Atuagagdliutit - 14.09.1972, Blaðsíða 26

merKat sulissorineKartarnerå-
nut Fl\l-ip akiuniarnera
silarssuarmc mérKat sulissorineKartut 40 millioniussut
agdlagtoK Henrik Decker
København (RB-special)
nunane ineriartortitagssane inoKutigit amerdlasujunigssåt kigsautau-
vok nalinginauvdluinartOK — pissutaussordlo ilisimaneicardluarpoK —
tdssa angajorKåt inussutigssarsiornermingnui akikitsumik ikiortig-
ssaKarsindusangmata Smålo utorKalinermingne isumavdlutigssaKdsav-
dlutik. taimdikaluartordle sujuarsarsimassut erKarsartausiat inuiaKa-
tiglngne najorKutarissagssanut pisoKarpaldrtunut tdukununga pula-
galugtuinarput, nauk aningaussatigut tungavigssat amigautaugaluar-
tut. nunat tamaldt sulissartuisa kdtuvfia (ILO) folkeforbundip pilersi-
neKarnerata (1919) kingornatigutdle sulissartut igdlersorneKarnigssa-
nut sulissutigingnigsimavoK, tamatumunga atatitdlugo ukiukitsut su-
UsineKarnigssanut igdlersorniardlugit — kisidne suliniarneK sivitsor-
torujugssuaK aitsåt kinguneKarsinaussarpoK.
nunane sujuarsagagssane
Europavdlo kujatå’tungåne
nunat tamalåt sulissartuisa a-
tautsimérssuarnigssånut — ILO-p
Geneve-me ukiumortumik ataut-
simérssuarneranut — silarssuaK
tamåkerdlugo mérKat sulissorine-
Kartut 43.318.000-itut amerdlåssu-
silerdlugit taineKarsimåput ima-
lunit nukagpiarnat 3,9 procenté
åmalo niviarsiarnat 2,7 procenté.
llåtigut tamåna migssiliussineru-
vok, 1970-ikut KiterKiineråne
mérKat 45.210.000 sulissorineKar-
simangmata, imalunit nukagpiar-
Kat 5 procenté åmalo niviarsiar-
Kat 3,3 procenté aningaussarsior-
tuviuvdlutik. mérKat sulissorine-
Kartarnerat måne enrartorneKar-
toK pivdlugo erssendgsartaria-
KarpoK KaKutiguinaK pineKarma-
ta mérKat sulivfigssuaKarniving-
me sulissorineKartut. tamatuma-
ne pissutaugunarputaoK niorKU-
tigssiorsinauneK pivdlugo uvdlu-
mikut piumassarissat angnertoru-
jugssuit åmalo nunat amerdla-
nerssåine fagforeningit suniute-
Kartarnerat.
erKarsautigssarsinarpoK mérKat
40 millionit sivvnigdlit sulissori-
neKartut 90 procenté nunane su-
juarsagagssane najugaKarmata.
nunat ilåine mérKat sulissorine-
Kartut 10—12 procentiuput (Æ-
gypten åma Afrikap KerKata ki-
mut sineriåne). nunanit atausiå-
kånit kisitsisingordlugit navsui-
autit sanigdliuneK ajornakusor-
put, kisitsisingordlugit navsuiau-
tit ukiunit åssigigsunit pissu-
ngingmata. Europåinarme nukag-
piarKat sulissorineKartut Portu-
galime amerdlanerpåuput (11,1
procent).
mérKat fabrikine sulissorine-
Kartut sorssungnerssup sujug-
dliup kingornatigut ILO-p piler-
sineKarnerata kingorna ikileria-
ngåtsiarsimagaluaKissut taimåitoK
nunat atausiåkåt ilåine amerdla-
•netop idag
der grønlands
hunde over
HUNDEFODER
og det gør de
hver dag !
FLERE OG FLERE GRØNLANDSKE HUNDE ÆDER
KING HUNDEFODER - HVORFOR?
* fordi hundene kan lide KING
+ fordi KING er sundt, idet 1 kg KING svarer
til 1125 g kød og 700 g brød.
★ fordi en hund, der får KING, ikke behøver
anden form for føde.
fordi KING er i store piller, der er nemme og
økonomiske at fodre med, og...
, fordi KING er pakket i stærk, hensigtsmæssig
emballage, der også er nem at transportere.
KING fåes i 50 kg's sække og 10 kg's poser.
