Atuagagdliutit - 03.06.1976, Blaðsíða 19

KangerdluarssoruseK
pivdlugo pinautilersut
såkortumik oKauseKaut savalingmiormiumit landsråd-
imut ilaussortap Otto Steenholdt-ip sujunersutånut
KangerdluarssoruseK „tiguneKarKuvdlugo kalåtdli-
nit“
Kalåtdlit-nunåta landsrådiata ka-
låtdlit avisisa nalunaerutait ma-
ligdlugit danskit folketinginut su-
iunersutitut inåssutigisimavå Ka-
låtdlit-nunåta kitåne aulisartunut
umiarssualivigssup Kangerdluar-
ssorutsip kalåtdlinit tiguneKarnig-
sså kalåtdlinitdlo nåkutigineKar-
dluinalerdlune.
miserratigissagssåungitsumik
nalunaerutauvoK agsut soKutigi-
neKartoK Savalingmiunilo inuit i-
låinut agdlåt ånilåjatdlautausi-
fhassoK. tåssa Kangerdluarssoru-
seK, Nup kujatåne 60 km migss.
kujasingnerussumitoK ukiut 50-
ingajait savalingmiormiut auli-
sartuinut, nålagauvfiup ingmikut
akuerssissuteKarneragut ingerdla-
iaritineKarsimavoK, umiarssuali-
vigdlo peKatigalugo Kalåtdlit-nu-
nane tåssatuausimavdlune auli-
sartut nunat avdlamiut tulagfigi-
sinaussåt taKuagssanik, uliamik
avdlanigdlo umiarssuarnut ator-
tugssanik pisiniarfigineKarsinau-
ssutuaK.
umiarssualivik åma autdlarfiu-
ssartoK savalingmiormiut sineri-
ssame aulisartuinut ukiumut tu-
lagfigineKartarput angatdlatinit
1800 migssåinit inuiangnit åssigl-
hgitsorpagssuarnit pissunik, tå-
ssånga ingerdlatigssat 20 millio-
ningajait literit pisiarissardlugit,
saniatigutdlo Kangerdluarssorut-
sime perKumautit åssigingitsut pi-
siortugarissardlugit taKuagssat
aulisarnermutdlo atortut avdlat.
aulisapilungnerup
havianautai
tåssa Kalåtdlit-nunåne lands-
rådime ilaussortap, Otto Steen-
holdtip erKarsaut sarKumiusimavå
KangerdluarssoruseK kalåtdlinut
PigissagssångortitåusassoK, tamå-
nalo kinguneKartugssauvoK sava-
'ingmiormiut umiarssualivigssu-
arme eKiasuisårdlutik suliait ta-
raarmik unigtugssångordlutik.
Otto Steenholdtip erKarsautine
»Avangnåmiume“ navsuiarsima-
vai, avise danskisut kalåtdlisut-
dlo oKauseKartume. pissusigssa-
hiisunginerarsimavå inuiait avdlat
aulisariutait Kalåtdlit-nunåne pi-
lerscrneKardlutik aulisapilung-
Oermik ingerdlatsinerat.
aulisartut piniartutdlo kåtuvfiat
KNAPP åmalo kalåtdlit politiki-
kut suliniarfiat SUJUMUT kater-
ssuiniartitdlugit atsiortitsinernik
1*10 sømilinik kigdleKarfeKaler-
PigssaK anguniardlugo, politikikut
sako nutaunerpån åma atornialer-
simavåt Kalåtdlit-nunåta aulisa-
Saisa nungutsailiornigssåt angu-
niardlugo såkulo tåssa: nunap i-
Puisa tigusinigssåt.
landsrådimut ilaussortap sulini-
arneranut tunuleKutåuput auli-
sartut piniartutdlo kåtuvfiata
Pautsorssorsimassai kingugdlerpåt
{ouiait avdlat amussarissartagaisa
lkangnerssuarne amerdlåssusinut.
