Atuagagdliutit - 14.12.1978, Blaðsíða 8

Inuit Asiame Kanga månalo
Inuit ingerdlatseKatigigfisa ilane najugagdlit radiumik nålaortut inugtut aut-
dlakåtitanik.
Man lytter til radioudsendelsen på eskimoisk på kollektivbruget.
agdl.:
A. Kudrja, APN
1970-ime nagguveKativut Sovjetunio-
nimltut 1300-nik amerdlåssuseKarput
1959-ime 1100-inausimagaluardlutik.
upernagssaro inuit kisinenarpata på-
sinarsiumårpoK Kanon amerdlisimati-
ginersut.
nagguveKativut najuganarput ike-
rasaup Beringsstrædep sineriåne,
kangerdliumanerup Anadyrip Kingua-
ne, åma Keaertame Wrangelime ikig-
tunguåkQtåt najuganarput.
tikineKarKårput uk. 300 Kångiutut
nagguveKativut Ruslandirrutut taine-
KarKårsimåput 1600-ikut KiterKune-
råne. taimane rusit Sibiriap kangiatu-
ngå angussalersimavåt nutåmik nu-
nagssarsiordlutik inuiaitdlo tamåne
najugaKartut kaisarimut akilerårta-
lersitdlugit amernik memulingnik. ru-
sit niuvertut tåkussulerput kanguja-
riartuinardlutigdlo. 1648-me ko-
sakkeK Semjon Desjnjov anguterpå-
lungnik ilaKardlune kQp Kolymap
akuanit KeKertaussaK Tjukter uiar-
dlugo kOngmut Anadyrimut pivoK.
Desjnjov agdlagtaivingmine oKalug-
tuarpoK nagguveKatigit ilisimaneKå-
ngitsut »NQp KaersorssOp« sineriåne
najugaKartut takusimavdlugit. tåssa
nagguveKativut, imalQnit »tjukterit«
1800-ikut nålernerat tikitdlugo taine-
Kartartut nagguveKativut Asiamltut
juit. tåuko åma amernik merKuling-
nik akilerårtarKuneKarput, niuvertut-
dlo tikiussulerput.
nagguveKatigit sorssutarnere
1700-ikut nålernerånit rQsit-amerika-
miut niuverniaKatigigfiat pilersine-
Karmat 1900-ikut tikitdlugit KaKortu-
mik amigdlit sujuarsarsimassut pi-
ngårtumik ajortortait nagguveaativ-
ta ilisimalerpait. savimernit kingorna-
lo autdlaisit pigssarsiarigaluarpait,
tamatumungale peKataussumik inui-
ait tåuko niuvertunut misigigtaitsu-
nut såkortQmik pitugtorneKarput,
niuvertut pilertortumik påsingmå-
ssuk piniartut iluanårniapilugfigine-
Karnerat agdlisisinauvdlugo ilåtigut
imigagssaK iluaKUtsiutdlugo. takor-
nartanut Kilerssugaunerup pissusig-
ssamisftrtumik inussutigssarsiortau-
siat nikisitérpå. atugardliorneruler-
put. kångnerssuit nagguveaatigitdlo
ingmingnut sorssutarnera inuit iki-
liartOtigilerpait, kisalo nåpautit tu-
nitdlangnartut atugaulerput naggu-
veaativta akiussutigssaKarfigingi-
sait. nagguveaativta månåkut Kanig-
torissait tjuktit sule uvdlumimut ag-
dlåt OKalugtuartarput Kanga sorssug-
figissarsimavdlugitdlo Kimåtisimagi-
tik inuit »Onkilon«-inik taissatik (ku-
larnångitsumik nagguveKativut) sine-
rissame najugaKarflnit tamånltunit.
erKartorneKarsimavoK tamångånit
inuit ilait imåkérdlutik Kimåsima-
ssut. Sovjetimiut itsarnitsanik ilisi-
matQt sinerissame Keaertamilo
Wrangelime nunaKarfikunik agssaisi-
méput tamatumfinalo ugpernarsarsi-
mavdlugo ukiut 200-t matuma sujor-
natigut nagguveKativut Asiamltut
1000 kilometerit sivnerdlugit isorar-
tutigissume kangisigsume najugaaar-
simagaluartut. åma KeKertame Wra-
ngelime nagguveKativta najugaaarfi-
kue agssaivigineuarsimåput, tamåna-
lo navsuiautausinaugunarpoK inung-
nik Onkilon-inik imåkérdlutik Kimåsi-
massunik tjuktit OKalugtuéinut.
akeraringnerit Kångiukiartulerput,
kisiåne kångnea nåpautdlo emigseKa-
tigineK ajornarput. ukiut 100-t mig-
ssiliordlugit matuma sujornatigut ca-
nadamio George Kennan tamåne
angalagame nunaKarfit inuerusima-
ssut sume tamåne navssårai atuag-
kiamine »Tent life in Siberia« agdlau-
serisimassane.
