Atuagagdliutit

Árgangur
Tölublað

Atuagagdliutit - 03.06.1976, Blaðsíða 19

Atuagagdliutit - 03.06.1976, Blaðsíða 19
KangerdluarssoruseK pivdlugo pinautilersut såkortumik oKauseKaut savalingmiormiumit landsråd- imut ilaussortap Otto Steenholdt-ip sujunersutånut KangerdluarssoruseK „tiguneKarKuvdlugo kalåtdli- nit“ Kalåtdlit-nunåta landsrådiata ka- låtdlit avisisa nalunaerutait ma- ligdlugit danskit folketinginut su- iunersutitut inåssutigisimavå Ka- låtdlit-nunåta kitåne aulisartunut umiarssualivigssup Kangerdluar- ssorutsip kalåtdlinit tiguneKarnig- sså kalåtdlinitdlo nåkutigineKar- dluinalerdlune. miserratigissagssåungitsumik nalunaerutauvoK agsut soKutigi- neKartoK Savalingmiunilo inuit i- låinut agdlåt ånilåjatdlautausi- fhassoK. tåssa Kangerdluarssoru- seK, Nup kujatåne 60 km migss. kujasingnerussumitoK ukiut 50- ingajait savalingmiormiut auli- sartuinut, nålagauvfiup ingmikut akuerssissuteKarneragut ingerdla- iaritineKarsimavoK, umiarssuali- vigdlo peKatigalugo Kalåtdlit-nu- nane tåssatuausimavdlune auli- sartut nunat avdlamiut tulagfigi- sinaussåt taKuagssanik, uliamik avdlanigdlo umiarssuarnut ator- tugssanik pisiniarfigineKarsinau- ssutuaK. umiarssualivik åma autdlarfiu- ssartoK savalingmiormiut sineri- ssame aulisartuinut ukiumut tu- lagfigineKartarput angatdlatinit 1800 migssåinit inuiangnit åssigl- hgitsorpagssuarnit pissunik, tå- ssånga ingerdlatigssat 20 millio- ningajait literit pisiarissardlugit, saniatigutdlo Kangerdluarssorut- sime perKumautit åssigingitsut pi- siortugarissardlugit taKuagssat aulisarnermutdlo atortut avdlat. aulisapilungnerup havianautai tåssa Kalåtdlit-nunåne lands- rådime ilaussortap, Otto Steen- holdtip erKarsaut sarKumiusimavå KangerdluarssoruseK kalåtdlinut PigissagssångortitåusassoK, tamå- nalo kinguneKartugssauvoK sava- 'ingmiormiut umiarssualivigssu- arme eKiasuisårdlutik suliait ta- raarmik unigtugssångordlutik. Otto Steenholdtip erKarsautine »Avangnåmiume“ navsuiarsima- vai, avise danskisut kalåtdlisut- dlo oKauseKartume. pissusigssa- hiisunginerarsimavå inuiait avdlat aulisariutait Kalåtdlit-nunåne pi- lerscrneKardlutik aulisapilung- Oermik ingerdlatsinerat. aulisartut piniartutdlo kåtuvfiat KNAPP åmalo kalåtdlit politiki- kut suliniarfiat SUJUMUT kater- ssuiniartitdlugit atsiortitsinernik 1*10 sømilinik kigdleKarfeKaler- PigssaK anguniardlugo, politikikut sako nutaunerpån åma atornialer- simavåt Kalåtdlit-nunåta aulisa- Saisa nungutsailiornigssåt angu- niardlugo såkulo tåssa: nunap i- Puisa tigusinigssåt. landsrådimut ilaussortap sulini- arneranut tunuleKutåuput auli- sartut piniartutdlo kåtuvfiata Pautsorssorsimassai kingugdlerpåt {ouiait avdlat amussarissartagaisa lkangnerssuarne amerdlåssusinut. kisitsisit ilimanarsititdluinarsima- våt, „AvangnåmioK" maligdlugo, agsut aulisagkat ikilisapilungne- Kartut. KNAPP-ip nautsorssuisi- Ptanere årdlerinarsisitsiput ang- Oertunigdlo iliuseKartariaKaler- sitsivdlutik kalåtdlit soKutigissait ^dlersorumavdlugit, taima Otto Steenholdt erssendgsaivoK: „pe- riarfigssatuarput igdlersutigisi- Paussatuarputdlo téssauvoK nu- navta avingarusimanera ississu- sialo. tamånalo iluaKutiginiarta- riaKarpoK aulisagautivta nungut- sailiornerånut uvagutdlo taimåi- tugssåinartut pigissagssarissavti- nut pigingninarnigssamut. tama- tumane pingårutilingmik