Atuagagdliutit - 28.10.1971, Blaðsíða 25

mérKat inusugtutdlo silarssuarme
inugtaoKatigingneK iliniartariaKarat
ikiorsissarnermut sujunersortip Hans Erik Hillerup Jensenip
sujunersutigigå inusugtunut fællesmarkedip pilersmeKarnig-
sså
agdlagtoK: Jens Jørgen Kjærgaard
København (RB-special)
ilimanarpoK europamiut fcellesmarkedeKarnerdnut Danmarkip ilångu-
nigsså, taimåitumik OKartugssautitat akissugssåussuseKartut piårner-
påmik perKigsårtumik OKaluserissariaKarpåt iliniartitaunerit angner-
tunerussut nunanut tamalånut tungatineKalernigssånut periarfigssat,
taima OKarpox ikiorsissarnermut sujunersorte Hans Erik Hillerup Jen-
sen.
ikiorsissarnermut sujunersorte
isumagssarsiamik sarKumiussisi-
mavoK iliniartitaunermut fælles-
markedip pilersineKarnigssånik,
tåssane studentit iliniartineKartå-
savdlutik universitetit åmalo ili-
niarfit Kutdliunerussut sapingisa-
mik pitsaussumik iluaKutigine-
Karfigisinaussåine.
Hillerup Jensen ukiune ardla-
lingne atatineKarsimavoK Danida-
mut, nunat tamalåt ineriartortit-
sinerme suleKatigingnerat pivdlu-
go nunanut avdlanut tungassuti-
gut ministereKarfiup ingmikorto-
Karfiane. 1958-ime Afrikap ka-
ngiatungåne ikiuiniardlune suli-
nerme atuarfingnik sujulerssui-
ssutut amalo iliniartitsinermut tu-
ngassutigut nåkutigdlissutut aut-
dlartineKarsimavoK. angerdlar-
nerme kingornatigut iliniandgsi-
mavoK, ilåtigut Danmarks Lærer-
højskolerne, tåssanilo iliniagaKar-
tut rådiånut sujuligtaissutut su-
jugdlersaussutut sulivdlune. 1964-
ime AfrikamukarKigpoK, tamatu-
muna nunanut avdlanut tungassu-
tigut ministereKarfingmit autdlar-
titatut, kingusingnerussukutdlo
åtartugausimavoK Tanzaniame
atuartitsinerup pilerssårusiornig-
ssånut nunat avangnardlit Tanga-
nyika pivdlugo pilerssårusiånut
sujulerssuissussunut.
ingmivtinut namagivugut
— Danmarkime ilerKorårput ing-
mivtinut namagerKajåssardluta,
taima Hillerup Jensen OKarpoK.
nunanit avdlanit påsissat nåmag-
tumik iluaKutiginiarneK ajorpa-
vut. akigssarsianit ilångautigerér-
dlugit akileråruteKartamerup ki-
nguartortumik åssigingisitårtu-
migdlo Danmarkime erKuneKar-
nerane kussanaitdliomeK tamar-
me pingitsomeKarsimasinauga-
luarpoK nunat avdlamiut påsisi-
massaKardluartortait pilerssåru-
siornerme ikiortigisimagaluaruv-
tigit. amalo ingmivtinut nåmagi-
nerssuarput iliniartitaunermut tu-
ngassutigut akisunårsinauvarput.
— taimåitoK nunane avangnar-
dleme iliniartitaunerit angneru-
ssut pivdlugit suleKatigingneK
autdlamersalersimavoK?
— åp, kisiåne peKatigingnermut
tamatumunga nunat sule amer-
dlanerussut ilautineKartariaKar-
put. autdlarKautåne pingårtumik
Vesttyskland, Holland åma Tu-
luit-nunåt kulturimut iliniarti-
taunermutdlo tungassutigut er-
Kardlerivdluinagkavut, kisiåne
åma kingorna nunat avdlat Euro-
pamitut atåssuteKarfigissariaKar-
pavut amalo nunarssup ingmikor-
toKarfé avdlat. nunat sujuarsa-
gagssatut taineKartartut åma ilau-
tineKarsinaujumårput. ilarpag-
ssue ineriartortitsisimåput iliniar-
titsinerme periautsinik nutauv-
dluinartunik amalo avdlauvdlui-
nartunik isumagssarsiaKardlutik
iliniartitaunerme angussarissar-
tagkat angnerulernigssånut ikiu-
tausinaussunik.
— Europap avangnåne kitåne
iliniartitaunerit angnerussut Ka-
noK pilertortigissumik sulenati-
gigsineKarsinauvdlutigdlo ataKa-
tigigsineKarsinåupat?
