Atuagagdliutit

Árgangur
Tölublað

Atuagagdliutit - 14.12.1978, Blaðsíða 8

Atuagagdliutit - 14.12.1978, Blaðsíða 8
Inuit Asiame Kanga månalo Inuit ingerdlatseKatigigfisa ilane najugagdlit radiumik nålaortut inugtut aut- dlakåtitanik. Man lytter til radioudsendelsen på eskimoisk på kollektivbruget. agdl.: A. Kudrja, APN 1970-ime nagguveKativut Sovjetunio- nimltut 1300-nik amerdlåssuseKarput 1959-ime 1100-inausimagaluardlutik. upernagssaro inuit kisinenarpata på- sinarsiumårpoK Kanon amerdlisimati- ginersut. nagguveKativut najuganarput ike- rasaup Beringsstrædep sineriåne, kangerdliumanerup Anadyrip Kingua- ne, åma Keaertame Wrangelime ikig- tunguåkQtåt najuganarput. tikineKarKårput uk. 300 Kångiutut nagguveKativut Ruslandirrutut taine- KarKårsimåput 1600-ikut KiterKune- råne. taimane rusit Sibiriap kangiatu- ngå angussalersimavåt nutåmik nu- nagssarsiordlutik inuiaitdlo tamåne najugaKartut kaisarimut akilerårta- lersitdlugit amernik memulingnik. ru- sit niuvertut tåkussulerput kanguja- riartuinardlutigdlo. 1648-me ko- sakkeK Semjon Desjnjov anguterpå- lungnik ilaKardlune kQp Kolymap akuanit KeKertaussaK Tjukter uiar- dlugo kOngmut Anadyrimut pivoK. Desjnjov agdlagtaivingmine oKalug- tuarpoK nagguveKatigit ilisimaneKå- ngitsut »NQp KaersorssOp« sineriåne najugaKartut takusimavdlugit. tåssa nagguveKativut, imalQnit »tjukterit« 1800-ikut nålernerat tikitdlugo taine- Kartartut nagguveKativut Asiamltut juit. tåuko åma amernik merKuling- nik akilerårtarKuneKarput, niuvertut- dlo tikiussulerput. nagguveKatigit sorssutarnere 1700-ikut nålernerånit rQsit-amerika- miut niuverniaKatigigfiat pilersine- Karmat 1900-ikut tikitdlugit KaKortu- mik amigdlit sujuarsarsimassut pi- ngårtumik ajortortait nagguveaativ- ta ilisimalerpait. savimernit kingorna- lo autdlaisit pigssarsiarigaluarpait, tamatumungale peKataussumik inui- ait tåuko niuvertunut misigigtaitsu- nut såkortQmik pitugtorneKarput, niuvertut pilertortumik påsingmå- ssuk piniartut iluanårniapilugfigine- Karnerat agdlisisinauvdlugo ilåtigut imigagssaK iluaKUtsiutdlugo. takor- nartanut Kilerssugaunerup pissusig- ssamisftrtumik inussutigssarsiortau- siat nikisitérpå. atugardliorneruler- put. kångnerssuit nagguveaatigitdlo ingmingnut sorssutarnera inuit iki- liartOtigilerpait, kisalo nåpautit tu- nitdlangnartut atugaulerput naggu- veaativta akiussutigssaKarfigingi- sait. nagguveaativta månåkut Kanig- torissait tjuktit sule uvdlumimut ag- dlåt OKalugtuartarput Kanga sorssug- figissarsimavdlugitdlo Kimåtisimagi- tik inuit »Onkilon«-inik taissatik (ku- larnångitsumik nagguveKativut) sine- rissame najugaKarflnit tamånltunit. erKartorneKarsimavoK tamångånit inuit ilait imåkérdlutik Kimåsima- ssut. Sovjetimiut itsarnitsanik ilisi- matQt sinerissame Keaertamilo Wrangelime nunaKarfikunik agssaisi- méput tamatumfinalo ugpernarsarsi- mavdlugo ukiut 200-t matuma sujor- natigut nagguveKativut Asiamltut 1000 kilometerit sivnerdlugit isorar- tutigissume kangisigsume najugaaar- simagaluartut. åma KeKertame Wra- ngelime nagguveKativta najugaaarfi- kue agssaivigineuarsimåput, tamåna- lo navsuiautausinaugunarpoK inung- nik Onkilon-inik imåkérdlutik Kimåsi- massunik tjuktit OKalugtuéinut. akeraringnerit Kångiukiartulerput, kisiåne kångnea nåpautdlo emigseKa- tigineK ajornarput. ukiut 100-t mig- ssiliordlugit matuma sujornatigut ca- nadamio George Kennan tamåne angalagame nunaKarfit inuerusima- ssut sume tamåne navssårai atuag- kiamine »Tent life in Siberia« agdlau- serisimassane. 