Atuagagdliutit - 26.10.1972, Qupperneq 22

Kal.-nunåne aussax måna misigissat
folketingip Kal.-nunånut angalanera 1972:
folkelingim.ni ilaussortat aussarc mana angalarérnermikut Atua-
gagdliutinut agdlagaKarumavdlutik akuerssisimassut i låtut nor-
mume matumane ilånguparput Edele Kruchow.
Edele Kruchow 21. september 1971-ip kingornatigut Roskilde
Amtskreds-ianc Det radikale venstre-nut sivnissusimavoK. 1971-
ime Kinersineic sujorxutdlugo Edele Kruchow Gymnasieskolens
lærerforeningimut sujulerssuissvnut ilaussortausimavoK 1952—
60. Nålagauvfit Percatigit pivdlugit Dansk Samråd-imut sujulig-
taissuvoK 1968—70. Danske kvinders Nationalråd-imut sujulig-
taissuvoK 1967-imit. Danida-me (nunat tamalåt ineriartortitsi-
niardlutik sulinerdnut ingmikortoicarfik) sujulerssuissunut ilau-
ssortauvoK 1968-imit.
1. april 1970 autdlarnerfigalugo Søllerødime kommunalbesty-
relsimut ilcussortaulerpoK. folketingime Edele Kruchow ilau-
ssortauvoK najugkamut tungassut pivdlugit udvalgime, ilisima-
tusarnermut udvalgime åmalo kommunaludvalgime. 1960-imit
rektoringortitauvox Sortedam Gymnasium, H. Adlers fælles-
skolerne Københavnimitume.
Kalåtdlit-nunåne uvdlut unuitdlo
Kulit sivisungitdlat, kisiåne nå-
uiagdlutik misigissarpagssuaKar-
nigssamut apeiKutit Kalåtdlit-nu-
dånut tungassut påsineKarnigsså-
nut sujunigssamilo isumerfigine-
Kartarnigssånut åmalo suliagssat
fnardluk tungånit issigineKåina-
ratik, kisiåne isumagssarpagssuit
tungånit issigineKåsavdlutik.
Ausiangnit Narssarssuarmut si-
nerssornivtine silap avdlångorar-
nere tamaisa misigåvut: avang-
darpasigsume pujoK, anorerssuaK
sialugdlo Kalåtdlit-nunåne angat-
dlånerme ajomartorsiutinik ta-
daalånik misigititsissut, kujatåtu-
dgåne seidnarigssuaK, taimaing-
diatdlo ilulissat KåKatdlo sivingar-
de Korsussut KorKutdlo Korsussut
angalassumut tupingnåinartumik
dipaitsumigdlo tikitdluarKUSsiv-
dlutik.
Kitåta sineriå tamåna sinertit-
dlugo Kalåtdlit-nunåta nutårtåta
angnerssarujugssua takuvarput —
Kalåtdlit-nunåt 1970-ikune igdlo-
Karfingne akunerpåluit imalunit
dvdlorpåluit uningaorfigissavtine.
diingnerungitsumik kalålerpag-
ssuarnik oKaloKateKartarnera pig-
ssarsinardluartutut misigåra,
kornmunalbestyrelsene ilaussor-
tanik, pissortaKarfingne sujuler-
ssuissunik suleKataussunigdlo i-
dialunit umiarssuame ilaussunik,
tamarmik ikiuniarsimåput måné-
kut pissutsine ajomartorsiutit ta-
dianut tunganerata påsinarsar-
digssånut ukiune kingugdlerne
Kuline atusimassut påsinenarnig-
ssånut.
Danmarkime pissutsinut naler-
Kiutdlugo ukiutigut åssigingissu-
sdK malungnartorujugssuvoK. på-
sissat kisitsisinit åma ugpernar-
sarneKarput: 31. dec. 1969 Kalåt-
tilit-nuname inuit najugagdlit ka-
Htdlutik 46.331-uput, tåukunånga
Ka.låtdlit-nunåta avatåne inu-
hgorsimassut, kisiåne Kalåtdlit-
hunåne inungorsimassut 48,9 °/o-é
15 inordlugit ukiorcarput!
