Atuagagdliutit - 28.10.1971, Blaðsíða 11

Karls kone Ida i haven. Sammen med datteren Anna og et lille barne-
barn hentes roer.
nulia Ida nautstvingme. panine Anna ernutånguanilo ilagalugit rQanik
aigdlerput.
malo ajornerpåK måna anigorne-
Kardlune. aussalerKårnerane Kue
angisoK (12 12) betoninik igalik
suliarineKarpoK. tamatuma ki-
ngorna Karl inoKutinilo igdlug-
ssamingnik nutåmik angnerussu-
migdlo (9 \ 11 m) betonimik kui-
ssamik sanalerput, silatålo nunap
nangmineK ujarainik ingmikut
Kinigkanik iluserigsunigdlo sana-
neKåsaoK. tåuko akorne KaKor-
tumik KalipangneKåsåput.
Karlip saniatigut avdlanik mar-
dlungnik savautileKarpoK, Egon
Jensen åma Jørgen Poulsen, Ka-
nigtuane 5 ama 9 kilometerinik
ungasissusilingme. Nalassunit 3
kilometermarnik akiane ungasi-
ssusilingmlpoK niuvertoruseKarfi-
nguaK TasiussaK aulisartunik i-
nulik.
savauteKarfit tåuko pingasut
KavdlunåtsiaKarfitorKane ukiunit
akugdlernérsune inigssineKarsi-
måput. Kavdlunåtsiait ivigaKarfi-
tOKait savat nerissaKarfigait. u-
kiut 500-ngajait Kångiuneratigut
nuna inungnut nerssutinutdlo
naggorigsarneKarKilerpoK. tåssa-
ne siaruarterneKartarput igfiag-
ssagssat imalunit ivsingigagssag-
ssat kivdlorneKartartut tamatu-
malo kingorna panerserneKartar-
dlutik. Kalåtdlit-nunåne aussau-
nerane karrit tamåko inerisinåu-
ngitdlat. nuna naggoringneruler-
pat Karl ivigkanik siaruarterig-
ssamårpoK Egon Jensenip iliorsi-
maneratut. igdlup kigdlingane
nautsiverujugssuaKarpoK Kavdlu-
nåtsiait narssautitoKåta agtaisalo
ilaine. tamåna itsaK naussorigsai-
ssup ivssoKardluartilersimavå.
nautsivingme Ida majroerpagssu-
aKarpoK tungusungniårtunik ma-
mardluartunigdlo. tuniniarneKar-
tarput Tasiussame Nanortaling-
milo akigssarsissutaulårtardlutig-
dlo. kisalo nangmingneK atugag-
ssatut nautisimavait rødbedet, ra-
diset, gulerodit, spidskål, grønkål
Smålo nautitat avdlat, unuame
Kerinarpatdlångikångat ajungit-
dluinartumik naussartut.
savårKat — akigssarsiutit pi-
ngårnerssait — Narssame Den
kgl. grønlandske Handelip tOKO-
raivianut tuniniarneKartarput, ki-
siåne ilarpålue Nanortalingme i-
nuinarnut åma tuniniarneKartar-
put. nangminérdlune toKutsissar-
neK suliaKutaussarpoK, kisalo sa-
vårKat igdloKarfingme tunine-
Karsinaussut kigdleKarput. Karl
OKarpoK nutåmik autdlarterdlåK
aningaussarsiornikut ingerdlasi-
nauniåsagune ilåtigut inuinarnut
tunissaKartariaKartartOK. tamatu-
muna pigssarsiarissarpai KGH-p
iluanårutigissartagai toKorainer-
me agssartuinermilo aningaussar-
tutinut il. il., ajoraluartumik tai-
neKarérsutut inuinarnut tunissa-
KartarneK kigdleKarpoK. savårKat
pitsauvdluinartut kisimik taimai-
sivdlune tunineKarsinåuput. fabri-
kinarmut tunissaKarniaråine tu-
nissat aké taima mikitigititdlugit
ikingnerpåmik 500-nik savaute-
I KartariaKarpoK pissariaKartunik
akigssarsiumavdlune. autdlarter-
dlåK ikingrlerujugssuarnik savau-
teKartarpoK. 1970-ip nånerane
Karl 300 migssiliordlugit savaute-
KarpoK.
