Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 26.10.1972, Blaðsíða 29

Atuagagdliutit - 26.10.1972, Blaðsíða 29
kulte nalikitdlissoK ukiune tusintilingne ardlalingne kulte amigautigineKarnine pissutigalugo akisorujugssoriardlune mana akikinerulersoK Svend Garbarschimit København (RB-special) ukiut tusintiligpagssuit ingerdlanerdne kulte inuit pigissamik xanoK naleKartiginerånut ugtutigissartagaisa patajåinertarisimavåt taima xa- kutigortiginine pissutigalugo sagfiugagssax sungårtOK tduna akisupi- lorujugssudngorsimavoK. kultip taima amigautigineKartuartiginera pi- ssutigalugo iluanårpiapilugtut akitsorniartuartarsimavåt. kultip tai- ma iluandrutiginiarneKartarnera pingårtumik ukiune kingugdlerpåne malungnarpoK. taimaingmat kulte akisupilorujugssudngorpox. ajornartorsiulerneK pissutigalugo nunat åssigingitsut aningaussaisa nalilerneKartarnerat agsut ajor- nartorsiortineKalerpoK. tamatu- ma kingunerå nunarpagssuarne nålagkersuissut aningaussarsior- nermut tungassunik isumagissa- Kartut pimortumik Kangale su- jorasårutigissartagartik: nunat å- ssiglngitsut aningaussaisa nali- ngånut tungavigitineKartartoK månamut atorneKartumit avdla atorniagssamålerpåt. taortaussugssat nalingat kultip akiliutaussarneranut taor- taussugssaK Kangarssuardle nani- neKarérpoic, ateKartineKardlune SDR — tåssa inuiait tamalåt ani- ngaussauteKarfiånit ingmikut a- kuerineKardlune aningaussanik pigssarsisinautitaunerit. SDR-ip nalinga nunat tamalåt aningau- ssauteKarfiånit tigussat agdlagsi- mavfine påpiarane taimågdlåt ta- kuneKarsinaussarmat påpiarat kultiussunik taineKartarputaoK. SDR imerautdlune aningau- ssangnangniarnermut åssingussu- vok. nålagkersuissunut ilaussor- tat nunat aningaussautåinik isu- magissaKartut aningausserivigsu- itdlo nunane tamanltut angner- ssait SDR-ip „nalinganik" aula- jangissarput. nunat atausiåkåt kultinik kuissanik katerssinermi- kut aningaussatik naleKarneru- lersitarpait. taimatordluinaK nu- nat SDR-inik katerssuinermikut iliorsinåuput. SDR naleKartutut tamanit isumaKatigissutigineKar- titdlugo nunap atautsip aningau- ssaisa KanoK naleKarnerat ilisi- maneKartuåsaoK. uvdlune aggersune isumaKati- gtssutiginiarneKåsaoK SDR pe- riausiussoK nutåK Kanon åridg- ssuneKåsanersoK. måna tikitdlugo atauseK kisime isumaKatiglssuti- gineKartoK tåssauvoK kultip nu- nat åssigingitsut aningaussautai- sa naleKarnerånut aulajangissu- ssarnera atornérutilersoK. måna nunat åssigingitsut niuvexati- gingneråne aningaussat akiliuti- gineKartartut amerdlingårmata kulte akiliutigssaK nåmagtoK pigssarsiarineK ajornarsivoK. Amerikame nålagauvfeKatigit aningaussarsiomen pivdlugo inat- sissartut ardlåine kongresime ing- mikut atautsimititaliåine sujulig- laisscK Henry Reuss aningau- ssarsiornermik ingerdlatsissut i- sumåt ernorpå ungasingitsukut ima OKarame: — kulte sujusingnerussukut nu- nat avdlat aningaussaisa KanoK nalenartiginerinut suniuteKartar- simassutut avdlatut sordlo siute- rorssuartut Kalipautigigsåxalutik kiagtune pigssarsiarineKarsinau- ssutut, aserorterivit ujaraisut ku- ssanavigsunik putuligtut inugsia- tutdlunit arnatut kussanartutut taimågdlåt nunat åssigingitsut a- ningaussaisa KanoK naleKartigi- nerånut aulajangissussariaKaler- poK. kulte ukiorparujugssuit ingerdlaneråne kulte inungnit agsut piumaneKar- simavoK. KaKUtigortunerme sani- atigut mångertornineK ajornine pissutigalugo piumaneKartoru- jugssuvoK. åma syrimit augtine- KarsinåungilaK, aKerdlumit OKi- måineruvdlune. taimåikaluartoK såtuararssuångordlugo sagfior- neKarsinauvoK. kulte kåutamik 0,0001 millimeteritut ivssutigiler- sitdlugo sagfiorneKarsinauvoK. kulte amigautigineKartuåinar- mat akisungordlugo