Atuagagdliutit - 03.06.1976, Blaðsíða 20

takornariartarneK
— kisiånile KanoK?
Kanigtukut kingumut Kalåtdlit-
nunåne takornariarneK autdlar-
terKisaoK. inuit tusintiligpåluit i-
nigssat nuånersut tingmissartune,
helikopterine umiarssuarnilo su-
jumungåK pigssarsiarerérpait tau-
valo sap. ak. atauseK mardlug-
dlunit Kångiututdlo autdlarKerér-
simåsavdlutik. takugssaussunik
tékusimanerat kinguneKångitsu-
ssårtaraluarpcK. tåssaunerdlune
takornariartitsineK taima oKat-
dlisautigissoK? ilumornerdlune ta-
kornariartitsineK aningaussarsiut
nutåjussoK imalunit inuit tamåko
aggersimanerpat asule takujar-
tordluta imaKalo nunarssuarput
alianaeKissoK aserorteriartordlu-
go, sordlo nunane avdlarpagssu-
arne taimailiortarsimassut?
uvanga kinguline nangminivik
isumåka OKautiginiarpåka. tamå-
kissumik erKuvigsumigdlo iliorsi-
naussutut OKarniångilanga. kisiå-
ne neriugpunga peKatausinaussu-
nga perKingnartumik silatumigdlo
Kalåtdlit-nunåne takornariartitsi-
nigssamut ineriartortitsinigssa-
mut.
nunarpagssuarne takornariartit-
sineK pingåruteKartumik, måssa
pingårnerssåungikaluardlune inti-
ssutigssarsiutauvoK. nangminer-
sscrtut nålagauvfiuvdlo selskabé
aningaussarpagssuarnik atugaKar-
tarput takornarianut atortugssa-
nik, ugsagsårutinik avdlanigdlo
sanaortornernut naKiterisitsiner-
nutdlo. taimatut aningaussartu-
tigssanut silarssuarmiut éssigi-
ngitsut sulivfeKarfé OKilisagkanik
tacrsersugagssanik tamåkununga
sanaortornigssamut åma taorsi-
gagssarsisitsissarput, tåssa ani-
ngaussarigsårneK Kångiutinguat-
siarmat sule pingårnerulerpoK ta-
kcrnariartitsinerup aningaussanik
isertitaKartarnigsså nunat avdla-
miut aningaussait pissariaKarti-
tauvingmata.
ukiune kingugdlerne 15—20-ne
takornariartitsineK tupingnåinar-
tumik su.iuariartorsimavoK. tama-
tumunga pissutaussut ilait må-
kuput:
— inuit akigssarsiait ingmingnut
atugagssait amerdlingmata, tå-
ssa aningaussartutigssaKarne-
rulermata.
— teknikikut sujumukarneK — i-
lauvfigssat moderniussut suka-
nerussutdlo
— iliniardluarsimanerulerneK —
nunat takornartat ilisimane-
Karusulernere.
tamåko tamarmik sujugdlerpå-
mik nunane kitdlerne atuput, tå-
ssa Europap kitåne nunane suliv-
figssuaKarfiussune Amerikavdlo
avangnardliup sulivfigssuaKarfi-
ne, kisiåne åma Japanime nuna-
nilo avdlane ungasigsorssuarmitu-
ne.
Kalåtdlit-nunåne takornariar-
titsineK aitsåt pileriartulerpoK,
autdlarterKåminardlune. imåika-
luarpcrme ukiut 14 matuma su-
jornagut angalaKatigit årKigssu-
ssamik takornariat åtavigerKårsi-
magika nunap avangnarpasingne-
russortånut, kisiåne ukiune tug-
dline kingugdlerne agsut kigaitsu-
mik amerdliartuårtitsineKarpoK.
iluåinartumik, tåssa ilauvfigalugit
angatdlatausinaussut amigardlui-
nåsagaluarmata takornariaKartit-
sinermut agdlisaineKaraluarpat.
aitsåt ukiune sisamane tatdlima-
ne kingugdlerne takornariartitsi-
neK aulajangersimassumik pissu-
seKaleriartulerpoK. danskit nu-
natdlo avdlamiut mardlugsuit a-
ngalanermut åi'Kigssuissarfé suli-
arivdluagkanik angalaKatigigsitsi-
ssarput, angnerussumik mingne-
russumigdlunit iluagtitsivdlutik
pivfigssamik erKuikånerdlutik i-
ngerdlasinaussartunik.