Tasermiune savautigdlit tåuko
pingasut nuna kangerdlungmitoK
akunermingne avguatårsimavåt,
kisiåne imatut iluarsartussisimå-
put savautilingnut nutånut inig-
ssaKarsinauvdlune.
savanik katerssuiniartarnerit a-
jornakusortorujugssuput. nunaru-
I jugssuaK angatdlavigineKartug-
ssauvoK uvdlåralåmit unugssuar-
mut. KåKat 5—600 meterinik por-
tussusigdlit KaKeriardlugit tauva
KorKumut åmalo majuarKigdlune!
Kingmit ikiortauvdluarput, pisu-
tagssarpagssuaraluitdlo tåuko pi-
ngitsortitarpait. savat siutimikut
nalunaeKutaKartaramik kiap. pi-
gigai ilisarineKartarput. savårKat
upernagssåkut nalunaeKutserne-
Kartarput. anånatik ilagiuartar-
pait. taimalo kiap pigigai ilisima-
neKartarput. ukiunerane savat sa-
pingisamik igdlut Kanigtuinilini-
arneKartarput pissariaKalisagpat
pilertortumik nerssutausivingnut
isertinariauvdlutik. aputeKarpat-
dlårtitdlugo uvdlut tamaisa neri-
sineKartarput. Karl suaorångat
angerdlakåssarput agdlåt KåKa-
mit. Kingmitut KaerKuneKartutut
nålagtigissarput.
ingerdlatsinerme tungavigine-
KarpoK savat mingnerpåmik u-
kiup agfå nangmingnérdlutik Kå-
Kane ivigartusassut naussortusa-
ssut åmalo orpigkat avaleKutérar-
tusassut. Kåumatit 3 migssåinut
ukiunerane nerissagssamauteKar-
tarpoK, kisiåne ilånikut 1966/67-
imisut ukiordlorujugssuarsinau-
vok. taimåitumik nerissagssa-
mautikitdliornigssaK årdlerinar-
patdlåKaoK. isumavdluåinardlune
ingerdlatsineK pingitsortitariaKar-
poK. taimåitumik Karl Kavdlu-
nåtsiait narssauteKarfigissaisa a-
vatåne nunamik orpigalingmik i-
vigalingmigdlo 8—10 hektarimik
narssausiorniarpoK, taimalo ivig-
kat panertut amerdlanerujugssuit
ukiumut nerissagssiarineKarsi-
naulisåput. nuna tåuna tamarme
naggorigsarneKarpat savat ta-
marmik ukiordlugaluartOK nerisi-
neKarsinaulisåput. taimåitordle
naggorigsaivigssaK nutåK Kav-
dlunåtsiait naggorigsaiviåtut nau-
titsivigisavdlugo angnertuvatdlår-
poK, kisalo piagagssanik ujarag-
ssuaKarpoK, OKimåipatdlårtutdlo
KaertiterneKartariaKartarput tau-
valo piardlugit. Upernaviarssung-
me nunaleriviup nuna piarérsar-
sinauvå 30.—40.000 kruninik aki-
lingmik. taimåitoK Karl aningau-
ssat tåuko atordlugit nangmineK
maskinarsiniarpoK nunalo nang-
minérdlune suliaralugo.
karrit ivigkatdlo panertut sa-
niatigut Karl aulisagkanik sava-
nut nerissagssamauteKarpoK. ka-
ngerdliumaninguaKarpoK tinigkå-
ngat imartaerutivigsartumik. ila-
ne angmagssagssuit sårugdlitdlo
tåssunga pulassarput. Kagssutinik
avsserneKartarput, tinigkångatdlo
tinugussaussarput. tauvalo kater-
ssorneKartarput savanutdlo tu-
niuneKardlutik imalunit naggo-
rigsautigssatut atorneKartardlu-
tik.
Karl mardlungnik savanut
KingmeKarpoK åmalo atautsimik
hestiuteKardlune aussaK kingug-
dleK piai'Kissumik.
