Atuagagdliutit - 01.09.1970, Blaðsíða 13

t
K’aKortup distriktiane nunap timå
Kalåtdlit-nunåta kitåta kujasig-
suane kangerdluit Kinguisa ser-
merssuvdlo akornåne KoroKarpoK
ardlalingnik anorimut orKuartau-
ssunik, ilaitdlo Kalåtdlit-nunane
pissutsit nåpertordlugit naggorig-
sorujugssussarput.
KorKut ilait KéKanik Kutårdlu-
kulugtunik sineKarajugput anori-
nut nigdlertunut oncuartaKaler-
sitsissunik. taimåitumik seKineK
periarfigssaKartarpoK nuna ang-
nertunerussumik kiagsåsavdlugo.
KorKune imeKardluartumik ko-
KarajugtarpoK, kuvdlo sinåne iv-
ssusumik ivssonarajugtarpoK. se-
Kernup kissarnera pissutigalugo
Kalåtdlit-nunane orpit pukitsu-
ssaraluartut orpigpagssuårångor-
tarput portusut. Kavsérpagssuar-
ne orpivit takugssaussarput, Kav-
sinigdle najungavdlutigdlo ericu-
mitsunik ilusilerdlutik peKititer-
simassut. Kalåtdlit-nunane orpit
KorKunitut anorimit ingmånguåi-
naK najungarnenartarput, kisiåne
ukiunerane aputip avaleKutit na-
Kisimassarpai. upernagssåkut isi-
vitdluarneK ajorput, agdliartor-
nerisalo avaleKutit kanårtatdlo
sangujorårtunik iluseKalersitar-
pait.
Kalåtdlit-nunane KorKune nu-
naviup klimånik klimaKarpoK.
juniulersoK upernåK kingusinår-
dlune ångutarpoK orpit sivkerso-
Kartitdlugit, kisiåne oktoberip
autdlartisimalernerane aitsåt Ke-
rinarsissalerångat pilutat kata-
galersarput. aussaK tamåt linua-
me KerinarsinaussarpoK. K’ingu-
ata Koruane seKineK nuinerme ki-
ngorna akunerpagssuit Kångiukå-
ngata aitsåt KéKat Karssutdlugit
nuissarpoK uvdlup-KerKatalo ki-
ngorna kingusigsukut tarritardlu-
ne. atdlårKigtitdlugo uvdlunera-
ne 20 gradinik kiagtarpoK ilanilo
tåuko sivnertardlugit nunap kig-
dlingane silåinarmilo nunap Kuli-
nguane, kisiåne seKineK tarritor-
dlo kiak silåinarmut såkukitsu-
mut tåmartarpoK. 0 atautdlugo
ississuseKalersarpoK, ivigkat or-
pigkatdlo kaneKalersarput. taser-
Kat sikuartarput. unuame taima
nigdlertarnera naussoKarnermut
a j oKutausorinångilaK.
KorKume orpigkat avKutiginiar-
nerat ilåne ajornakusortarpoK t-
ssigtup orpigpagssuaringmagit or-
pigkat orpitdlo nuiusimavdlutik.
tåuko akornine ivigkat naussut-
dlo agdliartortarput. naussut ra-
nunkelit ilåne tupingnåinartumik
portussuseKalersarput. igdluku-
torKane Kausersune kuånit inug-
Kort over området mellem Sydprøven og Nanortalik. Ved D findes be-
skyttede dale, hvoraf de, som er nærmest indlandsisen, har betydelig
kratvækst. (Delvis efter GRØNLAND 1/1970).
Agdluitsup-Påta Nanortagdlivdlo akornåne nunap åssinga. D-me nav-
ssågssåuput KorKut igdlersugaussut, tåuko ilait sermerssuarmut Kaning-
nerussut orpigaKangåtsiaKaut. (ilåtigut GRØNLAND 1/1970 maligdlugo).
Spaltede rensdyrknogler fra huler ved Store Ulvesø. Sikkert spor fra
eskimoiske renjægere i det 15. eller 16. århundrede.
tugtut saorne Kuvdlugkat taserssOp erKåne Kårusungnit pissut. ukiut 1500-
gssåne imalunit 1600-gssåne eskimQnit tugtunianit pissQgunartut.
tut portutigissut takugssaussar-
put.
åssigingitsutdlo pissutigalugit
aputip angnertumik katerssuvfi-
gineK ajugaine orpit Danmarki-
me orpigpagssuarnisut nardluti-
gingajagdlutik naussarput. ka-
nårtat 10 meter anguvdlugit por-
tutigissut ugtorneKarsimåput, or-
pingnilo kivdlugkane nigaliussat
ukiunut nalunaenutaussut 300
sivnigdlit kisineKarsimåput Ta-
sermiut kangerdluåne KorKut i-
låne 1900-kut autdlartisimalerne-
råne orpik kipissaK nigaliussanik
367-inik nalunaenutaKarpoK. or-
piup silingnerpårtå 128 centime-
teriuvoKl
Kalåtdlit-nunane Konrut orpig-
tagdlit inoKajuitsume naggoring-
nerssatut malungniutarput sikor-
ssuarsiordlune sinerissatdlo Kaer-
sussut soKångitsut anorerssuit er-
rortugait sinerdlugit ilungersor-
nartumik angalarérsimavdlune ti-
kikåine.
nalivtine nunap timå tamåna
inoKångilaK savautilingnit na-
lautsortumigdlo angalassunit ti-
kineKångikångame. kisiåne ukiu-
ne akugdlerne nunat tamarmik
inuvfigineKarsimåput. Kavdlunåt-
siait KorKune najugaKarput, Kå-
Katdlo uvingarninitarput hestiu-
tait savautaitdlo. nerssutit ma-
ngiainerat inuitdlo kivdluissame-
rat pissutigalugit ukiut akugdlit
nålernerine orpigpagssuit nungti-
simagunaraluarput, Kavdlunåtsi-
aitdle pårungmata agdliartorKi-
lersimåput. 1700-kut nåjartorne-
rat tikitdlugo nunap timå eski-
munit tugtunianit tikineKakula-
ssarsimagunarpoK.
Narssarssup avangnåne tatsit
ardlagdlit kigdlingine serminik
misigssuissartup Anker Weidick-
ip ujarxanik igdluliat sivnikue
ardlagdlit navssårisimavai eski-
mut tugtuniartut igdlukorisima-
gunagait, nauk igdlut torKavé Ka-
jangnaikulugtorssugaluartut Kav-
dlunåtsiaitdlo igdlukuinut er-
Karsariarnarnerugaluartut.
Agdluitsup kangerdluata ki-
nguane taserssup sinåne 1969-ime
igdlut taimaingajagtut misigssor-
påka K’agdlimiune savautigdlit
navssårisimassait. ukiut ilane
snescootererdlutik angusimavåt
taserssuaK tåuna ungasigsoK nu-
nap éssingane nutånerpåne ait-
såt ilénguneKarsimassoK tingmi-
ssartumit nunanik ugtortaissar-
neK autdlarnerneKarérmat naKi-
terneKarsimassune.
tatsip tåussuma kujåmut ki-
mut sinå 1969-ime ajoraluartu-
mik perKigsårutåungitsumik tai-
mågdlåt misigssomeKarpoK. alia-
naitsorujugssuvoK. tatsip kujåmut
isuanipoK kotok siligtoK orpeKa-
ngåtsiartoK, Kavdlunåtsiaitdlo ig-
dlukuinik navssårnigssamut ili—
manauteKardluarpoK.
ukioK måna julip agfåne su-
jugdlerme taserssup erKå misig-
ssondsavara. Agdluitsup kanger-
dluane Kordlortorssuarmit KåKat
Kårajugtut Karssutdlugit ornitag-
ssaråra kotok Kordlortorssup ta-
serssuata taserssuvdlo tåussuma
akornånitoK. kuk sinerdlugo ta-
måne pisugkuminarpoK. taserssup
erKå Korordlo takisoK tatsip a-
vangnå’tungånit sermerssup kig-
dlinganut atassoK angatdlavigi-
neKartugssåuput Arne Stenby-
mit Birkerød-imit pissumit, uvav-
nit nukagpiarKanitdlo mardlug-
MUSIK-LYDBAND
4-SPOR
STEREO
af indspilninger i stereo og mono er udkommet Tilsendes mod indsendelse af kr. 4.00 der også dæk- ker porto og ekspedition.
JA
il »*••• * |
1 FHCKUNDESERVtCE Landgreven 7 1301 København K

