Atuagagdliutit - 03.06.1976, Blaðsíða 21

takornariartarneK — kisiånile KanoK?
(nangitaK Kup. suj. I
diat. taimatutaoK pingortitaK
bangmineK pigdliutigissariaKångi-
laK, taimåiput ingminut kinertut
kinguneKåinåsaoK. tåssame Kalåt-
dlit -nunåne takuniarumaneKar-
berpåt tåssåuput aliånaersårfig-
ssat, pingortitaK nangmineK, ag-
torneKångitsoK, kussanåssusialo a-
serorpat, tauva åma ugsagsårutit
angnerssåt pérsimåsaoK. uvane pi-
bgårtumik erKarsautigaka igdlo-
Karf?t Kanigtuine årKigssussåu-
bgitsunik tangmårsimaorfiliorta-
lernigssat.
månatut pissutsit ititdlugit Ka-
latdlit-nunåt pitsaunerpåmipoK
Pissutsitigut. iluliarssuit, seKineK
silåinardlo mingoKångivigsoK ake-
Kangitdlat. ugsagsårutinik pileri-
PartorssualiortariaKångilaK, tåssa-
bie tamåko nåmaréKingmata, sa-
PaneKarsimassut sanaortortartut
angnerssånit, pingortitamit nang-
minermit. takornariartitsissarne-
rup Kalåtdlit-nunåne sujunigsså
uvamneruvoK plngortitap avdlå-
Pgutsailiornerane imailiornermit
ajornångitsumik tikeriatårneKar-
sinaussungordlugo angmarnera-
Pit. soruname imåingilaK sujua-
riartortitsineKåsångitsoK, akerdli-
Pnigdle, kisiåne imåituartariaKar-
Pok anguniagkat avdlat OKimae-
Katigigsumik ineriartOKatigalugit
taimatutdlo aningaussarsiomerup
tamarme ineriartornera peKatiga-
lugo.
erKigsisimassumik, teknikimut
tungångitsumik, takornariartitsi-
PeK sujuarsaråine pitsaunerpau-
gunarpoK, tamatumunalo takorna-
Piartitsinermik akerdliussut patsi-
sigssarsiorfigssaKånginerusåput.
kisiåne åma tamatumane pissa-
PiaKarpoK unigtorneKåsångitsoK.
sordlo pujortuléraK takornarianik
sngatdlåssissut pingitsorneKarsi-
PéungilaK. kisiåne erKarsautigisi-
Pauvara periarfigssat piorérsut
tamatumane iluaKutiginiarneKar-
slnaussut atorfeicarfit angatdla-
tait uningassut atortardlugit ta-
kornariane angatdlåssinerme, må-
ssa tamåna pigingnigtumut åriug-
ssussinikut nåmagtungorsarfiusa-
galuartoK. kommunip agdlagfiata
tamåna ingerdlåsinauvå. taimai-
Hornikut ajornartorsiutit ardlag-
dlit iluagtitausinåuput:
1. takornariat angalasinauliså-
Put imåkut.
2. angatdlatit amerdlerKigtaria-
kåsångitdlat, tåssa imåipoK pi-
PgortitaK pujortulérKanik angat-
dlåtunit amerdlanerussunit mi-
PgugterivfigissariaKarane pingit-
sordlugulo umiarssualivingme a-
PgatdlatitårnigssaK ukiup Kåuma-
taine 9-ne asule kisarsimåinar-
tartugssamik sujunertaminut ato-
Pane.
3. kommune, imalunit kinauga-
luarnersoK, aningaussangnagtug-
ssaulisaoK. måssa takornariarfig-
ssaK sivikikulugkaluartoK isuma-
karpunga taimailiornikut iluagti-
tårissoKarsinaussoK.
takornariartitsineK kigaitsumik
tPeriartortikåine åmalo avatangi-
Ssit inuiaKatigitdlo ingerdlaKati-
Salugit, ajoKutit ikigtoralårssuså-
Put. uvane pingortitamik ajoKu-
sipigssaK kisiat erKarsautigingila-
ra kisiåne åma inuit atugaisigut
kingunipilusinaussut takornariar-
titsinikut nagsatarineKaratarsi-
Paussut: ingmingnut påseitatigig-
slnaunane akerdleringneK, piner-
dlungniarnerit inungnigdlo ator-
Perdluinerit (sordlo arnat atorti-
tartut åma OKauseK prostitution
tåssane isumaKartitaussarpoK i-
Puit sukutdlunit iluanårniarfigi-
Pilugsinaunere, nugt.).