2igdluanut sångneK
Kagfasigsumik nalerKusardluagka-
migdlo kultureKaratdlartitdlutik
nagguveKativut aniguiput, isumaKar-
tOKarpordle Asiame issigtormiut
USA-me indianeritut nagguveaati-
gigpagssuartutdle pisimåsagaluartut
inuiaKatigingne aulajangissåssumik
igdluanut sångneKarsimångikaluar-
pat inuit sulissartussut Ruslandime
pissaunermik tigumingnilerneratigut.
tamåna nagguveKativtinut ima
kinguneKarpoK niuverfit nunaaarfér-
Kane atorungnaerdlutik arfangniuti-
nigdlo pigingnigtut ingmikut piginau-
titaunere angnertQt migdlisineKardlu-
tik. nålagkersuissut pemussutåtigut
aulajangerneKarpoK inuit kivfåungi-
ssuseaardlutik nangmingneK aula-
janginigssamingnut pisinautitaune-
rat. inuit tamarmik naliglsåput nang-
minerssortQvdlutigdlo. sagdliutitag-
ssautitaunerit inuiåussutsikut tunga-
veuartut kigdliBssutitdlo tamarmik
atorungnaersineKarput inuiangne
ikingnerussuteKartut nagguveKati-
gingnilo ingmik&rtortaussut kivfåu-
ngissuseKardlutik ineriartornigssånik
isumangnaitdlisaiviginiardlugit. tai-
måitordle sujulerssuinermut tunga-
ssutigut maligtarerKussat nalunaeru-
titdlo kisimik nåmångitdlat. taimane
månåkututdle sulissariaKarpoK nali-
gingneK isumangnaitdlisarniardlugo
inuniarnerme atugkat Kagfartitaune-
ratigut. KagfariarneK tamåna pingår-
tumik atortineKalerpoK pissanik inuit
pigssarseKatigigtarneratigut.
1930-ikune nagguveKativut ani-
ngaussarsiornikut pingårutilerujug-
ssuarnik nutarteriput. piniartut ar-
dlagdlit suliniuteKalerput piniaKati-
gingnerit pilersitaunigssånut. pingår-
tumik erKaimaneKåsåput piniartut
Majna åma Asskamakin penatiging-
niarnerme sujulerssuissQssutut. (nag-
guveKativta tamarmik tusarsimavåt
Asskamakin ilungersornermik Sankt
Lawrencep KeKertånut Amerikap pi-
gissånut tikiusimassoK suleKatigig-
fingmigdlo pilersitsivdlune. Asska-
makinip påsigamiuk nålagauvfingme
takornartaussume sulisimavdlune a-
klnarpOK: kisiånime inuiaKativut-
uko!) taimåitordle suleKatigigfilior-
nea akerdlilersorneKartarpoK pingår-
tumik arfangniutinik pigingnigtunit
angåkunitdlo, tåuko isumanaramik
pissaunertik navianartorsiortineKar-
tOK.
pissortaKarfit suleKatigigfiussut
1930-me pilersineKarpoK Tjuktit inui-
åussutsikut suleKatigigfiat nunap
inuvé pivdlugit inuiåussutsikut nåla-
gauvfingmik pilersitsinertungajak pi-
ssusilik. tamatumunga peKatigitit-
dlugo sineriak tamåkerdlugo nuna-
Karfingne sovjetit (rådit) pilersineKar-
put, tivfasigsumile tugtQtigdlit sov-
jettinik nQgtartunik pilersitsivdlutik.
1930-ikune nagguveKativut kultu-
rikut åma erniorKigsitåuput. ilåtigut
agdlausitårput, UngasiK-ime OKalug-
tauseK tungavigalugo suliarineKarsi-
massumik. iliniartitsissoKalerpoK
(tåukununga ilåuput nagguveKativti-
nik ilisimatQt kingusingnerussukut
ilisimaneKardlualersut Menovsjikov
åma Rubtsova), atuagkatdlo sujug-
dlit nagguveaativta OKausé atordlu-
git naKiterneKarput. méraat nang-
mingneK OKautsimik atuarnigssåt ag-
dlangnigssåtdlo ilinialerpait. inuiait
avangnardlit pivdlugit sulivfeKarfik
(institut) Leningradime pilersineKar-
poK, tåssanilo ilåtigut nagguveKati-
vut angnerussumik iliniagaKarsinau-
lerput nålagauvfiup tamåkerdlugo
akiligånik. nagguveKativut ardlagdlit
Leningradime sule iliniartarput, kisiå-
ne iliniartitsissut nakorsatdlo iliniar-
titaunerat måna nQngneKarsimavoK
Anadyrimut, téuna tjuktit inuiåu-
ssutsikut suleaatigigfiåne igdloKarfit
pingårnerssaringmåssuk.