2igdluanut sångneK Kagfasigsumik nalerKusardluagka- migdlo kultureKaratdlartitdlutik nagguveKativut aniguiput, isumaKar- tOKarpordle Asiame issigtormiut USA-me indianeritut nagguveaati- gigpagssuartutdle pisimåsagaluartut inuiaKatigingne aulajangissåssumik igdluanut sångneKarsimångikaluar- pat inuit sulissartussut Ruslandime pissaunermik tigumingnilerneratigut. tamåna nagguveKativtinut ima kinguneKarpoK niuverfit nunaaarfér- Kane atorungnaerdlutik arfangniuti- nigdlo pigingnigtut ingmikut piginau- titaunere angnertQt migdlisineKardlu- tik. nålagkersuissut pemussutåtigut aulajangerneKarpoK inuit kivfåungi- ssuseaardlutik nangmingneK aula- janginigssamingnut pisinautitaune- rat. inuit tamarmik naliglsåput nang- minerssortQvdlutigdlo. sagdliutitag- ssautitaunerit inuiåussutsikut tunga- veuartut kigdliBssutitdlo tamarmik atorungnaersineKarput inuiangne ikingnerussuteKartut nagguveKati- gingnilo ingmik&rtortaussut kivfåu- ngissuseKardlutik ineriartornigssånik isumangnaitdlisaiviginiardlugit. tai- måitordle sujulerssuinermut tunga- ssutigut maligtarerKussat nalunaeru- titdlo kisimik nåmångitdlat. taimane månåkututdle sulissariaKarpoK nali- gingneK isumangnaitdlisarniardlugo inuniarnerme atugkat Kagfartitaune- ratigut. KagfariarneK tamåna pingår- tumik atortineKalerpoK pissanik inuit pigssarseKatigigtarneratigut. 1930-ikune nagguveKativut ani- ngaussarsiornikut pingårutilerujug- ssuarnik nutarteriput. piniartut ar- dlagdlit suliniuteKalerput piniaKati- gingnerit pilersitaunigssånut. pingår- tumik erKaimaneKåsåput piniartut Majna åma Asskamakin penatiging- niarnerme sujulerssuissQssutut. (nag- guveKativta tamarmik tusarsimavåt Asskamakin ilungersornermik Sankt Lawrencep KeKertånut Amerikap pi- gissånut tikiusimassoK suleKatigig- fingmigdlo pilersitsivdlune. Asska- makinip påsigamiuk nålagauvfingme takornartaussume sulisimavdlune a- klnarpOK: kisiånime inuiaKativut- uko!) taimåitordle suleKatigigfilior- nea akerdlilersorneKartarpoK pingår- tumik arfangniutinik pigingnigtunit angåkunitdlo, tåuko isumanaramik pissaunertik navianartorsiortineKar- tOK. pissortaKarfit suleKatigigfiussut 1930-me pilersineKarpoK Tjuktit inui- åussutsikut suleKatigigfiat nunap inuvé pivdlugit inuiåussutsikut nåla- gauvfingmik pilersitsinertungajak pi- ssusilik. tamatumunga peKatigitit- dlugo sineriak tamåkerdlugo nuna- Karfingne sovjetit (rådit) pilersineKar- put, tivfasigsumile tugtQtigdlit sov- jettinik nQgtartunik pilersitsivdlutik. 1930-ikune nagguveKativut kultu- rikut åma erniorKigsitåuput. ilåtigut agdlausitårput, UngasiK-ime OKalug- tauseK tungavigalugo suliarineKarsi- massumik. iliniartitsissoKalerpoK (tåukununga ilåuput nagguveKativti- nik ilisimatQt kingusingnerussukut ilisimaneKardlualersut Menovsjikov åma Rubtsova), atuagkatdlo sujug- dlit nagguveaativta OKausé atordlu- git naKiterneKarput. méraat nang- mingneK OKautsimik atuarnigssåt ag- dlangnigssåtdlo ilinialerpait. inuiait avangnardlit pivdlugit sulivfeKarfik (institut) Leningradime pilersineKar- poK, tåssanilo ilåtigut nagguveKati- vut angnerussumik iliniagaKarsinau- lerput nålagauvfiup tamåkerdlugo akiligånik. nagguveKativut ardlagdlit Leningradime sule iliniartarput, kisiå- ne iliniartitsissut nakorsatdlo iliniar- titaunerat måna nQngneKarsimavoK Anadyrimut, téuna tjuktit inuiåu- ssutsikut suleaatigigfiåne igdloKarfit pingårnerssaringmåssuk. ukiut