Atuagagdliutit - 26.10.1972, Blaðsíða 10

Flådestation Grønnedal med de lave bygninger. I midten ses vejen,
der fører til I vigtut og i forgrunden den fredede elv, hvorfra stationen
får sin vandforsyning.
sorssdteKarfik Grønnedal pukitsunik igdlutalik, Kiterdliuvdlune IvigtQt
tungånut avKusine« tugdliuvdlunilo kQk imeKarfiussoK eKalungniarfiger-
KussåungitsoK.
put umiarssuavutdlo ikioKatigig-
dlutik suniuteKardluartumik
aulisartunik nåkutigdlisinaussut.
tingmissartOK misigssuiartortit-
dlugo sinerissamut autdlartitar-
parput, takuneKartutdlo tingmi-
ssartumit nalunaerutigineKarå-
ngata umiarssuit takuneicartunu-
kartfneKartarput.
ukioK kaujatdlagdlugo umiar-
ssuarmik aulisartunik nåkutigdli-
ssoKarnikut, ukiunerane mar-
dlungnik aussauneranilo pinga-
sunik nåkutigdlissutinik umiar-
ssuåraKarnikut åma l'måkut å-
nåussiniartarnermut tungassumik
suliagssavut uvdlumikut ajungit-
sumik nåmagsisinauvavut. åmå-
taordle politit pujortulérarssuit
ånåussiniutit sukutdlunit atorfig-
ssaKartineKalerångata såkutoKar-
fingmut atugkiuneKartarput, tai-
matutdlo sukutdlunit pissariaKa-
lerångat Grønlandsflyp helikop-
terinit ikiorserneKarsinaussarpu-
gut.
kigsautigisinaugaluarparale i-
måkut ånåussiniartarnermut sule
tapertagssatut helikoptererssuar-
mik pisåmigssaK Danmarkime
ånåussiniartamerme atorneKar-
tut åssingånik, ingmikut atortu-
lersugkamik sungiusardluarsima-
ssunigdlo piarérsimajuåinartunik
inugtalingmik.
igdloKarfivinguaK
— aningaussalissutit ikilisineKar-
nigssåt Kanigtukut OKatdlisigine-
KartåinarsimavoK. såkutoKarfik
åma sipårniamermit erKugauva?
— åp, igdlersornigssåkut Kut-
dlersaKarfik ministereKarfigtut
avdlatutdle sipårniamermit er-
KugausimavoK. sule OKautigine-
KarsinåungikatdlarpoK tamåna
KanoK suniukumårnersoK Kalåt-
dlit-nunåne såkutoKarfingmut,
pingårtumigdlo sorssuteKarfing-
mut Kangilinguanut. OKautigini-
arparale ukiut mardluk matuma
sujornagut såkutoKarfik misig-
ssuisitsilersimassoK suliagssat er-
Karsautigisagåine såkutoKarfiup
inigssineKarnerata nalerKUtutut
issigissariaKarneranik. misigssui-
sitsineK tamåna majime 1971 iner-
neKarpoK, påsineKarpordlo såku-
toKarfik, sorssuteKarfik radioKar-
figdlo pitsaunerussumik inigssi-
neKarsinaussut avangnarpasing-
nerussume igdloKarfit sikusså-
ngitsut ardlåne. uvanga suleicati-
kalo sapingisamik landshøvdinge"
Karfingmut politimestereKarfing-
mutdlo Kanigtume agdlagfeKarta-
riaKarpugut. sorssuteKarfigdl°
åma tåssunga inigssineKarsinaug-
pat pitsaorKajarpoK, tåssame isu-
maKarama sorssuteKarfik sule
atorfigssaKartineKartoK. talitarfe-
KartariaKarpugut umiarssuavta
akornusersomeKaratik iluarsåu-
neKarfigisinaussånik. uvdlumikut
taimågdlåt Kangilinguane taimai-
liorsinauvugut, igdloKarfingnime
umiarssualivit taima angatdlav-
fiutigissut umiarssuavut uvdlut
sisamat tatdlimatdlunit talerKa-
sinaussångitdlat, taimailiornig"
ssardlo pissariaKarpoK umiarssup
inue, pingårtumigdlo nålagå, na-
suersålårsinauniåsangmata.