•luaicutai
Punarpagssuarne takornariartitsi-
neK issigineKartarpoK ukiune un-
tritilingne kingugdlerne iluanår-
Parnerpåtut. kultisiomiarfigalugo
sukauterugtorpåt. igdloKarfit, ila-
me nunap ilai KanoK iliornikut-
dlunit takornariartitsinermik inu-
ssuteKartarput. ukiune tugdlerne
Kalåtdlit-nunane taimailissoKaru-
mårtoK ilimagingilara. kisiåne ta-
kornariartitsineK aningaussarsi-
ornikut iluanårutigssarpagssuar-
nik imanartoK Kularutigssåungi-
laK, tåssame takornariarneK mo-
derniussortaoK piumassaKarmat
sorpagssuarnik sutdlineKarnigssa-
nik taimågdlåt inungnit nåmag-
siniarneKarsinaussunik, pitsau-
nerpaussardlune nunaKavigsunit.
takcrnariartitsinermut atavig-
sutut issigåka igdlusissarfit, nu-
nap inuvisa suliåinik erKaimang-
nissutigssanik niorKutigssiorneK
(souvenirindustri) angatdlatitdlo.
igdlusissarfit angatdlatit inuit su-
liagssamik iliniarsimassunik pi-
ssariaKartitsisitdlugit, niorKutig-
ssianik agssagssugkanigdlo kussa-
nartulianik sulissugssat piginau-
neKåinardlutigdlo kajungerissa-
Kåinartugssåuput.
igdlusissarfit niorKutigssiorfitdlo
arnanik angutinigdlo suliagssa-
Kartitsissarput, uvdloK tamåt ima-
lunit uvdlup agfåne sulissartunik.
tåssunga ilångupoK niorKutigssi-
orneK nunaKarfingmut pivfigssa-
mutdlunit atautsimut Kilerssorsi-
mångingmat.
niorKutigssiat nunaKarfingne
sanacrtorneKarsinåuput inue
nangmingneK takornarianik taku-
juitsunilunit. tamåna ukiunerane
sulivfigssaisuanerme pisinauvoK.
Kalåtdlit-nunåne takornarianut
niorKutigssiorneK OKauseKarfigi-
lårdlara. ukiune kingugdlerne ni-
otKusiat amerdlaKissut tuniniar-
neKartut takussarpåka erKumit-
suliatut naleKångitsut, amerdla-
Kissutigut akisunårpatdlårdlugit.
tamåko iluaKutausinåungitdlat.
niorKutigssiat, inugtaussut takor-
narianut tunissagssait kulturip i-
lånik takutitsissussariaKarput a-
kilo aningaussartutigisimassanut
sulinermutdlo nalerKutumik aula-
jangerneKåsåput. angut Kalåtdlit-
nunåne takornariaK aulajangerér-
simavdlune naluneK ajorpoK ani-
ngaussat KanoK amerdlatigissut
tamåkununga atorumanerdlugit,
kisiåne ajorineK ajorpå suliaK
pitsaussoK iluamik akilernigsså.
isumaKarpunga tamatumane ka-
låtdlit agsut Canadame eskimunit
iliniagagssaKartut. tåssauna nior-
KutigssiortoK pisissup piumassai-
nut ingminut nalerKutungorsar-
tugssaussoK akerdlianik pinane,
niontutigssiornine iluagtisagpat.
silarssuarmit tamarmit pissunik
takornariartitsissalernerup ilua-
Kutauvfiginerussagssai torKåinå-
ngikaluamik inuitdlo atugåinut
suniuteKartugssatut iluaKutauner-
paussugssausorissåka tåssåuput
takcrriariarnerup nagsatagssai.