måna tikitdlugo Kalåtdlit-nunå-
ne takornariartitsineK ingminut
ilusilerscrsinausimavoK, taimåg-
dlåtdle angatdlatigssaileKineK
kigdlilissarsimavdlune. måna piv-
figssaK nagdliusimavoK tamanut
angmassumik takornariartitsine-
rup KanoK sujunigssaKarnigssåta
OKatdlisiginigssånut åmalo sut pe-
riarfiusinaunersut, kisalo suniu-
taujumårtugssat ajungitsut ajor-
nerussutdlo pingitsoratik takor-
nariartitsissarnerme ilaussartut.
tåssalo nunap pissortaisa inuisalo
suliagssaråt Kalåtdlit-nunåne ta-
kornariartitsinerup sapingisamik
angnertumik nunamut iluaitutau-
nigsså akornutausinaussut ang-
nertutinavérsårdlugit.
uvdlume tåssa aperKutåungilaK
„takornariartitsineK någgårdlugo
angerdlugulunit?" unaulersimav-
dlunile „takornariartitsineK — ki-
siåne KanoK itumik?"
uvanga isumaga nåpertordlugo
tamatuma nutåp ineriartulernera
Kalåtdlit-nunåne nalornissorfigi-
neKarpcK. takornariartitsineK nu-
tåjuvoK imaKalo pisanganarsi-
nauvdlune, kisiåne navianarsera-
tarsinauvoK nangmineK piuma-
ssåinane atortitdlugo akuerssågi-
narneKarune. navianartoK tamåna
landsrådip påsisimasimagamiuk
takornariartitsinermut konsulen-
timik atcrfinigtitsivoK. tamånar-
piardlo pivdlugo inugtaussut a-
jornartorsiutausinaussunut soku-
tigingnigtariaKarput, tåssame i-
måitariaKarmat nunap inuisa
nangmingneK tamatumane KanoK
iliortariaKartoK aulajangigagssa-
rissariaKarpåt.
takornariaK suva?
silarssuarmiut tamarmik takorna-
riartitsissarfiutaisa peKatigigfit
takornariaK tåssautitarpåt inuk
sivikinerpåmik nal. ak. 24 najug-
kane Kimagdlugo avdlamukarsi-
masscK, inussutigssarsiutine pi-
ssutigalugo imalunit nuånarinar-
dlucg angalaniardlune, tåssa fé-
riardlune. Kalåtdlit-nunåne tåuko
kingugdlit takornariatut kisimik
issigineKarajugput, Kularnaitsu-
mik ingmikortiniardlugit feriar-
dlutik tikeråt sordlo avdlanit a-
ngalassunit åssersutigalugo mini-
steriamit angalatitaussunit.
takornariat takornariatdlo åssi-
gingitsorujugssusinaussarput. a-
ngalassunik sujulerssuissarnivne
ardlaleriaKalunga misigigajugpara
Kalåtdlit-nunånut takornariat av-
dlauvdluinartartut sordlo takor-
narianit Alpinukartunit Mallorca-
liartunitdlunit. tåssame pissutåt
avdlauvdluinartarérpoK. Alpinu-
kartartut ukiume sisorariartu-
ssarput aussamilc imaKa KåKane
angalaoriardlutik. Mallorcaliat
nalugkiartussarput sigssamilo ali-
ånaersårtarfiliardlutik. tåukunane
mardlungne tamane imåikajug-
tarpoK fériarfigssaK tamåt orni-
tame uningassardlutik imalunit
fériarfingmik uvdlut amerdlaner-
ssait igdloKarfingme atautsime
erKånilunit uningavdlutik. imaKa
mardlugscriardlutik uvdloK nåv-
dlugo avdlamut autdlarsinaussar-
put tamatigutdle unukut najugka-
mingnut utertardlutik. unukut
nuånåriartarfiliarumassardlutik,
Kitigkiardlutik imerniartarfingni-
lunit erKigsisimårtardlutik tai-
maeKatåinigdlo sangmissaKartar-
dlutik.