åmåtaordle pissariaKarpoK ma-
skinanut såkutinutdlo åssigingit"
sunut iluarsaissarfeKamigssaK,
igdloKarfingmutdle nugkåine ing'
nåtdlagissamik pisineK ajorna-
rungnåisaoK. taimatutaoK erKai-
nermut, igdloKarfiup avdlatigut
ingerdlåneKarneranut, nakorsa-
Karnermut il. il. tungassut pissa-
rinerussumik pineKarsinaulisa-
put, taimailiornigssardlo uvdlu-
mikut Kangilinguit ingerdlane-
Karnerånit Kularnångitsumik aki-
kinerusaoK.
måne Kangilinguane nangmi-
nerissamik ingnåtdlagialiorfeKar-
pugut, erKaineK nangmineK inger-
dlåneKarpoK, nangminerissamik
igfiorfeKarpugut, errorsissarfe-
Kardluta, nakorsaKardluta kigu-
tinutdlo nakorsaKardluta. sorssu-
teKarfik nangmineK igdloKarfia-
rånguvoK, tåssane KutdlersaussoK
kommunålinutdlusoK sujuligtai'
ssuvdlune. taimågdlåt tamavta
såkututut atorpugut, Kularnångi-
lardlo sorssuteKarfik igdloKarfing-
mut nugsinaugåine kalåtdlinik su-
lissugssanik atorfigssaKartitsisso-
KåsagaluartoK.
sok nugtariaKalersoK
— igdloKarfik suna nugfigerusug-
sinaunerpiuk?
— misigssuisitsinikut oKautige-
rigkavkut påsineKarpoK Nuk nug-
figisagåine pitsaunerpåusagaluar-
tOK. KularingilaråtaoK Nungmu
ssineK atusimavoK, 1950-ikut aut-
dlartilårneranit kalåtdlinik ukiut
tamaisa såkutungortoKartarsi-
mavdlune. sujugdlermik Kåumatit
arfinigdlit såkutuginartut suli-
ssarput, tamatumalo kingoma
piukunarnerit sule Kåumatit ar-
finigdlit sulendgtardlutik. taimai-
lerérångat piukunardluarnerit så-
kutut ingmikut iliniarsimassutut
isumaKatigissuteKarfigineKartar-
put KavdlunåtordluinaK pineKar-
dlutik. taimatut angussissut såku-
toKarfingmlsinaussarput 32-nik
ukioKalemertik tikitdlugo.
— ukiut ingerdlaneråne kalåt-
dlit KanoK amerdlatigissut kaju-
missutsimik såkutujusimåpat,
Kanordlo tåuko påsissaKarfigisi-
mavisigik?
— årKigssussinerup atulernera-
ta kingorna kalåtdlit 130 migssåi-
nisagunartut såkutujusimåput.
ukiut tamaisa amerdlanerpåmik
arKaneK mardluinait tigusinau-
Kalatdlit-nunåne såkutoKarfiup pissortå, kontreadmiral E.
Franch Petersen, Atuagagdliutinit OKaloKatigineKardlune
navsuiauteKartoK såkutoKarfiup suliainik tamalårpagssuar-
nik nungnigssamigdlo pilerssårutaussunik
— Kalåtdlit-nunåne såkutoKarfik pilersineKarpoK 1951-ime ukiåkut,
ukioK månalo nagdliutorsiordlune ukiut 21-ngordlugit. såkutoKarfiup
suliagssarai imåkut ånåussiniartarneK, politit aulisarnermigdlo nåku-
tigdlissoKarfik ikiortigalugil, kisalo suliagssarai imanik nunamigdlo
nåkutigingnirigneK. suliagssat tamåko isumagisinaujumavdlugit ator-
toråvut umiarssuaK aulisarnermik nåkutigdlissut åma umiarssuåruat
pingasut. åmåtaoK tingmissartOKarpugut C-54-imik Kimugsimigdlo
alapernaerssuissoKardluta, Tunup avangnåne Daneborgime autdlakå-
veKartunik. såkutoKarfigtaoK atåssuteKartOKarpoK Kangerdlugssuarme
Thulemilo amerikamiut Kutdlersautitåinik suleKateKartunik, taima
OKalugtuarpoK nunavta såkutoKarfiane Kangilinguane KutdlersaussoK
kontreadmiral E. Franch Petersen.