Træ i K'lngua-dalen øst for Tasermiut-fjorden.
Tasermiut kangerdluata kangiane K’lnguane orpik.
sungnit. tingmissartumit åssili-
ssat maligdlugit nuna tugtunut
savanutdlo ivigartorfigssatut piu-
kunardluarsimåsaoK taimalo ilua-
KutigineKarsimasinauvdlune Kav-
dlunåtsiainit eskimunitdlo 1800-p
kinguninguatigut tugtuerunerata
tungånut.
tugtuniartarnerit taimaitine-
Karmata nunap timå tikineKå-
saersimavoK taimåitumigdlo ili-
simanérutaussardlune. tamåna pi-
ssutigalugo inuit ugperissatOKåi-
ne umåssusilingnit erKumitsunit
inoKarsorineKartarpoK. taigdlior-
tup tusåmassap Henrik Lund-ip
nuånarineKardluartumik kalåt-
dlisut taigdliarisimavå: kanger-
dluk tusåmassaK OnartoK.
Ove Bak.
Hundested-
motoren
DEN MEST ENKLE OG LYD-
SVAGE MOTOR
A/S Hundested Motorfabrik
3390 Hundested . Telegramadresse: PROPELMOTOR
FOSKA
har et overskud af proteiner, kalk,
jern, fosfor og b-vitaminer - et over-
skud til at vokse på, til at arbejde
på - og til at blive glad på.
Spis FOSKA hver morgeni
sivnilingnik protemeKarpoK. kalkeKardlune.
savimineKardlune fosforeKardlune b-vitamine
Kardlumlo. sivmhngmigtaoK agdhartutig-
ssanarpoK sulinermjtdlo nukigssaKartitsisav-
dlune - taimatutdlo nuånålersitsisavdlune.
FOSKA uvdlåt tamaisa nenssaruk'

•Yri

ny
NY, spændende samleserie:
AFRIKAS VILDE DYR
I 3-D! (Ligesom at se dyrene i det
virkelige liv!)
katerssugagssat aiutor.nartut nutat:
Afrikap umassue nujuartut
3-D-ussut (sordlume umavigsut)'
13