Atuagagdliutit - 14.09.1972, Blaðsíða 3

Lars Chemnitzimut akissut
naitsumik akiniaraluåsavåka o-
Kautsit naitsumik akissagssåungit-
dluinaraluartut. OKautiginiarssa-
1'galuarpå sarKumiuniartarsima-
ssaka „misigissutsinik tungave-
Karpatdlårtut, igdluanutdlo såså-
rissussut".
ftråna tikitdlugo Lars Chem-
nitzip kalåleKatiminut „såsårini-
utigalugit“ oKauserissai imaKå-
ogingårmata mérarpalungårmata-
i° atautsimigdlunit avdlamik isu-
nratårtugssaKarunångilaK. åmame
>sumai avdlamik isumatårutig-
ssanik imaKaratik erssiutauginar-
PUE kalåtdlit soKutigissavta Ka-
n°K igdlersornerdliutigissaunerå-
n*k> Danmarkilo avdlatut ajor-
n3rtumik EF-imut isertugsså-
nSorpat kalikagtagauvdluta iser-
iitåusaguvta, silarssuarme inui-
anSnit avdlanit tamanit nagdling-
Parnerpånut ilaussutut misigingu-
atuåsaugut, OKarsinåussuseKarti-
launata inussaliatut OKalugtartu-
iut OKalugtitauvdluta igdlersuisi-
iausimavdlua pingårtumik isersi-
måsaguvta.
1- Lars Chemnitzip kalålerpag-
ssuit tungavigssaKångitsumik i-
sumavdluarsårtuarpai aulisarner-
Prut kigdleKarfiup 12 sømilinik
avasigdlisitagssap ukiunilo Kuli-
ne atortugatdlartugssap tungåti-
§ut- taima åmigssussigatdlarneK
Pkiune Kuline atorérpat sivitsor-
neKarsinaunera misigssorneKå-
"a°K, ilumut tungavigssaKarner-
s°k 12 sømilit tikitdlugit kalåtdlit
bsimik aulisartuåinarnigssånut.
airnåingigpat imåipoK ilumut si-
^itsortariaKåsagpat sivitsumini-
larsinaugunarpoK, kisiånilo naut-
s°rssutiginiartigo, ingmikut år-
’T'gssussivigissaunerput uvdlut ar-
dlane kipititauvdluinarumårtoK
^F-imilo ilaussortat avdlat peita-
igalugit sineriak tikitdlugo au-
isarnigssarput nautsorssutigissa-
riaKåsavarput. ilaussortaussut ta-
Piarmik åssigingmik pineKarnig-
ssat tungavigalugo taimåitugssau-
V°K. kalåtdlitdlo aulisartuisa ma-
mmut 50 sømililunit nangming-
PeK kisimik aulisarfigssamik kig-
PieKarfigssåtut norKåissutiginia-
rat takuneKarsinauvoK, EF-imut
Paussortångornikut aulisarnikut
Psriarfigssavut mingnerungitsu-
kinguligssavtinut issigaluta,
P'ingnerulersitaungårtugsséuput.
ukiunilo sujusingnerussune auli-
ragarpagssuit umassutdlo avdlat
PjPiapilutaunere erKarsautigalu-
gIt ånilårutigssavtinik tamatuma-
ne issigissariaKarpugut.
EF-imiut nunavtine aulisaleru-
OKarnaviångitdlat: ukorsl-
Pguit-å, aulisarnivsigut Kagfag-
'artornigssavsinut ikiorniarpav-
Se/ ~~ maungnartartugssatdle tå-
SSauPut aningaussangnangniarne-
rPP tungåtigut iméinåungitsut
Pakigtaitsutdlo, iluanårniapilugsi-
Paunermut tunuarsimasinåungit-
"UP Europame avdlamilo aulisag-
mingugtitsinerup tungåtigut
Priliartcrtitauvdlutigdlo navia-
Partorsiortitaunerujartuinarput,
lsserpagssuitdlo nunavtinut sang-
Painiarnerat autdlartilerårsoK i-
"S1gingitsussårsinåungilarput. su-
JunigssaKåsaguvta nunavtine ata-
JPasavdluta, aulisarnerup tungå-
'gut ingmivtinut sernigssorniar-
ariasarpugut, taimailiorniångi-
L,vtalo Danmarkimut autdlaré-
’uvta pitsauneruvoK, avdlanut i-
. UrPut måne uningajumavdlutik
dungersortunut akornusersuinata!