— tungavigssatut atortugssat
angnertungåtsiartut pigineKarér-
put atorneKarsinaussut påsiniar-
nigssånut, tamåname ataKatigig-
sitsinermut autdlarnersautåu-
sangmat, taima OKarpoK Hillerup
Jensen, amalo mérKat atuarfiéne
suliniarnerit sujunertaråt iliniar-
titauneK sapingisamik angnertu-
mik sangmitiniåsavdlugo nuna-
nik tamalånik påsisitsiniarner-
mut, kisiåne isumaKarpunga ili-
niartitaunerit Kutdliunerussut a-
våmut sangmisineKarpatdlångit-
sut, akerdlianigdle kinguåutorsi-
massut. kisiåne ingerdlauseK tåu-
na pitsångorsarneKarsinauvoK
Danmark suliniåsagpat atautsi-
mérssuaKatiginiardlugit nunat ili-
niartitaunerme fællesmarkedimut
peKataussugssavigtut isumaKarfi-
gissavut. anguniagagssamik nav-
ssårtariaKarpugut.
pulukimineK imalunit kultur
— kisiåne europamiut iliniarti-
tauneK pivdlugo ingerdlatsinerå-
nut ingmikut itumik anguniagag-
ssaKarneK pissariaKarpa?
— åp, Hillerup Jensen akivoK.
amerdlanerssåinut imaigunarpoK
pulukimernit aké åmalo avdlat
agtumåssuteKarfigineKardluinar-
tut pissutigalugit takujuminåi-
tingmåssuk europamiut peKatigig-
fiåne sujunigssamut tungassut. er-
Karsautigivatdlårpavut akigssau-
titigut sujumukarnigssaK, bilit ig-
dlutdlo aussarsiorfit, erKarsauti-
gerKarpatdlårdlugitdlo iluating-
nautit anersåmut tunganerussut.
sumut ingerdlanersugut erKarsau-
tigingitdluinarparput, kisiåne pit-
saunerussumik inuneKalersinau-
gunaraluarpugut aningaussanut
tungassutigut iluaKutigssat erKar-
sautigingineruleraluaruvtigit kul-
turilo erKarsautiginerulerdlugo.
pulukimernit akinut tungassuti-
gut issarussavut pémiartigik.
— tåssalo nunanut tamalånut
sangmisitsivdlune iliniartitsineK
sujunertaKåsaoK anersåkut ma-
torneKautivta pérneKarnigssånik?
— taimaitdluinarpoK, Hillerup
Jensen taima akivoK. iliniartitau-
nerup ingerdlausia imatut iluar-
sartuneKarsinåusaoK ilisimaligkat
peKatigalugit angnerussumik på-
singningneKalisavdlune inuiait
avdlat inussausiånut åmalo ing-
mivtinut pingitsorsinåunginivti-
nik. tamånalume uvdluvtine ili-
niartitaunermik årKigssussinerme
sumilunit tungaviussut pingår-
nerssarissariaKarpåt. ereardlertt
ineriartortugssat påsissariaKarpåt
danskiuinångitsugut, kisiåne åma
silarssuarme inugtaussugut.
avangnåmiut nissulerissartue
— iliniartitaunermut fællesmar-
kedeKarnigssamik isumagssarsia-
vit sujunertarå nunat akomåne
sulineK ilåtigut avguatårneKåsa-
ssok, taimalo ilåtigut studentit ili-
niartitaunertik inårsartariaKar-
dlugo nuname takornartame. o-
Kautsitigut ajornartorsiutit piler-
sineKåsångitdlat?
— månamit imailerérpoK ilini-
artitaunerne Kutdliunerussune ili-
niutit ilarparujugssue tulugtuinaK
imalunit tyskisuinaK agdlagsima-
ssardlutik, taima akivoK Hillerup
Jensen, taimåitumik OKautsit stu-
dentinut ajornartorsiutigssarujug-
ssunaviångitdlat. nalunångitdlui-
narpordlo iliniartitsissutinut a-
merdlasunut tungassutigut naler-
KunerpåusassoK danskit studentit
nunane avdlane atuartitautisav-
dlugit. taimåiportaoK teknikimut
nunalerinermutdlo tungassutigut.
ikigtuinarnik studenteKardlune
iliniagagssat iluåne ajomartor-
siutit nunane amerdlasune iluar-
sineKartariaKalivigsimåput, taor-
tigigtarnigssamigdlo iluarsartussi-
neK kigsautiginardluinartugssau-
VOK.
nutåmik iluarsartussineK nåla-
gauvfiup atortitagssamautaisa na-
nertugaunerulernerånik kingune-
KarnaviångilaK. akerdlianigdle ili-
niartitauneK angnertunerulerdlu-
nilo akikinerulersugssauvoK. uva-
nga takusinaussatuara imåipoK
studentit inigssåinut atausiåkånut
aningaussartutigssat ikilisineKå-
sassut.