takornariaK Kalåtdlit-nunåliaK
avdlauvdluinartarpOK. åmalume
angalanerup akiata inuit aulaja-
ngersimanerussut periarfigssaKar-
tipai. amerdlanerit angalatuju-
ssarput silarssup ilarujugssuinik
takungnerérsimassut. (sordlo uva-
nga Kalåtdlit-nunåne angalaKa-
tigissarsimavåka inuit Kåumatip
sujuliane Amerikame kujatdler-
me kugssuapilcrujugssuåkut A-
mazonåkut umiartorsimassut Kåu-
matdlo kingugdleK New Guinea-
misimavdlutik tåssa nunarssup
igdluatungåliarsimavdlutik.) utor-
Karsåjugajugput. tåssa utoreassåt
akigssarigsårtut.
inumarigsarniardlutik Kasuer-
sårniardlutigdlo angalassarput,
kisiåne imatut sunik nåmagsinia-
AUTOTILBEHØR
RESERVEDELE ■

Et bredt program byder mange fordele.
Vi lagerfører bl. a.:
RESERVEDELE
ELEKTRISKE ARTIKLER
SIKKERHEDSUDSTYR
EKSTRAUDSTYR
— et fagmæssigt gennemtænkt program.
Ingen leveringsvanskeligheder — Vi er eksperter i oversøiske
forsendelser.
Vælg Deres leverandør med omhu.
Vælg Danmarks største Autotilbehør/reservedels grossist,
HOLGER
CHRISTIANSEN
Hedelundvej 13 Postbox 539
DK 6700 Esbjerg
Telex 54 184 hc dk.
Telf. 05-14 26 00
Turistens højeste ønske er som regel at se landet nøjagtigt som det er
i hverdagen . . . (Foto: Bent Olsen, K’eKertarssuaK).
takornariat kigsautiginerpaussartagåt tåssa takornariagkamingne uvdlul-
narne inuneK takusavdlugo . . .(åss.: Bent Olsen, K’eKertarssuaK).
gaKautigalugo — feriarneK eKi-
naisårfiussoK. unukut nererérdlu-
tik sivisumik pisugtuarusugtarput
KitingneK nuånårsarfitdlo soKuti-
gingineruvdlugit.
tåssa Kalåtdlit-nunåliarner-
mingnut pissutigissåt sujugdleK.
pissutigissåt avdla tåssaugajug-
poK uvdluinarne nåpitamingnit
avdlaussunik ujardlerneK åmalo
inungnut nalinginarnut akuliusi-
massutut misiginiarneK. tåssa i-
måipoK uvdluinarne misigissar-
tapkatik avdlånerniardlugit. ilisa-
risimaneKånginigssaK piumaneru-
ssarpåt, imaKa nunamingne tuså-
massaunertik pissutigalugo. misi-
gissaKarusungnerussarput ukiup
ingerdlanerane najortuagkaming-
nit avdlaussunik. nangminiussut-
simik ilå avdlaunerussoK misige-
rusugtarpåt, inugtut avdlaussutut
ingmingnut takuniartutut itdlutik.
Kularnaitsumik pissutaussut pi-
ngajorissarpåt nunamik takusi-
mångisamik inungnigdlo nalussa-
nik misigissaKarfigingnigkusung-
neK. avåmut issigissatik agdlisi-
kusugpait, ilisimassaKarneruleru-
sugdlutik. sorunalume nalungilåt
uvdlune Kullnarne Kalåtdlit-nu-
nåt inuilo ilikarsinaunagit, kisiåne
nunap inuisalo KanoK issusiat
nangminérdlutik takussaKarfigit-
siarumavåt. pissutaussoK tåuna
kingugdleK imaKa pingårneruti-
larpåt.
KanoK ilusilerneKåsava?
nunap takornariartitsissalerKår-
nera nautsorssuteKartarpoK takor-
nariat nunamut tikeråt amerdlå-
ssusiånik. nuna ilisimaneKångine-
rutitdlugo (ungasingnerutitdlugo)
takornariat ikingnerussarput. ki-
siåne åma imåitarpoK nuna ilisi-
maneKångmerutitdlugo takorna-
riat atautsimut peKatigigdlutik a-
ngalagajungnerussarput atausiå-
kårdlutik angalassartunit amer-
dlaneruvdlutik. pissutsit tåuko pi-
ssutåuput sujugdlerpåmik pingår-
nerussumigdlo nautsorssutigissa-
riaKardlune Kalåtdlit-nunånut a-
tautsimordlutik angalassartut a-
merdliartornigssait. taimatut isu-
maKarneK avdlamit åma tapersi-
gauvoK: fériarfingme nuname ta-
manut autdlaKåtårnarnerutitdlugo
tauva piumaneKarnerussarpoK
peKatigigdlune angalassarnigssat.