2- Lars Chemnitzip uparuaini-
arnermine, aitsåtdlime ilumut u-
Paruartugagssat agssagdlugit, tåi-
artortuarpai aternik katerssuini-
f!rnika. taimatut uvanga iliornera
'arnima nalungeKatigingnissutåti-
gut ilumordluinartumik iliorne-
'ussok misigisimavara, kalåler-
Pagssuitdlo Kavdlunåtdlume ta-
Paatumane ersseridgsumik taper-
Sers°rsimavånga. Lars Chem-
nitzip Kavdlunåt EF-imut igdler-
suissut ajåpartorfigalugit utiku-
lugpå, nålagkersuisut landsrådip
isumånut nålaorniardlutik tama-
tumane aulajanginiarsimassut.
OKartariaKarpordle nålagkersui-
ssut nålaorumasimavåt nang-
mingneii nålaorumassatik, tusa-
rusungisatigdlo åma igisimavdlu-
git.
Ilulissane atautsimititsinivtine
landsrådip sujuligatissua KanoK-
una OKarnialersoK, inunermine
suliagssatut kajungernånginerpå-
tut issigalugo tigusimavdlugo, u-
upernåK landsrådip amerdlaneru-
ssup kigsautå, tåssa nunavtine
Danmarkimit kingugdliuvdluta
taisissariaKarnerput EF-imut ilå-
ngukumanerdluta ilångukumångi-
nerdlutalunit. nålagkersuissut
taimatut itigartitsingmata pissu-
taussut ilaginginerpåt sujuligtai-
ssup tamatumane „inunermine
kajungernånginerpåmik suliag-
ssaKarsimanera?" KanoK ilivdluta
Inadsrådime pimorutamik ilu-
ngersordluta suliniésaugut sulia-
riniagkavut sujuligtaissussut tu-
nuatigut ima pissusilersordlugit
OKatdlisigigpatigik?
tamatumane landsråde tusar-
nårumaneKångilaK. uvangalo ta-
matumane sujunersuteKarsima-
ssunga uninarumananga norKåi-
ssutiginiarsimagaluarpara Sava-
lingmiutut pineKaruvdluta iliuse-
Karnera. tamåna OKausinarmik i-
ngerdlåssatut piumanago aternik
atsiortiterineK atorniarsimavara,
nalunginavko kalåtdlit amerdla-
nerit isuma tamåna kigsautigi-
ssarigåt, inuitdlo sivnerdlugit Ki-
nigaussut inuit kigsautåt suliag-
ssaringmåssuk. Lars Chimnitzip
CKauseK nålagkersuissut atoru-
managit OKauseK sujunersuissut
atorumanerumavdlugit ivsaK I-
lulissane OKauseKarpoK. månamut
sujunersuissunik, konsulentinik
ujameriagpugut, åma sule nålag-
kersuinerme suliaKartut ingming-
nut konsulentinik taigornialerpa-
ta, landsrådérukuvta pitsauneru-
lisaoK, taima nåkinartigilersima-
guvta. Kinersissut atarKinåssu-
siat tåssa isumavnik nålaorneK
ingerdlåssiniarnerdlo. inuinait nå-
lagkersueKataunerat, tåssa kinå-
nguardlunit åma nunavtine nang-
mineK isumaminik angussaKarni-
arsinåusavdlune, ingminut aki-
ssugssauvfigalune, tamånalo i-
nungne Kinigausimassut sujugdli-
uvdlutik tusarnågagssaråt. tai-
måitumik-una atsiortiterineK pe-
riarfigssatut kingugdlerpåtut a-
torniarsimagiga, inuiaKatika tu-
sarneKartikumagaluardlugit okto-
berip åipå tikitinago.