tunineKarsi- naujuarsimavoK. ukiut kingug- dlerpåt 500-t ingerdlaneråne si- larssuarme tamarme kulte tai- mågdlåt 50.000 tonsinik angner- tussusilik pigssarsiarineKarsima- ssok nautsorssorneKarsimavoK. kulte Kangarssuarmit månamut kisivingme silarssuarme sumilu- nit akiliutausinaussutut issigine- KarpoK. sordlo nunat kommunisti- nit kommunistiungitsunitdlo nå- lagkersorneKartut niuveKatiging- nermingne angnertonissunik tu- nissaKarfigissåsavdlutik isumaKa- tigissuteKarångata tunissagssat nalinge kultip akia najoncutara- lugo nautsorssorneKartarput. å- ma nunat åssigingitsut tamarmik aningaussautaisa KanoK naleKar- nerånut kultip suniuteKarnera a- torungnaertutut sule OKautigine- KarsinåungilaK. nunat aningausserivisa angner- påt aningaussanik nunanut av- dlanut akiliuteKartarneråne kul- tip KularnavérKutaussarnera Ka- ngarujugssuarmitdle atorneKar- poK. ukiune kingugdlerne mar- dlugsungne nunat åssigingitsut aningaussait nalikitdlissaraluartut kultip taineKartutut atorneKartu- arneranut pissutauvoK åssigingit- sunik KanoK iliuseKartarnerit. taimailiortarnertigut akikitdlisi- niagaussaraluarnera iluagtingit- sortarmat nunat aningausserivig- ssuine kultit uningatineKartut a- kiat avdlångomeK ajorpoK. „iluanårniartut" „iluanårniapilugtunik" OKartoKa- rångat aningaussauteKardluara- luardlutik aningaussautimingnik atuiumanatik kisitsiuartut ani- ngaussautimigdlunit angnerpå- mik erniortineKarnigssånik angu- ssaKamiartut inugpagssuarnit er- KaineKarKårtarput. iluanårniapilugtututdle taine- Kartartut avdlauvdluinarput. tai- måitut amerdlasorujugssuput sor- dlo inuit atissarigsårtut, amerdla- neritdle tåssåuput aningausseri- vit aningaussanik iluanåruteKar- nigssaK sujunertaralugo pilersi- neKarsimassut. aningausserivit iluanårniarner- mingne iluaKutiginiartagaisa ila- gåt nålagauvférKat, sordlo ku- ngéraKarfiuvdlutik oliamik nior- Kutigssiorferujugssussut, aningau- ssamik nalikinerulernigssånut å- nilångarujugssuartuåinarnerat. påpiarat aningaussanik naligdlit nalikinerulerångata pisiortortar- put. aningausserivit iluanårniar- nerussut åma taimailiortarput. nunane amerdlångitsuinarne najugagdlit måna kulte naleKar- dluartutut issigåt. India kultimik angnertupilorujugssuarmik pisi- ortortuvoK, pisiarineKartut isser- tortumik nunamut erKuneKartut pinersautiliornerme atorneKar- tartut inungnut angnertungikalu- anik sipågaKarniartunut tunine- Kartardlutik — nuliaisa pinersau- tigssåitut. franskit kultisiortoKissut franskitaoK kultisiortOKaut. naut- sorssutigineKarpoK kultip inui- narnit silarssuarme tamarme pi- gineKartup 25 procentia franski- nit angnertungitsunik sipågaKar- tut pigissarigåt. Frankrigime ani- ngausserivigssuit angnerssåt åma kultimik pisiortortupilorujugssu- vok. Frankrigip taimailiornera pissutigalugo 1960-ikut nåleme- låne nunat åssigingitsut aningau- ssaisa nalikitdlissarnerat måna- mut sule atutoK autdlartipoK. Frankrigip taimailiulernerata sujornagut nunat åssigingitsut a- ningaussaisa nalinge nunat kom- munistiungitsunik nålagkersui- ssoKartut 44-t 1944-me Bretton Woodsime, Amerikame nålagauv- feKatigit ilånitume, isumaKatigi- ssutigisimassåt najorKutaralugit angissusilerneKartarput. tamanit isumaKatigissutigine- KarpoK nunat åssigingitsut ani- ngaussatik taortigigtarsinåusagait, dollarivdlo nalinga najoiKutara- lugo nalilineKartåsassoK — kultip 31,1 gramimik OKimåissusigdlip dollarsinik 35-nik akeKarnera na- jorKutaralugo. taima årKigssussinigssamut a- kuerssinermut pissutaunerussut ilagåt Amerikame nålagauvfeKa- tigit neriorssuinerat dollarsit Ka- Kugulunit kultimik taorserneKar- tarsinaunerånik. sorssungnerssup kingornatigut tamåna