takornariarnerup Kularnaitsumik
sujuarsåsavai tingmissartunik su-
lulingnik tingmissartoKalernigssa-
mut pilerssårutit. ukiut tamaisa
takornariat untritigdlit ardlagdlit
sordlo Ilulissanukartarpata, tauva
pissutaorpiavingikaluardlune pe-
KataussugssaugunarpoK pilersså-
rutit sujuarsarnerånut helikopte-
rit sululingnik taorserneKarnig-
ssåinut. tingmissartunut mitarfe-
Kalernerit iluaKutigssanigdlo su-
livfit tamåkununga atassut suli-
agssaKalersitsivdlutigdlo iluanå-
rutigssaKalersitsissarput.
atuagkatigut takornariartitsine-
rup lluaKusivfigssa unautipara i-
nuiait åssigingitsut ingmingnut
påseKatigingnerulernerånik piler-
sitsissarnera. takornariartitsiner-
me pissusia tamåt issigalugo ani-
ngaussarsiorneK tugdlerssortaugi-
narpoK. KiterpiånipoK inuk tai-
måitumigdlo takornariartitsineK
pingårtorujugssuarnik suliagssa-
KarpoK. nalivtine såkut pingår-
nerssaråt inuiait åssigingitsut ing-
mingnut påsileriartornerånut. ta-
kornariarneK avicutigalugo inuiait
ungasigscrssuarmikaluartut ing-
mingnut kulturitik ilinialersar-
pait, politikertik Kanordlo ani-
ngaussatigut ingerdlanertik. ikiu-
tarpoK ingmingnut atarKeKatigi-
lernigssamut, pissutigalugo ani-
ngaussat pinatik inugdle Kiteriti-
taussarmat. silarssuarmut tamar-
mut tamåna atorpoK, åma Kalåt-
dlit-nunånut.
takornariartitsineK avKutigalu-
go kulturikut ungasissuseK Kalåt-
dlit-nunåta Europavdlo akornåni-
toK migdlisarneKåsaoK ardlåinåt-
dlunit kinåussutsiminik ånaissa-
Karane. inup moderniussup suliv-
figssuaKarfingmérsup tåssångåi-
naK påsilisavå ajornartorsiuter-
pagssuaKartoK nangmineK misigi-
simångisåinagkaminik. sordlo å-
ssersutigalugo taimatut pissoKar-
tersimavoK inuit islandimiut fé-
riarsimagångamik nunap ajornar-
torsiutai påsilersardlugit sårug-
dlilerngussautdlune sorssunerup
tunuleKutarissai. silarssuarme i-
nuit isumertarnerat susupagalugo
nikaginiarneKåsångilaK. silarssu-
armiut avdlat kalåtdlit ajornar-
torsiutåinut påsingningnerat pi-
ngårutilerujugssusaoK måne ulia-
mik navssårtoKåsagaluarpat.
kisiåne åma nunap nangmineK
inuinut takornariartitsineK pit-
saussumik suniuteKarsinauvoK.
takornariat kalåtdlit kulturiånut
oKalugtuarissaunerånutdlo soku-
tigingningnermingnik takutitsine-
rat suniutdluarsinauvoK nunap
nangmineK inuisa nangmingneK
kulturimingnut soKutigingningne-
rulernerånik kinguneKartumik. å-
malume. åmalo tupigisångikaluar-
para nunap iluane nangminerme
angalaniartut nunap ilå takorna-
riardlugo amerdliartulisagaluar-
pata takornariat amerdliartorne-
rat peKatigalugo.
iluaKutigssatut kingugdlertut
tainiarpara takornariat kalåtdlit
niorKutigssiaisa silarssuarme tuni-
ssarnerat agdlisisangmago. takor-
nariat angalaKatigisimassama i-
laisa måna akugtusinatik anger-
dlarsimavfingmingne kalåtdlit re-
jé pisiarissalerpait, sujornagut pi-
siarisimångisåinaraluardlugit. tå-
ssame nangmingneK takusimavait
KanoK fabrikine suliarineKartar-
tut Kanordlo ilisimanerdlutik atå-
ssuteKarfigissutut misigisimaler-
simavdlutik. taimatut niorautig-
ssanik takorKusåreriauseK iluaKu-
tauginartångilaK åmale akeKångi-
ngajagdlune.