iliniartitauneK sulinerdlo
1949-p kingornatigut Kalåtdlit-
dunåne inuit mardloriåumik a-
dierdlisimåput åmalo inuit ukio-
Karssutsimikut avguatårsimanerat
taineKarérsoK tungavigalugo na-
tunångilaK, ukiune tugdliutune
Kalåtdlit -nunåne ajomartorsiutit
Pingårnerssait tåssåusassut inu-
sugtut iliniartitaunerat åmalo i-
dusugtunut nåmagtumik suliv-
t'gssaKartitsinigssaK. taimåitumik
duånårutigalugo malugissariaKar-
P°K centralfagskole nutåK atuler-
sideKarsimangmat inusugtutdlo
Pitsaussunik atugagssanartitdlugit
atuamermut nalinginaussumut a-
taKatigigsitdlugit. OKartoKarumå-
saoK Kalåtdlit-nunåne aulisame-
Kardlunilo aulisagkanik sulivfig-
ssuaKartOK. åmalume sulivfig-
ssuit aulisagkerivit angisut ar-
dtagdlit takuvavut. taimalo På-
daiune aulisagkerivik nutårdlui-
ddK kåkaginardluinarpoK. kisiå-
de tåssane malugineKarsimavoK
ajornartorsiuteKartOK sårugdlit
tulåussugkat amerdlåssuseKartu-
dfnigssåt sulissugssatdlo aula-
taitsunigssåt pivdlugit. aussap
Kåumataine taimågdlåt fabrike i-
Iuamik ingerdlåsavdlune periar-
ttgssaKarpoK, tamatumalo nagsa-
tarå Påmiune aulajangersima-
Ssumik najugaKarnigssaK kaju-
^tngnånginerulersimavdlune. su-
Junigssame imåisånginerpa nuna-
'Pe fabrikit Kerititsivitdlo angisut
PjgineKarnigssånut taorsiutdlugo
ajånginerusavdlune umiarssuar-
Pdt angisunut Kerititsivilingnut
Pterissarfingnutdlo aulisagaKar-
^ngne rejeKarfingnilo uningaor-
tartugSsanut aningaussallssuteKa-
raine? tauva aulisariutit kilisau-
titdlo pissatik tamåkuminga tu-
diorarsinauvait aulisarfingne re-
jeKarfingnilo umiarssuit tåuko
Kanigtuinitune aulisarnermut pe-
riarfigssat nåpertordlugit.
Nuk
Nuk, Kalåtdlit-nunåne igdloKar-
fit angnerssåt, ugpernarsaissuvoK
igdloKarfit agdliartupilortut piv-
dlugit sujornatigut påsisimassa-
nut. igdluliarujugssuit åssilissanit
filminitdlo ilisimaneKartut måna
takuneKarsinaulersimåput igdlo-
Karfingme ilaKutarit atausiåkåt
igdlue Kissungnik sanåt åssigi-
ngitsunik Kalipautigdlit åmalo
kranit igdluliagssane nutåne ilau-
ssut tunuleKutaralugit. igdluliat
tamåko ilåne issornartorsiorne-
Karajugtarput — tamatumanilo
avdlarpagssuarnisutdle isumaga
unauvoK, kalåtdlit nangmingneK
akissugssauvfigalugulo aulaja-
ngivfigissariaKaråt tamatumane
ingerdlauseK KanoK itumik ma-
lungnauteKartariaKartoK.
kalåtdlit iluarinerugpatigik ila-
Kutaringnut atausiåkånut Kanga-
tut igdluliat iluanutigssanik nu-
tåliaussunik peKångitsut, sordlo
erKaivingnik nunap iluatigortu-
nik, imermik kugtmarissamik a-
tautsimordlunilo iluaKUtigssanik
avdlanik åssigingitsunik, tauva
tamåkua KinerneKarnigssånut pe-
riarfigssaKartitariaKarput. igdlu-
liorfigssat piukunartut åma ami-
KagtuneK måna putuliorneKarsi-
gautåuput, kisiåne Nup ernåne
mavoK, taimalo ukiut ikigtut i-
ngerdlanerine K’uagssugssup erxå
igdluliorfigineKarsinångusaoK.
taimåitumik måne igdluliorfig-
ssanik nutånik pilerssårusiat ka-
låtdlit nangmingneK kigsautigi-
ssåinik malungnauteKartineKarni-
ardlit — danskit teknikimut tu-
ngassutigut ilisimangningnerat
imaKa akerdliussutigssaKardluni-
lo sujunersutigssaKåsagaluarpat-
dlunit soKUtiginagit. Nuk 1950-
ime 1000-inik inulik uvdlumikut
8000-inik inoKarpoK ilimagineKar-
dlunilo 1980-ime 10.000 Kånger-
dlugit inoKalersimåsassoK. pi-
ngårtuvoK Nup månåkut inue mi-
sigisagpata igdloKarfiup ingmi-
kortoKarfine nutåne igdloKarfiup
pilerssårusiorneKarneranut ig-
dlutdlo KanoK iluseKarnigssånut
sujunigssame ingerdlausigssamut
nangmingneK akissugssåussuse-
Kardluinardlutik!