såkutoKarfingmutaoK atavoK Ka-
ngilinguane sorssuteKarfik. tåu-
ssuma suliagssarå pilersuinikut i-
luarsaissarnikut avdlatigutdlo i-
kiunigssaK umiarssuavtinut tu-
ngatitdlugo, kisalo sorssuteKarfik
agdlagfeKartitsivoK uvavnik sor-
ssuteKarfiuvdlo radioKarfianik.
imanik ugtortaineK
radioKarfeKarnerdlo
sorssuteKarfiup radiua såkuto-
Karfiup avåmut atåssuteKautaisa
pingårnerssaråt. tåssuna atåssu-
teKarfigiuarpavut umiarssuavut,
tingmissartuvut sinerissamilo ra-
diOKarfit tamaisa. amerikamiut
såkutoKarfé månitut atéssuteKar-
figåvut, taimatut canadamiut så-
kutoKarnikut pissortåt, tåukunu-
natigortumigdlo atåssuteKarfiga-
lugit amerikamiut såkutoKarnikut
pissortåt. kisåtaoK uvdlOK unuar-
dlo atåssuteKarfigiuarparput Fre-
derikshavnime sorssuteKarfiup
radiua. taimailivdlune telegrami-
kut atåssuteKarneK — mångånit
Danmarkimut, Danmarkimitdlo
maunga — Frederikshavn avKu-
tigalugo pissarpoK.
Kalåtdlit-nunåne såkutoKarfiup
suliå pingårtoK avdla tåssa ima-
nik ugtortaineK, ukiut tamaisa
majimit ukiameranut ingerdléne-
KartartoK. ukioK måna tamåna
ingerdlåneKåsaoK novemberip Ki-
terKuneranut. imanik ugtortaineK
ingerdlåneKarpoK pujortulérar-
ssuamit sisamanit, SKA-nik tai-
neKartartunit. ateK tåuna nailisa-
gauvoK OKautsimit Søkort Arki-
vet, isumaKartoK ikardlungnik i-
mavdlo itissusinik nalunaerssuiv-
fik. pujortulérarssuit tåuko aug-
palugtut-sungårpalugtut KeKertat
avatinguine ugtortaissartut måne
naluneKångitdluarput. åmataor-
dle aulisarnermik nåkutigdllssutit
ilånikoriardlune imanik ugtortai-
sineKartarput.
imanik ugtortainigssaK Køben-
havnime pilerssårusiorneKartar-
Pok, Kalåtdlit-nunånile såkuto-
Karfik suleKatigalugo, ugtortai-
nerdlo såkutoKarfiup nåkutigissa-
rå sujulerssugaralugulo, kisiåne
soruname imanik ugtortainerme
KutdlersaussoK suleKatigalugo.
kalåtdlit såkutut
— såkutoKarfiuvtaoK isumagissa-
rå kalåtdlit kajumissutsimik så-
kutungortartut iliniartineKarne-
rat. årKigssussineK tamåna KanoK
sivisutigissumik atasimava?