silatumik
takornariartitsineK Kalåtdlit-nu-
nåne inuinut tamanut iluanutåu-
sagpat isumagineKartariaKarpoK
silatumik årKigssuneKarnigsså. i-
nungnut tamanut sulivfeKarfiup
takornariarnermut tungassut so-
Kutigissat tamaisa isumagisavai,
taimailivdlune takornariat takor-
nariarfigissardlo nuna tamarmik
pitsaussumik pineKarsinaorKuv-
dlugit. tikeråt nautsorssutiginera-
ta ilagisavå nunap inuvisa naut-
sorssutigineKarnerat. takornariar-
titsinerme suliat sanåtdlo issertu-
ssamik (matorKassumik) suliari-
neKåsångitdlat. piviussumik ta-
manut ilisimatitsissarnertigut ajo-
Kutauleratarsinauscut pingitsor-
neKarsinauneruput.
puiortariaKångilaK takornariar-
titsineK malugssarigdlunilo sunut
isseKardluartarmat. taimåitumik
kigaitsumik pilersitsiartuårtaria-
KarpoK, ajungeKutit ajoKutitdlo
ungasigsoK issigalugo ingmingnut
nalerKuniardlugit, puiornagule si-
aruartererKårtinane katerssineK
ajornaKingmat.
aningaussalersutigssat angner-
tuvatdlårKunagit sapingisamik pi-
orérsut atorniartariaKarput peri-
arfigssat. atuartunut ineKarfigiti-
taK aussame atuångivfingme ino-
KångitsoK takornarianut najuga-
rititausinauvoK. amerdlanerime i-
nuvdluarnartuvigssuit ilimagineK
ajorpait akerdlianigdle nalerKU-
nerussut nunamut tikerågkaming-
nut. aningaussat isertitat tauva a-
torneKarsinaugaluarput kommu-
neKarfingme turistkomitép suline-
ranut (nunap åssiliorneK, igdlo-
Karfit pilerssårusiornere, kursu-
sertitsinerit il. il.) åmalo/imalunit
atuarfiup pigssarsiarisinausimå-
ngisaraluinut. tauva mérKanut ag-
dlåt takornariartitsinermit ilua-
KuserneKåsagaluarput.
ajornakusoKutaukulugpoK ka-
låtdlit takornariartitsinerat au-
ssame Kåumatialunguåinarnut
tungangmat. kisiåne åma tamatu-
muna åssigigsåriniarneKarsinau-
vok, sordlo nålagauvfiup akiligå-
nik angalassut sapåtivdlo akunia-
lunguéinåine Kalåtdlit-nunani-
tugssat angalajumassalerpata ta-
kcrnariarfiup naligingisåne. ing-
mikut årKigssussissarnertigut uki-
unerane takornariaKarfiungineru-
ssume angalajumassut kåmagtor-
neKarsinåuput. tamatuma nalåne
helikopterit umiarssuitdlo inig-
ssaKarneruvdlutigdlo hotelit sut-
dlissivdluarsinauneruput.
naggasiutdlugo oKarumavunga,
takornariartitsinerup måna tikit-
dlugo ingerdlassup uivssuminar-
tumik ajungitsumik ingerdlasima-
nera, Kujanartumik tamanit på-
singnigdluartOKarsimagatdlartit-
dlugo. Kalåtdlit-nunånut neriuti-
gåra takornariartitsineK isumav-
dluarfigineKamermisut ingerdlå-
sassoK, nunamutdlo tamarmut i-
luaKutaulerdlune. tåssame uvanga
tikeråK atauserdlunit nunamik
nuånaringningitsoK nalåusimångi-
lara.
- en let robust konstruktion - luftkølet
- kompakt og kendt for driftsikkerheden.
Egnede til såvel stationære som transportable formål.
Bernard motorer kan leveres med akseltap,
reduktionsgear og friktionskobling samt andre
specielle udførelser.
Motorerne anvendes til:
Dumpers, jordvibratorer, vibrationstromler, generatorer,
blandemaskiner, pumper, kompressorer,
transportbånd, spil m.v. Forlang yderligere oplysninger og tilbud.
maskinfabrik %
Motorafdelingen
9700 Brønderslev
Tlf. (08) 8202 55
Telex 69697
Ejby Industrivej 2
2600 Glostrup
Tlf. (02) 45 20 20
Telex 27065
21