pissutsit taimåitut ajornångine-
rulersipåt takornarianut plnarane
nunamutaordle tikerågkamut pi-
ssutsinut. takornariat nangminér-
dlutik autdlarfigssat nalåt, aku-
nitarfingne inigssat taimaeKatait-
dlo isumagissariaKångilait. takor-
narianutdlo sulivfiussut nuname
nangminerme åma OKilisåuneKar-
put sordlo bilitérniarfingne tuni-
niaissut taimågdlåt sujulerssui-
ssuat OKaloKatigissariaKåsagamiko
inuitdlo ardlagdlit atautsimut bi-
litigssåt agdlåinardlugo. ineriar-
tornerup taima ingerdlanerata
angnerpåmik iluaKutigå, pissortat
takornariartitsinermigdlo peKati-
gigfit ajcrnånginerususmik takor-
nariaKartalernigssaK kigsautigi-
ssamingnut sangutitdlugo aKUg-
sinaunerulermåssuk.
akornutai
nunarssuarme ingerdlataK suna-
lunit akerdlilersorteKartarpoK.
taimatutaoK takornariartitsineK
akerdlilerscrteKartuåinartarpoK.
ukiut matuma sujornagut ikigtu-
nguit tikivigdlugit inuit ikigtu-
nguit kisimik Kunussarsimångit-
dlat uparuåsavdlugo nunarpag-
ssuarne takornariat ajoKusersima-
ssait. kisiåne ukiune kingugdlerne
isscrnartorsiuissut amerdliartui-
narput, tåssame takornariartitsi-
neK årKigssunerdliugaK hestitut
unigtitagssaunane pangalikululer-
simassutut itarmat silaerusima-
ssutut ilisimaneKarsinaunane ase-
rugaK tugdleK sunaujumårnersoK.
aitsåt aseruineKarérsordlo tamå-
ko erssertarmata.
sujugdlerpautitdlugo pingårner-
pautitdlugulo takomariartitsiner-
mut akerdliussut piumassarissar-
påt nunap avatangissivta såkor-
tunerussumik atordluarsinaussu-
migdlo igdlersusersorneKarnigsså.
OKausingnårissarpåt: unigtorneK
sujuariarneruvoK. agssortorneKar-
sinåungilaK ardlalingnik tamåna
ilumårtortaKartoK.
fériarfingnåne tusåmassaussune
pissortat nålagkersuissutdlo su-
livfeKarfisa ineriartorneK nåku-
tigisinaujungnaersimavåt. ukiut
20 matuma sujornagut aulisartut
nunaKarfinguat alianaitsoK uv-
dlume fériartarfingortitausimavoK
saviminernik cementimigdlo ig-
dlorssualiortiterfigissaK. aulisar-
tut aulisarungnaersimåput, ta-
kornarianik umiartuaKåtårtitsi-
ssuput. ajornångineruvdlunilo a-
kigssarsinarneruvoK. ingmingnut
ataKatigigsugssaugaluit pingorti-
taK — aningaussarsiornerdlo tai-
mailivdlutik ataKatigigkungnai-
vigtarput, tamånalo kingusinåkut
påsileratarpåt. ajornartorsiut ta-
måna nunane sujuarsagagssane
nanigssaoKaoK. naussorigsaissut
nangmingneK sujulimigdlo nar-
ssautigisimassait hoteliutileKatigit
ardlåinut tunissarpåt, uvdlumilo
kivfakuluvdlutik isårissanik pår-
ssissutut imalunit igavfingme i-
kiortitut hoteline nunautigisima-
ssaraluamingnitune. tamåna er-
KortusinåungilaK. taimåitut Ka-
låtdlit-nunåne pissariaKångitdlat.
pissusigssåtut ilerKuliussat inu-
ssutigssarsiutitdlo takornariartit-
sinermut pigdliutigissariaKångit-
(nangisaoK Kup. tugdl.)
20