Lars Chemnitzip kajumigsåru-
tigå Kinersissartut „EF-imik a-
pencut påsiniardluåsagåt påsissa-
tigdlo najorKutaralugit taisiniar-
Kuvdlugit“.
sujunertaK tåuna isumaKatigl-
ssutigivdluinarsinauvarput. au-
nale avigsåruterput, uvanga piv-
figssame taima sivikitsigissume
kalåleKatika pivfigssalerneKarsi-
néungitsutut issigigavkit.
måna tikitdlugo EF-ip bibilia
Rumame isumaKatigissut kalåt-
dlisutdlunit tamåkerdlune nug-
terneKångilaK. namagtumik a-
kerdliussut, igdlersuissutdlo isu-
måt. saiKumersineKarsimångilaK.
nunavta KanoK pineKarsinaunera
amerdlaKissut sule påsivdluarKå-
rumavåt. tupingnångilaK taima
kalåleKativut norKainiarmata.
Kavdlunåt ulapitaKaut inuiaKa-
timigsut naligissamigtutdlo nalu-
naerutigisavdluta avåmut kiner-
nialersitdlutik. nangmingnerdle
nålagauvfingmik iluane taima å-
ssigingitsigissumik sule piniardlu-
ta. månalo Kavdlunåtdlo kingu-
mut naligmgitdluinardluta, nali-
gigssumik taisinialerpugut. tåssa
aperKut EF-imut tungassoK nali-
gingitdluinartumik uvavtinut
Kavdlunånutdlo periarfigssaKar-
tumik påsisiniagausimavoK. Kav-
dlunåt kikutdlunit ilumut kig-
sautigineKarsinaussut tamåker-
dlugit taisissugssautinatik Kåu-
marsarneKarsimåput, taimailior-
nigssamingnutdlo periarfigssa-
Kardlutik. uvagutdle? amerdla-
Kutauguvta nåmaginiarneKarpor-
dlusoK.
inuiait kalåtdlit amerdlaner-
ssait Lars Chemnitzitutdle påsi-
ssaKartigingitdlat EF pivdlugo.
taimalo påsissaKartigingissusertik
Jonathan Motzfeldt avdlamut å-
ssersukuminåipoK sordlo nerssut
KåsugtoK pissarineKalerdlune av-
periarfigssaerutdlune Katimågdlu-
ne såssusserujugssuartoK. agdlåme
ajussårutiginarpoK politikerivta
nuimanerussut ilåt taima ingmi-
nut nivingarsinaungmat.
„såsåriniutivka imaKångingår-
tut mérarpalungårtutdlo" Jonat-
han Modtfeldtip OKautigissai piv-
git atuartugssat Kinuvigiumavåka
agdlagarissartagkavka oKauseri-
ssartagkavkalo imaKarnersiorKuv-
dlugit, isumaKarama ima nipe-
Karnerussut: EF-imut isernigssax
ilungersornartoKåsaoK, avatåni-
nigssardle ilungersornartoKarne-
rungåsaOK.
OKautsit uko: OKarsinåussuse-
Kartitaunata inussaliatut OKalug-
tartutut OKalugtitauvdluta igdler-
suisitausimavdluta pingårtumik
isersimåsaguvta" uvavnut sang-
misitaugunik såkortoKaot. kisiåne
tamåna Jonathan Motzfeldtip
akerdlilertutut erérpå, naggatå’-
tungåne oKarame „inuiait kalåt-
dlit amerdlanerssait Lars Chem-
nitz-itutdle påsissaKartigingitdlat
EF pivdlugo. “tamåna tungaviga-
lugo pivfigssarujugssuaK atorsi-
mavara Kinersissartut EF pivdlu-
go påsisiniardlugit. tamatumanile
akornutaunerusimassoK tåssa a-
kerdliussut igdluanut såsåriner-
pagssue tusarnersågkat inungnik
pupagsårissusimassut.
ardlaleriaKalunga landsrådimit
autdlartitauvdlunga nålagkersui-
ssut EF pivdlugo atautsiméKati-
gissarsimavåka, tamånalo tunga-
vigalugo „utikulugsinausima-
vara “ måna: nålagkersuissut
landsrådip isumånut nålaor-
niardlutik tamatumane aulajangi-
niarsimassut." tamånalo pivdlugo
landsrådip isumå tusåniarneKar-
soringigkuniuk landsrådime nav-
suiauteKartarnerne sok Jonathan
Motzfeldt OKauseKartarsimångila?
imåinginerdlune ingminut lands-
rådimut pårdlåutartoK tusåjuma-
neKånginerminik?