Derfor bør De også give hundene KING - for hundenes sky Id
KING fåes hos KGH eller ved direkte ordre (min. 50 kg) til
A/S VITFOSS-6300 GRAASTEN
Kaut, pingårlumik Asiame, Ame-
tikame kujatdierme ikingneruv-
diutik, Europap kujatåne åmalo
Kangiane Kiterdlerme. mérKat su-
lisineKartarnerånul åssersutig-
ssaK igpingnardluinartoK påsinar-
Pok Thailandime distriktit ilåinit
aulajangersimassumit nalunaeru-
me 1965-imérsume. fabrikit mi-
kissut ardlagdlit — agssagssortut
sutdlivisut taissariaKarnerussa-
vut — tamarmik ingmikut Kulit
migssåine sulissoKartut sulissori-
neruvait ukiukitsut, pingårtumik
arnat. niviarsiarKat — pingårtu-
mik 10—15-inik ukiugdlit (taimåi-
tordle atausiåkåt agdlåt 6-inik
ukiugdlit) sulisineKarput cigareti-
nik, mitdluartagkanik, nerissag-
ssanik atissanigdlo portuinermik.
uvdlormut sulivfiussarput nal. a-
kunere 8—14 inine mikissune u-
livkårpatdlårtune KåumarKuti-
lugtunilo. icavsitigut inoKutigit ta-
marmik sulissorineKartarput, tai-
malo atåtaussup inoKutigit akig-
ssarsiait tamaisa tigussardlugit.
Thailandimit nalunaerutip avdlap
1967-imérsup påsinarsisipå suli-
ssartut 16-inik åmalo tåuko inor-
dlugit ukiugdlit agfait atuartu-
ngisåinarsimassut.
ama USA-me
åssersutigssat tåuko ersserKigsu-
mik takutipåt, ukiukitsut sulisine-
Kartarnerat tungåssuteKardlui-
nartoK ilisimassagssanik amigau-
teKarnermik åmalo akigssarsior-
fiusinaussut amigautauvdluinar-
nerat pissutigalugo — mingneru-
ngitsumik nunane sujuarsagag-
ssane igdloKarfigssuit naussorig-
saissunut pitsussunut ussernar-
tuvdluinarmata. Kularnångitsu-
mik sulivfigssuarne åmalo ag-
ssagssordlune sulivfingne ming-
nerussune siléinarigsarfit Kåu-
marKuteKarnermutdlo tungassut
ajortut suniuteKaKatausinaussar-
pul sulinerme atugagssarissat a-
toruminaitsorérsut sukanganeru-
lernerånut, tamånalo pissutauv-
dlune mérKat sulisineKartarnerat
narrutsautigineKarnerpaussar-
Pok inungne silarssup ilainit atu-
garigsårnerussunit pissune, kisiå-
ne soruname nunalerinerme, nu-
nat sujuarsagagssat akigssarsiuti-
ginerpaussåne, mérKat amerdla-
nerssait sulissorineKarput. mérKa-
nit 15 inordlugit ukiulingnit 14,5
millioniussunit 1961-ime sulisso-
rineKartunit, 10,5 procent migssait
nunalerinerme sulissorineKarput.
åma Europap kujatåne — Spa-
niame, Italiame Grækenlandimilo
— mérKat nunalerinerme sulisso-
rineKartorujugssuput. mérKat a-
merdlasut atuarfik piårpatdlårtu-
mik Kimagtarpåt imalunit malig-
tariuåinångisåinardlugo.
agdlåme USA-me agdlåt 1967-
ime påsineKarsimavoK mérKat 14
inordlugit ukiugdlit 300.000 akig-
ssarsiaKardlutik nunalerinei’me
sulissorineKartut. mingnerungit-
sumik USA-me inoKutigit suli-
ssartuvdlutik nugtartut akornåne
méiKanik amerdlasunik sulissar-
toKarpoK. taimåitoK ILO-mut na-
lunaerume oKautigineKarsimavoK
ukiune kingugdlerne taldlimane
CA! oo ET1 DC LU
KÆMPEUDVALG
af indspilninger til
21.85 kr. og 22.50 kr.
Kataloger tilsendes
mod 2.50 kr. til
dækning af porto og
ekspedition.
FHC-KUNDESERVICE
INDUSTRIHUSET
Landgreven 7, 1301 K.
nuname tås.sanc mérKat inatsisi-
nik unioiKutitsivdlune sulissori-
neKartut malungnartumik ikile-
1 iai simassut. maskinalei suinerup
angnertunerulernera tamalumu-
nalo nunalerinerup nutaitcrnc-
Ka in c la tamtumunga pissutaoKa-
taussut ilagisimavåt.
