Atuagagdliutit - 14.12.1978, Side 3

niviarsiutit
inåine Europame
jutdlisiomeK
inuit amerdlanerssait jutdlisiortarput ilaKutangtut
torKigsisimaudlutik aliånaersårdlutigdlo. kisidne inu-
it amerdlasut angerdlarsimavfingmingnit ungasigsu-
me jutdlisiortariaKartarput — nangmingneK piuma-
ssamingnik imalurut piumångisaraluamingnik. tamå-
na åma nuånersoKarsinauvoK!
agdlagtoK: Merete Hoff
méraugatdlarama ilemdssartut ma-
ligdlugit ilaKutangtut alianaitsumik
jtitdlisiortaratdlaravta avdlatut ilior-
dlunga jdtdlisiornigssara takordlér-
tarsimavara. sérdlo åssersåtigalugo
parnaerussivingme parnaerussat pui-
gugkat nagdlingnartut ikiortug-
ssauvdlugit puigunaitsumik unug-
siorsimavunga. imalOnit »jOtdleKå-
ngitsune« — sprititortune angerdlar-
simavfeKångitsunilo — igdloKarfivti-
ne Rådhusip inerssuåne Frelsens
Hær-ip jdtdlisiortitsinerane.
kisiåne kigsautigineruvara Tysk-
landime mérKat angerdlarsimavfisa
ilåne mérKat KaKortunik Kernertunig-
dlo amigdlit akussat najugaKarfiåne,
sorssungnerssdp kingornatigut ame-
rikamiut såku tå t Tysklandimut atå-
ssuteKarnerata kingunerat. mérKat
tåuko tigumiumaneKångitdlat, tåuku-
lo sulissukumavåka — unuk atausl-
naK.
suniarnersunga nalugaluarpara. i-
maKa ajungisårnigssamik takordlti-
gaK, åmalo isuma una, inéKatiging-
nermut tungassutigut påsingningneK
tåssaussoK pitsunut tunissineK, inug-
siarnersårneK — Smålo nalunaeKUtap
akunerinik mardlugsungnik atuinig-
ssbk inuit nuånårsarniardlugit.
inéKatigingnermut tungassutigut
påsingningnera tamatuma kingorna
avdlångorsimavoK.
ilaKutaringnit Kimagusimavdlunga
jétdlisiomSrnera mérauvdlunga ta-
kordldgkavnit avdlaunerulårpoK.
LONDON
18-inik ukioKarpunga niviarsiutauv-
dlungalo ilaKUtaringne jfltiussune pi-
gigsårtorujugssuarne Londonime na-
jugalingne. taimane nunanut avdla-
nukarnigssamut periarfigssatuaK tå-
ssauvoK — kivfaunigssaK — angajor-
KåKångikåine pigigsårtunik atuar-
fingmlnigssamut akilisinaussunik. o-
Kautsit iliniartugssauvavut, taimå-
taoK pissutsit avdlat åmalo nangmi-
nérsinaunerput iliniåsavdlugo. aju-
ngilarme åma. suliagssaKangårmat a-
ngerdlarsernerup erKarsautiginigsså-
nut imalOnit sulerulértitaunivta er-
Karsautiginigssånut pivfigssaKångi-
Ibk. tåssame iliniarpavut natermik
assaineK, erruineK kartofelitdlo tu-
lugtut KanoK taissarnerait.
jOtdliararpOK, angerdlarsernarsi-
vordlo. nangmineK Kangale OKautsit
atugkat tusarusungnarsiput, ilaKutat
ikingutitdlo OKalflkusungnarsiput.
taimåitoK ningiora påsingnigtOvoK.
uvdloK pissutigalugo orpiliaK miki-
ssok uvavnut pisiarisimavå — åmalo
igfiat Kavdlunåt Kagdlersugait pér-
tat. nerissangnåvut angerdlarserfigi-
ngikaluarpåka!
nerinerup nalåne akunerup KerKa
sulingivfeKartitauvunga angerdlar-
siatårnigssamut. tauvalo sulilerpu-
nga.
taineKarérsutut ilaKutarit jOtiu-
put, jOtdliararsiortarputdlo ukiuto-
Karsiortarnivtitut. tåssalo nagdliu-
torsiorneKåsaoK. nerinigssamut inuit
90 KaerKuneKarsimåput. taimåitoK
kisima sulereunanga najugkama suli-
ssugssarsiarisimavait kivfaK angut
sulissussivdluarsimassoK åmalo ar-
naK atausea nerissagssanut ikiutug-
ssångortitdlugit. Tuluit nunåne eri-
narssortartut ilisimaneKarnerpåt ilåt
KaerKussanut akimassunut allkuser-
suivoK, agissamik nipilerssortartut
nipikisårtumik nipilerssorput, åmalo
jazzinik nipilerssortartut (ernerata ni-
pilerssoKatauvfigissai) Kitigtunut ni-
pilerssorput.
uvdlåkut nal. 6 Kångerå Kaeraussat
kingugdlit aningmata jOtdlernera pui-
gordluinarsimavara. tauvalo nalunae-
KUtap akunialungue sinerérama jOt-
dlip uvdlue atorpåka salinermut,
erruinermut evKiainermutdlo.
tåssalo taimane jOtdle.
