Atuagagdliutit - 26.10.1972, Blaðsíða 29

kulte nalikitdlissoK
ukiune tusintilingne ardlalingne kulte amigautigineKarnine
pissutigalugo akisorujugssoriardlune mana akikinerulersoK
Svend Garbarschimit
København (RB-special)
ukiut tusintiligpagssuit ingerdlanerdne kulte inuit pigissamik xanoK
naleKartiginerånut ugtutigissartagaisa patajåinertarisimavåt taima xa-
kutigortiginine pissutigalugo sagfiugagssax sungårtOK tduna akisupi-
lorujugssudngorsimavoK. kultip taima amigautigineKartuartiginera pi-
ssutigalugo iluanårpiapilugtut akitsorniartuartarsimavåt. kultip tai-
ma iluandrutiginiarneKartarnera pingårtumik ukiune kingugdlerpåne
malungnarpoK. taimaingmat kulte akisupilorujugssudngorpox.
ajornartorsiulerneK pissutigalugo
nunat åssigingitsut aningaussaisa
nalilerneKartarnerat agsut ajor-
nartorsiortineKalerpoK. tamatu-
ma kingunerå nunarpagssuarne
nålagkersuissut aningaussarsior-
nermut tungassunik isumagissa-
Kartut pimortumik Kangale su-
jorasårutigissartagartik: nunat å-
ssiglngitsut aningaussaisa nali-
ngånut tungavigitineKartartoK
månamut atorneKartumit avdla
atorniagssamålerpåt.
taortaussugssat nalingat
kultip akiliutaussarneranut taor-
taussugssaK Kangarssuardle nani-
neKarérpoic, ateKartineKardlune
SDR — tåssa inuiait tamalåt ani-
ngaussauteKarfiånit ingmikut a-
kuerineKardlune aningaussanik
pigssarsisinautitaunerit. SDR-ip
nalinga nunat tamalåt aningau-
ssauteKarfiånit tigussat agdlagsi-
mavfine påpiarane taimågdlåt ta-
kuneKarsinaussarmat påpiarat
kultiussunik taineKartarputaoK.
SDR imerautdlune aningau-
ssangnangniarnermut åssingussu-
vok. nålagkersuissunut ilaussor-
tat nunat aningaussautåinik isu-
magissaKartut aningausserivigsu-
itdlo nunane tamanltut angner-
ssait SDR-ip „nalinganik" aula-
jangissarput. nunat atausiåkåt
kultinik kuissanik katerssinermi-
kut aningaussatik naleKarneru-
lersitarpait. taimatordluinaK nu-
nat SDR-inik katerssuinermikut
iliorsinåuput. SDR naleKartutut
tamanit isumaKatigissutigineKar-
titdlugo nunap atautsip aningau-
ssaisa KanoK naleKarnerat ilisi-
maneKartuåsaoK.
uvdlune aggersune isumaKati-
gtssutiginiarneKåsaoK SDR pe-
riausiussoK nutåK Kanon åridg-
ssuneKåsanersoK. måna tikitdlugo
atauseK kisime isumaKatiglssuti-
gineKartoK tåssauvoK kultip nu-
nat åssigingitsut aningaussautai-
sa naleKarnerånut aulajangissu-
ssarnera atornérutilersoK. måna
nunat åssigingitsut niuvexati-
gingneråne aningaussat akiliuti-
gineKartartut amerdlingårmata
kulte akiliutigssaK nåmagtoK
pigssarsiarineK ajornarsivoK.
Amerikame nålagauvfeKatigit
aningaussarsiomen pivdlugo inat-
sissartut ardlåine kongresime ing-
mikut atautsimititaliåine sujulig-
laisscK Henry Reuss aningau-
ssarsiornermik ingerdlatsissut i-
sumåt ernorpå ungasingitsukut
ima OKarame:
— kulte sujusingnerussukut nu-
nat avdlat aningaussaisa KanoK
nalenartiginerinut suniuteKartar-
simassutut avdlatut sordlo siute-
rorssuartut Kalipautigigsåxalutik
kiagtune pigssarsiarineKarsinau-
ssutut, aserorterivit ujaraisut ku-
ssanavigsunik putuligtut inugsia-
tutdlunit arnatut kussanartutut
taimågdlåt nunat åssigingitsut a-
ningaussaisa KanoK naleKartigi-
nerånut aulajangissussariaKaler-
poK.
kulte
ukiorparujugssuit ingerdlaneråne
kulte inungnit agsut piumaneKar-
simavoK. KaKUtigortunerme sani-
atigut mångertornineK ajornine
pissutigalugo piumaneKartoru-
jugssuvoK. åma syrimit augtine-
KarsinåungilaK, aKerdlumit OKi-
måineruvdlune. taimåikaluartoK
såtuararssuångordlugo sagfior-
neKarsinauvoK. kulte kåutamik
0,0001 millimeteritut ivssutigiler-
sitdlugo sagfiorneKarsinauvoK.