— kalåtdlit kajumissutsimik så-
kutungortalernerat Kalåtdlit-nu-
nanik atautsimititarssuit 1950-
imingånérsut isumaliutigsslssutå-
ta kingunerå, tåssame atautsimi-
titaussut kigsautigingmåssuk ka-
låtdlit angutit inusugtut periar-
figssineKarnigssåt peKataunigssa-
mut aulisarnikut nåkutigdlinerme
ånåussiniartarnermilo suliagssat
isumangnaerniameKarneråne. ta-
matuma kingorna tåssa årKigssu-
riutigårput sivitsorpat kalåtdlinik
nålagåntanik peKalersinaujumår-
dluta sorssutérKane. ukiordlo
kaujatdlagdlugo umiarssuarmik
aulisagkanik nåkutigdllssumik
Kalåtdlit-nunånltOKartalerpat
pivfigssångorsimåsaoK aulisartu-
nik nåkutigdlissutine åma kalåt-
dlinik nålagårKanik amerdliar-
tuinartunik peKalemigssamut.
kalåtdlit inusugtut nålagårå-
ngorniartut realskolime sorae-
rumérsimassariaKarput, Kavdlu-
nåme taimåitungomiartut real-
skolime soraerumérsimassarmata
imalunit agssagssomermut tunga-
ssutigut angussaKarsimassardlu-
tik.
imåkut ånåussiniartarneK —
aulisartunik nåkutigdlineK
— såkutoKarfiup inugtai atortui-
lo nåmagpat suliagssanik nåmag-
singnigsinaunigssamut?
— ukiune kingugdlerne aulisar-
nikut ingerdlasimaneK erKåisa-
gåine — pingårtumik måne er-
Karsautigalugo kapisilingniameK
— tauva ukioK kaujatdlagdlugo
atorfigssaKartiparput umiarssuaK
aulisarnermik nåkutigdlissut u-
miarssuårKatdlo pingasut taima-
tutdlo tingmissartOK ungasiliarsi-
naussoK. tåuko pigineKarpata isu-
maKarpunga suliagssavut, pingår-
tumik aulisarnermik nåkutigdli-
neK, isumangnaitsumik nåmagsi-
sinaugivut.
tingmissartorput C-54 månåkut
åma atorneKarpoK silasiortoKar-
fiup sikunik alapernaerssuivfianit
Narssarssuarmltumit, tamånalo
tingmissartup avdlanut atornig-
ssaraluanut agsut kinguarsautau-
Admiralens stab til morgenkonference,
såkutokarfingme nålagartaussut, uvdlåkut admiralime atautsimitut.
ssarpavut Kangilinguane amer-
dlanerussunut inigssaKartitsingi-
neK pissutigalugo. såkutungomi-
artut tåkukajugput augustip aut-
dlartinerane, iliniartardlugit så-
kutoKarnermut tungassut, moto-
rilerineK, umiartornermut tunga-
ssut avdlatdlo umiartulerunik ili-
simassariaKagkatik. Kåumatit
mardluk Kångiuneråne sorssutér-
Kanut ikissarput, tåukunanilo så-
kutunut inugtaussunut peKatigi-
tineKartardlutik.
kalåtdlit inusugtut pivdlugit
månamut påsisimavarput umiar-
tutdlåmaoKissut. tamåna inu-
ngutsimingne pigerårsutut ipåt
Kavdlunånit avdlauvdluinartu-
mik, umiartoKataugångamalo ma-
lugissarsimavara kalåtdlit såku-
tut, sordlo silardluglitdlugo Kasu-
suitaKissut malåinartaratik. ne-
ssarpoK. måssalo sikunik alaper-
naerssuineK aulisartunigdlo nå-
kutigdlineK tingmissartumit a-
tautsikut isumagineKarsinaugalu-
artut, taimåitoK aulisartunik nå-
kutigdlineK sagdliutisinåungilar-
put, taimåisagaluarmåme tingmi-
ssartOK kisermåukaluaruvtigo. er-
sserKigsarniarpara sikunik ala-
pernaerssuineK måne umiartor-
nermut pingåruteKardluinartoK,
imåkutdlo ånåussiniartarneK så-
kutoKarfiup akissugssauvfiging-
mago soKUtigissarårput suniute-
Kardluartumik sikunik alaper-
naerssuinigssaK, månåkut inger-
dlaneKartutut. tamånale pissuv-
dlune tingmissartOK kigsautigi-
ssaraluavtitut. angnertutigissumik
aulisarnermik nåkutigdlinermut
aloi neKarsinaussångilaK.
påsisimavarput tingmissartor-
Kangilinguane såkutoKarfik
10