Karl radiotelefon iluaKutigalu-
go avatiminut atåssuteKarpoK. o-
KaloKatigisinauvai Nanortalingme
telegrafstatione åmalo erKåmiune
Egon Jensen, ukiuneranilo siku-
gångat åmalo silardlugkångat si-
visumik OKaloKatigissarpå. Karl
aKuteralaKarpoK atortagkaminik
nulilo p^siniariartusagångamik
Tasiussamut imalunit Nanorta-
lingmut savåiKanik tuniniåisa-
gångamik. aussaK tamåt seKiner-
titdlugo kangerdluk anordlersar-
torujugssuvoK, taimaingmatdlo
uvdlånguaK imalunit unukut i-
ngerdlassariaKartardlune. uvdlu-
nerane umiartorneK ilåne navia-
narpatdlårtarpoK.
kangerdliumaneK sikusimassar-
poK oktoberimit majimut. sikor-
Kårnerane Kåumat migssiliordlu-
go imalunit sikuiangajalernerata
nalåne siko sfipatdlårtaKigame a-
tugagssåungilaK. sikunigsså su-
jorKutdlugo ukiunerane atortug-
ssat pigssarsiarissariaKartarput,
tamatumunalo aningaussarpag-
ssuit atautsikut akiliutigissaria-
Kartarput perKigsårtumigdlo pi-
lerssårusiortariaKardlune.
ukiunerane nuna aputeKarta-
KaoK. angalaorniarångamik Karl-
ip, nuliata méncatdlo sisorautit a-
tortariaKartarpait.
ukiunerane tåssångåinaK ape-
rujugssuartitdlugo savatdlo ig-
dlunit ungasigsumititdlugit ikior-
dlugit angerdlåuneKartariaKartar-
put. tauvalo Karl mérKatdlo su-
jugdliuvdlutik apume avKutigssi-
ussissariaKartarput. tauvalo savat
malingnaorussårtarput. ilåne sa-
vårarujugssuaK Kasuvdluinarå-
ngat Karlip nangmagtariaKartar-
på. pikigkångat ilåne mardluv-
dlutik apumut upitarput. taimatut
angalarérnerup kingorna ilåne a-
lersit kamigpait iluine Kerrusi-
masinaussarput!
ukiut tamaisa savauteKarfing-
me nånut takuneKartarput. igdlut
erKåinitarput Kingminitdlo malu-
gineKartardlutik. ukioK måna sa-
vap nånumit avKusårtumit neri-
neKarsimassup sivnere navssåri-
neKarput. kangerdliumanerme
puisseKarpoK, ilanilo Karl pissa-
KartarpoK. ukiåkut ukiukutdlo
KåKame aKigsserpagssuaKartar-
Pok åmalo ukaleKardlune teriang-
niaKardlunilo. autdlainiarnerme
atautsime Karl ilåne aKigssinik
60—70 anguvdlugit tikiussaKar-
tarpoK, tauvalo inoKutigit sivisu-
mik nerissagssaKardlualersarput
mamartunik. Korortumik 6 mm-
imik autdlaissarpai Kåtigorssua-
nilo porissardlugo! Idalo tamar-
mik autdlainiatdlarKigsuput. ini-
mingne autdlaisinik åssigingitsor-
pagssuarnik katerssaKarput.
Nalassut erKåt ivigalingnik si-
vinganerssaKarpoK takisunigdlo
KoroKardlune. tåuko Kulåiniput
KåKat 2000 meterit tikitdlugit por-
t ussusigdlit, sermerssuaKarneruv-
dlo nalåne tåuko ingé agdlåt nui-
såinarsimåput. nuna kussanarto-
rujugssuvoK. igdluånit takug-
ssåuput KåKat ingigigsorssuit u-
nukut Kilangmut Kaumassumut
tågdliusimassartut. ukialemerane
ukiåkutdlo arssarneKartaKaoK i-
ssigingnigtoK pinerssusermik o-
KautigineKarsinåungitsumik misi-
gissaKartitdlugo. nuna alutornar-
torujugssuvoK kussanartorujug-
ssuvdlunilo.