kulte amigautigineKartuåinar-
mat akisungordlugo tunineKarsi-
naujuarsimavoK. ukiut kingug-
dlerpåt 500-t ingerdlaneråne si-
larssuarme tamarme kulte tai-
mågdlåt 50.000 tonsinik angner-
tussusilik pigssarsiarineKarsima-
ssok nautsorssorneKarsimavoK.
kulte Kangarssuarmit månamut
kisivingme silarssuarme sumilu-
nit akiliutausinaussutut issigine-
KarpoK. sordlo nunat kommunisti-
nit kommunistiungitsunitdlo nå-
lagkersorneKartut niuveKatiging-
nermingne angnertonissunik tu-
nissaKarfigissåsavdlutik isumaKa-
tigissuteKarångata tunissagssat
nalinge kultip akia najoncutara-
lugo nautsorssorneKartarput. å-
ma nunat åssigingitsut tamarmik
aningaussautaisa KanoK naleKar-
nerånut kultip suniuteKarnera a-
torungnaertutut sule OKautigine-
KarsinåungilaK.
nunat aningausserivisa angner-
påt aningaussanik nunanut av-
dlanut akiliuteKartarneråne kul-
tip KularnavérKutaussarnera Ka-
ngarujugssuarmitdle atorneKar-
poK. ukiune kingugdlerne mar-
dlugsungne nunat åssigingitsut
aningaussait nalikitdlissaraluartut
kultip taineKartutut atorneKartu-
arneranut pissutauvoK åssigingit-
sunik KanoK iliuseKartarnerit.
taimailiortarnertigut akikitdlisi-
niagaussaraluarnera iluagtingit-
sortarmat nunat aningausserivig-
ssuine kultit uningatineKartut a-
kiat avdlångomeK ajorpoK.
„iluanårniartut"
„iluanårniapilugtunik" OKartoKa-
rångat aningaussauteKardluara-
luardlutik aningaussautimingnik
atuiumanatik kisitsiuartut ani-
ngaussautimigdlunit angnerpå-
mik erniortineKarnigssånik angu-
ssaKamiartut inugpagssuarnit er-
KaineKarKårtarput.
iluanårniapilugtututdle taine-
Kartartut avdlauvdluinarput. tai-
måitut amerdlasorujugssuput sor-
dlo inuit atissarigsårtut, amerdla-
neritdle tåssåuput aningausseri-
vit aningaussanik iluanåruteKar-
nigssaK sujunertaralugo pilersi-
neKarsimassut.
aningausserivit iluanårniarner-
mingne iluaKutiginiartagaisa ila-
gåt nålagauvférKat, sordlo ku-
ngéraKarfiuvdlutik oliamik nior-
Kutigssiorferujugssussut, aningau-
ssamik nalikinerulernigssånut å-
nilångarujugssuartuåinarnerat.
påpiarat aningaussanik naligdlit
nalikinerulerångata pisiortortar-
put. aningausserivit iluanårniar-
nerussut åma taimailiortarput.
nunane amerdlångitsuinarne
najugagdlit måna kulte naleKar-
dluartutut issigåt. India kultimik
angnertupilorujugssuarmik pisi-
ortortuvoK, pisiarineKartut isser-
tortumik nunamut erKuneKartut
pinersautiliornerme atorneKar-
tartut inungnut angnertungikalu-
anik sipågaKarniartunut tunine-
Kartardlutik — nuliaisa pinersau-
tigssåitut.
franskit kultisiortoKissut
franskitaoK kultisiortOKaut. naut-
sorssutigineKarpoK kultip inui-
narnit silarssuarme tamarme pi-
gineKartup 25 procentia franski-
nit angnertungitsunik sipågaKar-
tut pigissarigåt. Frankrigime ani-
ngausserivigssuit angnerssåt åma
kultimik pisiortortupilorujugssu-
vok. Frankrigip taimailiornera
pissutigalugo 1960-ikut nåleme-
låne nunat åssigingitsut aningau-
ssaisa nalikitdlissarnerat måna-
mut sule atutoK autdlartipoK.
Frankrigip taimailiulernerata
sujornagut nunat åssigingitsut a-
ningaussaisa nalinge nunat kom-
munistiungitsunik nålagkersui-
ssoKartut 44-t 1944-me Bretton
Woodsime, Amerikame nålagauv-
feKatigit ilånitume, isumaKatigi-
ssutigisimassåt najorKutaralugit
angissusilerneKartarput.
tamanit isumaKatigissutigine-
KarpoK nunat åssigingitsut ani-
ngaussatik taortigigtarsinåusagait,
dollarivdlo nalinga najoiKutara-
lugo nalilineKartåsassoK — kultip
31,1 gramimik OKimåissusigdlip
dollarsinik 35-nik akeKarnera na-
jorKutaralugo.