atortug- ssanik piviussartoK Kangerdluar- ssoruseK pingåruteKarpoK. piging- neKatigit NORDAFAR åma pi- gingneKatigit POLAROIL kalåt- dlinit nåkutigineKartariaKalerput OKausigssaKarfigalugit. tamatu- muna isumangnaitdlisitdlugulo suniuteKarfigilisagaluarpavut, ki- kut, sut åmalo takornartat angat- dlatait KanoK amerdlatigissut Ka- låtdlit-nunåta sineriåta avatåne aulisåsanersut, peKatigalugule nalunginerarpå inuiaKatigit tigu- sinigssåt danskit nålagkersuissui- sa siutåine tusarnisagaluaKissoK — agdlåt mana socialdemokratine nålagkersuissussune — kalåtdlit aulisarnerat pivdlugo åssigingit- sut pingasut isumaKatiginiartug- ssaungmatigik igdlersorniartug- ssauvdlugitdlo: danskit, savaling- miormiut kalåtdlitdlo soKutigi- ssait, åmalo KangerdluarssoruseK pivdlugo kalåtdlit piumassåt At- lantikup avangnåne agsut malig- siortitsisaoK politikip tungåtigut, sordlo nangmineK taima OKarsi- mavoK. 1927-mit Kangerdluar- ssorutsimit aulisarneK tåssanilo Otto Steenholdt ilumor- poK — tupingnångivigsumik sa- valingmiormiut nunat avdlamiu- tut misigisimångingmata, kisiåni- le kalåtdlit peKatigalugit danskit kungeKarfiåne inugtaugamik, tai- mailivdlune kalåtdlit Savaling- miune pisinautitauvfé tåssane nu- naligtut ingmata sordlo savaling- miormiut Kalåtdlit-nunåne pisi- nautitaussut. savalingmiormiut 1920-kutdle autdlartilåginartut misilivdlutik Kalåtdlit-nunåta kitåta sineriåne aulisartalernertik autdlartipåt, månalo KangerdluarssorusiussoK 1927-KåinalersoK pilersitaorérpoK. 1953-ime aulisarnermut pigingne- Katigigfik NORDAFAR pilersitau- vok norskit-danskit-savalingmi- ormiutdlo pigingneKatauvdlutik, ukiune 15-ine atasinautitauvdlu- ne. pisinautitsissut kingorna ar- dlaleriardlune sivitsorneKartar- poK, kingugdlermik 1994-imut a- tassugsséngordlugo. kisiéne Kangerdluarssorutsimit måna sårugdlingniartuerupoK. Nordafarselskabe — norskit dan- skitdlo nangmingneK piumåssutsi- mingnik tunuarmata savalingmi- uinarnit akilersugaulerpoK, su- jugdlermérdlune tåssånga sineri- ssame sårugdlingniamermik tai- maititsisaoK ukioK måna, pissuti- galugo aulisarneK ukiut ardlagdlit ajutuvigtarsimangmat. akerdlia- nigdle Nordafarip atatlnarusug- pai pigssalersuinermut Kuerssuar- ne niorKutigssailo taimatutdlo u- liamik torKorsivine (pigingneKati- git Polaroil), tåssa atorfigssaKar- titaujuåsangmata savalingmior- miut nunatdlo avdlat aulisariu- tåinut iluaKusersutinik tamåku- ninga atorfigssaKartitsiuåsangma- ta. imavigssuarmut aulisariutit aulisarnermut kigdleKarfiup 12 milit avatåne aulisartartut av- dlatut ajornartumik atortugssatik piniardlugit umiarssualivingmu- kartariaKartåsåput. taineKarérsutut sårugdlingniar- neK unigtitauverérpoK savalingmi- ormiut danskitdlo kapisilingnerat univigtugssauvoK inuiait åssigi- ngitsut aulajanginerat USA-p Ca- nadavdlo pingitsailinerisigut sa- valingmiormiut kapisilingniarsi- naujungnaeramik rejerniarneK kisiat iluaKutiginiarsinångorpåt. tamånalo sujunertaralugo Norda- far aulajangerKåmerpoK rejele- rivfingmik fabrikiliorniardlune nutaunerpånik moderniunerpå- nigdlo maskinalersugkanik Keri- titsivilingmigdlo — tåukunungalo aningaussat millionilikutåt ani- ngaussalissutigissariaKåsåput. pe- Katigalugo elektronik atordlugo iluaKusersumik Kangerdluarsso- rutsime sananiarput stationimik, åmalo tåssa maskinanut iluarsai- ssarfik agdlisarniarneKardlune, peKatigalugo Nordafarime taraju- sivit niorKutigssausivitdlo ator- dlugit ukioK kaujatdlagdlugo niu- verfigineKarsinångordlugo. 