sujornatigut Jonathan Motzfeldt
OKauseKartarsimavoK EF-imut
ilånguniarnigssarput sulissutigi-
ssariaKarigput. upernåK atautsi-
mlnerme sujunersuteKarpoK sa-
påtip akuneranigdlunit kingug-
dliuvdluta taisisineKarnigssavti-
nik, pissutigalugo pinavérsåruma-
gamiuk Danmarkip sujunigssånik
uvagut aulajangissulernigssarput.
tamåna itigartitaungmat atsior-
titerineK autdlartipå. tamånalo
ama itigartitaungmat kissåumer-
nermigut sujugdlermik sujuner-
suteKarnerme tungavigissåta pår-
dlagtordluinånik kinguneKarsi-
naussumik sulinialerpoK, agdlåt
Kalåtdlit-nunåta aulajangissuler-
nigsså taivkartordlugo.
aperKumut sujugdlermut tu-
ngatitdlugo OKautsit uko atorpai:
„ . . . suliariniagkavut sujulig-
taissussut tunuatigut ima pissusi-
lersordlugit OKatdlisigigpatigik? “
påsisinåungitdluinarpara inuk
tungavigalugo norKåissuteKaralu-
arput, taisiartortinatik angnertu-
nerussumik påsisineKarKuvdlutik.
tamåna Lars Chemnitzip lands-
rådimilunit sujuligtaissutut inui-
aKatime amerdlanerit patsisigi-
ssåt tusarumångilåt. EF-imut ug-
perssusia angeKaoK, uvagutdle
påsissavut mikeKaut. inuit suliait
påserKårumassarpavut pitsau-
ssortaKartarmata ajortortarpag-
ssuaKartardlutigdlo, tamånalo å-
ma EF-imut tungatitdlugo piu-
massarårput. tusarumanenångi-
lardle, tamånalo tujorminarpoK
kingornalo nangerKingneKartaria-
Karane.
Jonathan Motzfeldt.
sianisumik iliorumagune ilumor-
tumigdlo aserorsårinerinåungitsu-
mik OKalugkumagune taima OKar-
sinaungmat, inuit nangmingneK
erKarsarsinaussut tungåinit nang-
mineK issigineKarnerminik ase-
tumik atauutsimlnerme taissami-
ne suliap ingerdlasimaneranik
navsuiaivfigineKarérsimavdlune.
ilumorpoK suliap taineKartup i-
nernera agsut pakatsissutigisi-
magiga, aperKutip navsuiarne-
Karneratigut nalunångerérmat
inatsisinik tungaviussunik tu-
ngaveKatumik akuerineKarsi-
nåungitsoK, inatsisime avarKut-
dlugit landsrådime suliniåsaga-
luaruvta taimailiomerput lands-
rådip suniuteKarneranik aserorte-
rfnartugssaungmat. kisiånile ilau-
ssortanit 17-ussunit ilaussortat
8 su.iunersut akueringmåssuk 7
akerdliuvdlutik — ilaussortat 2
taiseKataujumångingmata — su-
liagssatut avdlatordluinaK minis-
teariamut nagsiuneKarsimavoK,
agdlåt aperKUt nukinginartung-
mat pissarnermik pilertorneru-
ssumik „tunuatigut ima pissusiler-
sordlugo" OKatdlisigineKarane.
landsråde nålagkersuissutut tåi-
kartomeKarmat narKiuteKarfigisi-
mavara OKautsit atorneKarnerå-
nut tungatitdlugo. nålagauvfit ta-
marmik nålagkersuissoKartarput,
nunarputdlo ingmikut nålagauv-
fiungingmat ingmikut nålagker-
suissoKångilagut, landsrådile a-
perKutinut Kalåtdlit-nunånut tu-
ngassunut nålagkersuissut aulaja-
nginigssånik sujunersuissuvoK.
taimåitumik kialunit atuartup ta-
kusinauvå Jonathan Motzfeldtip
konsulentinik tåikartuinera eKU-
titseriarnerussoK KanoK tungavig-
ssaKångitsigissoK.