ukiut nutåt
åmit tuperssuit Kangale atorungnaer-
simalerput ijagguveKativta nunaaar-
fine Ny-Ungasiq, Lorino, Nunamo, Si-
gyniq, Nyvuhaq il.il.. taorsiutdlugit
igdlut KissOssut naj ugarineaarput.
nunaKarfit TV-ikut issigingnårtar-
put. KåumataussaK avautigalugo issi-
gingnårneKarsinåuput autdlakåtitat
pingårnerit imalQnit najugkane Ana-
dyrimit autdlakåtitat. radio angma-
råine nutårsiagssat kingugdlit naggu-
veKativta OKausé atordlugit autdla-
kåtineKartut tusarnåmeKarsinåuput.
Anadyr Radiop nagguveaativta o-
aausé atordlugit autdlakåtitagainut
sujulerssuissQvoK Soja Nenlumkina
(agdlauserissame kingusingnerussu-
kut eraartorneKartugssaK).
mérKat atualerångamik ukiune su-
jugdlerne nangmingneK OKautsitik ili-
niartarpait, ilåtigut iluaKUtsiutdlugo
nagguveaativta OKausinik nutåK ku-
ssanartorujugssuardlo iluaKUtsiut-
dlugo, iliniartitsissut arnat Ajnanap
åma Analkvasaq-ip sanåvaat. månå-
korpiaK nagguveKativut iliniartitsi-
ssut ardlagdlit nagguveKativta OKau-
sinik iliniautinik nutårdluinarnik inår-
sailerput 1. åma 2, klasset pivdlugit.
issigtormiut ajungitsorsiagssait
najugkane inukitsune ungasissuseru-
jugssuit iliniartitsinerme pissutsinik
ajornakusérnerulersitsiput. nunaaar-
fingne mikissune avingarusimassuni-
lo kulturikut periarfigssat avdlångo-
rautikineruput. tamåko pissutaussut
ilagait issigtormiunut OKilisautit ing-
mikut itut ardlagdlit atulersineKarsi-
mangmata. mérårKerivingmingarnit
ukiut atuarfiussut kingugdlersåt (ku-
lingat) ilångutdlugo nålagauvfiup
aningaussartQtit tamaisa akilertarpai
uvdlQnerane paoraingnigtarfingme
najugaKarnermut atuarnermutdlo
atatitdlugit. iliniartitaunerme angne-
russume sQgaluartumililnit nagguve-
Katerput tiguneKartarpoK tiguneKar-
nigssamut misiligterKårnane subner-
migdlo misiligtagaKarérsimanane (ta-
måko piumassarineKartarput sérdlo
rusimit imalQnit ukrainimiumit).
nakorsagssaileKingitdlat
autdlaraausiutitut emartorneKarpoK
Kanga inuit ikiliartupilQlersimaga-
luartut — ilåtigut nakorsanit ikiorne-
Karnermik amigauteKarneK tuberku-
losemigdlo tOKussartorpagssuit pi-
ssutauvdlutik. måna Tjukotka nå-
magtumik piorsagkamik nåparsima-
veKarpoK åmalo nunaKarfit Kanordlu-
nit mikitigigaluartut tamarmik na-
korsamit kivfartuneKarput. Tjukot-
kame nakorsat 40-uput inungnut
10.000-inut tamanut, tåssa sérdlo nu-
nane Skandinaviamltuningarnit a-
merdlaneruvdlutik. tamåna ilåtigut
pissariaKalersineKarsimavoK issigtor-
miune silap pissusé artornartut pissu-
tigalugit.
akigssautigigsårput
nunarssQp issingnersså SibiriamipoK,
ukiukutdlo ilåne 50 gradit sivnerdlu-
git issigtarpoK. ilånilo nivtailartaling-
nik anorerssuartartorssQvoK uvdlor-
pagssuarnik sivisussuseKarsinaussu-
nik, inuitdlo isersimåinartariaKartar-
put. nunat atoruminarnerussut su-
liagssaKarfingne ardlalingne åma pit-
saunerussunik inungnut atugagssa-
Kartitsissarput. taimåitumik avang-
narpasigsume sulissQssut tamarmik
najugkame tapisiaKartineKarput. na-
gguveKativtinut imåipoK Europaml-
Der er altid en Ronson der passer
-elektroniske eller (Piezo) elektrisk^.
Elektronisk "legetøj” under juletræet, eller avancerede elektriske lightere A
med Piezo krystaller. Formskønne modeller.
Forkromet
Skindbelagt
Forkromet
Forgyldt
Varatronic 2000
forkromet
Varatronic 2000
aluminium
—-- kMtf B
1
: :

■■ ' ¥f
Varatronic 2000
forkromet
ONSON
alle tiders lighter

*
: :-:A -

m
:8g&~~
Varatronic 2000
forkromet
8