BRUXELLES
sujunigssap nalunartup — imaKalunit
uvanga nangmineK — piumassarisi-
mavå ukiume tugdlerme Bruxellesime
jOtdlisiornigssara. sule igdlume kiv-
fauvunga, tamatumOnale franskit o-
Kausé iliniagagssaralugit. ilaKutarit
najugaKarfika franskiuput amerika-
miutdlo. jOtdliarKame KaerKUSsaKar-
put — jOtdlerujugssuarme jOtdlisior-
tarnivigtut jOtdlisiorput, kigsautigåt-
dlo ikiOtisassunga kavfisulerunik,
imilerunik il.il..
inivne isersimavunga mato ikersit-
dlugo Kaemusagpånga piarérdlunga.
iluanårdlunga radioKarpunga. ujar-
dliutå aulajangersimassumik kaujat-
dlagtikavko åungasigsumik Dan-
marks Radio tusåsinauvara. tamatu-
ma pitsaunerulersingilå — ingminut
nagdligiumertorujugssOvunga. måne
igsiavunga uvfartarfingme — najug-
kavnit ungasigsorssuarme. tåssame
uvfartarfiuvoK ujaraussanik natilik
Kordlortitsiviligdlo sågOKångitsoK. å-
ma atorneKartaKaoK. uvdlormut pi-
ngasoriardlunga uvfartarpunga. tå-
ssame angerdlarsimavfivne uvfartar-
feKarneK sungiusimångilara.
statione jazzimik tusarnersumik ni-
pilerssortoK tusarnålerpara påsivdlu-
gulo jOtdliussoK. tauvalo ajoraluångi-
laK.
PARIS
tauvalo ukioK tugdleK Parisime jOt-
dlisiorpunga. nOgtaKåtårneK ilerKu-
ngorsimavOK. ningiora franskiussOK
sanigorsartuåinangaj agpoK. pissutå
tåssauvoK nererssuartunikångame
agsut nerissarusugkaluarame. uva-
ngalo puatdlamajåssOgama sanigor-
sarnerane maleraråra. jOtdlingajaler-
nerane imugssuartortardlutalo gule-
roditortarpugut. jOtdliarKame nerer-
ssuåsagunik iluamik nerisinauniå-
saoK. uvangale isumaKarpunga
nanginarsinauvdlunga — mémanut
pårssissOssugssaugama. jOtdlimut
nerissagssamausiupåka gulerødit 6-
Kångitsut mardluk.
unukut nal. 11-nguinartOK suliung-
naerpunga, tauvalo unuap Kernanut
nålagiarnigssaa angusinångorpara.
ugpertOngOanga katuliunangalo, tai-
måitordle misigissaa nuånersorssO-
ssarpoK.
tamatuma kingorna ikingutit jOt-
dlisioKatigineKåsåput. tåssame Pari-
sime jOtdliaraK nagdliutorsiorfigssO-
vok. sutorniartarfit, imerniartarfit
taimaingajagtutdlo tamarmik angma-
ssarput. inuit nuånårsariartortarput,
nuånårdlutik nåpeKatigigtardlutik
nagdliutorsiordlutigdlo. jOtdlip unuå
nagdliutorsiorneKarpoK Pigalle-me i-
merniartarfingme ilerKOssumik jazzi-
mik Kitangneaardlune.
angerdlarsingilanga. kisiåne nuåne-
KaoK ukioK tugdleK Danmarkime ila-
Kutarigtut iluamik jOtdlisioravta.
KØBENHAVN
mérartårnarpoK nangmingneK, tamå-
na nangmineK ima påsivdlugo, méraK
kisiat ilagalugo nangminerdlo aula-
jangersinauvdlugo méraK sunik iler-
KOKåsanersoK.
najugarilerpara København, pi-
ssutsit pitsauvatdlångitdlat. tamåna
pivoK ukiut atugarigsårfigssuit sujor-
Kutdlugit. aulajangersimassumik su-
livfeKångilanga. ernisagama sulivfiv-
nit pitsaussumit soraersitausimavu-
nga. Kutdlersara (arnaa) isumaKarsi-
mavoK suliaK pissariaussoK inOp kisi-
mltup méragdlip nåkutigisinåungikå
ilånime unuit åmalo arfiningorneK sa-
påtdlo sulivfiussarmata. tåssame ar-
nat pårssissariaKartarput — tauvalo
nåparsimajualersarput. vuggestuerne
inigssarsineK åma ajornarpoK. aula-
jangersimassumik sulivfeKåsagåine
pissortat piumassaråt mérKat pårine-
Karnigssåt pivdlugo ajornartorsiutit
nåmagsineKarsimåsassut. mérardlo
påritisagåine aulajangersimassumik
sulivfeKartariaKarpoK.