1969-ime savalingmiormiut autdlarniput nalunångivigpoK pilerssårutit ta- måko tamarmik nangminerssortut ingerdlåniagait taimaitinartaria- Kåsassut KangerdluarssoruseK ka- låtdlinit arsårissutåusagpat sor- dlo landsrådimut ilaussortap kig- sautigigå. savalingmiormiut, Kalåtdlit-nu- nåta avatåne sujugdlerpauvdlutik inuiangnit avdlanit iluanårutausi- naussumik rejerniarnermik aut- dlarnisimåput 1969-ime — kingor- ninågut danskit, norskit inuiaitdlo avdlat aitsåt autdlartiput — må- nalo nalunaeruteKarérsimavdlutik rejet ikiliartunginigssåt pivdlugo kigdlilersuineKalisagpat akuer- ssårdlutik. norskit åma taimatut nalunaerérsimåput. kisiåne imat umassuinik ilisimatut isumaKati- ginginguatsiarput, KanoK angner- tutigissumik rejet pissarineKartå- sanersut. ikiliartusångigpata, tai- ma savalingmiormiut avisé ag- dlagput, nalunaerutigalugulo 1975-ime 60.000 tonsit Kalåtdlit- nunåne pissarineKarsimassut, danskitdlo imap umassuinik ili- simatut isumaitarput 17.000 tons angnerpåmik pissarineKartariaKa- raluartut. kisiånile umassunik ili- simatut peKatigititdlugo navsuer- put sule ersserKigsumik kisitsi- sauteKaratik ikiliartortitsisångi- kåine KanoK amerdlatigissut pi- ssarineicartariaKartut. nunat ardlaligssuit rejerniartut savalingmiormiutdle katitdlutik rejertait angnikitsoralårssuput, tåssa 1975-ime taimågdlåt 5.300 tons, taimåitumik savalingmior- miut aulisarnerat ikiliartutausi- nåungivigpoK, savalingmiormiut nangmingneK taimåineråiput. na- vianartoK avdlardluinarnit pivoK, tåssa rusit spaniamiutdlo umiar- ssuarparujugssue ungasigsuliar- teutit hundredit ardlagdlit tonsig- dlit ikiorteKartitaussut umiarssu- arujugssuarnik anånaussunik. norskitaoK pissait ulorianartu- ngitdlat norskit mingnerussunik 20 migssåine rejerniuteKardlutik savalingmiormiutdlo 11 sulilo danskit (bornholmimiut) ilautitait sule ikingneruvdlutik. kalåtdlit nangmingneK 10.000 tons sivner- dlugit rejertarait sujorna. sava- lingmiormiut amussait Kanger- dluarssorutsimut tulåuneKartar- put, tåssångalo umiarssuarnik Otto Steenholdt. ingmikut Kerititsivilingnik tuni- niaivfigissartagåinut, Danmarki- me Sverigemilo, ingerdlåneKar- tardlutik, månalo åma Frankrigi- mut tunississalersimåput agsut i- luanårnartumik. Kancrdlunit pissutsit ikaluarpa- ta Kalåtdlit-nunåne savalingmi- ormiut aulisarnikut ingerdlatsisi- naujungnåisåput kalåtdlit Ka- ngerdluarssorutsime umiarssuali- vingmik arsåringningniarnerat landsrådimut ilaussortap kigsau- tigisså piviussungorpat. GRøninnos GREENLAND METAL SCRAP Vi opkøber metalaffald fra hele Grønland. — Højeste priser på aluminium, bly, kobber, messing, rutfrit stål, rødgods, yellow og zink. Afregning straks ved modtagelsen. Send metallet til Grønlands Metalkøb, postbox 266, 3900 Godthåb, telf. 2 18 33. Den er rund den er rigtig. Den er lækker den er Lifli’ Anthon Borg’s »blomme i madeira« med den fineste chokolade og marcipan hedder 1.11-I.F Fås nu også i æsker med 10 stk. - til dessert eller i beredskab til uventede gæster. angmalortoK ilumortoK mamavigsoK — tåssa Lifli’ LEVERANDØR TlL D E 1 KONGELIGE DANSKE HOF «S^ntåcn 19

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.