decemberime sar-
KumiuneKarnerata kingorna na-
vianauteKånginerussunik avdla-
nik katitdlugit aritanilingnik i-
ssartagartulersimåput.
issartagårKanik Normenoninik
Vertoninigdlo niorKutigssiortut
issartagaliarissartagkamik navia-
nångitsutut issiginenartut ilait
mardluk nangminérdlutik janua-
rip 26-åne niorKutaujungnaersi-
pait. tamatuma kinguninguagut
issartagkat Kingmiancanut misi-
ligutigineKarput, KingmiarKat tar-
Kamikut miligtutsiartardlutik.
angutit tusintiligpagssuit
kinguågssiorsinau-
jungnaertut
issartagkat nårtunavérsautit OKat-
dlisaorujugssuarnerisa kinguneri-
ssaisa erKumitsut ilagåt Tuluit-
nunåne angutit amerdliartuinar-
tut nangmingneK kajumissutsi-
mingnik kinguågssiorsinaujung-
naujungnaertarnerat. angutit tu-
sintiligpagssuit nuliagdlit nulia-
mik mérartårtarnermikut nåpar-
simalernigssånik kigsauteKångit-
sut pilagtitarput. pilagtivfigssaK
kapivdlugo ilisimajungnaerseriar-
dlugo anissugssap avKutåta iiå-
ngarnenartarnera minutinik 20-
nik sivisussuseKartarpoK.
tuluit ilaKutaringnut tungassu-
nik påsisimassaligtaisa nautsor-
ssutigåt tuluit angutitait iking-
nerpåmik 8000 ukioK måna pilag-
titdlutik kinguågssiorsinaujung-
naerumårtut. angutit anissuanut
torKorsiveicalernigssaK åma suli-
ssutigåt kinguågssiorsinaujung-
naersimassut kingusingnerussukut
mérartårusulisagaluarpata pig-
ssarsiviusinaussugssamik.
1956-ip kingornagut indiamiut
angutitait 6,3 millionit pilagtitdlu-
tik kinguågssiorsinaujungnaersi-
måput. issartagkat nårtunavér-
sautit OKåtårutitut Indiame atu-
gåuput, arnatdlo 100.000 nakorsa-
nit ilitsersorneKardlutik uvdlut
tamaisa issartagartortarput.
nårtunavérsautit avdlarpagssuit
Indiame atugåuputaoK. India 540
millioninik inoitarpoK, inuilo Kåu-
måmut millioninik atautsinik a-
merdleriartarput.
amerikamiut ånilångassut
Amerikamie nålagauvfeKatiging-
ne inatsissartut ardlåne senatime
ingmikut atautsimititane martsi-
me påsiniaineK amerikamiut ar-
nartåinik 8,5 mili. migssiliortunik
nårtunavérsautinik issartagartor-
tunik agsut ånilångatitsilersima-
vok. ungasingitsukut påsiniaiv-
dlune aperssuinerme påsineKar-
simavoK 1,5 millionit nårtunavér-
sautinik issartagartorungnaersi-
massut avdlatdlo to millionit i-
ssartagartorungnaernigssaK er-
Karsautigigåt.
senatime ingmikut atautsimi-
titat påsiniaineråne nakorsat ing-
mikut påsisimassagdlit ilaisa i-
ssartagkat nårtunavérsautit atu-
gauginarKusimavait ilaisalo atu-
gaujungnaerKusimavdlugit. na-
korsat ilåta ilimagå issartagkat
taima OKatdlisautiginerat issor-
nartorsiorneKartigineratdlo pissu-
tigalugit arnat nårtorusungikalu-
artut 100.000 Kåumatine tugdliu-
ssune ardlanångitsune nårtuleru-
mårtut.
påvip Paulip augustime 1968-
ime nalunaerumigut nårtunavér-
sautit sugaluartutdlunit atugau-
nigssåt inerternutigigaluarå i-
ssartagkat nårtunavérsautit Itali-
arae nunanilo avdlane katugdli-
nik inulingne tunineKartartut a-
merdliartortuarput.
nårtunavérsautinik tunissaKar-
tarnigssaK piserKusårissarnigssar-
dlunit Italiame inerterKutaugalu-
artut issartagkat atorumaneKar-
nerpåuput. inerterKut uniorKuti-
neKartarpoK issartagkat tåssau-
r.erarneKartaramik nakorsautit
arnat aoKartarneråne pissusigssa-
migsungitsune årKiniutigssat.
nakorsat silarssuarme tamarme
isumaKarput inatsisit maligdlugit
uniorKutitdlugitdlunit nårtuersi-
tarrierit ikilisineKåsagpata issar-
tagkat atusavdlugit pitsauner-
paussut.
nårtuertagkat nunane ka-
ngigdlerne amerdla-
nerpaussut
nårtuissarneK pivdlugo inatsisit
sukangavatdlångitsut aprilime
1968-ime Tuluit-nunåne atugau-
lernerisa kingorna 80.000 migssi-
liortunik nakorsat nårtuisimå-
put. mana sapåtip akuneranut
1000 migssiliordlugit amerdlåssu-
silingnik nårtuissoKartarpoK. i-
natsisit uniortitdlugit ukiumut
100.000 migssiliortunik nårtuisso-
KartarpoK.
Europap kangia’tungåne nuna-
ne kommunistinit nålagkersugau-
ssune nårtuissarnerit amerdlaner-
påuput, nårtuissarneK nunane
tåukunane inatsisitigut inerterKU-
tåungingmat. sujorna Ungarnime
200.000 sivnerdlugit nårtuissoKar-
poK sujornåk 150.000-inik nårtui-
ssoKarame.
nårtuissarnerit taima amerdli-
artortigingmata ikililerniardlugit
Ungarnime nakorsarpagssuit i-
ssartagkat nårtunavérsautit atu-
gaunigssåt inåssutigåt.