Karl Kristensen Kavdlunåtsiap
naussorigsaissup kingorårtigå. ig-
dlukutorKat* kigdlinguatigut ig-
dluliorsimavoK. narssaut nautsi-
vigdlo nunamitineKarput ukiune
akugdlerne naggorigsarneKarsi-
massune. Karl nåmagtugaKartar-
simavoK kugssianik avKUsinitOKå-
nguanigdlo. agtakune naggorigsai-
niardlune navssårineKartarsimå-
put tåssane najugaKarsimagaluar-
tut igitåinik: uvkusigssamernit
putugdlit, kikissat miligtåkåt må-
ngertornernikut avdlålugpagssu-
itdlo, katerssorsimavailo. 1969-
ime åma 1970-ime aussåkut mu-
seumsinspektør Svend Albrecht-
sen åma stud. mag. Joel Berglund
Nationalmuseum-imérsut Kavdlu-
nåtsiait igdlorssuakuisa Kuisa i-
låinik agssaisimåput. tåuko er-
Kigsisimatitaunerat taimaitine-
KarpoK, tauvalo tåukunane Karl
åssiglngitsunik igdluliugssamår-
pOK.
ukiune akugdlerne sujuline å-
ssigalugit Karlip nunap periar-
figssaisalo iluaKutiginigssåt påsi-
simavå. Kavdlunåtsiap naussorig-
saissup kingorårtigå Kalåtdlit-
nunåta ilamernanut tåssunga. su-
juline åssigalugo tamatigortuvoK,
taimåitussariaKarpordlume najo-
ruminaitsune inusinaujumavdlune
— Kalåtdlit-nunåne issigtume
taima avdlångorartigissumik si-
låinalingme naussorigsaissunia-
råine. inuit aulajangersimavdlui-
nartumik piumåssusigdlit kisimik
Kalåtdlit-nunåne savautigdlip
artornartut nåpitagai atorsinau-
vait. Karl nulilo piginåussutsinik
pissariaKartunik pigissaKarput.
suliumatuput ilungersortuvdlutig-
dlo. nuna nuånaråt misigalutigdlo
ataKatigivdluinardlugit ukiune a-
kugdlerne naussorigsaissut na-
jugkame tåssane inuniarsimassut
taimatut artornartigissunik ima-
lunit sule artomamerussunik a-
tugagssaKardlutik.
K’avdlunåtsiaKarfingme ka-
ngigdlerme Kavdlunåtsiat igdlu-
kuata nr. N 137-p erKåne savau-
tiligtut inuneK OKitsungilaK. Karl
inoKutinilo iluagtitumik Kalåt-
dlit-nunåne pingortitamut akiu-
niarssarisimåput pilersitsisimav-
dlutigdlo angerdlarsimavfingmik
sulivfigssamigdlo. tamatumunalo
nunaKarfit itsaK Kimagausimaga-
luartut inoKalerKigsimåput —
Kavdlunåtsiap naussorigsaissup
nunautåne nunasissoKarKigsima-
VOK.
Ove Bak.
Deres ur
er i gode hænder hos os ...
Vort moderne reparations-
værksted modtager gerne De-
res ur eller brille til repara-
tion.
nalunaerKutårxat
uvavtinut suliarititarniaruk
årdlerKutiginago ...
sutdlivivtine moderniussume
nalunaerKutårKat issarussatit-
dlunit suliariumaKåvut.
URMAGER JOHN GRAUTING
Torvet 1 - Lemvig
pårtåt nårtunigssamut nåpautipi-
lungnutdlo IgdlersutauvoK.
pOt silarssuarme pitsaunerpåt så-
nerpåtdlo. USA-me sanåt.
| REGARD |
I Danmarks mest solgte mærke. ■
Verdens bedste og tyndeste
hygiejne-gummi fremstillet i I
I USA.
— Beskytter mod svangerskab og
sygdomme.

DREJER DET SIG OM FLYTNING?
— kontakt specialisten —
ADAMS TRANSPORT CO. A/s
Danasvej 30 DK-1910 København V.
tlf. 317400 Telegramadr. „ADAM“.
— pakning og forsendelser af bohave til samtlige grønlandske
destinationer.
— modtagelse af sendinger fra Grønland for ekspedition.
— møbelopbevaring i egne magasiner.
Høet er sat i stakke. (Foto: Karl Kristensen 1968).
ivigkat KalerigsineKarsimåput (åssilissoK Karl Kristensen 1968).
11