„Kinersissut atarKinåssusiat tå-
ssa isumåinik nålaorneK inger-
dlatsiniarnerdlo". Jonathan Motz-
feldtip OKausé tåuko ilumorput
kisiåne Kinersissut isumarpagssue
taima åssigingisitårtartigissut ta-
maisa nålaordlugitdlo ingerdlåni-
artåsagaluaruvtigit avdlamut
åssersutariaKartåsångilagut sordlo
„suvdlortoK anorip aulatitå".
taimåitumik KinigaussoK pissug-
ssauvoK påsissane tungavigalugit
Kinersissartut iluaKutigssåt aula-
jangerfigissåsavdlugo ingerdlåni-
artåsavdlugulo. EFimutdlo aper-
Kume aulajangerfigisimassara tå-
ssa angernigssamik isumaKartut
kigsautigissåt nunavnut inuinut-
dlo iluaKutaunerussugssatut påsi-
ssara igdlersusavdlugo. EF-imut-
dle någgårneKåsagpat aulajanger-
neK atarKisavara, tamatumalo ki-
ngorna ilungersornartorsiutigssa-
vut sulissutiginiåsavdlugit.
Jonathan Motzfeldtip erssersi-
niartuarpå ukiut 10 Kångiugpata
nerutigssaKångitsugut. upernåK
atautsiminerme isumaKatigtssu-
mik landsrådimut navsuiautine
Kup. 2-me erssenrigsumik navsui-
autigineKarsimavoK isumaKatigi-
ssume agdlagsimåsassoK ukiut 10
Kångiugpata „nunat ilåine pissut-
sit ingmikuka.iåK itunertik pissu-
tigalugo sinerissame aulisarner-
mik inuniuteKardluinartune na-
jugaKartut ericasutigssarissait ing-
mikut nautsorssutigineKarumår-
tut“.
Jonathan Motzfeldt inuit påsi-
ssaKéngissusinik påsitsiniarner-
mik Kinigkatut pissugssauvfine
Kinersissartunik piviusunik ilisi-
matitsinigsane tunugdliutisimavå,
nangmineK anguniagkane sagdliu-
tinermik pivfigssarujugssuaK a-
torsimagamiuk Kåumarsauniar-
nermut atugagssaraluane.
Kalåtdlit-nunåta radiuata må-
jip 3-ata kingorna EF-inarmik
Kåumarsainiarnermut — kalåtdli-
suinaK — atorsimavai nal. ak. 20
sivnerdlugit — tåukulo imaKar-
put maskinamik agdlagkat Kup.
300 nalinginik, tåukulo saniati-
gut atuagagssiatigut GOF-ip av-
dlatdlo suliaisigut atuagagssiar-
pagssuaitarsimavdlune. taimåitu-
mik Kinersissartut påsissaKångi-
ssutsimingnik nivdliagfigineKar-
tuarnermingnik akornusersome-
Karsimångikaluarunik angneru-
ssumik påsissaKarsimåsagaluar-
put. taimalo akornusersuisimaner-
tik akerdliussut akissugssauvfigi-
ssariaKarpåt.
Lars Chemnitz
Overportør ved Dr. Ingrids Hospital
En stilling som overportør er ledig til besættelse snarest eller
efter aftale.
Stillingen omfatter ledelse og arbejdsfordeling af portør-
funktionerne, herunder udfærdigelse af vagtlister på hospi-
talets senge- og behandlingsafdelinger.
Aflønning i henhold til formandsregulativets § 4 med en
begyndelsesløn på kr. 2.159,—.
Ansøgning bilagt eventuelle anbefalinger fremsendes til
hospitalets administrationskontor.
Hospitalsinspektøren.
Dr. Ingridip nåparsimaviane overportøre
overportørigssarsiorpugut piårnerpåmik imalunit uvdloK ator-
finigfigssaK isumaKatigissutigissaK maligdlugo atorfinigtug-
ssamik.
atorfinigtugssaK portørit sulineråne sujulerssuissusaoK por-
tøritdlo sulinigssåinik årKigssussissåsavdlune, tamatumunga
ilåusavdlutik nåparsimaviup uningassOKarfine nakorsarne-
Kartarfinilo pigårtussugssat kikunigssåinik agdlagtuissarne-
rit.
formandsregulativip ingmikortortaisa sisamåt maligdlugo
autdlarKåumut akigssarsiagssaK 2159 kr.-uvoK.
atorfinigkumavdlune Kinut sulivfigisimassane nersoringni-
ssutinik pigissaKaråine tåukuninga ilavdlugo nåparsimaviup
pissortaKarfianut nagsiuneKåsaoK.
Hospitalsinspektøren.
Jonathan Motzfeldt
eKutitsissoK
3