perKingnigssamut tungassut
Kalåtdlit-nunåne arnat peaati-
gigfiata tikikuminardluinartup
uvdlut ilåne Nungme ikiussar-
nermut tungassutigut pissorta-
Karfingnik, børnehavenik, vug-
gestuenik åmalo Anånat Igdluå-
nik Kimerdlortipåtigut. åma
Dronning Ingrids Hospital åmalo
perKingnigssamut suleKataussug-
ssat atuarfiat påsissutigssåupul
perKingnigssamut tungassut pit-
sångorsartuåinarumavdlugil suli-
nerup årKigssutdluarsimaneranik.
Kalåtdlit-nunåne puangmikut tu-
berkuloseKartartut 1955-ime i-
nungnit 1000-iussunit 23-ussarsi-
magaluardlutik 1970-ime 2-ginå-
ngorsimanerat sapitsuliornertut i-
sumaKarfigissariaKarpoK. kisiåne
suliniarnerup tåussumarpiaup å-
ma takutipå angussarissat taima
itut anguniarnerat KanoK ajorna-
kusortigisagaluartoK igdlOKar-
nermut tungassut pitsauneruler-
simångikaluarpata åmalo tama-
tuma kinguneranik Kalåtdlit-
nunåne inuit igdlOKarfingnut ka-
terssusimångikaluarpata.
Kalåtdlit-nunåt inuiaKatigig-
tut KCKertarmiussutut
isumaKarfigissarianarpa?
aningaussanik akuerssissartut au-
ssaK måna Danmarkime KeKer-
tanut mingnerussunut ardlaling-
nut tikerårtarsimåput, sordlo
Læsø-mut, Samsø-mut, Anholt-
imut avdlanutdlo. angalanerne
tåukunane agdlautigissanit er-
ssei'Kigsumik påsinarpoK, KeKer-
tat tåuko ajornartorsiutait åssi-
glssuteKartut åmalo inuerukiar-
tortut, pissutigalugo inusungne-
russut inuiaKatigingne amerdla-
nerussune inunigssartik iluarine-
rungmåssuk. Kalåtdlit-nunåne a-
ngalanerma nalåne erKarsautigi-
uartarpara Kalåtdlit-nunåne nå-
lagkersuinermik ingerdlatsinivti-
ne erKumiginarpatdlårtumik su-
junertaKartugut. Kalåtdlit-nunå-
ne inunermut tungavigissagssat
Europap kitåtungåne inuiaKati-
git sulivfigssualersugkat inuniar-
neråne tungavigssanut nalerKU-
tut pilersiniarssarititdlugit tama-
tumunga peKatigititdlugo inger-
dlauseK periautsimut aulajanger-
simassumut måtusimånginerpar-
put nunat taima avangnarpasig-
tigissut kigdleKartuinarnik sitdli-
matigdlit inuinut taima ikigtigi-
ssunut ajornartugssanik? Kalåt-
dlit-nunåne inuit KeKertarmiut
kinguårive kingugdlit ukiut ikig-
tunguit Kångiugpata — uvdlumi-
kut inusugtut Læsø-me Anholt-
imilo najugaKartut åssigalugit —
avdlame inorusulersinåusångi-
nerdlutik?
savautigdlit
erKaimavdluaKåra ilaKutarit
Lundikut K’anisartune savaute-
Karfiat. avingarusimassoK. K’a-
Kortumit nalunaeKUtap akunere
ardlagdlit umiartorKårdlune åma-
lo akunerup KerKa nunåkut pi-
sorKårdlune tikitagssauvoK. taku-
vara seKinersorssuarme, narssau-
tinit nauvdluarsimassunit avata-
ngerneKarsimassoK, kisiåne åma
takordlorsinauvara najugaK tai-
ma itOK KanoK isassoK ukiup uv-
dluine issigtune tårtunilo. najug-
kame taima itume savautiligtut
inuniåsagåine sujumut issigisi-
nauvdluarssuseKåinarane kisiåne
åma såkortumik isumaKardlunilo
piumåssuseKartariaKarpoK akiu-
gagssat silap pissusiata atorumi-
naitsup savautilingmut ilånikut
atugagssarititai akiorniåsagåine.