kisitsisit ilimanarsititdluinarsima-
våt, „AvangnåmioK" maligdlugo,
agsut aulisagkat ikilisapilungne-
Kartut. KNAPP-ip nautsorssuisi-
Ptanere årdlerinarsisitsiput ang-
Oertunigdlo iliuseKartariaKaler-
sitsivdlutik kalåtdlit soKutigissait
^dlersorumavdlugit, taima Otto
Steenholdt erssendgsaivoK: „pe-
riarfigssatuarput igdlersutigisi-
Paussatuarputdlo téssauvoK nu-
navta avingarusimanera ississu-
sialo. tamånalo iluaKutiginiarta-
riaKarpoK aulisagautivta nungut-
sailiornerånut uvagutdlo taimåi-
tugssåinartut pigissagssarissavti-
nut pigingninarnigssamut. tama-
tumane pingårutilingmik atortug-
ssanik piviussartoK Kangerdluar-
ssoruseK pingåruteKarpoK. piging-
neKatigit NORDAFAR åma pi-
gingneKatigit POLAROIL kalåt-
dlinit nåkutigineKartariaKalerput
OKausigssaKarfigalugit. tamatu-
muna isumangnaitdlisitdlugulo
suniuteKarfigilisagaluarpavut, ki-
kut, sut åmalo takornartat angat-
dlatait KanoK amerdlatigissut Ka-
låtdlit-nunåta sineriåta avatåne
aulisåsanersut, peKatigalugule
nalunginerarpå inuiaKatigit tigu-
sinigssåt danskit nålagkersuissui-
sa siutåine tusarnisagaluaKissoK
— agdlåt mana socialdemokratine
nålagkersuissussune — kalåtdlit
aulisarnerat pivdlugo åssigingit-
sut pingasut isumaKatiginiartug-
ssaungmatigik igdlersorniartug-
ssauvdlugitdlo: danskit, savaling-
miormiut kalåtdlitdlo soKutigi-
ssait, åmalo KangerdluarssoruseK
pivdlugo kalåtdlit piumassåt At-
lantikup avangnåne agsut malig-
siortitsisaoK politikip tungåtigut,
sordlo nangmineK taima OKarsi-
mavoK.
1927-mit Kangerdluar-
ssorutsimit aulisarneK
tåssanilo Otto Steenholdt ilumor-
poK — tupingnångivigsumik sa-
valingmiormiut nunat avdlamiu-
tut misigisimångingmata, kisiåni-
le kalåtdlit peKatigalugit danskit
kungeKarfiåne inugtaugamik, tai-
mailivdlune kalåtdlit Savaling-
miune pisinautitauvfé tåssane nu-
naligtut ingmata sordlo savaling-
miormiut Kalåtdlit-nunåne pisi-
nautitaussut.
savalingmiormiut 1920-kutdle
autdlartilåginartut misilivdlutik
Kalåtdlit-nunåta kitåta sineriåne
aulisartalernertik autdlartipåt,
månalo KangerdluarssorusiussoK
1927-KåinalersoK pilersitaorérpoK.
1953-ime aulisarnermut pigingne-
Katigigfik NORDAFAR pilersitau-
vok norskit-danskit-savalingmi-
ormiutdlo pigingneKatauvdlutik,
ukiune 15-ine atasinautitauvdlu-
ne. pisinautitsissut kingorna ar-
dlaleriardlune sivitsorneKartar-
poK, kingugdlermik 1994-imut a-
tassugsséngordlugo.
kisiéne Kangerdluarssorutsimit
måna sårugdlingniartuerupoK.
Nordafarselskabe — norskit dan-
skitdlo nangmingneK piumåssutsi-
mingnik tunuarmata savalingmi-
uinarnit akilersugaulerpoK, su-
jugdlermérdlune tåssånga sineri-
ssame sårugdlingniamermik tai-
maititsisaoK ukioK måna, pissuti-
galugo aulisarneK ukiut ardlagdlit
ajutuvigtarsimangmat. akerdlia-
nigdle Nordafarip atatlnarusug-
pai pigssalersuinermut Kuerssuar-
ne niorKutigssailo taimatutdlo u-
liamik torKorsivine (pigingneKati-
git Polaroil), tåssa atorfigssaKar-
titaujuåsangmata savalingmior-
miut nunatdlo avdlat aulisariu-
tåinut iluaKusersutinik tamåku-
ninga atorfigssaKartitsiuåsangma-
ta. imavigssuarmut aulisariutit
aulisarnermut kigdleKarfiup 12
milit avatåne aulisartartut av-
dlatut ajornartumik atortugssatik
piniardlugit umiarssualivingmu-
kartariaKartåsåput.
taineKarérsutut sårugdlingniar-
neK unigtitauverérpoK savalingmi-
ormiut danskitdlo kapisilingnerat
univigtugssauvoK inuiait åssigi-
ngitsut aulajanginerat USA-p Ca-
nadavdlo pingitsailinerisigut sa-
valingmiormiut kapisilingniarsi-
naujungnaeramik rejerniarneK
kisiat iluaKutiginiarsinångorpåt.
tamånalo sujunertaralugo Norda-
far aulajangerKåmerpoK rejele-
rivfingmik fabrikiliorniardlune
nutaunerpånik moderniunerpå-
nigdlo maskinalersugkanik Keri-
titsivilingmigdlo — tåukunungalo
aningaussat millionilikutåt ani-
ngaussalissutigissariaKåsåput. pe-
Katigalugo elektronik atordlugo
iluaKusersumik Kangerdluarsso-
rutsime sananiarput stationimik,
åmalo tåssa maskinanut iluarsai-
ssarfik agdlisarniarneKardlune,
peKatigalugo Nordafarime taraju-
sivit niorKutigssausivitdlo ator-
dlugit ukioK kaujatdlagdlugo niu-
verfigineKarsinångordlugo.