SovjetunionimisaoK nårtuissar-
nerit KaKutigortungitdlat. rusit
ilisimatue nangmingneK navsså-
mingnik issartagkamik niorKutig-
ssiorput. inatsisit maligdlugit når-
tuissarnerit Bulgariame méncat
inungortartut amerdlaKatigait, tå-
ssalo inåssutigineKartarpoK issar-
tagkat nårtunavérsautit Tysk-
landime kangigdlerme niorKutig-
ssiarineKarsimassut kisalo nårtu-
navérsautit Kivnigdlit avdlatdlo
atugaunigssåt.
Polenime katulinangajangnik
inulingme issartagkat nårtuna-
vérsautit ukiune kingugdlerne pi-
ngasune pisiarineKarsinåuput.
nauk ilagingne OKartugssaussut
tamatumunga akerdliugaluartut.
ØstrigimisaoK katulinangajangnik
inulingme issartagkat tunineKar-
tartut amerdliartorput. Østrigime
ukiumut 130.000 migssiliortunik
mérartårtOKartarpoK, ilimagine-
Karpordlo taima amerdlatigissu-
taoK nårtuersitartut.
navianautenångingajagtut
nunap inuisa amerdlåssusé najor-
Kutaralugit issartagkat nårtuna-
vérsautit Australiame atugauner-
påuput, issartagkatdlo navianar-
nerånik angnertoKissumik OKat-
dlinerup australiamiut arnartait
ardlaKångitsuinait sunersimavai.
— arnat sianiutilungnerussut
kisimik nårtunavérsautinik issar-
tagartorungnaeraluarput issor-
nartorsiorneKarnerat pissutigalu-
go, ilarpagssuile erninaK issarta-
gartorKilerput, Australiame arnat
nåpautåinut nakorsat nuimanerit
ilåt ilisimatOK H. M. Carey OKar-
poK.
New Zealandime ilisimatup
Dennis Bonhamip Aucklandime i-
iiniarnertut atuarfiåne sulissu-
ssup OKautigå issartagkat nårtu-
navérsautit suniuteKarnerdlugsi-
naunerånik OKalungneK asulivik
OKalungnerussoK. tåunåtaoK isu-
maKarpoK tupatorneK, imerneK
bilernerdlo issartagkanit navia-
narnerussut.
Tnailandime perKingnigssamik
isumagingnigtutitat isumaKarput
nårtunavérsautinik issartagartor-
neK navianauteKalårtOK. taimåi-
tordle thailandimiut arnat 200.000
issartagartortuput, issartagartor-
tutdlo amerdliartortuarput.
Taiwanime arnat 100.000 mig-
ssiliortut issartagartorput, Kina-
milo issartagkat akikitsunguå-
ngordlugit augpalugtunigdlo po-
Kartitdlugit tunineKartarput par-
time sujuligtaissup Mao Tse-
Tungip mérKiorpatdlånginigssa-
mik kingumordlune inåssuteKar-
neranut atassumik. inusugtut sa-
pingisamik kingusigsumik åipa-
nigtarnigssåt åiparitdlo mardlui-
narnik méraKartarnigssåt OKar-
tugssaussut kajumigsårutigissar-
påt Kiname inuit amerdlaréKi-
ssut amerdliartorpatdlårungnaer-
niåsangmata.
OKartugssaussut sujunersutigåt
angutit 30-nik tåukulunit sivner-
dlugit ukioKalerångamik katitå-
sassut arnatdlo mingnerpåmik
25-nik ukioKalerångamik. inatsi-
sit maligdlugit kinamiut angutit
22-nik arnatdlo 18-inik ukioKa-
lerångamik katisinåuput.
nårtuersitarnerit akikitsut
Singaporime inuit amerdliartor-
patdlåmngnaernigssåt anguniar-
dlugo KanoK iliuserineKartartut i-
lagåt inatsisit maligdlugit nårtu-
ersitarnerit Singaporip dollarsi-
nik tatdlimanik (13 kr. migssilior-
tunik) akilivdlune kisalo nang-
mineK kajumissuseK maligdlugo
kinguågssiorsinaujungnaertar-
nerit. issartagkåtaoK nårtunavér-
sautit atorneKarnigssåt inåssuti-
gineKartarpoK.
Japanimile Philippinerinilo i-
ssartagkat nårtunavérsautit na-
vianauteKångitsutut sule issigine-
Kalingitdlat ilisimatunitdlo sule
misigssorneKardlutik. Malaysiame
OKartugssaussut uvdlune måku-
nane angnertårujugssuarmik su-
liniarput inuit amerdliartorpat-
dlårnerat kigaitdlagtiniardlugo,
issartagkatdlo nårtunavérsautit
oKatdlisaunerat atugaunerånut
suniuteKangårsimagunångilaK.
Indonesiame åiparit Kangånit-
dle mérarpagssuaKartarput. åma-
le ikingnerussunik méraKartaler-
nigssaK tåssane anguniarneKaler-
poK. ikingnerussunik méraKarta-
lernigssamik sulissutigingnigtut
ilåt tamanit peKatauvfigineKarsi-
naussumik ungasingitsukut kater-
ssunerme ilaKutane — uvine mér-
itatigdlo arfineK-mardluk ilaga-
lugit tåkutoK, Indonesiame avisit
ilåne tamatuma kingorna agdlau-
tigineKarpoK.
imerusuerdlunilo
inumarigsiatdlagkumassunut
såkukitsoK, KasilingitsoK, mamartoK tipigigsordlo
tåssa tåuna irlandimiut whiskey-ånik akulik!
29