nutåt åmit tuperssuit Kangale atorungnaer- simalerput ijagguveKativta nunaaar- fine Ny-Ungasiq, Lorino, Nunamo, Si- gyniq, Nyvuhaq il.il.. taorsiutdlugit igdlut KissOssut naj ugarineaarput. nunaKarfit TV-ikut issigingnårtar- put. KåumataussaK avautigalugo issi- gingnårneKarsinåuput autdlakåtitat pingårnerit imalQnit najugkane Ana- dyrimit autdlakåtitat. radio angma- råine nutårsiagssat kingugdlit naggu- veKativta OKausé atordlugit autdla- kåtineKartut tusarnåmeKarsinåuput. Anadyr Radiop nagguveaativta o- aausé atordlugit autdlakåtitagainut sujulerssuissQvoK Soja Nenlumkina (agdlauserissame kingusingnerussu- kut eraartorneKartugssaK). mérKat atualerångamik ukiune su- jugdlerne nangmingneK OKautsitik ili- niartarpait, ilåtigut iluaKUtsiutdlugo nagguveaativta OKausinik nutåK ku- ssanartorujugssuardlo iluaKUtsiut- dlugo, iliniartitsissut arnat Ajnanap åma Analkvasaq-ip sanåvaat. månå- korpiaK nagguveKativut iliniartitsi- ssut ardlagdlit nagguveKativta OKau- sinik iliniautinik nutårdluinarnik inår- sailerput 1. åma 2, klasset pivdlugit. issigtormiut ajungitsorsiagssait najugkane inukitsune ungasissuseru- jugssuit iliniartitsinerme pissutsinik ajornakusérnerulersitsiput. nunaaar- fingne mikissune avingarusimassuni- lo kulturikut periarfigssat avdlångo- rautikineruput. tamåko pissutaussut ilagait issigtormiunut OKilisautit ing- mikut itut ardlagdlit atulersineKarsi- mangmata. mérårKerivingmingarnit ukiut atuarfiussut kingugdlersåt (ku- lingat) ilångutdlugo nålagauvfiup aningaussartQtit tamaisa akilertarpai uvdlQnerane paoraingnigtarfingme najugaKarnermut atuarnermutdlo atatitdlugit. iliniartitaunerme angne- russume sQgaluartumililnit nagguve- Katerput tiguneKartarpoK tiguneKar- nigssamut misiligterKårnane subner- migdlo misiligtagaKarérsimanane (ta- måko piumassarineKartarput sérdlo rusimit imalQnit ukrainimiumit). nakorsagssaileKingitdlat autdlaraausiutitut emartorneKarpoK Kanga inuit ikiliartupilQlersimaga- luartut — ilåtigut nakorsanit ikiorne- Karnermik amigauteKarneK tuberku- losemigdlo tOKussartorpagssuit pi- ssutauvdlutik. måna Tjukotka nå- magtumik piorsagkamik nåparsima- veKarpoK åmalo nunaKarfit Kanordlu- nit mikitigigaluartut tamarmik na- korsamit kivfartuneKarput. Tjukot- kame nakorsat 40-uput inungnut 10.000-inut tamanut, tåssa sérdlo nu- nane Skandinaviamltuningarnit a- merdlaneruvdlutik. tamåna ilåtigut pissariaKalersineKarsimavoK issigtor- miune silap pissusé artornartut pissu- tigalugit. akigssautigigsårput nunarssQp issingnersså SibiriamipoK, ukiukutdlo ilåne 50 gradit sivnerdlu- git issigtarpoK. ilånilo nivtailartaling- nik anorerssuartartorssQvoK uvdlor- pagssuarnik sivisussuseKarsinaussu- nik, inuitdlo isersimåinartariaKartar- put. nunat atoruminarnerussut su- liagssaKarfingne ardlalingne åma pit- saunerussunik inungnut atugagssa- Kartitsissarput. taimåitumik avang- narpasigsume sulissQssut tamarmik najugkame tapisiaKartineKarput. na- gguveKativtinut imåipoK Europaml- Der er altid en Ronson der passer -elektroniske eller (Piezo) elektrisk^. Elektronisk "legetøj” under juletræet, eller avancerede elektriske lightere A med Piezo krystaller. Formskønne modeller. Forkromet Skindbelagt Forkromet Forgyldt Varatronic 2000 forkromet Varatronic 2000 aluminium —-- kMtf B 1 : : ■■ ' ¥f Varatronic 2000 forkromet ONSON alle tiders lighter * : :-:A - m :8g&~~ Varatronic 2000 forkromet 8

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.