ILO mérKat pivdlugit ukiune
amerdlasune sulisimassoK
mérKat sulisineKartarnerat sapi-
ngisamik kigdlilerniardlugo ilio-
riusigssat junime Geneve-me su-
lissartut atautsimérssuarneråne
peiKigsårtumik OKaluserineKarsi-
méput. sujunertarineKarpoK su-
liariniardlugo isumaKatigissutig-
ssaK, ersserKigsumik aulajangi-
ssugssaK mérKat sulissugssat Ka-
noK ukiukitsiginigssånut, åmalo
sujunersutigssaK tungavigssat a-
tausiåkåne tamane atortineKar-
nigssånut najorKutagssat pivdlu-
git. isumaKatiglssutigssamut suju-
nertaussoK pingasunik ingmikor-
tortaKarpoK: sujugdlermik kig-
sautigineKarpoK ukiukinerpau-
ssugssat åssigiåt aulajangerne-
Karnigssåt nunat amerdlaner-
ssåine suniuteKardluartumik ma-
leruarneKarsinaussut, tamatumu-
nga atatitdlugit nunat méreanik
sulissoKarfiunerussut, åipagsså-
nigdlo isumaKatigissume imatut
OKausertaliusavdlune, nunat må-
na ukiukinerpaussugssat pivdlu-
git piumassarissanit angnerussu-
mik erKortitsisinaussut kåmagtor-
riiardlugit sulisitsissunut piuma-
ssarissat sukanganerulerserKuv-
dlugit, pingajugssånigdlo isuma-
Katiglssutip sapingisamik angnetv
tumik siaruarnigsså isumangnait-
dlisarKuvdlugo.
månåkut sulineK tåssauniåsaga-
luarpoK ukiorpagssuarne suline-
rup niaKorusigaunera. tamåna
pivdlugo isumaKatiglssutit avdlat
Kulit ukiut ingerdlanerine piler-
sineKartarsimåput. tåuko ilaisa
arfineK-mardluk — tåuko ilait pi-
ngasut avdlångortitigkat — nior-
KuteKartarnerme suliagssaKarfit
pingårnerssåinut tungassuput, av-
dlane pingasune åssigingitsut kig-
dliligkat taimågdlåt pineKarput.
ILO-p ukiume 1919-ime piler-
sineKarfianérsume isumaKatigi-
ssume sujugdlerme 14-inik ukio-
KarnigssaK aulajangerneKarsima-
vok mérKat ukiukinerpaussugssat
sulivfigssuarne sulissorineKarnig-
ssanut. tåukunungale ilautitåu-
ngitdlat teknikimut tungassuti-
gut atuarfingne sulinerit imalunit
suliane inoKutigit ilåisaisa suli-
ssorineKarfine. nunat ilait (Indien
åma Japan) 14-inik ukioKarnig-
ssaK pivdlugo atatineKångitdlui-
narput mérKanigdlo 12-inik ukiu-
lingnik agdlåt sulissoKarsinauti-
tauvdlutik.
1937-me isumaKatigissume nu-
tåme avdlångutit pingårtut pi-
ngasut atulersineKarput: mérKat
ukiukinerpauvfigssåt 15-inik u-
kiulingnut KagfartineKarpoK. ino-
Kutigit sutdliviutåine mérKat su-
lisineKarnig.ssflnut sanerKulsinig-
ssaK imaisivdlugo sukanganeru-
lersineKarpoK, mérKat 15 inordlu-
git ukiugdlit taimågdlåt sulisine-
Karlåsavdlutik inuncK. petKissu-
seKarneK ileiKutdlo navianartor-
sicrtineKångikångata. kisalo piu-
massarineKarpoK inuiaKatigingne
OKartugssautitat sulineK navia-
nartumik pissuseKarångal 15-inik
ukiugdlit Kångerdlugit ukiukiner-
pauvfigssamik aulajangissåsassut.
imarsiortutut sulinerme ukiuki-
nerpauvfigssaK sujornatigut 14-
inut aulajangerneKarsimavoK, ki-
ngornatigut 15-inut, nunaleriner-
mut 14-inik ukioKarnigssaK. suli-
nerit ingmikut pissusigdlit piv-
dlugit ukiukinerpauvfigssåt Kut-
singnerussungordlugit aulaja-
ngernoKarsimåput (taimalo k a 1 i -
paivdlune sulinermut 18-inik u-
kioKarnigssaK åmalo nunap ilua-
ne auglitagssanik piainermut au-
marssuarsiornermutdlunit 16-inik
ukioKalersimanigssaK, åmalo nu-
nap iiuane sulinerit ilainut 1«'
inik UKioKiilersimtmigssaK).