kisiåne ajungilaK-åsit taortaussar-
tutut sulivdlune sanilitdlo ajungisår-
tut ikiortigalugit.
aulajangerneKarpoK »kungip pa-
nian sujugdlermérdlune jOtdlisiusa-
ssok Jyllandime ilaKutavtine Kanga-
tut nuånersumik. agdlagkerissarfing-
me jOtdlilernerane åtsissartutut ikior-
tauvunga pértugkanik åtsissardlu-
nga. agdlagkerissarfit pingårnerssåta
kigdlingane uvdlåkut arfinermut ti-
kiutarpugut. tåssane amerdlasérpag-
ssuvdluta utamissarpugut, agdlagka-
nigdlo åtsissartut aulajangissarput
uvdloK tåuna Kavsit atusanerdlugit
— åmalo kikut. iluagtitsigåine uvdlor-
mut sulivfigssarsinartarpoK. uvdlut
tamaisa iluagtitsivunga.
jOtdliaraK aKagupoK, billetimigdlo
piserérsimavunga. kufferte piarérsi-
mavoK, sutdlo tamarmik piarérput u-
miarssuarmut unuap Keraata emåne
autdlartugssamut ilaunigssavtinut.
sorunamiåsit méraK 40-mik kissar-
neKalerpoK. tomussårdlungneK! su-
jugdlermik taimatut pissoKångilaK
inigssiame inungnut inigisavdlungo
piukunångitsututut OKautigineKarsi-
massume najugaKaråine. kissarssOt
uvsitsOvoK, inigssiardlo kiagsarumi-
nåipoK, tåssa sujornatigut tåssane
najugaKartut matue tamaisa Kissuga-
lugit nungusimangmatigik.
mérKamik néparsimassumik anerti-
kartumik penicilinimigdlo pissaria-
Kartitsissumik ilaaardlune angalanig-
ssaK ajornaKaoK.
nerissagssamausivingme misig-
ssuigama angmagssårKat KivdlertO-
ssan atausea puiaussardlo vine atau-
seK navssåråka. ikingut igdlumérsoK
jOtdlimut akerdliussoK iserpoK ilaler-
sordlungalo. nanerOtérKat ikipavut
natdlukåtardlutalo — nåparsimassu-
nguaa paorKutariuardlugo. tauvale
jOtdlip inua tåkuteriatårpoK. ikingu-
tit ilåt julemandiussårdlune iliniar-
nerminut akigssarsiulårusugtOK pisi-
massumik tusagaKarsumvOK.
jOtdliararsiorneK nuåneKaoK.
aKaguane kissarnikitdlisimangmat
»jOtdliararsiorpugut« ikingutivta ilåi-
ne, Kérdlutut sujatat, orpiliaK sutdlo
tamaisa, jOtdlip naggatåne Jyllandi-
mut ångukavta ilaKutat åma jOtdlia-
rarsiomigput, KérdlutOt sujatat, orpi-
liaK, tunissutit il.il..
ukioK tåuna jOtdlisiuvigsoKaugut
— mémap jutdlisiorKårnera, kingor-
na maligteKartOK ilerKOssartutut jOt-
dlisiortarnernik.
ukioK måname? måne Kalåtdlit-nu-
nåne jOtdlisiorniarpugut orpilialerdlu-
ta, umataussalerdluta avdlatdlo jOt-
dlimut ilaussartut ilaliutdlugit.
jOtdlimiuna nuånersoa!
Pensionen sikret for alle
uanset alder og erhverv
med Privat-pension
Er De selvstændig erhvervsdrivende, of-
fentligt ansat, eller er De over 50 år, som er
aldersgrænsen for selvpension, kan De
med fordel starte en Privat-pension.
For Deres opsparing køber vi garanterede
pantebreve, der lægges i depot for Dem i
Bikuben.
Pantebreve giver en meget høj effektiv ren-
te. Og af de beløb, der kommer som ydel-
se på pantebrevene, er afdragene normalt
skattefri.
For at Deres Privat-pension rigtig skal bli-
ve til penge, hjælper vi Dem til hurtigt at
kunne købe de første pantebreve. Når De
har opsparet 10.000 kr. på en særlig
konto, kan vi tilbyde Dem at låne 30.000 kr.
@ Bikuben
3