sordlo åssersutigalugo Dan-
markime orpigpagssualerissartu-
tut iliniartitauneK. ukiunik arfi-
nilingnik sivisussuseKarpoK. ukiut
tamaisa 10—20-nik studenteKar-
tarpoK. ukioK sujugdleK orpig-
pagssualerineK pivdlugo atuar-
fingmitarput, ukiutdlo åipagssåne
landbohøjskolime kursuseKartar-
put tungavigssaussumik. katitdlu-
git studentit 40—50 iliniartitsini-
vingmik malingnaussarput, ilini-
artitsissorissarpaitdlo professorit
3 lektoritdlo 10. isumaKarpungalo
tamåna akisuvdlunilo nalerKuti-
ngitsussoK. ajunginerpåusångila
studentit Norgemit, Sverigemit,
Finlandimit, Hollandimit imaKalo
Vesttysklandimit pissut atuarti-
taunerme ilautisavdlugit? imaKa
iliniartitaunerup ilå Sverigeme
imalunit Finlandime ingerdlåne-
KarsinauvoK, tåukulo ikiusinåusa-
gunarput nunat kiangnerussum-
tut orpigpagssualerinermik ilua-
KuteKarnerat pivdlugo ilisima-
ssagssanik iluaKutaussunik.
ajomartorsiut
agtorKajånartoK
— iliniartitaunerit nunanut tama-
lånut tungatineKarnigssånut Dan-
mark pitsaussunik unersussutig-
ssaKarpa?
— Danmarkip uvdlumikut su-
nik unersussutigssaKarsinaunera
aperKutauvatdlångilaK, kisiåne
nunat avdlat Europamitut peKati-
galugit sunik navssårsinaunerput,
taima akivoK Hillerup Jensen, pi-
ssariaKarpoK iliniartitaunerup nu-
nanut tamalånut tungassungor-
sarneKarnigsså. éssigigsunik OKi-
mailutaKardlutalo ugtuteKaravta
åma nunane atausiåkåne peKar-
tariaKarpugut iliniartitaunernik
sanigdliuneKarsinaussuriik taor-
serneKarsinaussunigdlo. atautsi-
mordluta isumaKatigissuteKar-
niarssarissariaKarpugut iliniarti-
taunerit atausiåkåt sunik oKar-
tugssåussuseKåsanersut.
— tamåna ajomartorsiutauvoK
agtorKajånartoK, ilå?
— taimåipoK, Hillerup Jensen
akivoK. nålagauvfiup sujulerssui-
ssoKarfine åmalo sutdlivingne pri-
vatiussune atorfit amerdlasut ili-
niarnertujusimassunik pikorissu-
seKarpatdlårérsunik sulissoKarti-
neKarunarput. ajungisagaluaKaoK
iliniartitauneK avdlauvdluinartu-
mik årKigssuneKaraluarpat, tåssa
tungavigssatigut atautsimortumik
iliniartitaunermik åmalo pissaria-
KartitsineK nåpertordlugo iliniar-
nerup nangerKingneKartamera-
nik. iliniartitaunermut ministerip
Helge Larsenip sujunigssaK piv-
dlugo pilerssårusiå akerdliungilaK
iliniartitaunerup fællesmarkede-
Karnigsså pivdlugo isumagssarsia-
mut. ingmikortortalersugkamik
iliniartitaunigssaK pivdlugo tu-
ngavigssat nalencutitilersugssau-
våtigut silarssuarme pisimassug-
ssångortunut, tamatumalo kingu-
nerissugssauvå iliniartitaujumav-
dlutik KinuteKartut sule amerdla-
nerussut ajungitsutine peKatausi-
nångusangmata. iliniartut nang-
mingneK aulajangéKatausinåuså-
put KanoK agtigissumik iliniaga-
Karnigssamingnik.
inumarigsarKigit
>
frisk
op igen
med
niorKutigssiarKik Carlsberg-imérsoK
et kvalitetsprodukt fra Carlsberg
[arlsUetl
•••
emrt
Uanset hvilken båd De vælger, har Chrysler motoren. Chrysler
har outboards fra 3.6 til 135 hk. Ialt 51 sprællevende model-
ler. Hver med sit fortrin. Hver med sin fremragende teknik.
Betyder penge, kvalitet og service noget for Dem - så er
Chrysler sagen!
angatdlåmik sumigdlunit KinigaKaruvit Chryslerip motorigssa-
Kartlsavå. Chrysler aKuteralauteKarpoK 3,6-nit 135-nut HK-
lingnik. modellit umårigsut 51 -nik amerdlåssusigdlit, tamar-
migdlo ingmikut pitsaoKutigdlit teknikerigsårtorujugssuitdlo.
aningaussat, pitsåussuseK kivfartutdluarneKarnerdlunit pingår-
tlkugkit. tauva tåssåusaoK Chrysler!
IMPORTØR:
SKANDINAVISK MOTOR CO. A/S
Banemarksvej 4 ■ 2600 Glostrup
FORHANDLERE PÅ GRØNLAND:

CHRYSLER
■ U II II I ULLII
Manne
EBBE PEDERSEN
Nanortahk
SUPERMARKEDET
Julianehåb
KAMIK
Godthåb
25