1969-ime savalingmiormiut
autdlarniput
nalunångivigpoK pilerssårutit ta-
måko tamarmik nangminerssortut
ingerdlåniagait taimaitinartaria-
Kåsassut KangerdluarssoruseK ka-
låtdlinit arsårissutåusagpat sor-
dlo landsrådimut ilaussortap kig-
sautigigå.
savalingmiormiut, Kalåtdlit-nu-
nåta avatåne sujugdlerpauvdlutik
inuiangnit avdlanit iluanårutausi-
naussumik rejerniarnermik aut-
dlarnisimåput 1969-ime — kingor-
ninågut danskit, norskit inuiaitdlo
avdlat aitsåt autdlartiput — må-
nalo nalunaeruteKarérsimavdlutik
rejet ikiliartunginigssåt pivdlugo
kigdlilersuineKalisagpat akuer-
ssårdlutik. norskit åma taimatut
nalunaerérsimåput. kisiåne imat
umassuinik ilisimatut isumaKati-
ginginguatsiarput, KanoK angner-
tutigissumik rejet pissarineKartå-
sanersut. ikiliartusångigpata, tai-
ma savalingmiormiut avisé ag-
dlagput, nalunaerutigalugulo
1975-ime 60.000 tonsit Kalåtdlit-
nunåne pissarineKarsimassut,
danskitdlo imap umassuinik ili-
simatut isumaitarput 17.000 tons
angnerpåmik pissarineKartariaKa-
raluartut. kisiånile umassunik ili-
simatut peKatigititdlugo navsuer-
put sule ersserKigsumik kisitsi-
sauteKaratik ikiliartortitsisångi-
kåine KanoK amerdlatigissut pi-
ssarineicartariaKartut.
nunat ardlaligssuit
rejerniartut
savalingmiormiutdle katitdlutik
rejertait angnikitsoralårssuput,
tåssa 1975-ime taimågdlåt 5.300
tons, taimåitumik savalingmior-
miut aulisarnerat ikiliartutausi-
nåungivigpoK, savalingmiormiut
nangmingneK taimåineråiput. na-
vianartoK avdlardluinarnit pivoK,
tåssa rusit spaniamiutdlo umiar-
ssuarparujugssue ungasigsuliar-
teutit hundredit ardlagdlit tonsig-
dlit ikiorteKartitaussut umiarssu-
arujugssuarnik anånaussunik.
norskitaoK pissait ulorianartu-
ngitdlat norskit mingnerussunik
20 migssåine rejerniuteKardlutik
savalingmiormiutdlo 11 sulilo
danskit (bornholmimiut) ilautitait
sule ikingneruvdlutik. kalåtdlit
nangmingneK 10.000 tons sivner-
dlugit rejertarait sujorna. sava-
lingmiormiut amussait Kanger-
dluarssorutsimut tulåuneKartar-
put, tåssångalo umiarssuarnik
Otto Steenholdt.
ingmikut Kerititsivilingnik tuni-
niaivfigissartagåinut, Danmarki-
me Sverigemilo, ingerdlåneKar-
tardlutik, månalo åma Frankrigi-
mut tunississalersimåput agsut i-
luanårnartumik.
Kancrdlunit pissutsit ikaluarpa-
ta Kalåtdlit-nunåne savalingmi-
ormiut aulisarnikut ingerdlatsisi-
naujungnåisåput kalåtdlit Ka-
ngerdluarssorutsime umiarssuali-
vingmik arsåringningniarnerat
landsrådimut ilaussortap kigsau-
tigisså piviussungorpat.
GRøninnos
GREENLAND METAL SCRAP
Vi opkøber metalaffald fra hele Grønland. — Højeste priser
på aluminium, bly, kobber, messing, rutfrit stål, rødgods,
yellow og zink.
Afregning straks ved modtagelsen.
Send metallet til Grønlands Metalkøb, postbox 266, 3900
Godthåb, telf. 2 18 33.
Den er rund
den er rigtig.
Den er lækker
den er Lifli’
Anthon Borg’s »blomme i madeira«
med den fineste chokolade og marcipan
hedder 1.11-I.F
Fås nu også i æsker med 10 stk.
- til dessert eller
i beredskab til uventede gæster.
angmalortoK
ilumortoK
mamavigsoK
— tåssa Lifli’
LEVERANDØR TlL D E 1
KONGELIGE DANSKE HOF
«S^ntåcn
19