taima årKigssussinigssamut a-
kuerssinermut pissutaunerussut
ilagåt Amerikame nålagauvfeKa-
tigit neriorssuinerat dollarsit Ka-
Kugulunit kultimik taorserneKar-
tarsinaunerånik. sorssungnerssup
kingornatigut tamåna ajornartor-
siutigineKångilaK Amerikame na- ^
lagauvfeKatigit kultip silarssuar-
me pigineKartup 80 procentia
migssiliortOK pigiuarmåssuk. ait-
såt ajornartorsiortoKalerpoK A-
merikame nålagauvfeKatigit nu-
nane avdlane aningaussalissuti-
gissartagkatik amerdlisingmati-
gik, taimalo dollarserpagssuit si-
larssuarmut tamarmut siaruarne-
Karmata.
ajornartorsiortoKalerpoK Fran-
krigime præsidentip Charles de
Gaullip dollarsit Frankrigip pig1'
ssai kultinik Amerikame nåla-
gauvfeKatigit pigissåinik taorser-
sortualermagit. Frankrigip tai- ^
mailiomera nunanit avdlanit fa"
manit issuarneKåsagaluarpat A-
merikame nålagauvfeKatigit kul-
tiutait nungutusassut påsinar-
singmat ajomartorsiorneK aut-
dlartipoK.
niuverneK pissutaussoK
de Gaulle ajornartorsiortitsiler-
poK, tamatumungale tungaviu-
ssok pilersitaringilå. nunarpag-
ssuit niuveKatigingnerat ajornar-
torsiornermut pissutauvoK. nu-
narpagssuit niuveKatigingnerat
1950-ikune 1960-ikunilo ima ang-
nertusiartortigaoK nunat avdlat
aningaussautait sitdlimatitut P1'
gineKartut ilatemeKartuaraluaf'
dluik nungutortualerdlutik. Pe"
riarfigssat mardluinåuput: kulte
niorKutigssiarineKartoK angner-
tunerulersitariaKarpoK imalunit (
akia agdlissariaKarpoK.
taimailiomigssatdle ajornaKaut-
kultip akitsomigsså de GaulhP
anguniaraluarpå Frankrig kultiu-
terpagssuaKalerpat iluaKUserne-
Karsinåusangmat.
akerdleréKåtårujugssuarnerit k1'
ngomatigut isumaKatigIssutigine"
KarpoK iluanårniapilugtut piurn3'
ssånguamingnik iliorsinautitau-
sassut åipagssånigdlo nunane a-
ssigingitsune aningausserivit ang"
nerssait kisimik kultinik aulaia-
ngersimassumik akilingmik nior-
KUteKarsinautitåusassut.
Amerikame nålagauvfeKatig1
sitdlimatait kultit ikiliartortuar-
sinarput, 1970-imilo præsident
Richard Nixon avdlatut iliorneK
sapilerame kultip 31,1 gramip
dollarsinik 38-nik akeKalernigssa
akuerssissutigå. dollarsip kulti'
mik taorserneKartarnigssånik Ka-
ngale neriorssutigineKarsimassoK
åma atorungnaersipå.
erdlingnartusivit angnerssåt
kultit sitdlimatigineKartut Ame-
rikame nålagauvfeKatigit avata-
nut autdlaruneKångitdlat. nuna
kommunistiungitsunik nålagker-
suissugdlit kultiutait silarssuar-
me erdlingnartusivit isumang'
nåinerpårtåne nålagauvfeKatig1
ilåne Kentuckyme igdloKarfing'
me Fort KnoximipoK — patdlig"
tailissaussume. tåuna 1936-me
sananeKarpoic ima Kajangnaitsi'
galune xaertartumitdlunit erKOi-
neKaraluarune aserortugssauna
ne. angutit 1000 migssiliortut da"
tigut Kamutilingnik såkugdj1
patdligtailissax igdlersugaia. ■
kultit téssanitineKartut 100 m1
liarder kr. sivnerdlugit naleKai
sorineKarput.
kultit Karmasigssiatut ilusiler-
dlugit kuissat KaleriårneKartar
put silarssuarme nunarpagssm
aningaussaisa nalikitdlivatdla
nginigssåt anguniardlugo patdlig
tailissamitineKartardlutik.
kultit pisiariumaneKarnera
angnertusiartuinarpoK, niorKU-
ligssiarineKartartutdle angnertu
siartungitdlat. sordlo l970-ime
nunat kommunistiungitsunit na
lagkersorneKartut kulte nioiKU
tigssiåt katitdlugo ti milliardei
kr-nik naleKarpoK.
kulte 31,1 gram akitscrtc-russi
nerme tunineKartartoK 1967-iP
kingornagut dollarsinik 60-in'^
akeKalerpoK, akisunerulerKing'
nigssålo KularissariaKångilaK.
Kontormaskiner,
kasseapparater og
frankeringsmaskiner!
Salg - service - reparationer ved
fag- og specialuddannet personale
Agent for:
NATIONAL:
bogholderimaskiner etc.
OLYMPIA:
skrive- og regnemaskiner etc.
3 M:
kopimaskiner og papir.
PITNEY BOWES:
frankeringsmaskiner.
Alle mærker indenfor kontormaskiner repa-
reres og modtages fra hele kysten.
ARCTIC ELECTRONIC /s
Box 619 . 3900 Godthåb . Telefon 21286 - 21486
Telegramadr.: Alboship
30