ukiordlunerata Kalåtdlit-nunåne
savat agfait sivnerdlugit tOKorar-
tisinauvai. neriutigissariaKarpoK
ingerdlatsivdluarsinaussunik sule
savautileKartuåsassoK, periarfig-
ssanik iluaKutigingnigtugssanik,
tåssame Kalåtdlit-nunåta kujatå-
tungåne savat katitdlutik 60.000
umassutiginigssånut periarfigssa-
Kåsangmata.
kalåtdlit erKuméKutåt
Kalåtdlit-nunåta katerssugausi-
viane, Katångutigingniat Nungme
igdlorssuatoKåne inigssineKarsi-
massume, Kalåtdlit-nunåne ukiu-
ne tusintilingne ardlalingne eski-
mut inunerånit takussutigssat sar-
KumersineKarsimåput. KajaK mer-
ssugkanik amilik, piniutit sanav-
dluagkat, puissit imalunit nénut
amé suliarivdluagkat, Kimugtut
anue Kajangnaitsut Kingmerpag-
ssuarnut sanilerigsunut! tamar-
mik katerssugausivingmitisav-
dlugit nalerKUtdluinartut, Kalåt-
dlit-nunåta kujatåtungåne atu-
savdlugit singnagtorineKångisåi-
nartut. KanortoK nukik pilersitsi-
sinaussoK tåuko tunuatungånitoK
suniuniarile ukiune aggersune ka-
låtdlit inuiaKatigit atugagssari-
ssåine.
K’aKortumut ingerdlaornivta
nåjartulernerane kalåtdlit inu-
sungnerussut ilåt OKalOKatigåra
iliniagaKarsimavdlune nunarssu-
arme angalaorsimassorujugssuaK.
ukiut mardlugsuit matuma sujor-
natigut aussaunerane feriaKardlu-
ne sulilersimavoK månåkutdlo
Kalåtdlit-nunåniginaratdlarni-
ardlune. umiarssup Kuleruånit
nunap tungånut issigititdlune i-
ssualerpå Halfdan Rasmussenip
taigdliå:
takusimassatit puiornaviångilatit.
asasimagugkit ånagfigssaeruputit.
nunavit pissusia isumangne, aung-
ne singnagtoK.
erininerdlo umatingne kipisuitsu-
mik nipeKarpoK.
isumaKarpunga inuit taima itut
taimatutdlo isumagdlit Kalåtdlit-
nunåta sujunigssame tungavigisa-
gai.
Edele Kruchow.
29/8 1972.
TERMA RADAR
Specialuddannet personale
Salg og servcie
Stort reservedelslager
ARCTIC ELECTRONIC '/s
Box 619 . 3900 Godthåb . Tlf. 1286- 1486
Assistent søges til vuggestue
Grundet opnormering af assistentstillinger ved vuggestuen
„Merak“ i Frederikshåb, søges assistent med dansk uddan-
nelse (barneplejerske eller børneforsorgspædagog) snarest.
Vedkommende får en 1 værelses møbleret lejlighed i bolig-
karré.
Samme sted søges vikar i perioden 1/12-72—1/2-73, med
mulighed for fast ansættelse pr. 1/3-73.
Henvendelse til bestyrelsen for vuggestuen „Merak“. 3940
Frederikshåb.
IVERSEN & BØRDIK
SMEDE OG MASKINFABRIK
Speditørvej 3 . 2450 København SV
TELEFON (01) 30 43 88
Lad os varetage Deres interesser som Deres indkøbsmand i
SVDDANMARK.
Vi leverer:
Alle former for bolte og skruer i alle dimensioner. Bygnings-
beslag af enhver art. SORTE såvel som GALVANISERET.
Beholderarbejde. STÅLSKORSTENE. Bolte og beslag for kaj-
anlæg. Endvidere alt maskinarbejde — drejning-, bore- og
fræsearbejde. Svejsning, såvel A-E, som CO2. — Speciale:
beslag — bolte og stålkonstruktioner. NYT VÆRKSTED.
LEVERANDØR GENNEM 20 AR TIL KGH SAMT GTO.
Lad os give Dem et reelt og hurtigt tilbud af Deres opgave.
23