ajornartor- siutigineKångilaK Amerikame na- ^ lagauvfeKatigit kultip silarssuar- me pigineKartup 80 procentia migssiliortOK pigiuarmåssuk. ait- såt ajornartorsiortoKalerpoK A- merikame nålagauvfeKatigit nu- nane avdlane aningaussalissuti- gissartagkatik amerdlisingmati- gik, taimalo dollarserpagssuit si- larssuarmut tamarmut siaruarne- Karmata. ajornartorsiortoKalerpoK Fran- krigime præsidentip Charles de Gaullip dollarsit Frankrigip pig1' ssai kultinik Amerikame nåla- gauvfeKatigit pigissåinik taorser- sortualermagit. Frankrigip tai- ^ mailiomera nunanit avdlanit fa" manit issuarneKåsagaluarpat A- merikame nålagauvfeKatigit kul- tiutait nungutusassut påsinar- singmat ajomartorsiorneK aut- dlartipoK. niuverneK pissutaussoK de Gaulle ajornartorsiortitsiler- poK, tamatumungale tungaviu- ssok pilersitaringilå. nunarpag- ssuit niuveKatigingnerat ajornar- torsiornermut pissutauvoK. nu- narpagssuit niuveKatigingnerat 1950-ikune 1960-ikunilo ima ang- nertusiartortigaoK nunat avdlat aningaussautait sitdlimatitut P1' gineKartut ilatemeKartuaraluaf' dluik nungutortualerdlutik. Pe" riarfigssat mardluinåuput: kulte niorKutigssiarineKartoK angner- tunerulersitariaKarpoK imalunit ( akia agdlissariaKarpoK. taimailiomigssatdle ajornaKaut- kultip akitsomigsså de GaulhP anguniaraluarpå Frankrig kultiu- terpagssuaKalerpat iluaKUserne- Karsinåusangmat. akerdleréKåtårujugssuarnerit k1' ngomatigut isumaKatigIssutigine" KarpoK iluanårniapilugtut piurn3' ssånguamingnik iliorsinautitau- sassut åipagssånigdlo nunane a- ssigingitsune aningausserivit ang" nerssait kisimik kultinik aulaia- ngersimassumik akilingmik nior- KUteKarsinautitåusassut. Amerikame nålagauvfeKatig1 sitdlimatait kultit ikiliartortuar- sinarput, 1970-imilo præsident Richard Nixon avdlatut iliorneK sapilerame kultip 31,1 gramip dollarsinik 38-nik akeKalernigssa akuerssissutigå. dollarsip kulti' mik taorserneKartarnigssånik Ka- ngale neriorssutigineKarsimassoK åma atorungnaersipå. erdlingnartusivit angnerssåt kultit sitdlimatigineKartut Ame- rikame nålagauvfeKatigit avata- nut autdlaruneKångitdlat. nuna kommunistiungitsunik nålagker- suissugdlit kultiutait silarssuar- me erdlingnartusivit isumang' nåinerpårtåne nålagauvfeKatig1 ilåne Kentuckyme igdloKarfing' me Fort KnoximipoK — patdlig" tailissaussume. tåuna 1936-me sananeKarpoic ima Kajangnaitsi' galune xaertartumitdlunit erKOi- neKaraluarune aserortugssauna ne. angutit 1000 migssiliortut da" tigut Kamutilingnik såkugdj1 patdligtailissax igdlersugaia. ■ kultit téssanitineKartut 100 m1 liarder kr. sivnerdlugit naleKai sorineKarput. kultit Karmasigssiatut ilusiler- dlugit kuissat KaleriårneKartar put silarssuarme nunarpagssm aningaussaisa nalikitdlivatdla nginigssåt anguniardlugo patdlig tailissamitineKartardlutik. kultit pisiariumaneKarnera angnertusiartuinarpoK, niorKU- ligssiarineKartartutdle angnertu siartungitdlat. sordlo l970-ime nunat kommunistiungitsunit na lagkersorneKartut kulte nioiKU tigssiåt katitdlugo ti milliardei kr-nik naleKarpoK. kulte 31,1 gram akitscrtc-russi nerme tunineKartartoK 1967-iP kingornagut dollarsinik 60-in'^ akeKalerpoK, akisunerulerKing' nigssålo KularissariaKångilaK. Kontormaskiner, kasseapparater og frankeringsmaskiner! Salg - service - reparationer ved fag- og specialuddannet personale Agent for: NATIONAL: bogholderimaskiner etc. OLYMPIA: skrive- og regnemaskiner etc. 3 M: kopimaskiner og papir. PITNEY BOWES: frankeringsmaskiner. Alle mærker indenfor kontormaskiner repa- reres og modtages fra hele kysten. ARCTIC ELECTRONIC /s Box 619 . 3900 Godthåb . Telefon 21286 - 21486 Telegramadr.: Alboship 30

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.