isumaKatiglssutit tamåko nuna-
nut tamtilåniit tungassut tusarncr-
s<;i ujugssusinåuput — kisiånc a-
tdrtitsiniarnermut periarfigssa*
iranoK ipat?sujulinit påsinarérpoK
Kavsérpagssuarne iluamik atorti'
neKångivigsut. tungavigssatigut
soruname ILO FN-ip ingmiku*
kåtuvfisutdlo pingitsailivdlunc
atortitsiniarnigssamut ajornartor-
siuteKarpoK politéKånginame. ki'
siåne ILO FN-ip pissortaKarfinit
avdlanit amerdlasunit såkortune-
ruvoK, tåssa sulissartut atautsi-
mérssuarneråne (ILO-p ukiumor-
tumik atautsiminerane) isumaKa-
tiglssutinik akuerssissuteKarsi-
naungmat nålagauvfit pissug'
ssauvfigissåinik ukioK atauseK
Kångiutinago inuiåussutsikut
Kartugssautitanut sarKumiutisav-
dlugit. ukiumortumik nalunaeru-
tit avKutigalugit ILO nåkutigdli'
ssarpoK isumaKatiglssutit maling"
neKarnere pivdlugit. agssuardli"
utit ikikulugkaluartut, ilåtigurt
Liberia åmalo Portugalip Afrika-
me nunasiai pivdlugit, nagsatari-
simavait pissutsit sulinermut tu-
ngasstu taukunane pitsångoriar-
nerat.
ILO-p suliniarnera issigissaria-
KarpoK nunat tamalåt åmalo inu-
iåussutsikut suliniarnernut ilau-
ssutut mérKat pisinautitaunere i-
sumangnaitdlisarniardlugit åmalo
tåuko igdlersorniardlugit isuma-
Kataunermik pilersitsiniarneK
pivdlugo. ILO OKartugssåussuse-
KångilaK isumaKatiglssutinik uni-
orKutitsissut „pitdlarneKarnigssa-
nut“ (nålagauvfit imalunit sutdli"
vit pivdlugit) åmalo akulikineru-
ssunik anguniagagssarissariaKa-
runardlugo inuit kikutdlunit isU*
maKataulersiniarnigssåt. sordlo a-
ssersutigalugo Italiap nålagker-
suissue ILO-tutdle ilungersorti-
galutik ajussåruteKarsimåput ag"
ssuardlerdlutigdlo 1971-ime ki-
sitsinerme Italiame mérKat sult'
sscrineKartut påsinarsisimang"
mata agdlåt 500.000-iussut. ming"
nerungitsumik nunap k.ujatåtu-
ngåne kångneKarfiussune mérKat
angnertumik ikiusinaussarsimå-
put — nauk sulivfigssaerutoKara-
luartoK.
mérKat sulisineKartarnerat pi'"
dlugo pissutaussut påsiniardlugd
naggatåtigut åssersutitut tåisa-
varput Italiap kujatåtungåne nu-
nap ilåne Apulien-imik taineKar-
tartume igdloKarférånguaK Alta-
mura. igdloKarfik tåuna 46.000-
inik inoKarpoK Italiavdlo ilånut
tåssunga takussutigssauvdluar-
dlune. kisitsisingordlugit nalu-
naerssutit takutipåt mérKat atu-
artussugssaugaluil 400 atuariar-
torneK ajortut, åmalo sivnerisa 65
procenté atuarnermingnik nåmag-
singningneK ajortut, pissutigalugo
angajorKåt isumaKarmata igdlo-
Karfingme niuvertarfingne mér-
Kat suligunik iluaKutaunerusa-
ssut. kisiåne igdlOKarfingme po-
litit suliniardluartut niuvertunik
akilisitsissarput sulissartut >6'
dlersorneKarnigssånik inatsisit u-
niorKutineKart arnerat pivdlugo
— tauvalo akioringneK autdlar-
nersarpoK. niuvertarfingnik P*'
gingnigtut najugkamingne avisér-
Kanut agdlagaKartarput kamagsi-
mavdlutik Europap kujatåmiut
isumåt nalinginaussoK tungavigO"
lugo: mérKat niuvertarfingne i-
luaKutaussarput taimaisiordlu- I
tigdlo ilaitutarit pitsussut ingmi-
kut aningaussarsisitardlugit. Ita"
liame nålagkersuissut Italiap ku-
jatåtungå piglgsårnerulersiniai -
dlugo åmalo moderne-unerulersi-
niardlugo suliniarnere tamarmik
tama tu mane akingmigfigssarsR
put ileiKutoiKanut eiKarsartaul-
sinuldlo sordlaKartutorKanut. <fe-
mokratip Kanordlunit ilungersor-
tigigaluartup polititdlo suliniar-
dluaraluartut avdlångortisavdlU"
gi t a j ornakusort i t å i nu t.
26